Elevinflytande – what?!

Sedan en tid har vi återkommande hört ropen skalla:

Elevinflytande till alla! – alternativt – Ta bort allt elevinflytande!

Samtidigt som elevinflytande i praktik ofta visat sig vara problematiskt har frågan inte verkat tåla någon djupare problematisering, om än polarisering. Jag tänker som vanligt att BALANS borde bli ordet på modet även här. Elevinflytande borde kanske inte vara ett mål i sig, samtidigt som skolan ska fostra unika men ansvarstagande demokratiska medborgare – vilket knappast låter sig göras på andra sätt än att demokrati gestaltas i praktik? Skolinspektionen slår tydligen ner hårt på frånvaro av klass- och elevråd, samtidigt som min erfarenhet tyvärr ofta är att de snarare handlar mer om antingen den starkes/gapiges rätt eller sämsta formen av demokrati: skendemokrati. Samtidigt vill jag påstå att mina elever ofta haft ett stort inflytande över mina professionella val av arbetsformer, redovisningsformer, möblering, förhållningsregler mm mm. När jag märker att något inte fungerar (eller tvärtom fungerar väldigt väl) och därmed ändrar min undervisning är även det ett exempel på elevinflytande som jag ser det. Men det har inte alltid gjorts så tydligt, så det kanske inte räknas?

För en tid sedan reagerade Sveriges Elevkårer på något jag twittrade ut och vi fick till en spänstig och intressant dialog kring ämnet. Sociala medier i all ära, men vi bestämde oss för att försöka få till en fika, med ordföranden. Jag lyckades få med mig en klok kollega med starka åsikter i ämnet och då ordföranden kom direkt från möte på Skolverket hade ordförande med sig sin motsvarighet hos Sveriges Elevråd. Det blev ett mycket energigivande samtal med kloka elever från gymnasiet resp grundskola. Vi bestämde oss för att fortsätta samtalet på olika sätt och på olika plan.

Elevinflytande – över vad? (respektive inte)

Elevinflytande – varför då? (respektive varför inte?)

Elevinflytande – hur, konkret?

Nu på torsdag 12/5 kl 20-21 har #skolchatt tema ”Elevinflytande – över vad, varför och hur?”. Var och en som är intresserad av respektfull och inlyssnande dialog är varmt välkomna, man kan även välja att bara lyssna/läsa (även i efterhand). Instruktion hur du kommer igång med twitter och skolchatt hittar du här.

Jag ser fram emot ett ömsesidigt givande samtal med många olika aspekter och perspektiv, förhoppningsvis även konkreta exempel på hur vi kan få till det riktigt bra – tillsammans.

ansvar

Modell från John Steinberg

Jag anser att elevinflytande tillsammans med mycket annat är något vi behöver fortsätta tala om, utifrån ovanstående frågor. Med eleverna, med Skolinspektion och Skolverk, med föräldrar och samhälle, lärare emellan. Skolan måste alltid kännas meningsfull och begriplig, intressant och engagerande och här tror jag rätt elevinflytande kan spela stor roll – precis som fel elevinflytande över fel saker också gör det.

Som lärare anser jag att lärarinflytandet i skolan måste vara på plats för att jag ska vara intresserad att verka där, jag vill hellre se mig själv som professionell än enbart en utförare av en instrumentiell och supertydlig arbetsbeskrivning. Samtidigt hänger inflytande tätt ihop med ansvar och jag är glad att inget av det är oändligt, utan båda har sina gränser. Här är mitt ansvar och där är ditt ansvar. Mellan oss har vi lite gemensamt ansvar (men det är ofta knepigt med gemensamma ansvar). Här har jag stort inflytande, där har du och inte jag stort inflytande och i mitten har vi båda inflytande. Kan det vara en modell att utgå ifrån? Tillsammans med ett visst mått av ödmjuk orubblighet?

Låt oss tala samman om det!

