Igår levererades så till sist ett bud från medlarna till Lärarnas Samverkansråd. Inget har läckt ut än (inte till undertecknad iaf), men om några timmar är Förbundsrådet sammankallat för att tillsammans stöta och blöta det som levererats. Lärarförbundets motsvarighet är också samlat och det lär förekomma en hel del trafik däremellan då avtalsslutande part är just det gemensamma organet Lärarnas Samverkansråd (LR har aldrig haft egen partsställning, vilket ju inte är något man själv bestämmer utan görs upp centralt).
Jag kan dock inte låta bli att spekulera. Personligen tror jag vi kommer serveras någon form av Sötsur sås. Dvs något sött för att locka; en morot över ”märket” som satts under våren. Detta i kombination med några sura ingredienser, som exempelvis kan vara ett långt avtal utan garantier (enligt lag är det fredsplikt under avtalstid) byggd på ett förtroende som inte finns, sämre förhandlingsrätt, förbundsgemensamma potter, mindre kompetensutveckling, mer styrning, sämre villkor inom andra områden…
Så det blir en grannlaga uppgift idag, gränsande till lärares professionella överväganden – där man inte kan välja mellan det onda och det goda, utan måste välja mellan pest och kolera alternativt vara åsnan mellan hötapparna. Livet som lärare är inte enkelt. Livet som förtroendevald företrädare är det inte heller. Det ska vi ha respekt för. Det är just för att lärare förväntas fatta så många kvalificerade beslut i akuta dilemmasituationer som vi ska ha bra betalt, inte för att det synd om oss. Vi har alla ett ansvar att vara med och utse de företrädare vi har förtroende för utifrån att ”varje demokratisk församling har de företrädare den förtjänar”. Det gäller förstås såväl inom föreningsliv som inom politik…
Avtal eller strejkvarsel? Idag får vi sannolikt svaret. Här vill jag inte spekulera, men kan inte låta bli att få den gamla slagdängan ”It’s now or never” i tanken… Det räcker dock inte längre med tvålfagra ord, brödsmulor och vaga löften, nu är det dags att visa pengarna och inte bara lova, lova, lova. Idag-sidan på SvD har idag en artikel på just det temat… (ännu inte upplagd digitalt).
Du som är medlem får förstås mer information tidigare än andra, så se till att medlemsregistret alltid har aktuell epostadress inlagd!
Det var inte mycket sött i din tänkbara sås!
Beror på mängden? Utöver mera pröjs, vad finns där med att söta med? Garantier om riktig kompetensutveckling? Bättre arbetsvillkor? Själv anser jag riktig kompetensutveckling och rimliga villkor (egen dator, fungerande nätverk osv) som självklarheter och inget särskilt sött.
För ett antal år sedan hade vi ett projekt i stadsdelen ”Hur locka fler män arbeta inom förvaltningarna?”. När vi presenterade vårt ärliga och genomarbetade förslag till lösning: ”1) mer pröjs, 2) mer pröjs, 3) mer pröjs” så lades arbetet ner. Men vi kunde konstatera att vi faktiskt inte var särskilt intresserade av ”nätverksträffar” och annat, utan mer att konkret se att våra jämnåriga med motsvarande mängd utbildning inte drog iväg lönemässigt.
Nyanställda lärare ska vara utbildade och behöriga, vad händer om alla nyexaminerade lärare begär 300000kr i ingångslön? Rektorer måste anställa behöriga lärare, men om lärarmarknaden vill starta på 300000, borde det ske något i leden! Äldre erfarna lärare blir förbannade och undrar hur detta kunde ske! Rektorer måste få in nya lärare, de kan inte anställa outbildade lärare….
Är det inte för att slippa höja alla lärares löner som man kommer med förslag om förstelärare ( 5000 mer i månaden) osv? Lektorer och ”förstelärare” borde vara ett obligatorium på varje skola!
Får vi mycket pröjs så är det väl, men jag kan tyvärr inte se det. Jag håller dock med dig om att en rimlig lön hade gjort det tänkbart att stanna i yrket.
Jag gissar på att medlarens bud blir på 1 år och 5,5% höjning…och sedan ingenting mera.
Morot: högre än de andra.
Sura ingredienser: långt kvar till 10000 och inga förbättringar för arbetssituationen.
Jag känner att min tilltro till LR står på spel här också. Om LR accepterar ett värdelöst anbud har jag kommit ett stort kliv mot ett byte av yrke. Snälla ni, ge er inte, ta fighten.
Det blev ju ingenting!!! Hur i hela världen tänkte ni? Mindre i kronor än civilingenjörer!
Absolut en strategi som känns mer rimlig till framgång än många andra! Det gäller bara att vi kan kanalisera de erfarnas undran åt rätt håll (mot arbetsgivaren) och inte mot de nyexade: ”de får inte höga löner, det är de erfarna som har låga”.
Idag har SKL ansvar för lönenivåerna för samtliga lärare, inte staten.
Förslaget om förstelärare och lektorer kommer från staten, som också skjuter till medel för dessa.
Rimlig lön och rimliga arbetsvillkor i övrigt får nog sägas vara det som på sikt fäller avgörandet (vilket vi ju tydligt kan se spår av i antalet sökande till lärarutbildningarna).
Ikväll 20.30 presskonferens, kommer högst sannolikt serveras fakta i Aktuellt klockan 21.