Praktik i praktiken, Min dag

Hej svejs!

Min överraskning till er är ett maffigt bildgalleri där ni kan se hur en av mina dagar på praktiken ser ut. Text är fantastiskt i sig men idag låter jag bilderna tjuta ut sitt budskap:

20140514_075633

 

[07:32] –  Min morgonlista över observationskandidater för dagen, och även dags att lämna mitt ”plejs”. Denna lista behövdes dock kraftigt revideras på grund av SL och dess vilda förare.

20140514_080548

[08:07] – Min gamla skola susar jag förbi dagligen, finns det något symboliskt med att både SU, mitt gamla gymnasium och min nuvarande praktikskola alla är utplacerade längs Roslagsbanan? Troligtvis inte, ibland är ett järnvägsspår bara ett järnvägsspår! Eller kan man säga att min ”väg” till SU var utstakad rean från unga år? :))

20140514_090518

[08:58] Min ankomst till skolan var kraftigt försenad på grund av min busschaufförs brutala skrapning av en närliggande bil. Jag förklarar till fotografen hur sen jag är med mina utsträckta armar, ”så här sen är jag, men ta en bild tack!”

20140514_122050(0)

[09:54] – Min observation för dagen ska snart börja, Ann ska hålla i en kemilektion och hon är rätt klädd för uppgiften tycker jag!

20140514_101048

[10:07] – Min synvinkel under en av mina nu traditionsenliga presentationer av mig själv inför klassen, denna dag med en twist! Jag bad om att få ta en bild och som ni ser var alla mycket intresserade av det jag sysslade med.

20140514_123638

[12:32] Min sena lunch ackompanjerades av Christian och Felicia (samt Ann och Paulo som är utanför bild) – spaghetti och köttfärssås, yam yam!

20140514_150327

[14:47] Mitt långa möte med min handledare Madelene är färdigt och det var faktiskt riktigt jävla bra, nu är jag redo inför besöket av min universitetslärare och trepartssamtalet på tisdag (förhoppningsvis).

20140514_152557

[15:25] – Min dagliga tripp till bestarna i kopiatorrummet, hade egentligen ingenting att kopiera – jag vill mest bara sprida onda tankar till dessa råskinn.

20140514_170820

[17:08] – Min setup här på skolan, väldigt meta att ta en bild på ens bloggande när man bloggar tycker jag :))

Då var dagen och bilderna slut för denna gång! Tack till alla på skolan som orkade med mitt tramsande med bloggbilder idag, är egentligen inte stormförtjust i att ta bilder på mig själv eller andra så detta blev lite light-terapi! Men livet handlar väl ändå om att krossa väggar, eller hur? Dagens låt känns därför passande, ”Break The Walls” av Fitz & the Tantrums: https://www.youtube.com/watch?v=9CyAruneYJI 

Sebastian Forsman

 

 

Praktik i praktiken, den eviga balansgången

Morsning!

Dagens lektion var en uppvisning i betydelsen av läromaterial eller vad man nu vill kalla det, första halvan var faktiskt katastrofalt seg och usel medan den andra var rena partylektionenNatt och dag alltså, och det beror på att första halvan var en analys/genomgång/diskussion av sången ”Mad World” av Gary Jules – inget fel på den låten egentligen men den är för deppig och seg för att ha i ett  klassrum! Under andra halvan var det mer gruppdiskussion/analys/kreativt skrivande kring dikten ”I Know Why the Caged Bird Sings” av Maya Angelou (en riktig klassiker faktiskt, den har ni säkert läst). Samma klass, samma dag, samma klassrum men totalt olika utfall alltså – helt otroligt!

Det här bevisar onekligen vikten av att välja rätt läromaterial (min magkänsla sa att Mad World var lite för deppig, lyssna alltid på din mage!) för ibland kan man kanske glömma att det är oerhört viktigt. Som jag sagt förut, tror jag, ens lektioner får alltid en väldigt personlig prägel. Men samtidigt blir jag lite förbluffad nästan, eleverna i klassen jag hade idag hade alltså BETT om att få ha mer klassdiskussioner så då tänkte jag: OK, och då flyttar jag runt borden så de formar en hästsko ”SU style”. Sen under lektionen var de helt förbaskat passiva ändå… suck!

Det gäller helt enkelt att balansera på rätt sida av många magiska gränser som lärare: Gör dina lektioner roliga och samtidigt relevanta, ge dina elever frihet och samtidigt ansvar, lyssna på vad de har att säga om lektionsupplägg men ramla inte i fällan att övervärdera deras kommentarer, var en förebild men samtidigt dig själv, balansera mellan morot och piska, listan är evigt lång!

vmHryzL

Utan balans som lärare kan man sluta som ugglan till höger!

