Det är begåvat att inte utbilda sig till lärare.

Så förhåller det sig faktiskt. Det betyder att de studenter som väljer bort lärarutbildningen gör ett smart val.

 

Det saknas 77000 lärare inom 5 år i skolan.

http://skolvarlden.se/artiklar/nya-siffror-lararbristen-okar-alltmer

 

Samtidigt är det färre som vill utbilda sig till lärare enligt expressen.

https://www.expressen.se/nyheter/trots-bristen-farre-vill-utbilda-sig-till-larare/

 

Och varför ska man utbilda sig? I lärarbristens Sverige finns det inget som talar för att det plötsligt skulle dyka upp en massa legitimerade lärare så att konkurrens uppstår om jobben. Inte ens de som jobbat i åratal som obehöriga har något som helst incitament att utbilda sig. Alla är egentligen nöjda med tingens tillstånd, politiker, arbetsgivare, kollegor, medarbetare och föräldrar. Ingen tillstår det , för man förväntas ju att klaga och säga att det är svårt att rekrytera, att lönerna är låga mm.

 

En del säger ju att det är ett arbetsmiljöproblem att man inte kan bli tillsvidareanställd utan utbildning. Ett argument som naturligtvis faller på sin egen orimlighet. Om någon skulle frestas säga att det är orimligt att man inte kan få jobb som långtradarchaffis utan körkort, skulle omgivningen ju förmodligen fråga vederbörande -hur tänkte du nu?

 

-Fast lärarlönerna har ju höjts så mycket de senaste åren? Ja, det är riktigt. På sina håll har lönerna ökat, men inte bara för lärarna. De obehöriga följer nämligen med i löneutvecklingen. Om en arbetsgivare väljer att låta samma vikarie återkomma år ut och år in så följer den obehöriga med i löneutvecklingen. Så därför har vi olegitimerade vikarier som tjänar bättre än legitimerade lärare. Då arbetsgivaren agerar på detta vis tar arbetsgivaren samtidigt bort incitamentet för vikarien att utbilda sig. För varför skuldsätta sig och besvära sig när löneutvecklingen går lysande? Arbetsgivaren skapar också ett arbetsmiljöproblem genom sitt agerande. För utan att skämmas ber man en legitimerad lärare att utöva myndighetsansvar åt vikarierna. En uppgift som många av oss gör “för vi vet ju alla hur bra X är”. Och ja, x är bra så länge X ger E eller mera. Hur kul är det att plötsligt vara ansvarig om X föreslår F i betyg åt elev Y och Y’s vårdnadshavare ringer upp och undrar vilket betygsunderlag man satt F på. Själv skulle jag som vårdnadshavare nog bli förvånad över att höra en myndighetsperson svara “-Jag har X omdöme samt att vi varit kollegor i 5 år”. Jag skulle frestas att tro att detta är en bidragande orsak till betygsinflation.

https://www.ifau.se/sv/Press/Forskningssammanfattningar/Om-betygsinflation-/

Fast  det ämnet har jag redan behandlat i

http://lrbloggar.se/ljusdal/gor-lararna-mindre-skada-hemma/

 

Vidare är det högkonjunktur för tillfället.

https://www.riksbank.se/sv/press-och-publicerat/nyheter-och-pressmeddelanden/pressmeddelanden/2018/reporantan-oforandrad-pa-050-procent-hojning-vantas-forst-mot-slutet-av-aret/

Det betyder att företaget Sverige går bra, kulorna ramlar in i statskassan och de kommunala svarta hålen. Fast det är ytterst intressant att notera att många kommuner håller igen och har sparkrav. Man kan ju bara undra hur tongångarna blir när lågkonjunkturen kommer…

 

Ovanstående låter sig summeras på följande vis. Ingen vill bli lärare bla då arbetsgivarna väljer att lägga pengarna på dem som inte är utbildade, vilket gör att de outbildade inte vill utbilda sig. De utbildade håller på att härskna till då de märker att de pengar som finns i systemet används på fel sätt och de legitimerade lärarna söker sig till andra yrken. Kommunerna har sparkrav under en högkonjunktur, vilket gör att både lärare och studenter med fruktan undrar hur den framtida ekonomin ser ut för skolan. Samtidigt kan parterna, Lärarnas samverkansråd och SKL, inte, vad det verkar, komma fram till ett avtal som lärarna tror kan gynna skolans utveckling.

 

Så det förefaller begåvat att inte utbilda sig till lärare, eller?

 

Från min bigårds lugn

Christian Jensen

 

Lämna en kommentar

  • (will not be published)