Förstoppning att vänta

Läste i veckan att vi fått 46000 nya elever i skolan i år. Det är glädjande att höra som lärare. Ergo gladde jag mig.

 

Senare samma vecka fick jag redan på att en skola som jag känner till tänker omorganisera, bland annat för att kunde bli bättre på att integrera. Det lät ju också bra.

 

En dag senare blev jag uppringd av en medlem. Även det gladde mig, för jag har förmånen att ha väldigt trevliga medlemmar att företräda. Denna medlem ville prata om sitt schema och sin arbetsbelastning. Jag förstod inte riktigt vad som var problemet, för det schemat som medlemmen beskrev innehöll ”luft” mellan lektionerna. Anledningen till upplevelsen av hög arbetsbelastning visade sig bottna i att även denna medlem är mån om att ge sina elever tid, även efter lektionerna. Medlemmen gav eleverna tid att fråga och tog sig tid att svara, kort sagt en engagerad lärare. Vad vi kom fram till stannar oss emellan, det är inte det som är poängen.

 

Igår kväll satt jag och var nostalgisk. Jag mindes sommaren 1994. Inte för fotbollen som nog en del av er gör, utan för att det regnade inte en droppa på 11 veckor. Vid den tiden jobbade jag som fiskodlare och jag minns att vattnet var 22 grader varmt på 8 meters djup. Det var underbart att bada, bara ta en paus från jobbet och hoppa i skölja av sig svetten. Det var sämre för fiskarna, de mådde inte så värst bra i så höga temperaturer…

 

I morse fick jag ett SMS av en god vän. Meddelandet lät kort och gott ”Äntligen”. Jag fattade inte vad som menades så jag svarade lite hurtfriskt; ”Har forstoppningen släppt?”

 

Ni vet hur det är, det är lätt och vara efterklok. Nu började jag dra trådar mellan 46000 nya elever, lärare som inte upplever sig luft i schemat, en bra arbetsmiljö och förstoppning.

 

Fler elever borde resultera i fler lärare för att kunna bibehålla en undervisning med hög nivå på individanpassningen.

 

Om variationen på elevernas förkunskaper ökar, krävs mera tid till för- och efterarbete och reflektion. Om läraren inte får mera resurser för att bemöta elevernas olika kunskapsnivåer minskar således ”luften” i schemat ytterligare. Det betyder att lärarna blir förstoppade, de kommer att uppleva sina kvällar på följande sätt.

www.youtube.com/watch?v=9_Rj-X_bg4w

Möjligen underhållande på youtube, knappast som en vana…

Med vänlig hälsning

Christian Jensen

Det här med löner…

Att vi har arbetsgivare i detta land som inte är villiga att följa intentionerna i avtal och som fortsätter betala ut peanuts till sina lojala medarbetare är inget nytt. För trots arbetsgivarnas ”Du är jätteduktig och hade jag bara mera pengar så skulle jag gett dig”, så är det en lögn, en ren och skär lögn.

För om inte det fanns pengar, hur kommer det sig då att arbetsgivare kan erbjuda högre löner vid nyanställningar av behöriga likväl som obehöriga, än vad behöriga legitimerade lärare som varit anställda i mer om 15 år har?

”Flytta!” säger då somliga.

”Jo, tjena.” Det är långt till grannkommunerna i Pajala, Ljusdal, Sorsele, Arjeplog bara för att nämna några av de kommuner i landet som haft sämst löneutveckling förra avtalsperioden. Och varför ska man flytta? Alla arbetsgivare skriver ju på ett eller annat sätt att de vill vara goda arbetsgivare.

Var det då!

Skolan är varken likvärdig när det gäller förutsättningar för eleverna eller när det gäller löner.

Med vänlig hälsning

Christian Jensen

Morbid? Icke då, det är ju Halloween

Jo, jag vinnlägger mig om att göra så gott jag förmår efter de förutsättningar jag får. Några förutsättningar har jag själv införskaffat, kunskap och legitimation i mina ämnen. Andra har jag fått  ”von oben”, till exempel skollagen från staten, till exempel ramschemat från min arbetsgivare.