En elev som uppenbarligen hittat en bra balans i livet är den som skrev denna lilla dikt i slutet av lektionen:

Winne the Poh is stuck in a cave

It’s cold and dark and he’s treated like a slave

Winne the Poh doesn’t want to stay

Winne the Poh wants to go away!

Kanske inte den mest avancerade dikten rent språkmässigt men jag tycker det är skönt att någon elev tog lektionens tema (som var frihet) lite mer lättsamt, alla andra elever hade stenseriösa dikter – men de var förstås också bra!

En annan elev har fått mig att gapskratta så jag nästan får tårar här hemma, situationen är fantastisk: han lämnar in sin dikt i slutet av lektionen men ber mig att inte läsa den på en gång, dock jag får kika på titeln. Han har alltså noga vikt ihop ett papper så jag endast ser titeln ”I can, but I can’t” (hade jag varit mer street smart hade jag anat ugglor i mossen redan nu) – jag lägger pappret i min mapp och tänker inte mer på det, jag hinner ändå inte läsa alla dikter/delar av dikter innan lektionen är slut.

Nu när jag kommer hem läser jag igenom de dikter jag inte hann läsa i skolan, och gissa vad? (ni har nog redan listat ut ”vad”) När jag viker upp pappret med titeln på så är pappret helt tomt! Jag gillar ändå kreativiteten han besitter för att undkomma min uppgift :)) Underbart! Gäller väl att hitta någon balans här med, det var ju inte bra att han inte gjorde sin uppgift men samtidigt var det väldigt roligt.

Imorgon har jag en liten överraskning till er, ska prova på något lite ”annorlunda” (tänker inte avslöja mer, så sluta tjata!) så kom gärna tillbaka och kika då.

Dagens låt blir den tunga låten ”Weapon” av Matthew Good, (https://www.youtube.com/watch?v=Dd6WyfFP7-s) balans är trots allt det starkaste vapnet man har som lärare, typ.

 

Sebastian Forsman

Praktik i praktiken, Back in Business

Tja!

En något annorlunda dag har just utspelat sig och en fräck sammanfattning är att jag varit Tom Hanks i filmen The Terminal (ingen vidare film egentligen). Allting började med ett uppvaknande på Stockholms centralstation, vilket i praktiken innebar att jag traskade runt nyvaken bland de alltid lika vilda folkmassorna på t-centralen (såg ärligt talat fler människor på centralen på 20 sekunder än under hela Umeåresan). Jag tar mig till sist till skolan, men hinner inte ens med ett snabbt pit stop till hemmet på vägen.

Man kan tro att detta inte spelar någon större roll, men i realiteten kommer jag till skolan och känner mig rätt jucky – äter dessutom min köpta frukost i lärarrummet vilket kändes konstigt bara det. Men det sista steget är att jag tillfälligt omvandlar handikapptoaletten till mitt badrum för att fräscha till mig, minen på eleven som väntade utanför när hon ser att jag bär på handduk och necessär… haha! Typ alla elever vet om att jag är lärarstudent så hon måste ju undrat: är han hemlös?! Läser man om det jag skrivit än så länge i detta inlägg finns det i och för sig mycket som pekar på det :))

20140512_120946

Denna dramatenväska behövde jag också släpa runt på, priset man betalar för att bo ”nära” kansliet :)) Vågar inte ta reda på vad den innehåller, kärnavfall? Rymdstenar?

Lektionsplanering var min syssla efter den något ”Tom Hanksiga” morgonen (jag försöker få er att tänka på Tom Hanks när ni tänker på mig, man är ju inte dum!) och jag har analyserat och rotat bland en satans massa dikter. För imorgon ska mina treor bli bildade på riktigt – jag försöker egentligen motarbeta snobbigheten och andra fördomsfulla tankar om poesi, för poesi är chillat, casual, soft, swaggigt, YOLO, ok nu gick jag för långt, men ni är hajar som hajar, eller hur? (Hajar som hajar är förövrigt den ballaste översättningen av en filmtitel någonsin, filmen heter ju Shark Tale på engelska).

Nästa måndag däremot kommer det hända något monumentalt häftigt, och det är att jag ÄNTLIGEN får ha en helt fri lektion helt SJÄLV. Tidigare har min handledare bestämt temat eller så har jag och Esmat delat på lektioner (förutom en gång) – eleverna kommer inte ha mig någon mer gång så jag behöver inte ens ge dom en läxa. Kort sagt, jag har OÄNDLIGA möjligheter att skapa en riktig fräsarlektion, har inte tänkt ut allting än men det kommer bli livat – det kan jag lova!

