Skolverket har i veckan släppt sina Allmänna råd om planering och genomförande av undervisningen. Till de allmänna råden finns även kommentarer som ska vara ett stöd för läsandet och arbetet med råden. ”Allmänna råd” låter som lite tips & trix, men det är istället faktiskt frågan om:
”Allmänna råd syftar till att påverka utvecklingen i en viss riktning och till att främja en enhetlig rättstillämpning. Råden bör alltså följas om skolan inte handlar på ett annat sätt som gör att kraven i bestämmelserna uppfylls.” /Allmänna råd s 4
Är det bra eller dåligt att Statens Skolverk stadgar Allmänna råd för hur lärare ska planera, genomföra och följa upp sin undervisning? Ja det beror förstås på hur man ser på lärares professionalism, skolans likvärdighet, kommunens/huvudmannens självbestämmande. Samt förstås på hur råden är utformade. Här ett axplock som vi diskuterade igår på seminariet ”Lärares yrkesroll”:
Lärare bör (i betydelsen ska, här ett axplock):
- strukturera och styra de processer som sker i undervisningen och skapa balans mellan gemensamma genomgångar och diskussioner, enskilt arbete, och samarbete mellan elever för att skapa goda förutsättningar för varje elevs lärande.
- se till att eleverna förstår syftet med de aktiviteter som ska ske i undervisningen, vilka kunskaper de ska ges möjlighet att utveckla samt hur de ska få visa sina kunskaper.
- tillsammans på skoleneheten regelbundet analysera och diskutera hur olika elevprestationer bedöms i förhållande till kunskapskraven
- dokumentera sina planeringar och uppföljningar så att de ger stöd för att: genomföra, följa upp och utvärdera undervisningen; kommunicera med elever och vårdnadshavare vad som är syftet med undervisningen och hur den ska genomföras
- använda sig av effektiva rutiner och former för dokumentation … som ger en grund för kommunikation av bedömning och betygssättning…
Vi kunde inte finna något i detta som var direkt kontroversiellt, utan som en deltagare uttryckte det:
… detta är väl ungefär vad vi gör…
– samtidigt som det självklart också finns en del förbättringspotential, men det är absolut en del av läraryrkets kärna. Vi gick också vidare till vad som står att
Rektor bör (i betydelsen skall, här ett axplock):
- organisera verksamheten så att lärarna ges förutsättningar att planera undervisningen,
- fördela undervisningstiden så att eleverna ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt i alla ämnen
- organisera verksamheten så att lärarna ges förutsättningar att följa upp undervisningen och vid behov anpassa planeringen till nya förutsättningar.
- stödja lärarna i deras arbete med att bedöma elevernas kunskaper genom att tillsammans med dem utveckla gemensamma rutiner och former…
– och här var det inte svårt att finna en hel del utvecklingspotential. Jag tror nästan alla rektorer ärligt vill organisera verksamheten så att lärarna ges förutsättningar, men sedan kommer motstridiga krav från skolhuvudmannen och annat prioriteras alltför ofta i tid och kraft. Jag tror skolan skulle tjäna mycket på att alla rektorer borde ha något litet undervisning i sin tjänst. De klarar det i Finland, så varför skulle inte vi? Men det kräver förstås att rektor får reella möjligheter att genomföra sitt pedagogiska ledningsuppdrag – vilket i sin tur kan göra att lärarna får möjlighet att genomföra sitt.
Beklämmande läsning i dagens SvD: Arbetsvillkoren för lärare allt hårdare.
Jag är evig optimist. Jag tror och hoppas att Skolverkets Allmänna råd kring undervisning, tillsammans med Lärares yrkesetik, tydliga skrivningar i Skollag och Läroplan, Lärarlegitimation och en hel del engagemang och slit faktiskt kan höja lärares status, professionalism och förmåga att faktiskt säga ifrån när det tillkommer arbetsuppgifter som inte tillför elevernas kunskapstillväxt lika mycket som andra uppgifter. För det gäller att minnas
att varje JA till något också parallellt innebär ett NEJ till något annat, ty tiden & kraften är begränsad.
För vad kan egentligen hända med landets kunskapande den dag lärarkåren utvecklat en ödmjuk orubblighet?
Etiketter: ansvar, arbetsbelastning, lärarroll, skolutveckling, yrkesetik


Nämen hallå!!!
”se till att eleverna förstår syftet”. Är det ett skolråd som drabbats av verklighet här? Snömos i tal och skrift definieras enklast genom att negera en sats. Om det inklämda ”inte” då leder till ett intet är det fråga om en futil självklarhet.
se till att eleverna INTE förstår syftet … host host.
Jämför den klassiska 1a maj-parollen ”Arbete åt alla, i hela landet!” Jaha? Istället för vadå? Arbete åt några, i Halland!
Och så dessa modeord:
”kommunicera med elever och vårdnadshavare vad som är syftet med undervisningen”
”kommunicera med” = samtala om? Eller?
För övrigt organiseras verksamheten ofta så att lärarna INTE ges förutsättningar.
Tiil huruvida dokumentationshysterin leder till bättre kunskaper är vär att återkomma.
[...] alltid förstå detta mycket väl. Men det gäller förstås att också att få till det hela i sin konkreta professionella planering. Jag och arbetsplatsombudet brukade också förlägga våra tvärfackliga planerings- och [...]