 

Min tjänst är i år fylld med lektioner som jag är behörig för, jag ska med andra ord undervisa, bedriva för- och efterarbete med anknytning till ovanstående, till exempel utöva den myndighetsutövning som jag enligt skollagen har kompetens till, nämligen betygssättning. Det framgår med all önskvärd tydlighet av skollagen 3 kap. 16 § som säger:

Betyg ska beslutas av den eller de lärare som bedriver undervisningen vid den tidpunkt när betyg ska sättas.
Om läraren eller lärarna inte är legitimerade, ska beslutet fattas tillsammans med en lärare som är legitimerad. Kan dessa inte enas ska betyget beslutas av den legitimerade läraren under förutsättning att han eller hon är behörig att undervisa i det ämne som betyget avser. I annat fall ska betyget beslutas av rektorn.

Första stycket uppfyller jag för min del, det är bara att jobba på.

 

FAST, ponera att när jag nu kommer tillbaka till skolan efter lovet blir bemött av rektor som säger;

”Du, Crille (Jag har märkt att det finns en tendens att bli familjär om rektor har fått ett oförutsett problem var just jag är den som förmodas kunna leverera en quick-fix), jo, vi har ju som du vet inte fått behöriga lärare i alla ämnen detta läsår. Ja, du är ju legitimerad, så jag tänkte om du kunde skriva under betygen i 6B och 8C. Det är ju Eufraim (Jag har valt Eufraim som namn då det bara finns en bärare av detta namn i Sverige enligt http://svenskanamn.alltforforaldrar.se/statistik/lan/Eufraim, jag vill ju inte trampa någon på tårna, så real Eufraim sorry om du känner dig träffad) som har haft dem och han har ju varit hos oss i 7 år, så det är väl inga problem?”

De som känner mig vet ju att jag är lika flexibel som en daggmask både på längden och tvären, så självklart tar jag mig an detta uppdrag? För att härma karaktären Sheldon Cooper från ”The big bang theory” må jag här utropa ”Bazinga!” Dock som en plötslig nysning, jag vill ju inte vara oförskämd. Så jag ber att få återkomma.

 

Bortsett från att jag uppfattar frågan som oförskämd, så finns det ett antal tankefel enligt mig. Låt mig förklara. Frågan är oförskämd då den visar att rektor visar att denne inte vet vad det åligger denne att göra så som det står i skollagen 3 kap. 14 § som lyder:

Rektorn ska se till att betyg sätts i enlighet med denna lag och andra författningar.

Bedömningsstödet i årskurs 9 för slöjd, mitt ämne, klargör på sidan 16 följande:

Som slöjdlärare behöver du därför också grunda din bedömning för betygsättning på observationer och handledningssituationer under arbetets gång, inte enbart på produkt eller resultat – även om resultatet inte enbart syftar på det färdiga slöjdarbetet utan också kan avse elevens dokumentation, utvärdering eller redovisning.

Observationer var dagens ord.

 

Rektor ordnar i mitt schema så jag får möjlighet att observera mm i 6B och 8C. Fram till jul blir det 6 observationer. Är det ett fullgott underlag för mig att sätta betyg? Inte som jag ser det, för i skollagen 10 kap. 19 § står det:

När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen.
Vid bedömningen ska elevens kunskaper
1. i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 6, och
2. efter årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 9. Lag (2010:2022).

Jag måste alltså få tillgång till den dokumentation som Eufraim gjort kring varje enskild elev och tid att gå igenom denna. Det borde bli en del då vi snackar om två klasser. Jag skulle kunna tänka mig att jag skulle behöva 1 timme/elev i slöjd. Till detta kommer tid för att sambedöma med den legitimerade betygssättande läraren i textilslöjd. Jag kommer rätt snabbt fram till att jag kommer behöva runt 50 timmar som jag inte har. Nu råkar jag vara begåvad med en ångerfull rektor som inser att denne brustit i skollagen 3 kap. 14§ och därför blir det inget krångel med timmarna, jag får 50 timmars övertid. Och som jag beskrev så är jag ju ett under av flexibilitet så jag låter saken bero för nu…

 

Men som de observanta läsare ni är märkte ni att exemplet var låt säga udda, en 6:a och en 8:a? Om jag nu skulle säga att det i min fiktiva kommun finns 6 grundskolor och av dem så är det 2 som har legitimerade lärare i slöjd trä- och metall, hur blir kalkylen då? 12 klasser om 24 elever i snitt, 288 bedömningar och frågan vem som ska observera är obesvarad, vi har egen undervisning utöver att vara bedömare åt andra.