Sebastian Forsman

To Umeå and Beyond

Howdy!

Då sitter man här i och skriver lektionsplaneringar i hotellobyn på Scandic Plaza i Umeå och har det gött i skinnsoffan. Varför då kan man fråga sig, men låt mig först backa tillbaka bandet en bit!

Klockan är 6:30 och väckarklockan fräser i öronen på sitt alldeles alldagliga sätt, men denna dag fräser den i en mer ovanlig miljö. Miljön är en sovvagnskupé i nattåget från Stockholm till Umeå och den absoluta och alldeles förträffliga slutdestinationen är den studerandefackliga kursen som pågår under denna helg. Kan egentligen inte klaga på sovvagnskupén i sig men SJ följde sin ”personliga” tidtabell, vilket kort sagt innebar att vi kom fram till hotellet endast en och en halvtimme för sent. Impressive!

 20140510_064102[1]

Action-shot från den hisnande resan

Till själva kursen då, efter frukost, presentationer/introduktion och fika (kan jag ha nämnt att mat/fika är en stor den ”fackliga upplevelsen”? hehe) var det dags för den fackliga grundkursen. Petra Norqvist, regional ombudsman för Umeå, höll i snacket och nu känner jag mig ha koll på mycket av grunderna inom fackligt arbete och LR. Vilken sanslös tur att kursen hette ”facklig grundkurs” :)) Kan ni gissa vad vi gjorde sen? Vi åt!

20140510_130000[1]

Med skolmat som referens får denna mat tre Michelinstjärnor!

Sen till min favoritsektion av den studerandefackliga kursen, workshopsen. Fyra grupper, fyra rum, fyra skolpolitiska frågor, trettio SYV- och lärarstudenter, och EN slutgiltig överlevare! Nej, så var det väl inte riktigt men visst lät det lite spännande? Spännande diskussioner hade vi dock, fritt skolval, ordning och reda i klassrummet, vinst i välfärden och de sjunkande PISA-resultaten var alla intressanta ämnen som bidrog till funderingar, tankar och debatter.

Hur kan jag ha skrivit nästan 300 ord utan att ha presenterat den stora dignitären för dagen?! Anders Almgren, vice ordförande för Lärarnas Riksförbund kliver in i föreläsningssalen klockan 16:00 med respektingivande kliv och ett sus hörs genom åhörarna. Alla andra deltagare kanske inte riktigt skulle beskriva händelseförloppet på samma sätt, men det viktiga är att han pratade om den nationella kunskapsskolan. Ett ämne som är oerhört viktigt, han kom in på en del andra ämnen också men framförallt känns det sjukt häftigt att LRs vice ordförande besöker oss studenter i LR Stud, lite star struck blev man allt.

DSC02962test2

Mannen, myten, legenden i bildform. (fotograf: Glenn Rafors, skönaste SYV-snubben ever!)

Dag två började med OSS, nu var det dags för mig, Sofie och Maria att presentera den där mäktiga finladsresan. Presentationen var förstås en hejdundrande succé :)) Roligt var det, hoppas någon annan tyckte det var lika roligt att lyssna som det var för oss att presentera.

IMG_1273[1]   ‘

Se där! För en gångs skull syns jag någorlunda på bild. Observera att jag fortfarande inte har någon blå LR-tröja (en evig följetong för den som fattar). Tack till Rosemarie Alm för bilden :))

Sammanfattningsvis kan jag säga att denna kurs har varit fantastisk! Om ni har chans att gå på en sån här kurs i framtiden så GÖR DET, snälla! Annars har en tanke slagit sig rot i huvudet under helgens gång, jag blir verkligen behandlad som en strokepatient här borta. Överallt möts jag av serverade bord och behöver sällan tänka över var jag ska vara, vad jag ska göra och vad jag ska äta.

Känner ni att ni vill veta mer om LR, LR Stud och vår verksamhet? Då hänvisar jag er till det här klippet: https://www.youtube.com/watch?v=cPht_QgePjY (om någon förväntade sig ett seriöst klipp så ber jag om ursäkt, men då måste jag samtidigt fråga: har ni ens läst mina tidigare blogginlägg?) Tack till Fredrik Stillerud för klippet!

Sebastian Forsman

Praktik i praktiken, bestar och välfärd

Tjolahopp tjolahej!

