Förespråkas betygsinflation?

Under våren har vi på den skola där jag arbetar haft skolinspektionen på tillsyn. Inspektionens rapport skapade undringar hos mig. Den intresserade kan ta del av den mailväxling som skedde, se nedan.

Hej
Jag har tagit del av ert beslut dnr 43-2013:4717.
Jag har fått lite huvudbry som jag hoppas att du kan vara behjälplig att befria mig från.

Det handlar om betygen och bedömningen av betyg. Jag blir lite förundrad när jag läser ”Tillsynen visar att elevernas genomsnittliga betygspoäng är jämförelsevis låg i de flesta ämnena och att det högsta betyget A förekommer mycket sparsamt över lag”, samt flera liknande meningar.

 
Jag antar att den meningen även omfattar mig då den refererar till ”de flesta ämnena”. Jag påstår inte på något sätt att Skolinspektionen har fel i sin bedömning. Jag kan säkert bli bättre i även den delen av min gärning. Dock är det i mina ögon märkligt att Skolinspektionen hävdar att ”Tillsynen visar” att betygspoängen är låg. Hur är den bedömningen gjord? Mig veterligen har ni inte tagit del av de arbeten som mina elever lämnat in eller de uppgifter jag givit dem, så hur är er bedömning gjord?
Jag frågar mig hur skolinspektionen vet att min bedömning är låg utan att ta del av elevarbeten eller vilken uppgift jag givit eleverna? Hur förväntas jag som lärare kunna jobba vidare med min betygssättning om jag bara vet att den är för låg? För låg i förhållande till vad? Kunskapsmålen eller någon för mig okänd normalfördelningskurva?
Jag sätter betyg utifrån den kunskapsmål som finns. Detta efter bästa förmåga. Det är möjligt att min förmåga är otillräcklig, men för det då i bevis, och i så fall utbilda mig. Så som jag läser ert beslut så ska jag bli bättre på att sätta höga betyg för att vår statistik inte är så god som den möjligen borde vara, den sticker ut helt enkelt. Det kommer jag icke att göra.
Jag kommer fortsätta sätta betyg utifrån kunskapsmålen. Jag kommer, som innan, ständigt ompröva min undervisning i syfte att maximera elevernas kunskapsinhämtning. Det lovar jag. Men jag kommer inte sätta högre betyg för att skolinspektionen tycker att jag ska göra så, utan att skolinspektionen först visar att jag använder kunskapsmålen på ett felaktigt sätt.
Jag hoppas att du har möjlighet att svara på mina funderingar.

Med vänliga hälsningar

Christian Jensen

Legitimerad grundskollärare i ämnena Trä- och metallslöjd åk 1-9,

Hem- och konsumentkunskap åk 1-9,

Religionskunskap åk 3-9

Geografi åk 3-6

Samhällskunskap åk 3-6

Historia åk 3-6

 

Svaret jag fick var:

Hej!

Tack för dina synpunkter.

Skolinspektionen använder Nationell statistik i alla betygsjämförelser. Att betygspoängen är låg är en jämförelse med både kommunen och riket. Du kan lätt komma åt dem genom www.siris.skolverket.se.

Vi bedömer inte enskilda lärare eller ämnen.

Det är viktigt att på skolan diskutera och analysera den statistik som finns på skolan. Därefter gemensamt ta fram åtgärder för en likvärdig bedömning och betygssättning.

I intervjuerna framkommer att ni på Stenhamreskolan har kommit igång med att diskutera bedömning och betygssättning och att lärarna gärna ser att ännu fler diskussioner förs av det slaget.

Det är viktigt att alla lärare känner sig trygga med kunskapskraven och de bedömningar som ska göras och de betyg som sätts. Det är också viktigt att eleverna känner sig trygga och vet vad som krävs av dem.

Med vänlig hälsning

Taina

Taina de Mander

Skolinspektionen

Utredare

Enheten Söder

Box 230 69

104 35 STOCKHOLM

Svaret var för mig ett icke-svar, varför jag provade med ett nytt mail.

Hej
Tack för ditt svar.
Jag betvivlar inte riktigheten i skolinspektionens jämförelse av betygspoängen. Dock är det anmärkningsvärt att skolinspektionen slutar sin jämförelse där. Hade det kanske, när nu Siris används, varit av intresse att se vad Ljusdals kommun lägger på undervisning per elev?
När jag kollar i Siris så ser jag att Ljusdals Kommun år 2012 valt att spendera 14% mindre per elev än glesbygdskommunerna i snitt. Det skulle väl vara ett bra komplement till skolinspektionens beslut om särskilt stöd?
Är det inte att insinuera att betygen som satts är för låga när skolinspektionen skriver ”Av tillsynen framgår att Stenhamraskolan 7-9 behöver förbättra sitt arbete med att säkerställa en likvärdig bedömning och betygsättning.” Jag finner att skolinspektionen genom sina formuleringar ifrågasatt riktigheten i de satta betygen. Utöver det arbete som skolinspektionen nämner i samband med betyg och bedömning, pågår ju även ett annat, nämligen att motivera eleverna att höja sina resultat. Det är också ett viktigt arbete.
Som jag skrev tidigare: Jag kommer fortsätta sätta betyg utifrån kunskapsmålen. Jag kommer, som innan, ständigt ompröva min undervisning i syfte att maximera elevernas kunskapsinhämtning. Det lovar jag. Men jag kommer inte sätta högre betyg för att skolinspektionen tycker att jag ska göra så, utan att skolinspektionen först visar att jag använder kunskapsmålen på ett felaktigt sätt.