 

Eller om vi säger att det i min fiktiva kommun på den fiktiva skolan där jag är anställd saknas legitimerade för ämnet religion för 11 klasser? Låt säga att jag är legitimerad i ämnet och rektor ställer samma fråga? 22 elever i snitt i 11 klasser blir 242 bedömningar. Jag undervisar inte i ämnet, så jag måste först läsa in mig på styrdokumenten. Fast jag får en ordentlig lunta med arbeten och dokumentation från den obehöriga olegitimerade läraren, ett gediget underlag. Låt säga att jag behöver 2 timmar/elev för min bedömning, så motsvarar det 484 timmar. Det motsvarar drygt 11 timmars arbete/dygn under sex veckor.

 

Men varför detta tjafs från min sida? Det är väl bara att skriva under och se glad ut? Jo, om jag hade varit lika ryggradslös som den daggmask jag tidigare nämnt, då hade det bara varit att se till att få lite övertid så kosingen är fixad till sportlovet. Jag menar; ”Herr Ober? Eis bitte!”

 

Till skillnad från Rektorer och olegitimerade kan jag bli av med min legitimation. Det skulle betyda att jag skulle gå från en anställning som är tillsvidare till en med 6 månader i taget om jag har tur att få jobb varje termin.

 

Det kommer bli tufft för en del av oss inför årets terminsbetyg, så är det. Somliga kommer kanske känna sig tvungna att vara till lags, för ledningens krav och för gamla arbetskompisar. Känn efter om det är en rimlig arbetsbörda att lägga på oss. Ett tror jag kunna förutsäga; I april 2016 kommer många av oss begära av våra arbetsgivare att de redogör för AFS 2015:4 på följande sätt:

10 § Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna känner till

 

  • vilka arbetsuppgifter de ska utföra,
  • vilket resultat som ska uppnås med arbetet,
  • om det finns särskilda sätt som arbetet ska utföras på och i så fall hur,
  • vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras när tillgänglig tid inte räcker till

för alla arbetsuppgifter som ska utföras, och

  • vem de kan vända sig till för att få hjälp och stöd för att utföra arbetet.
  • Arbetsgivaren ska därutöver säkerställa att arbetstagarna känner till vilka befogenheter de har enligt punkterna 1–5.

 

Men hur gick det nu med betygsättningen? Jo, jag bedömde ihjäl mig. Dog på juldagen när anspänningen släppte efter julafton. Rektor for ut till min änka med min sista löning, en reäjl en tack vare all övertid, och beklagade sorgen. Frun lät hälsa att jag dött efter att ha mumlat;

”Vem ska nu sätta betygen?”

 

 

Ljusdal styrs av teknokrater!

Gomorrn, gomorron i ottan! Trodde du, lille vän, att vi har demokrati i Ljusdals kommun? Så är det icke, lille vän, i Ljusdal har vi teknokrati…

Undrar hur föräldrarna skulle reagera om våra SO-lärare skulle våga sig på att säga så i undervisningen? Min gissning och förhoppning är att de skulle ringa läraren eller rektorn och fråga hur det kommer sig att lilla Kalle och Stina hårdnackat hävdar att läraren sagt så.

Jag undrar hur, läsare av denna insändare skulle reagera om jag som facklig företrädare hävdar att Ljusdals kommun styrs, åtminstone delvis, av teknokrater? Skulle du, kontakta din folkvalda och fråga om det är ett riktigt påstående eller skulle du tro att jag sniffat för mycket trälim slöjdlärare som jag är?

Ändå, vi styrs av teknokrater. Vi styrs av teknokrater som inte följer de beslut som fullmäktige tagit.

Men nu undrar du kanske vad det är för beslut som är anledningen till min harm? Ok. Det har tagits ett beslut om att pedagogers löneutveckling ska ligga över nationellt riktmärke. Men gudarna, och även fullmäktigeledamöterna, ska veta att så inte är fallet.

Så gomorron, lille vän, Ljusdals kommun styrs av teknokrater, samma teknokrater som anser att diskrimineringslagen krav om lönekartläggning vart tredje år inte behöver efterlevas för vi har påbörjat det under förra året, och då var det tredje året.

Christian Jensen

kommunombud för Lärarnas Riksförbund i Ljusdals Kommun

290 anledningar

Jag får ofta frågan varför Lärarnas Riksförbund envisas med att kräva ett ökat statligt ansvarstagande. Svaret är att det finns minst 290 anledningar, skriver Christian Jensen.