Denna dag började inte helt optimalt, jag har ett flertal gånger knappt undkommit med livet i behåll efter besök nere i The Mines of Moria, kopiatorrummet!  Men idag föll gruvan ihop och jag fick uppleva alla problem de två enorma kopiatorbestarna har att erbjuda. Upplägget var förträffande simpelt: kopiera två omgångar papper som representerar två texter i tio upplagor. För det första är rummet galet litet och varmt så man känner ständigt pärlorna formas på pannan och pulsen stiga allteftersom, men som sagt var det bestarna som hade ballat ur helt.

Var ska man egentligen börja? bestarna klagade på papper, sliter och drar i alla pappersfack och jag ser fler papper än på den gamla goda tiden på Wall Street då börsmäklare skötte allt via papper. Lyckas till slut lösa det problemet genom att välja ett annat pappersfack, idiotisk inställning om något må jag tycka  – jag bryr mig inte varifrån papperna kommer ifrån, bara det blir utskrivet! Sen begick jag det fatala misstaget att välja häftning på slutet, häftena var förstås slut och att fylla på det facket är något jag inte ens vågar försöka prova. Det problemet gick inte att komma runt eller hoppa över så en best var alltså redan dräpt. Över till best nummer två som var sönderköad med andra lärares utskrifter, när jag väl fixade pappersproblemet bara öste det ut papper non-stop, något som inte gick att stoppa på en gång förstås.

OK, nu kanske jag får börja göra riktiga framsteg efter sisådär 10 minuter, men icke! Papper hade fastnat men det löste sig oväntat lätt. Dock hade jag så mycket att kopiera själv så det försvann några minuter till men jag blev klar till slut. Tack och lov var ingen annan lärare i kopiatorrummet – ni kanske tror att en lärare hade kunnat hjälpa mig? Dessa bestar låter sig inte tyglas och det har jag fått förklarat för mig otaliga gånger! Kanske är tur att rummet har en dörr med ett stort fönster med många förbipasserande, annars hade jag nästan dragit en Ofiice Space (se detta underbara klipp för referens: https://www.youtube.com/watch?v=WsBB93IqJkE).

Nog om det, nu till helgen och alla dess äventyr för oss i LR Stud Stockholm! Mycket som händer på en gång alltså och som jag redan nämnt ett flertal gånger ska jag och Sofie till Umeå på studerandefacklig kurs där vi bland annat kommer babbla om föreningens resa till Helsingfors, vi får dessutom förstärkning i form av Maria som också var med på resan :)) En något kortare resa blir det för Lina, Erika och Caroline som ska till välfärdsfestivalen på medborgarplatsen mellan 13:00-16:00. Där kommer de gotta sig i vårt nyinköpta partytält och Lina kommer även hålla tal klockan 15:50! All info om festivalen finns här: http://valfardskampanjen.se/lokalt/stockholm/ Ni stockholmare borde ta er dit vetja!!

10345559_10152443132874257_1988491637522487322_n

Här har vi vår lilla bebis, snart ska den in i hetluften och testas som partytält!

Jag får väl erkänna att dagens tema kanske inte var helt galet intressant (tro det eller ej, men alla mina dagar på praktiken är inte som en schlagerfestival!), men jag tänkte göra en fuling och  fortsätta blogga under helgen om det som händer uppe i Umeå – då ska ni få se på coola färgbilder och grejor!

Praktik i praktiken, fantomen på skolan

Hejsan hoppsan!

Under en lektionslös dag som denna finns väl bara tre saker att syssla med: lektionsplanering, observation och snack med min handledare. Något väntat har jag sysslat med alla tre, lektionsplanering och snack med min handledare tänker jag inte gnata om, istället vänder jag blicken mot min observation, eller snarare mina observationer i allmänhet.

Till att börja med är observerande ibland lite klurigt eftersom många lärare låter eleverna jobba själva i grupper, och därmed blir inte läraren så aktiv som jag ibland skulle önska. Men några saker är uppenbara: alla lärare är annorlunda (inte så oväntat kanske) och alla lärare gör/planerar något som jag kan dra nytta av själv. Därför har jag som mål att observera så många olika lärare som möjligt, ”Gotta catch ‘em all” – Pokemon style, liksom!

Min handledare har redan påpekat att hennes praktikanter inte brukar skutta runt mellan lärare och klassrum så mycket som jag gjort/gör, frågan är förstås om hennes påpekande hade positiva eller negativa konnotationer… :)) Det är ju (som jag tror jag nämnt mer än en gång) så fruktansvärt kul att ”hänga” med sköna lärare i deras lärarrum, klassrum och i matsalen så jag kan bara inte låta bli. Man blir lite av en fantom när man glider runt över hela skolan och konstant letar efter olika lärare.