Med vänliga hälsningar

Christian Jensen

Legitimerad grundskollärare i ämnena Trä- och metallslöjd åk 1-9,

Hem- och konsumentkunskap åk 1-9,

Religionskunskap åk 3-9

Geografi åk 3-6

Samhällskunskap åk 3-6

Historia åk 3-6

Svaret från skolinspektionen blev kort.

Tack för dina synpunkter! Jag har mottagit dem.

Med vänlig hälsning

Taina

Taina de Mander

Skolinspektionen

Utredare

Enheten Söder

Box 230 69

104 35 STOCKHOLM

Ny börjar snart en ny termin och kvar står jag med min huvudbry. Ska jag betygsätta mina elever utifrån de kriterier som finns i styrdokumenten eller ska jag betygsätta för att snygga till vår statistik?

Kommentarer (7)

  1. timp skriver:

    Var glad att du har ämnen med kriterier i styrdokumenten som är entydiga. Måste ändå gå att tolka om dem så att du kan höja dina betyg utan att någon behöver anstränga sig speciellt mycket. Kanske Ljusdal vinner nästa läsår, särskilt om Skolinspektionen anklagar tillräckligt många skolor för att sätta glädjebetyg (för många A: troligen det enda de tittar på) och säger att de måste sänka dem nästa år. Har du läst Alice i Underlandet, förresten? http://aliceinwonderland.wikia.com/wiki/Caucus_Race

  2. sören holdar skriver:

    Utmärkt bra!
    Tack för ditt tappra försök att få en (förståelig) dialog med skolinspektionen. Sådana försök blir i sanning Kafkaliknande. Själv har jag två år i rad försökt få svar om de nationella proven i SO åk 6, där finns mycket att fundera över. I fjol i historia och i år i religion. Från skolverket kommer regelmässigt varianter på ”Men detdär är respektive provansvarig institutions uppgift att svara på; ingen tanke på egna tankar uppenbarligen. Från institutionerna anländer ickesvar i klass med dina citerade ovan. Över huvud taget kan man fråga sig hur vi ens kan ha ett system där inspektionens uttalade syfte är att enbart leta fel.

    Med bästa hälsning Sören Holdar (i princip ett bra sidekick till dig vad leget beträffar)

  3. Kerstin Alm skriver:

    Att sätta betyg är en myndighetsutövning vilket ingen annan än den lärare som undervisar eleven kan göra! Betyg på kunskap i ett ämne sätts av undervisande lärare enl. de kriterier som finns i styrdokumenten. Anser Skolinspektionen att betygen är för låga får väl de se över så styrdokumenten sänker kraven – vilket jag tycker vore förödande!
    Tack för senast Christian!
    Kerstin

  4. Pekka Karvonen skriver:

    Problemen med likvärdighet ökade i samma ögonblick som man gick över från relativa betyg till målrelaterade, dvs. detta har pågått länge.
    Ur likvärdighetsperspektiv är dagens betygssättning ett katastrofområde.
    Det finns många i varierande grad självsäkra tolkningar kring hur betyg ska sättas. Mätbarheten i elevprestation är också olika stor beroende på ämne. Har vi som idag en mängd mycket subjektiva formuleringar i kunskapskraven kan det inte bli annat än stora variationer i betygsnivåerna. Förväntar man sig något annat är man naiv. En stor brist på ärlighet i dessa sakförhållanden saknas, och någon egentlig debatt har aldrig funnits.
    Läraren skuldbeläggs för att inte ha diskuterat betygssättning tillräckligt med kollegor eller vara kompetent nog för uppgiften.
    Det ägnas oproportionerligt mycket lärartid till betygssättning eftersom våra verktyg ändå per omöjlighet kan leverera hög precision och tidsåtgången stjäl lärartid till framför allt feedback och lektionsförberedelser. Vi ska inte ens tala om vad volymen och utformningen av dagens nationella prov bidrar med i sammanhanget.

    Nej, avskaffa betygen och frigör lärartid till viktigare saker.
    Inför intagningsprov i övergångarna mellan olika nivåer i utbildningssystemet. Betygsinflation – hej då!
    Eleverna tvingas dessutom då lära sig bestående kunskaper istället för något som rapas upp på ett prov för att glömmas.

  5. Gabriella Persson Öberg skriver:

    Kanske Skolverket skulle leva som de lär. I ämnet svenska ska cirka 14 moment bedömas men NP bedömer endast tre. Skolverket för statistik även på det och sen får vi veta att vi antingen satt för höga eller för låga slutbetyg. Problemet är solklart för oss på golvet 11 moment saknas. Det glömde de visst ta med i beräkningen.

  6. Magnus Blixt skriver:

    Mycket bra!

    Tack för ett konkret exempel på en lärare som står upp för sin profession och yrkeslegitimation, gentemot Skolinspektion och huvudman. Precis som Lärares yrkesetik stadgar:

    ”För att värna lärarprofessionens ställning och status är det viktigt att alla
    lärare upprätthåller sin yrkesetik. Lärare förbinder sig i sin yrkesutövning påtala fel, komma med konstruktiv kritik…” (www.lararesyrkesetik.se)

  7. Magnus Blixt skriver:

    Det finns väl även bra starkt stöd i Lärares Yrkesetik:

    ”Lärare förbinder sig i sin yrkesutövning vid utvärdering, bedömning och betygssättning vara sakliga och rättvisa och
    därvid motstå otillbörlig påverkan.” /http://yrkesetik.se/web/yrkesetik.nsf/doc/005324D7?opendocument

Lämna en kommentar

  • (will not be published)