Idag överlämnar SKL sitt inledningsbud till Lärarnas Samverkansråd. Äntligen dags att bekänna färg – hur var det nu egentligen med skolans kvalitet och lärarnas villkor? Vill man vända trenden och öka yrkets attraktionskraft så det åter blir kö till utbildningar och arbetstillfällen?
Hela hösten har LR Sthlm så gott det går försökt informera om läget utanför SKL, kommunfullmäktige, Riksdagen. Idag ett sista ryck innan julstök och avtalsstök drar igång på allvar. Här finns vilja, engagemang, kompetens att ta tillvara!
Jag hoppas verkligen man tar tillfället i akt. Ett samhälle blir på sikt inte bättre än man gör sin skola.







Don’t give up. It is time for action, strike if they don’t listen — 10000kr more per month, teachers salaries need to go up drastically! Enough is Enough!
Best of Luck
Nu eller aldrig!
Händer det inget denna gång så kommer jag på allvar överväga att sluta.
Varför är lärarförbunden så rädda för att strejka?
Just nu får man väl anta att man är rädd att strejka med anledning av att det väl är olagligt så länge man har ett gällande avtal?
Som stridsåtgärd när avtalet löpt ut verkar det som om de båda förbunden har lite olika preferenser, men nog känns det inte otänkbart med en strejk i vår?
Håller med föregående. Blir det inget av det här avtalet så går ur facket. Det är nu eller aldrig! Strejka om inget biter och vik inte ner er!
Kommunen blir säkert bara tacksam för en liten kort trevlig strejk…mindre löner att dela ut…så det ända raka är att strejka så det skadar arbetsgivaren, kommunen. Arbetsgivaren skadar man i det här fallet genom att göra ”kunderna” upprörda…för upprörda kunder röstar kanske på någon annan nästa gång. Förbered er på en lååång strejk.
Ja, det är förstås frågan hur effektivt strejkvapnet är idag, med lagstiftning kring samhällsfara och annat. Man kan dock sig alla sexor, sjuår, åttor, ettor, tvåor ute på stan… Alla lågstadiebarn hemma hos sina föräldrar… Min egen erfarenhet är förstås klart begränsad, förra strejken var jag gymnasieelev… Vet inte om den ledde till något konkret, det är ju inte riktigt så enkelt att det bara finns en part i målet / kock i soppan. Men nu är det dags att det blir någon konkret rörelse åt rätt håll, känns som om tiden är (väl) mogen och samhället förstått varthän det annars barkar.
Det är självklart även för mig att gå ur facket om förhandlingarna även i år misslyckas.