Har redan presenterat mig för så många klasser att presentationerna har börjat få sig ett fast ”manus”, men mer intressant är att jag börjat märka att jag startar varje lektion på nästan samma sätt: ”Hello everyone! (eleverna håller aldrig snattran när jag börjat prata, så därför:) HEY! Listen up, let’s start!”. Att kraftigt höja rösten har redan börjat komma skrämmande naturligt.

Förresten, någonting väldigt käckt är det faktumet att jag har fått en saftig bunt med skriftliga engelska nationella prov. Äntligen lite autentiska texter från elever i min åldersgrupp, och inte bara det: texterna är från MIN klass! Alltså får jag se om de har snappat upp någonting av allt jag babblat om inför deras prov.

20140508_200557

Checka in den här tjocka bunten texter! Den kanske inte ser så värst tjock ut på bilden men jag lovar er, den är välgödd som en sån där ”belgian blue”-kossa

Kan heller inte låta bli att nämna att jag kikat igenom alla bilder från Finlandsresan jag skrivit om tidigare, en snabbt kommentar är att de flesta bilderna är… vad ska man säga? Inte helt ”stilrena” :)) Stor eloge till Erika som skickat bilderna trots krasslig dator. Några av er kommer få se utvalda bilder från denna bildsamling den här helgen i Umeå.

DSC_0239 3

Ett guldkorn från bildsamlingen, nu har jag äntligen förstått anledningen till de finska elevernas goda PISA-resultat! Vågar inte spoila för mycket inför helgens föredrag, då kanske Lina, föreningens ”järnlady” (termen järnlady är något jag kommer få äta upp…), blir arg som en drake! Att hon ens låter mig blogga är visserligen lite riskabelt i sig :))

Sebastian Forsman

Praktik i praktiken, höj kraven!

Tjena mittbena!

Dagens lektion kan enklast beskrivas med ordet fläng, alla elever i klassen skulle hinna med att göra sitt muntliga engelska nationella prov. Det gick! Jag och Esmat flängde runt mellan tre grupprum, delade ut recorders och flyttade över ljudfilerna till min dator, delade ut andra uppgifter till de grupperna som var kvar i klassrummet osv.

När jag såg dessa recorders kunde jag inte låta bli att flina åt tanken på att ha med en sådan på mina observationer, haha! Att jag helt enkelt sitter längst bak i klassrummet med en liten recorder och spelar in negativa kommenterar (onödigt högt förstås, så alla hör) på allt jag ser och tänker på. Typ: ”Läraren visar tendenser på uselt ledarskap, kan det förbättras? Troligtvis inte” eller ”Eleverna har genom hela lektionen hållit en låg aktivitetsnivå och ser inte ut att ha lärt sig någonting”.

Finns ju något obskyra och tramsiga människor som tycker att de ständigt behöver ha en recorder med sig för att ”spela in sina bra tankar och idéer”. Som att deras tankar och idéer är så väldigt värdefulla och måste sparas för framtiden eller spridas till andra, lite som en blogg… vänta nu! :))

Jag får väl förvänta mig en utslängning om jag skulle realisera mina fantasier om live-inspelningar under observationerna men det väcker en annan fråga: Vad krävs egentligen av mig för att klara den första VFU:n? Jag tänker inte tråka ut mer med matriser och mål (eller ni kanske fullkomligt diggar sånt, vad vet jag?!) utan helt enkelt nämna det som de flesta av er redan vet, att kraven är dunderlåga. Dessa låga krav beskrivs enklast av ett citat från min ”inför-VFU-föreläsning” där min ”VFU-universitetsansvarige” (titeln förblir oklar för mig) svarar frågan om eventuell omexamination med att säga: ”Ingen har lyckats med att bli underkänd på den första VFU:n vad jag vet”. Huh? Men min absolut första tanke var i sann Barney Stinson anda: ”Challenge accepted” – sen undrade jag om jag dagdrömde igen eller om jag bara hörde fel, för ingen annan i föreläsningssalen satt med lika vidöppen käft som jag.

Om jag för en gångs skull ska vara lite allvarlig så blir jag så himla besviken alltså, jag förstår att första VFU:n handlar om att ”känna på” och se om man verkligen vill bli lärare i åldersgruppen eller ämnena man valt, eller ens bli lärare överhuvudtaget. Men jaha liksom, en kravlös miljö är knappast särskilt givande för någon – känslan av att jag kan lalla runt och göra vad jag vill (nästan) är lite trist, jag vill bli ”piskad” i alla fall ibland.

