Är på BeO och träffar deras ”Skolexpert” (en ”katt bland hermeliner” – en f d lärare bland idel jurister…). Mycket intressant samtal, vilket kretsar både högt och lågt. BeO har ju regeringens direkta uppdrag att genom riktad kritik och skadestånd mot skolhuvudmän (utbildningsnämnd respektive friskolestyrelse) dels ge upprättelse till barn som blivit kränkta, dels ge incitament åt skolhuvudmän att skapa rutiner och resurser för en skola för var och en. Det är förstås ytterst lovvärt och viktigt – ingen elev ska behöva bli kränkt i en verksamhet de inte valt själva. Men det bygger förstås på att vi kan ha en rimlig definition av vad som utgör – och inte utgör – en kränkning. Jag skrev tidigare inlägget Blir du lättkränkt lille vän? och måste efter dagens samtal åter inskärpa vikten av att vi håller samtalet om var gränsen ska gå levande. Det räcker inte med upplevelsen av att vara kränkt, det måste också finnas en saklig och objektiv grund vilken härstammar från lagstiftarens mening istället för personligt tyck.
Som lärare måste jag kunna säga till en elev. Som lärare måste jag kunna ta tag i en elev, för att hindra den att skada sig själv eller andra. Självklart finns det gränser för vad man får och bör säga. Självklart finns det en gräns mellan nödvärn och kränkning. Och den måste diskuteras – lärare emellan, mellan lärare och elever, elever emellan – och i samhället som sådant. För ingen är betjänt av en skola med rädda lärare som i sin rädsla för att bli anmälda inte vågar säga ifrån när elever gör fel, inte vågar ha samtal i enrum med elever, inte vågar beröra elever, inte vågar vara engagerade.
Sedan handlar det också om rutiner och resurser. Resurser i form av både tid, möjlighet och kraft. Det måste helt enkelt finnas personal nog för de uppgifter som ska utföras. Det måste finnas stödsystem som fungerar och faktiskt ger stöd till verksamheten. Då kan lärare använda sin tid och kraft till det de är utbildade till: att undervisa. Och att fostra i samband med undervisning.
[...] att det är fråga om en kränkning” – det är en populär myt! Självklart finns det Gränsvärde för kränkningar) och om så visar sig fallet går man vidare för att utröna hur skolhuvudmannens rutiner (inte [...]