Dagen efter midsommarafton är kropp och knopp alltid en smula mör. Framförallt beroende på ledning av tre pass med Små grodor och andra favoriter, med 2-300 deltagare på varje (Sollentuna och Solna), men kanske också på grund av gillefesten efteråt. Passar så på att läsa senaste numret av Tidningen Lära (#4 – ännu inte på webben), vilket blivit liggande i avslutningsstressen. Blir lite nöjd att jag gör det när jag kommer till sidan 16:
”Läraryrket måste återprofessionaliseras om inte den svenska skolan ska tappa mark ytterligare”…
”– Jag tycker att man ska renodla det pedagogiska uppdraget för lärarna. I dag dignar de under alla krav på dokumentation och olika administrativa uppgifter.”
”Lärarna har fått alldeles för många arbetsuppgifter. De måste kunna ägna sig åt det de brinner för och är experter på: att undervisa sina elever. Det säger Lars Strannegård, professor vid Handelshögskolan i Stockholm, som menar att en särskild elevvårdsenhet på varje skola borde ta hand om frånvaro, mobbning och föräldrakontakter.” /Tidningen Lära #4-12, sid 16
Jag är också glad åt att Barn- och Ungdomsnämnden i Sollentuna fattat beslut om att:
”Ge förvaltningschefen i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp med syfte att ta fram konkreta förslag på hur lärarnas arbetssituation kan förbättras. Fokus ska ligga på förslag som minskar den administrativa bördan och som kan frigöra tid till planering av lektioner, undervisning och andra elevkontakter. Förslagen ska i huvudsak kunna genomföras på skol eller kommunalnivå. Även förslag som kan genomföras på nationell nivå får ingå.” §63, protokoll 120529
Det känns faktiskt som om det börjar röra på sig. Själv har jag tänkt att försöka samla ihop mina tankar kring detta i en bok i sommar. Jag har ju goda erfarenheter av att skriva en bok om ett ämne tvingar en själv att verkligen sortera sina tankar. I synnerhet om man har många som bidrar med både material och kritisk närläsning.
Du som har några konkreta tips och funderingar kring lärares arbetstid – i synnerhet hur stress kan hanteras och kunskapstillväxten göras mer effektiv – får mer än gärna höra av dig till magnus@blixtgordon.se med detta!
För vad kan inte hända om vi som profession kan ta och lyfta det som står nästan först i Lärares yrkesetik:
”Lärare förbinder sig att i sin yrkesutövning ta ansvar för elevernas kunskapstillväxt, stödja deras personliga utveckling och skapa goda betingelser för varje elevs lärande, utveckling och förmåga att utveckla kritiskt tänkande.”
För inte ska vi väl behöva ta till Generalklausulen? Eller? Jan har helt rätt i att lärare behöver göra olika, precis som ChristerMagister skriver att det inte enbart handlar om Undervisningstid, utan minst lika mycket om den övriga tiden (läraren på bild är f ö kollegan jag delat klass med fram till sommarferien). Och det måste som Maria Settergren skriver handla mer om professionella beslut.
Om jag bara hade mer tid och kraft (samt riktigt fungerande bredband i sommarstugan) skulle jag absolut anmält mig till kursen Hantering av arbetsbelastning och stress i lärararbetet!
För övrigt anser jag att lärare behöver utveckla en Ödmjuk Orubblighet.


Nationella prov kan förberedas, utföras, rättas och utvärderas av utomstående. Vips så har sv/eng lärare en månads mindre obetald övertid!
Du tror inte det är en hund begraven i Sollentuna, med tanke på vilken de har som skolborgarråd????
/LRradicals
Jag vill nog ändå tro att det som står som formellt beslut i nämnden också gäller. Det riktigt intressanta blir förstås vad utredningen så småningom kommer fram till, men att tillsätta en konkret utredning känns iaf hundra gånger bättre än Stora Staden som pratar och samtidigt lägger på uppgift efter uppgift (nu senast Stockholmsprov med tre veckors varsel och utan hänsyn till lärares gjorda planering).
Freddy Grip skrev bra om just detta: http://www.skoljobb.se/skolnyheter/Debatt/lat-larare-fa-undervisa-2012-06-21-095245.htm
Jag har länge förespråkat speciella elevvårdsteam som tar vid där mentorsskapet inte räcker till för läraren (så som vissa skolor i England är uppbyggda). I de allra flesta fall fungerar det utmärkt med en elev-lärare-förälder-kontakt, men vissa elever kräver så mycket tid av läraren att den lätt kan gå under. Jag räknade häromveckan ut att om jag skulle lägga lika mycket tid på alla mina mentorselever som jag gör på en enda (tung) skulle jag vara tvungen att arbeta 238 timmar i veckan, vilket är fysiskt omöjligt då en vecka bara innehåller 168 timmar totalt. Om jag kunde lämna över ärendet med denna enda elev skulle jag spara en fjärdedel av min arbetstid som jag kunde lägga på planering, för- och efterarbete, undervisning etc. En lärare ska inte sitta på soc-möten flera timmar per vecka, en lärare ska inte ha kontakt med bup eller sjukvård angående en elev, en lärare ska inte vara spindeln i nätet mellan alla dessa olika instanser. Inte konstigt att man smäller in i väggen.