En rolig grej (snacka om att jag inte vet hur jag ska uttrycka det) som jag vill att ni ska kika på är skolvärldens artikel ”Samarbete är viktigare än syndabockar” – baserad på min och Sofies artikel om skolans styrning i Finland. Lite balla länkar: http://www.skolvarlden.se/artiklar/samarbete-och-fortroende-viktigare-syndabockar och http://www.lr.se/lrstud/startlrstud/omlrstud/nyhetsarkiv/nyheterstuderandemedlem/skolsystemetdarpolitikerochlararkarlitarpavarandra.5.4b3dda48145ae356551aa4c5.html 

Dagens låt då? Eftersom kraven ska höjas känner jag att låten med skönt gung vid namn ”Elevate” passar: https://www.youtube.com/watch?v=n-sKMiNqTjs 

 

Sebastian Forsman

Praktik i praktiken, tick tock

Tjenixen!

Som jag nämnde igår skulle det bli rena medeltidsveckan i mitt klassrum idag, och nu syftar jag inte på turnéspel eller flöjtmusik utan Game of Thrones förstås! Denna lektion gick riktigt kalassmidigt, dock lite tveksamt om elevernas värld ”rockades” (återigen en referens till igår) men allt såg jag intresset glimra i deras ögon i alla fall tillfälligt. Varför gick det då så smidigt? Det finns en mycket simpel förklaring: Jag har äntligen (säkerligen senare än många andra lärarstudenter) förstått hur TIDEN är kung. I lektionsplaneringen ska banne mej ALLA steg tidsbestämmas i förväg och alla deadlines ska hållas stenhårt (undantag finns förstås alltid…). I min plan var alla steg tidsbestämda med en felmarginal på 3-5 minuter, allting hanns med och det var till och med så att lektionen slutade 2 minuter i förtid, något som aldrig har hänt tidigare.

Missförstå mig inte, tid har alltid varit en viktig punkt i alla mina planeringar men den har tidigare haft en något soft hörna i bakhuvudet och inte varit den mentala föraren tills nu. Kollar på klockan var tredje minut ungefär, men det lustiga är att alla skolans klockar går 5-10 minuter fel – borde inte skolan vara den inrättning där klockorna faktiskt går rätt? Eller är det kanske så att eleverna alltid har koll på klockan via sin laptop och hanterar den analoga klockan på väggen som en absurditet från… ja, typ medeltiden?

201007211732504c47132264890

Är det så här dagens gymnasieelever ser på analoga klockor? Om de är helt ärliga tycker de väl jag är gammal och mossig som ett solur också.

Om man tar fram sitt förstoringsglas och tittar närmare på tiden och dess makt över min praktik så ser man att den finns där överallt, likt rövare på de sju haven. Börjar närma mig halvvägs nu rent tidsmässigt, tiden bara flaxar iväg alltså – speciellt när man har lektioner. Att ha en lektion på två och en halv timme känns ibland som kanske 20-25 minuter, vad tusan hände med tiden alltså?!

Annars som en sista liten grej om tiden, passa på när ni är på er VFU. Har hört legender (visst låter legender klart fräckare än rykten?) om lärarstudenter som inte ens är i skolan VARJE dag, vad i hela helvetet alltså. Va i skolan varje dag, var med på alla lektioner ni kan, ha så många lektioner som möjligt, var med på så många möten som möjligt, bli en del av skolan! Den samlade VFU-tiden motsvarar ENDAST 30 högskolepoäng, en futtig termin helt enkelt, för mig blir det 10% av studietiden. Återigen: passa på, kasta er tid i skolans stora famn och låt er förföras.

Lektionen som skall hållas imorgon blir tidsmässigt och innehållsmässigt kaosartad, mina kära NA2:or ska ha nationellt muntligt prov i engelska och nu ställs definitivt mina administrativa färdigheter på prov. Är ens administrativa rätt ord i det här sammanhanget? (känns rätt talande om mina eventuella färdigheter att jag inte ens vet vilket ord jag ska använda). Hur som helst kommer jag och mina två lärarkumpaner som jag nämnd åtskilliga gånger behöva hålla ordning på ett riktigt tajt schema och slussa runt elever till höger och vänster mellan olika grupprum. Visst gäspar man av att bara läsa om det!