Kommentarer (5)

  1. sören holdar skriver:

    Bra inlägg!
    Elevinflytande behöver verkligen problematiseras, men det görs ogärna då det är ett omfattande och komplicerat spörsmål. Det räcker med att läsa Läroplanen och snabbt inse att det går att lista goda men sinsemellan motsatta mål/krav/intentioner. Den tydligaste motsättningen är kanske den som illustreras av kraven på elevinflytande i undervisning och undervisningens innehåll å ena sidan och å andra sidan kunskapskraven och centrala mål. Oavsett grundinställning hamnar vi i att hamra ner trekantiga klossar i fyrkantiga hål eller tvärtom.

    För säkert 20 år sedan gick jag en kurs eller snarare några dagars seminariediskussioner och kunskapsutbyten i elevdemokrati på Skeppsholmens folkhögskola arrangerad av den sk DemokratiAkademin (finns den kvar? närstående Pockettidningen R). Vad arrangörerna knappast räknat med var hur motsättningarna tog sig uttryck – smockan hängde bokstavligen i luften och det verbala utbytet var inte precis att klassas som särskilt demokratiskt. Jag ber den som eventuellt känner mig notera att jag inte hörde till slagskämparna, det vasr intressantare att bara iaktta. Och vad var det jag såg?
    Jo dels den falang som du Magnus närmast i en bisats ovan gör dig till tolk för, att gestalta demokrati i praktik dels den som hävdar att vi lär Ut demokratiska värden och tänkesätt. Diskussionen är onekligen intressant och jag sticker inte under stol med att jag – beroende på min beprövade erfarenhet … – under alla år inte sett fungerande lösningar av alternativet gestalta. Det slutar alltid i varianter och mixar av “allt kul blir förbjudet”, “ni säger ju iallafall bara att det inte går” och “varför ska vi sitta och lyssna på planeringen av niornas bal”?
    Typexemplet är det bisarra “Elevens val” som Inte är ett ämne, Inte ska betygssättas, som ges relativt sett mängder av tid, knappast omnämns alls i läroplanen och inte ges några resurser – men genom sin blotta beteckning faktiskt LURAR eleverna till att tro att det är vad det enligt benämningen utges för att vara.
    Att så att säga leka demokrati och på det N:te elevrådet ge eleverna beskedet att glöm fotbollsplanen för den kan vi inte bestämma över, där ska det faktiskt bli ett dagis men ni Måste vara ute på rasterna. Kom ihåg det!

    • Magnus Blixt skriver:

      Tack! Har liknande erfarenheter av kurs i ”Mänskliga rättigheter och demokrati” på Teologiska högskolan, klart intressant. Demokrati är svårt, men frågan är om inte skendemokrati är en större fara än tydligt uttalade gränser för ansvar och befogenheter? Där det man har inflytande över verkligen måste gestaltas som demokrati om det ska vara något värt?

      Tänker att samtalet verkligen borde handla just om var dessa gränser bör gå, så det kan bli tydligt för alla vem som har befogenhet och ansvar för vad (och inte). Detta var också något som elevordföringarna var tydliga med; undervisning, kunskapskrav och mål är lärarens domän att ha inflytande över.
      Instämmer till fullo i att Elevens val alltför ofta blir kontraproduktivt, inte minst då det märkligt ofta läggs upp så det innebär massor av administrativt merarbete för lärarna, utan att undervisningen för den sakens skull blir bättre (finns säkert andra exempel, men jag har inte sett så många fungera i praktiken, tar gärna emot tips att studera).

  2. pekka karvonen skriver:

    Det är också intressant hur det har prioriterats vad Skolinspektionen ska kontrollera och inte. Om man tex. ännu inte kommit igång med att frekvent och på ett enhetligt sätt försöka mäta kvaliteten på undervisningen – finns det verkligen tid att mäta elevdemokrati i någon större utsträckning?

    • Magnus Blixt skriver:

      Högst rimlig och intressant fundering!

Lämna en kommentar

  • (will not be published)