Tittar på Den övervakade skolan (finns på SVT play ännu en tid, i alla fall de senare avsnitten) och får en massa spännande tankar såhär på sportlovet. Jag tycker verkligen det är härligt att se hur lärarna vi får följa verkligen kombinerar en tydlighet med ett stort hjärta. De uttrycker sig ofta på ett sätt jag skulle vilja, så mycket mera rakt, så mycket mera tydligt. Samtidigt som de är tydliga med att de inte accepterar vissa beteenden så visar de verkligen att de älskar och respekterar ungarna.
Grundförutsättning No1:
- En riktigt bra verksamhet
- samt
- Kärlek till ungarna
Man kan inte tvinga någon att tycka eller välja något, men bör kunna motivera varför man tycker och väljer som man gör och vara medveten om att olika val ger olika konsekvenser. Om man inte kan ge sina skäl tar ett angrepp ”Du är orättvis!” väldigt mycket hårdare än om man kan motivera sig. Om eleverna har tillit till att läraren är så rättvis som det är möjligt, utifrån välgrundade skäl, så kan de ofta ta att det går dem emot. Det är min erfarenhet.
Detta var för övrigt något vi diskuterade på förra veckans yrkesetikseminarie. Vi pratade också om att lärare ständigt rör sig i ett komplext landskap av olika rättviseprinciper:
- Likhetsprincipen (alla får lika mycket)
- Behovsprincipen (var och en efter behov)
- Meriteringsprincipen (efter vad man gjort sig förtjänt av)
Ingen av dessa principer bör i mitt tycke vara den allenarådande, det finns goda skäl till använda var och en av dem i olika situationer, med olika mål och förutsättningar. Jag funderar en hel del kring den sista när jag i programmet hör:
Den här skolan går ut på att göra sitt absolut bästa. Det kvittar vilken bakgrund man har, hur mycket pengar ens föräldrar har. Man kan ändå göra sitt bästa, men det kräver arbete. Och ni sitter här för att ni förtjänat det. Jag hoppas att ni inte blir besvikna över era resultat. I annat fall kanske ni ska fundera över hur mycket arbete ni har lagt ner. /Mr Goddard, Head teacher (motsv rektor)
– Vad hoppas du eleverna tar med härifrån?
Glada minnen och en förståelse vad det innebär att vara medborgare, en del av ett samhälle och en familj. Deras examen öppnar förstås dörrar. Utbildning kan vara gnistan som får dem att lyfta. /Mr Goddard, Head teacher (motsv rektor).
Hur tydliga är vi med detta i den svenska skolan? Om det inte är tydligt, lurar vi då ungarna på konfekten? Om de förleds att tro att det inte alls handlar om deras insats, utan enbart om vår, vad får det för tänkbara konsekvenser? Ett mer jämlikt eller ett mer orättvist samhälle? Baserat på vilken princip? Det här tänker jag fundera vidare på, men just nu ska jag till Bränningeskolan i Habo och leda ännu ett seminarium kring Lärares yrkesetik! Beställ ett seminarium till din skola med, det är garanterat givande och än så länge sponsras det så att alla kan ta den ringa kostnaden. Under tiden kan jag också varmt rekommendera alla lärare att se och fundera över TV-serien ”Den övervakade skolan”. Inte för att det inte finns saker att ifrågasätta, utan just därför. Tillsammans gör vi en skola som gör skillnad, en skola som bygger ett demokratiskt samhälle!
Etiketter: demokrati, engagemang, förhållningssätt, lärarroll, yrkesetik


[...] reflekterar över denna utveckling när jag läser Magnus Blixts reflektion kring programmet som i svensk TV gavs det lätt provokativa namnet Den Övervakade Skolan. Det har [...]
Oj, igen ett inlägg som påvisar en enorm brist i insikten om den egna verksamheten och andra länders. Engelska lärare är välutbildade, kunniga och professionella. Det har aldrig rått något tvivel om vilket tvivel deras uppdrag egentligen är; nämligen att förmedla kunskap och utvärdera ifall denna kunskap har lärts in eller ej. Och vem sa att detta inte kunde göras med hjärta? De engelska lärarna har till skillnad mot det svenska ett kunskapsfundament att stå på som innehåller ämneskunskap och didaktik. Dessutom sker kontinuerligt examinering av elever på nationell nivå genom prov och tester. De engelska lärarna har dessutom övat sig i samt utvecklat sin förmåga att betygsätta och utvärdera elevers kunskaper något som två tredjedelar av den svenska lärarkåren sluppit under decennier. Själv glömmer jag aldrig den chock den engelska läraren fick när vi svenska lärare fick frågan av henne hur vi lyckats få elever att bli lyckosamma i sina studier och de svenska lärarna svarade: Vi fick en så bra relation och det gjorde att han lyckades med studierna. För henne var det ett groteskt svar eftersom hon vilade trygg och stark i sin ämneskunskap, sin professionaliitet och sitt kunnande i didaktik. Relationen var något man fick på köpet när man professionellt utövade sin yrkeskunskap menade hon. Inte undra på att de tjänar så mycket mer än oss…