Det finns 290 kommuner som alla var på sin kant jobbar med att effektivisera och utveckla skolan, alla efter egna förutsättningar och prioriteringar. Det betyder också att det finns 290 olika lönepolicy, personalpolicy, friskvårdspolicy, med mera.

För att effektivisera har kommunerna valt att bland annat förhandla sina övergripande kollektivavtal via sin intresseorganisation Sveriges Kommuner och Landsting, populärt sagt SKL. Det är ett synnerligen smart förfarande, då det möjliggör en organisation som har resurser att hålla sig med allehanda experter, vilket en kommun inte har råd med, särskilt inte en liten glesbygdskommun som Ljusdal. Man kan med andra ord säga att SKL är som ett kooperativ, alla bidrar och kan ta del av expertisen efter behov. Inte så dumt kan man tycka som skattebetalare.

SKL förhandlar med bland annat Lärarnas samverkansråd, Lärarnas Riksförbunds och Lärarförbundets gemensamma part. Dessa två parter, SKL och Lärarnas samverkansråd, har förhandlat fram ett avtal som heter HÖK12. Det avtalet består av en huvuddel som har status av kollektivavtal och bilagor som inte är det. En av de bilagorna heter bilaga 5 och handlar om hur de centrala parterna, det vill säga arbetsgivarens främsta företrädare på riksnivå och lärarfackens dito, anser hur förutsättningarna för en väl fungerande individuell lönesättning ska vara. Det handlar om att bland annat analysera lönerna enligt diskrimineringslagen (ni vet den som Ljusdals Kommun inte följer) och arbetsgivarens behov av nyanställning, möjlighet att behålla anställda mm.

Det som är förunderligt är att när vi hänvisar till bilaga 5 vid vår löneöverläggning, så avbryter arbetsgivaren vårt anförande och säger: “Den bilagan har inte kollektivavtalsstatus”!

Det är sant.

Fast man kan ju undra om Ljusdals Kommuns samlade expertis i avtalsfrågor överstiger de centrala parternas.

Jag tror inte det, tror du?

Christian Jensen

Kommunombud i Ljusdals Kommun, Lärarnas Riksförbund

Den fagra nya världen

En rapport från OECD konstaterar att det finns ett positivt samband mellan läxläsning och betyg. I samma rapport konstateras det att svenska elever använder minst tid till att göra matteläxor. Rapporten innehåller fler slutsatser.

Några slutsatser i rapporten:

  • Elever i OECD-länderna tenderar att prestera bättre om en hög andel av deras totala lärtid (lektioner, individuella studier, läxor) består av regelrätta lektioner i skolan.
  • Studenter som använder upp till fyra timmar i veckan för läxor eller självstudier presterar bättre än de elever som spenderar mindre tid – men mer än fyra timmars läxläsning i veckan förbättrar inte nödvändigtvis resultaten i samma takt.
  • Om ett land vill förbättra de genomsnittliga resultaten, bör få elever från socioekonomiskt svaga områden, landsbygdsskolor, yrkesprogram och manliga elever att använda mer tid för naturvetenskap i skolan.

Det är lätt, med ovanstående i tanke, att konstatera att svenska ungdommar är lata och bortskämda. Fast jag tror inte det är sant.

Jag undervisar i landsbygdsskola som betecknas varande socioekonomiskt svag. Nu och då händer det att jag talar med mina kollegor i andra ämnen, och nu ska ni får höra saftigt skvaller från en fikapaus.

 

Medan vi fikade och ondgjorde oss över resurstilldelningen från vårt, förmodligen, socioekonomiskt svaga kommunfullmäktige (hur kompenseras det?), nämner en av kollegorna att det bara finns en klassuppsättning biologiböcker. “Så bra” var min replik och jag reste mig för att ha en lektion i mitt ämne, för övrigt skolans viktigaste, slöjd.

Några dagar senare hade min kollegas ord trängt genom alla spånen i mitt huvud och nu hörde jag dem igen “Vi har bara en klassuppsättning biologiböcker…” Och nu slår det mig, skolan är ju flerparallelig …

Vi kan omöjligen klandra eleverna i den svenska skolan att de läser läxor minst av de i studien jämförda. För att kunna läsa läxor måste eleverna ha något att läsa i. Och jag hoppas att hela landets lärarkår ger blanka faan i att kopiera i böcker som är copywrightskyddade. Eleverna saknar med andra ord förutsättningar att kunna läsa läxor.