En rolig detalj inför imorgon är att jag ska förbereda lite lyssningsövningar på engelska för de som inte gör sitt speaking test och lite olika dialekter krävdes. Tänkte genast på Craig Ferguson och hans genuint galna ”Late Late Show”, blir att hitta lite feta klipp och servera för mina elever imorgon. Som lärare sätter man sin personliga prägel på lektionerna helt klart, och det är verkligen  ”synd” om mig som måste kolla igenom bra youtubeclipp med Craig Ferguson, ibland är livet hårt :))

Craig-craig-ferguson-32177580-2997-2409

Här har vi Craig Ferguson, en bild säger som sagt mer än tusen ord

Nu pushar tiden mig dessutom närmare den efterlängtade studentfackliga kursen i Umeå den 10-11! Kan avslöja här och nu att jag och Sofie kommer hålla det ballaste föredraget någonsin om vår (LR Stud Srocholms) Finladsresa tidigare i år. Den resan är den egentliga anledningen till att ni ens läser det ni läser just nu (väldigt deep, jag vet), för utan den hade jag kanske inte varit en del av denna goa studentförening. Tiden rinner iväg men det är bara att ”keep pushin’ on” som REO Speedwagon så kungligt sjunger i dagens låt: https://www.youtube.com/watch?v=bCFkSAqqMLs

Praktik i praktiken, kanon och kalkon

Yo!

Idag har jag haft en något slappare lektion där eleverna själva tar hand om det engelska snacket, min lilla NA2:a har sitt skriftliga nationella prov i engelska imorgon så därför har jag låtit de jobba med de olika texterna i små grupper. Fungerade relativt lysande, men nu till en riktig gammal goding. Tänk er slutet av 90-talet eller början av 2000-talet och ni sitter i TV-soffan och bara njuter när Peppe Eng på TV4-sporten presenterar sitt signum: kanon och kalkon! Här kommer därför min personliga kanon- och kalkonlista från dagarna som gått under min praktik:

Kanon:

1. Min handledare, att hon orkar med både mig och Esmat plus allt stök runt alla dessa nationella prov (hon är den som dirigerar de flesta andra lärarna, vem ska vara provvakt och när? I vilken sal?osv. – detta sköter alltså inte ”administrationen” på skolan vilket säkert inte förvånar många av er). Hon har förstås en hel del lektioner också, och jag som ibland tycka att min roll i detta maskineri kan vara stressigt…

2. NA2-klassen, de är riktigt roliga att ha att göra med. Najs aktivitet och otroligt bra närvaro i jämförelse med många andra klasser jag undervisat/observerat.

3. Esmat, att hon orkar med alla mina ”vildare” lektionsförslag och framförallt konstanta tjat om lektionsupplägg är ett mysterium :))

4. Skolmaten som för mig är GRATIS, oh boy vad jag slevar på vad som än serveras.

5. Nils, detta kan låta sjukt märkligt (för det är det) men han har en riktig ”liraraura” – han är den minst stressade läraren jag träffat och han har dessutom ett rejält skägg. Ett personligt mål jag har är att få observera en av hans lektioner, mest för att jag vill se han vara en skön snubbe.

6. Lokalerna, skolan har trots allt riktigt fräscha lokaler (men en något skakig AC, var säkert 26 grader i mitt klassrum förra måndagen – svettigt!)

 

Kalkon:

1. Mina lektionsplaneringar, jag är ofantligt ineffektiv när jag ”skapar” lektioner och dessutom lägger jag ofta ner orimligt mycket tid på lektionerna som faktiskt skapas. Men det är ett problem många av lärarna på skolan har påpekat, använder man inga läroböcker (har inte sett någon användas än) utan istället kör allt genom laptops så måste förstås lärarna själva producera allt material. Det tar galet mycket tid ibland!

2. Kläder, jag inledde min praktik med att glida runt i mer casual kläder – riktigt dumt nu i efterhand, jag vill ju på alla sätt se vuxen ut (blev otroligt nog misstagen för en elev när jag gick till IT-snubbarna, är ju 25 liksom…) Nu är skjortan och de tjusiga skorna som en del av mig.

3. Skolmaten, den må vara gratis men ibland vet jag ärligt talat inte om vad jag äter. Dagens måltid var pasta med ”bonussås” (?), det var endast gott för att det var gratis.

4. Namn, jag MÅSTE ta tag i att lära mig alla elevers namn. Kan fortfarande bara några få namn och jag skapar därmed distans och en aura av ointresse, blä! 

 

20140505_130616

Blä var ordet, och oklar var såsen. Fast är det inte lite 2003 att gnälla på skolmaten?

