Igår damp ett brev ner i brevlådan. Inget ovanligt med det kanske. Däremot var avsändaren för mig unik: Regeringskansliet. Spännande värre. Och ja – det visar sig att jag är en av lärarna som utsetts till Lärarnas ansvarsnämnd. Det känns stort. Och viktigt. Hedersamt och inte helt enkelt. Säkerligen intressant och givande. Oklart vad det innebär i konkret praktik, men det lär ju ge sig.
Ibland är ju tillvaron spännande. I fredags byttes slutligen svarta tavlan (!) i klassrummet ut mot en smartboard. Utbildning hur den fungerar först igår eftermiddag, så vägen dit var bara att improvisera. Men som lärare är man ju van. Utbildningen var mycket bra, från verksam lärare till oss verksamma lärare. Inte minst inledningen:
En skärm i sig gör ingen lärandelektion, oavsett hur SMART den än må vara. Det krävs en lärare med. Och elever.
En annan spännande tillvaro var kvällens föreläsning kring John Hatties Synligt lärande för LR Stockholm. Blev återigen påmind om den som lärare ofta upplevda sanningen:
Först när man undervisar om något lär man sig det ordentligt själv.
Varje vaken stund rymmer ju lärandepotential. Det blir spännande att se vad framtiden bär i sitt sköte!