Vem kan vi tacka för det? Jo, jo huvudmän som ger skolan ekonomiska ramar utan att fråga lärarna och de har resurser att genomföra kvalitativa lektioner utifrån kursplanerna.

Att styras av lekmän

Om jag har en verksamhet, som i mitt fall en biodling, så jobbar jag för att få ett överskott som jag kan använda till annat. Det kan vara lön, investeringar i verksamheten med mera.

 

Skolan i den kommunala verksamheten har och blir utsatt för en stor vinstutkrävning av sin huvudman. Nu är det ju inte så att nämnden eller ens fullmäktige får pengar i handen vid ett överskott som den kan roa sig med. Fullmäktige bestämmer sig helt enkelt för hur stor besparing skolan kan bära, och så ger man förvaltningen en påse pengar med orden ”med de här pengarna ska ni uppfylla skollagen och kommunens lokala mål för skolan”.

 

En besparing är i vår verksamhet att likställa med en vinst, bara med den lilla skillnaden att man tar ut den i förskott. Om sedan skolan kommer med ett underskott, ja då har skolan gjort fel och får dras med underskottet tills det är borta. Att utkräva ansvar av fullmäktige skulle kommunens revisorer aldrig komma på, då det ju är skolan som äger problemet.

 

Men självklart, det är av största vikt att medborgarna får ytterligare en sporthall att hålla under armarna eller varför inte en ny badplats som kan, i bästa fall, nyttjas 3 månader om året.

Förespråkas betygsinflation?

Under våren har vi på den skola där jag arbetar haft skolinspektionen på tillsyn. Inspektionens rapport skapade undringar hos mig. Den intresserade kan ta del av den mailväxling som skedde, se nedan.

Hej
Jag har tagit del av ert beslut dnr 43-2013:4717.
Jag har fått lite huvudbry som jag hoppas att du kan vara behjälplig att befria mig från.

Det handlar om betygen och bedömningen av betyg. Jag blir lite förundrad när jag läser “Tillsynen visar att elevernas genomsnittliga betygspoäng är jämförelsevis låg i de flesta ämnena och att det högsta betyget A förekommer mycket sparsamt över lag”, samt flera liknande meningar.

 
Jag antar att den meningen även omfattar mig då den refererar till “de flesta ämnena“. Jag påstår inte på något sätt att Skolinspektionen har fel i sin bedömning. Jag kan säkert bli bättre i även den delen av min gärning. Dock är det i mina ögon märkligt att Skolinspektionen hävdar att “Tillsynen visar” att betygspoängen är låg. Hur är den bedömningen gjord? Mig veterligen har ni inte tagit del av de arbeten som mina elever lämnat in eller de uppgifter jag givit dem, så hur är er bedömning gjord?
Jag frågar mig hur skolinspektionen vet att min bedömning är låg utan att ta del av elevarbeten eller vilken uppgift jag givit eleverna? Hur förväntas jag som lärare kunna jobba vidare med min betygssättning om jag bara vet att den är för låg? För låg i förhållande till vad? Kunskapsmålen eller någon för mig okänd normalfördelningskurva?
Jag sätter betyg utifrån den kunskapsmål som finns. Detta efter bästa förmåga. Det är möjligt att min förmåga är otillräcklig, men för det då i bevis, och i så fall utbilda mig. Så som jag läser ert beslut så ska jag bli bättre på att sätta höga betyg för att vår statistik inte är så god som den möjligen borde vara, den sticker ut helt enkelt. Det kommer jag icke att göra.
Jag kommer fortsätta sätta betyg utifrån kunskapsmålen. Jag kommer, som innan, ständigt ompröva min undervisning i syfte att maximera elevernas kunskapsinhämtning. Det lovar jag. Men jag kommer inte sätta högre betyg för att skolinspektionen tycker att jag ska göra så, utan att skolinspektionen först visar att jag använder kunskapsmålen på ett felaktigt sätt.
Jag hoppas att du har möjlighet att svara på mina funderingar.

Med vänliga hälsningar

Christian Jensen

Legitimerad grundskollärare i ämnena Trä- och metallslöjd åk 1-9,

Hem- och konsumentkunskap åk 1-9,

Religionskunskap åk 3-9

Geografi åk 3-6

Samhällskunskap åk 3-6

Historia åk 3-6

 

Svaret jag fick var:

Hej!