Nu lämnar jag min inre Peppe Eng bakom mig blickar framåt, imorgon är det dags för en lektion jag tror kommer rocka eleverna värld, typ (alltid bra med lagom stora mål, eller hur?). Game of Thrones/Song of Ice and Fire står på schemat och vi kommer jämföra den nu legendariska scenen ”Red Wedding” i text- och bildform. Esmat var den som valde scen så jag skyller på henne om rektorn glider förbi när vi visar scenen via projektorn (de som fattar, fattar. Men så alla säkert fattar kan jag sammanfatta scenen med ordet BLOD). Har roat mig med att ha en PowerPoint redo i Game of Thrones tema, designmässigt alltså, och jag har stämningsfull musik från serien redo som tyst ska ljuda över borden när eleverna äntrar klassrummet :))

lala

Ja, kanske inte den slutgiltiga versionen men detta är en liiiiten del av vad mina elever kommer få se imorgon

Just ja! Fick kika och lyssna på ett fackligt möte som hölls av Lärarnas Riksförbunds (hör och häpna!) ombud och skyddsombud. Detaljerna kan vara lite känsliga men det var livat och jefligt lärorikt att se, jag är trots allt en nybörjare inom dessa frågor, men en intresserad sådan!

20140505_171555

Så här såg det ut när den fackliga röken lagt sig. Jag väljer att visa vad som serverades (eller snarare vad som fanns kvar av det) för jag associerar fackliga möten med mat eller kakor. Är ingen stor kakkonnässör själv men under de få fackliga möten jag närvarat än så länge har kakor varit ett bestående och positivt inslag – var kakor det som drog mig till LR? :))

Sebastian Forsman

Praktik i praktiken, en såsig dag i djungeln

Hej hej, hemskt mycket hej!

Denna dag har varit rena söndagseftermiddagen (om den nu brukar vara lugn för er) om vi jämför med de två föregående dagarnas djungel-madness. Kan börja med min observation av Christian och hans klass i internationella relationer, den blev något kort och ”såsig” – blir lätt så när man observerar en trea i slutet av vårterminen och jag tror knappast jag behöver förklara varför för någon. Vissa hade restuppgifter kvar och jobbade ”såsigt” med sina uppgifter, men som alltid är eleverna villiga att svara på alla mina frågor, jag gillar att ställa många frågor vad som är intressant och varför, vilket upplägg de gillar osv. för att själv kunna maximera mina egna lektioner.

Christian var förövrigt den trevligaste läraren jag träffat hittills, historia och samhällskunskap är ämnena han har läst (den dödliga kombinationen som jag gillar att kalla den, farligt många gymnasielärare som väljer historia och samhällskunskap liksom) och vi pratade länge om upplägg, rättning och aktivitet i klassrummet. Han visade mig också en A-inlämning om globalisering och W-O-W alltså jag blir lite rädd nästan, eleven var på universitetsnivå utan tvekan och kunde säkert mer om ämnet än mig.

20140430_150725

Se där! Mitt gnat om skrivregler och struktur behövs alltså, skönt att veta ändå även om nyheten i sig såklart är trist

Den stora anledningen till dagens såsighet var förstås H.M. Konungens födelsedag, nä men allvarligt talat var det mösspåtagning för treorna på skolan. Stort mingel i glaskuben som jag visat i mina tidigare inlägg klockan 12:30 ungefär vilket avbröt många lektioner, även ettornas och tvåornas. Även eftermiddagen påverkades märkbart och jag och Esmat kikade lite grann på eventet som utspelade sig, sång och tal stod bland annat på schemat.

Men vi kavlade snabbt upp ärmarna och jobbade på med nästa veckas lektioner, kommer bli lektioner på måndag-onsdag så det är lite djungelvarning på det men nu har vi ju hela långhelgen på oss (kan jag ha skrivit något liknande förut? hihihi). Vi planerar att slänga in lite Game of Thrones/Song of Ice and Fire (om man inte ens har hört talats om serien/böckerna har man faktiskt nog levt i en grotta på riktigt) eftersom vi hörde att många elever nämnde det under gårdagens litteraturlektion. Creds till Esmat som faktiskt tänkte på det först om jag ska vara ärlig, tror det kommer bli jefligt bra faktiskt – ser fram emot elevernas reaktioner!

Vi ses hur som helst på måndag igen, för nu är det lååååånghelg! Ha det så latjo!

En lugn låt för en lugn dag: https://www.youtube.com/watch?v=mV8BrMDtOjY

Sebastian Forsman