Alla dessa planer…

edcamptavlafemDet har varit en intensiv sportlovsvecka såhär långt. Måndagen en riktigt, riktigt lyckad Edcamp – knytkonferens av och med lärare och andra intresserade av att diskutera skola – med tema Digitala och fysiska lärmiljöers betydelse. Platsen denna gång var Vittra Telefonplan, vilket gav ett extra innehåll till temat: en skola utan klassiska klassrum (som Dan Frendin så finurligt formulerade det efter att ha tagit bussen upp från Småland bara för Edcamp). Vittra Telefonplan har man hört en del om, de har behövt stänga dörren för studiebesök, så detta var något av en unik chans att se i 3D. Att dessutom prata om sådant som faktiskt engagerar på riktigt med insiktsfulla engagerade människor – det ger verkligen näring till lärarjobbet. Parallellt med det fysiska mötet pågick förstås även ett på Twitter, vars arkiv du hittar här. Rent konkret gav Edcamp mig en plan, eller idé eller riktning att gå vidare både i nuvarande klassrum och i kommande – såväl fysiskt som digitalt. Plus en del nya kontakter.  Jag har redan inköpt Airserver och ser hur jag kommer använda detta i min undervisning som något av Dokumentkamera 2.0 redan nu på måndag (om bara en fungerande projektor är på plats).

organicTisdagen så en sväng med gryningståget till Partille och seminarium runt om Lärares yrkesetik. Även här riktigt, riktigt givande diskussioner bland annat om gränser för lärares uppdrag, gärning=kall?, kommunikation med föräldrar, kundbegreppet, God Lärarsed? Granskningssamhället, Ödmjuk Orubblighet, Legitimationstrassel, Alla-Göra-Lika-sjuka, åtgärdsprogram mm mm. Vi pratade en hel del om vilka planer som tillför verksamheten något och vilka som mest görs “för att de ska göras”. Detta kan och bör man problematisera tänker jag!

Ming”Trycket är starkt på att vi måste ta fram olika planer för att inte klassas som ’dålig’ eller rent av omänsklig organisation. För varje nytt samhällsinitiativ måste vi trots detta fråga oss om det verkligen är ett problem för just vår organisation. Vi måste dessutom fråga oss om det är viktigare än de andra områden som vi redan bearbetar. Det gäller att våga stå emot och inte producera planer för att åtgärda möjliga problem. Om vi nu tar fram en plan, håll den extremt kort. Helst ännu kortare. Om en plan saknar åtgärder, ta bort den. Om en plan ligger kvar slentrianmässigt, ta bort den. Det handlar inte om att komma undan ett samhällsansvar. Det handlar mer om ärlighet tillfrågan och att tydligt bearbeta de områden där vi upplever ett verkligt problem och där vi kan göra en skillnad, där ska vi vara ambitiösa.” / Rönnlund Peter, Problemet med ambitiösa människor, TUK förlag 2002

softSamtidigt har jag ofta fascinerats över hur mycket som görs på outtalad rutin och beroende av personens minne och engagemang, där en enkel dokumentation skulle kunna bidra till att dels synliggöra och lyfta processen, dels göra verksamheten mindre sårbar för att folk försvinner på kortare eller längre tid. Har i olika omgångar tidigare försökt sälja in “Autopiloten” som en rudimentär och kortfattad gemensam rutinsamling.  Precis som flygplanets autopilot finns där för piloten att kunna vila i utan att den på något sätt förminskar pilotens ansvar att fatta beslut i stunden och ta ansvar för dessa professionella beslut. Läraryrket kan helt enkelt inte detaljregleras och vi får inte fastna i fällan “Alla-Göra-Lika” utan faktiskt låta lärare prioritera och vara olika.  Vilket förstås tangerar ämnet #skolchatt om “Gränser för lärare”, vilken jag tyvärr missade att delta i.

Jag har nu en Plan att ta igen mig några dagar, så att jag kan möta mina härliga elever på måndag full av kraft och engagemang!

Nästa fredag träffas f ö Läraras Ansvarsnämnd för första gången, det ska bli riktigt, riktigt intressant! Var går gränsen?

 

Kommentarer (4)

  1. Sören Holdar skriver:

    Nu har jag ffg kollat en twittertråd, den länkade ovan. Är det så här det ser ut. Kramar i parti och minut interfolierat med kopierade(?) utrop i stil med Du kommer väl? Javisst! Och därutöver olika former av utrop om tandläkarbesök och fel dag. Herreminje om detta ska var frontlinjen. Jag tillåter mig att säga som min handledare på praktiken en gång: du ska veta att man inte behöver vara särskilt proggig för att ligga i framkant i den här branschen. Personligen anser jag mig inte vara särskilt proggig…

    • magnus skriver:

      Twittertråden börjar redan dagarna innan där det är en del av ovanstående ryggdunkande, men fortsätt gärna scrolla ner till tiden för själva Edcamp. Sedan är det förstås inte helt enkelt säga så mycket på 140 tecken, på plats sker förstås mycket mer. Edcamp kommer sannolikt 27/3 med tema Bedömning, sedan ett nytt på Vittra någon gång i april?

  2. Sören Holdar skriver:

    “Sedan är det förstås inte helt enkelt att säga så mycket på 140 tecken.
    , på plats sker förstås så mycket mer”. Ja Magnus, kan det sägas tydligare? Och ffa: om så mycket mera nu blir sagt på plats varför sitta där och gamnacka över den elektroniska flytvästen. Personligen blir jag skogstokig av sådan. “Om du nu anser diskussionen vara så intressant så lägg undan din jävla mobil” har jag haft anledning att diskret påtala. Jag SKTR i hur smart telefonen är så länge användarna bevisar motsatsen om sig själva.

    • magnus skriver:

      I vissa lägen kan jag verkligen hålla med, men samtidigt beror det på hur man som användare använder tekniken. Själv har jag Twitter ganska mycket som anteckningsblock och när andra utifrån ger respons på det som skrivs så tillför det stundtals viktiga aspekter och funderingar till det som pågår. Det handlar kanske om hur parallell man kan vara utan att vara splittrad och ändå närvarande. Just Edcamp och en och annan föreläsning bjuder goda möjligheter för den som vill och kan. Den som inte vill ska förstås inte heller.

      Tycker du ska se till att bevista nästa Edcamp på plats, tror du skulle gilla det – liksom Edcamp skulle gilla en deltagare som tycker och tänker fritt och tydligt.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)