Tack för dina synpunkter.

Skolinspektionen använder Nationell statistik i alla betygsjämförelser. Att betygspoängen är låg är en jämförelse med både kommunen och riket. Du kan lätt komma åt dem genom www.siris.skolverket.se.

Vi bedömer inte enskilda lärare eller ämnen.

Det är viktigt att på skolan diskutera och analysera den statistik som finns på skolan. Därefter gemensamt ta fram åtgärder för en likvärdig bedömning och betygssättning.

I intervjuerna framkommer att ni på Stenhamreskolan har kommit igång med att diskutera bedömning och betygssättning och att lärarna gärna ser att ännu fler diskussioner förs av det slaget.

Det är viktigt att alla lärare känner sig trygga med kunskapskraven och de bedömningar som ska göras och de betyg som sätts. Det är också viktigt att eleverna känner sig trygga och vet vad som krävs av dem.

Med vänlig hälsning

Taina

Taina de Mander

Skolinspektionen

Utredare

Enheten Söder

Box 230 69

104 35 STOCKHOLM

Svaret var för mig ett icke-svar, varför jag provade med ett nytt mail.

Hej
Tack för ditt svar.
Jag betvivlar inte riktigheten i skolinspektionens jämförelse av betygspoängen. Dock är det anmärkningsvärt att skolinspektionen slutar sin jämförelse där. Hade det kanske, när nu Siris används, varit av intresse att se vad Ljusdals kommun lägger på undervisning per elev?
När jag kollar i Siris så ser jag att Ljusdals Kommun år 2012 valt att spendera 14% mindre per elev än glesbygdskommunerna i snitt. Det skulle väl vara ett bra komplement till skolinspektionens beslut om särskilt stöd?
Är det inte att insinuera att betygen som satts är för låga när skolinspektionen skriver “Av tillsynen framgår att Stenhamraskolan 7-9 behöver förbättra sitt arbete med att säkerställa en likvärdig bedömning och betygsättning.” Jag finner att skolinspektionen genom sina formuleringar ifrågasatt riktigheten i de satta betygen. Utöver det arbete som skolinspektionen nämner i samband med betyg och bedömning, pågår ju även ett annat, nämligen att motivera eleverna att höja sina resultat. Det är också ett viktigt arbete.
Som jag skrev tidigare: Jag kommer fortsätta sätta betyg utifrån kunskapsmålen. Jag kommer, som innan, ständigt ompröva min undervisning i syfte att maximera elevernas kunskapsinhämtning. Det lovar jag. Men jag kommer inte sätta högre betyg för att skolinspektionen tycker att jag ska göra så, utan att skolinspektionen först visar att jag använder kunskapsmålen på ett felaktigt sätt.

Med vänliga hälsningar

Christian Jensen

Legitimerad grundskollärare i ämnena Trä- och metallslöjd åk 1-9,

Hem- och konsumentkunskap åk 1-9,

Religionskunskap åk 3-9

Geografi åk 3-6

Samhällskunskap åk 3-6

Historia åk 3-6

Svaret från skolinspektionen blev kort.

Tack för dina synpunkter! Jag har mottagit dem.

Med vänlig hälsning

Taina

Taina de Mander

Skolinspektionen

Utredare

Enheten Söder

Box 230 69

104 35 STOCKHOLM

Ny börjar snart en ny termin och kvar står jag med min huvudbry. Ska jag betygsätta mina elever utifrån de kriterier som finns i styrdokumenten eller ska jag betygsätta för att snygga till vår statistik?

Vad är likvärdighet?

Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas. Så står det i skollagen kapitel 1 § 9. Och det låter väl rimligt. Men hur praktiseras det då?

Ofta när skolan diskuteras talas det om resurser, ekonomiska sådana. Ofta i en sådan diskussion kommer den ena av parterna med argumentet att skolan ska vara likvärdig, inte lika. Det är en helt riktig iakttagelse, kostnaden för den likvärdiga skolan finns inte nämnd i skollagen, så det är upp till huvudmannen att sätta ribban för kostnaden, bara skolan är likvärdig. Tillåt mig en liknelse.

