Stockholm 2020 gör mig mörkrädd

Tusentals lärare kommer att saknas inom sex år, visar länsstyrelsens rapport Stockholm 2020. Om inte detta blir en ögonöppnare för såväl skolpolitiker ute i Stockholms kommuner som för högst ansvariga politiker på statlig nivå krävs rejäla insatser från lärarfack, föräldrar och elever för att öppna dessa nu!

Med nuvarande utveckling kommer det i Stockholm år 2020 att saknas 4 440 förskollärare, 980 fritidspedagoger, 2 960 lärare för grundskolans tidigare år, 3 700 ämneslärare för högstadiet och gymnasiet, 1 100 yrkeslärare och 1 630 personer speciallärare/specialpedagoger.

Den bristen innebär att det inom Stockholms kommuner kommer att saknas drygt en tredjedel av det beräknade behovet av förskollärare och fritidspedagoger, kring en femtedel grundskol- och ämneslärare, nästan hälften yrkeslärare och över hälften av behovet av speciallärare/specialpedagoger!

Hur har dagens politiker tänkt lösa detta? Genom att anställa outbildad personal i brist på utbildade lärare? Eller genom att låta de behöriga lärare som finns att tillgå arbeta dubbelt?

År 2020 kommer jag enligt planen ha varit färdig lärare i tre år. Kommer jag att få tillgång till en mentor under mitt introduktionsår? Kommer jag att få den tid jag behöver för planering av lektioner och uppföljning av elever som halkat efter eller behöver extra stöttning? Kommer jag att ha ett välfungerande arbetslag att luta mig mot? Kommer jag att ha en harmonisk och stöttande skolledning att vända mig till vid problem?

Att stora pensionsavgångar väntar är knappast en nyhet. Inte heller att söktrycket på lärarutbildningen sjunkit i ungefär samma takt som nedskärningar och avregleringar trasat sönder skolan de senaste 24 åren.

Bristen på lärare, menar Ragnar Sjölander som är Lärarnas Riksförbunds ordförande i Stockholm, är dessutom ännu värre då alla som utbildar sig till lärare faktiskt inte stannar i yrket. Mycket på grund av den tunga arbetsbelastningen.

”Det finns bara två knep för att vända utvecklingen”, säger han. ”Det ena är att höja lönen och det andra är att minska arbetsbelastningen för att folk ska stanna i och återvända till läraryrket.” 

Själv har jag tre år på mig, men eleverna vars kunskapsresultat sjunker just nu och de lärare som redan går på knäna – har vi råd att vänta?

Lina Westerlund,
ordförande LR Stud Stockholm

Gör din röst hörd: Du avgör: Ska läraryrket bli mer attraktivt?

Perspektiv från vår studieresa: I Finland är specialundervisningen viktig

 

Tillbaka till Sverige fulla av nya erfarenheter och lärdomar

Vi har fått ett otroligt gott bemötande och är väldigt glada över allt vi har fått ta del av från våra finska värdar. Vi har träffat, lärare, rektorer, elevhandledare, representanter för facket och universitetet. Alla har gett oss välgrundade och ibland olika svar på våra frågor vilket vi tycker har givit oss en nyanserad bild av den finska skolan och utbildningssystemet.

bild

Vår glada grupp på sexton personer delade vi upp i sex grupper med ansvar för att undersöka olika frågor. Det har varit otroligt motiverande att se att alla tagit uppgiften på så stort allvar och varit med och bidragit med sina perspektiv.

Bland de insikter vi fått är hur annorlunda skolfrågor lyfts i media i Finland jämfört med hur debatten förs i Sverige. De olika represtentanterna för skola, universitet och Finlands Svenska Lärarförbund beskriver hur de sedan de spektakulära resultaten i PISA-undersökningarna har fått ta emot besök både från när och fjärran. Alla har de poängterat att varken skol- eller utbildningssystemet har förändrats sedan 1970- respektive 1980-talet. Vad de alltid har gjort är att tro på sina lärare!

– I Finland möts politiker, tjänstemän och lärarfack i trepartsdiskussioner innan ett förslag sjösätts. Lärare och rektorer känner sig lyssnade på och respekterade för sin kompetens och erfarenhet. Där byter inte skolpolitiken riktning efter varje färgskiftning i regeringen. Lärarutbildningen har hög status och många väljer den som sitt förstahandsval till universitetet. När får vi se liknande trepartssamtal i svensk skol-/utbildningspolitik?, undrar Jessica Jormtun som studerar till ämneslärare vid Stockholms Universitet och var en av deltagarna på studieresan.

De finska lärarna har hög autonomitet och politiker som i allmänhet litar på att lärare kan gör väl avvägda pedagogiska val stödda på den akademiska utbildning de genomgått samt den erfarenhetsbaserade kunskap som yrkeslivet ger. Eftersom lärarutbildningen har en viss akademisk tyngd har en även många politiker och andra personer på ledande positioner i samhället genomgått den, det har i sin tur lett till en viss konsensus på utbildningsområdet.

Problemet med konsensus är att detta sällan leder till debatt. Utbildningsfrågan är rent politiskt inte en särskilt het fråga i Finland. Eftersom skolan går relativt bra resultatmässigt sätt kan nedskärningar i skolbudgeten ske relativt obemärkt. Skoldebatten var därför något som ibland avundades Sverige nu inför valet. För oss gäller det därför att dra nytta av det gynsamma debattklimatet och vara med att påverka!

bild

Ett stort tack till:

Christer Holmlund, förbundssekreterare Finlands Svenska Lärarförbund

Heini-Marja Järvinen och Kirsi Wallinheimo på Helsingfors Universitet

Clara Linqvist, rektor på Östersundom skola

Ellinor Hellman, rektor på Åshöjdens grundskola

Michaela Lindqvist, rektor på Minervaskolan

Mikael Nyholm, rektor på Svenska Normallyceum

Lotta Hellman och Julia från studentföreningen Didacta

  Erika Rengbrand och Lina Westerlund

På väg!

Medan protesterna mot Borgs förslag på sänkt studiebidrag rasar bland studenter i Sverige, tar 15 lärarstudenter och 1 studie- och yrkesvägledarstudent i LR Stud Stockholm sikte på grannlandet i öst.

bild_1

Idag väntar en träff med lärarutbildare och lärarstudenter på Helsingfors Universitet, besök vid två skolor samt möte med Finlands Svenska Lärarförbund FSL och imorgon blir det ytterligare två skolbesök innan hemfärd!

Har lärarutbildningen och läraryrket en så hög status som det sägs och hur kommer det sig i så fall? Hur arbetar man i Finland med elevhandledning? Vilket stöd får elever med särskilda behov samt nyanlända? Mycket fina ord kring elevresultaten i PISA-undersökningarna, men hur är lärarnas arbetsbörda? Vilken kultur är rådande i skolan, förväntas eleverna lyda eller ta ansvar? Hur sker styrning och finansiering av skolan, har lika omfattande reformer som i Sverige ägt rum i Finland? Vilken självbild har lärare, vilken mediabild av skolan dominerar och vilken bild har man i Finland av det svenska skolsystemet?

Frågorna är många inför vår resa och förhoppningsvis får vi en hel del svar dessa dagar. Ytterligare ett mål med vår resa är att bygga den starka fackliga sammanhållningen med de vidgade perspektiv som vi tror behövs för att vara en framtida stark yrkeskår!