Alla bilar är likvärdiga. En bil är ett transportmedel som kan förflytta föraren och eventuella passagerare från en destination till en annan. Vi kan med den definitionen ställa oss undrande till varför det finns så många märken och modeller på marknaden. Det förefaller som att köparna tycker att epitetet bil rymmer mera än ovan nämnda definition. En del vill ha krockkuddar ifall de krockar, andra vill ha så mycket som möjligt under huven, några vill ha tysta bilar, somliga vill ha bilar som fodrar lite bränsle per körd mil och så vidare.

Därför skulle man kunna frestas att utmana läsaren med att påstå att Trabant och Bugatti Veyron inte är likvärdiga trots det faktum att de kan förflytta föraren och eventuella passagerare från en destination till en annan. Jag misstänker att majoriteten av läsare instämmer i att de nämnda bilarna inte är likvärdiga.

Men vad betyder ordet likvärdig egentligen? Enligt de tre synonymordböcker som jag slog upp ordet i, är likvärdig synonymt med jämngod, jämspelt, jämförbar, jämbördig, kommensurabel, adekvat, analog, ekvivalent, i paritet, lika bra, likartad, synonym, likbetydande, lika gällande, ekvipollent och homolog.

Hur bedömer vi då om skolan är likvärdig? Vi kan ju titta på ekonomin. Om vi hade en likvärdig skola i min kommun, varför står då inte andra kommuner i kö på torget för att få audiens hos kommunledningen för att få reda på hur man gör en likvärdig skola så billig? Här var grundskolan var 2012 11100 kronor billigare per elev och det fanns 1436 elever i den kommunala skolan. Förvisso med färre elever behöriga till gymnasiet till följd.

Så frågan är, vill kommunerna ändra sin syn på likvärdighet eller ska vi fortsätta köra Trabant lite varstans i landet?

Förstelärare eller sekundalärare?

Nu står jag här vid min dator och ska skriva en ansökan för att bli förstelärare. Nu har äntligen startskottet gått för att lärare ska få karriärmöjligheter inom sitt yrke. Det är bra. Äntligen får jag en möjlighet att jobba med det jag vill och lyfta min lön. Tänk om jag får titeln ”Förstelärare”, mina åldrande föräldrar skulle bli så stolta.

Fast man skulle ju kunna spekulera i anledningarna till att dessa möjligheter tillkommit. Beror det inte på ett misslyckat kommunalt huvudmannaskap med en lönespridning som minskat? Att lönespridningen minskat beror bla på att kommunerna på många håll kategoriskt vägrat ens överväga ge lönepåslag i annat än kronor. Men nu kommer kärriärstjänsterna som en skänk från ovan för att ge möjlighet, till en för en god lärare, positiv reallöneutveckling. Jag ska söka, få jobbet och lön för mödan.

Men för en tid sedan deltog jag i en undersökning kring förstelärare. Ett av spörsmålen rörde vem jag ansåg skulle utse förstelärare. Jag svarade att jag ansåg att den rätten bör ligga på högskolorna. Det anser jag fortfarande.

Skollagen säger att ”utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.” En bra skrivning tycker jag.

Varför har jag inte redan mera lön om jag nu står här och tror så gott om mig själv i min lärargärning? Under många år har jag, i likhet med många andra, förundrat mig över hur skolledare bedömer mitt arbete. Under tio år har jag haft besök av rektor i klassrummet vid två tillfällen, inte planerade från rektors sida, inte mer än 5 minuter vardera.

Jag ställer mig frågan om skolledarna runt om i landet verkligen har kompetens att utse förstelärare. Vi har horder med skolledare som inte har kompetens att undervisa i den skolform som de är skolledare för. Nu ska dessa skolledare utse förstelärare?

Jag söker inte tjänsten som förstelärare. Varför ska jag det? Jag har redan varit på en anställningsintervju för att få den tjänst som jag har idag. Jag är på medarbetarsamtal och lönesamtal årligen, och nu ska jag skriva en ansökan för att bli förstelärare? Jag har haft två klassrumsbesök av Rektor på tio år, Rektor vet väl redan hur jag är som lärare?

Att skriva en ansökan till förstelärare skulle nu vara omöjligt för mig. Det skulle ju vara bekräfta att ingen vet vem jag är eller vad jag gör. Så är det naturligtvis inte. Alla, både elever, föräldrar, kollegor och Rektor, vet naturligtvis att min undervisning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Christian Jensen

Självutnämnd sekundalärare