Som bildlärare har jag digitaliserat bildämnet i tjugo år

I början av veckan var jag moderator på det mest digitala spåret på konferensen: ”Framtidens läromedel”. För mig som bildlärare var det provocerande tomt på bildämnesperspektiv och att bildlärare lyser med sin frånvaro är märkligt på flera sätt. Vi arbetar ju med olika medieuttryck och med samtiden. Varför presenteras projekt på projekt om bildkommunikation och digitala verktyg men vi som jobbat direkt med det i tjugo år är inte med. Några läromedel för bild presenterades inte det heller för den delen…

Skolverkets digitaliseringsrapport
Jag har gjort sökningar på bildämnet i skolverkets rapport om nationell IT-strategi, bildämnet nämns inte med ett ord. På de Facebookforum jag är med i så var det många upprörda bildlärare och någon hade skrivit och frågat Skolverket som svarat att det inte behövdes ändringar i bildämnet, det fanns ju med sedan länge i bildämnets förmågor – att använda digitala verktyg och ansågs som självklart i bildämnet.

Men om det ses som självklart från Skolverkets sida så kan jag säga att vi lärare inte möter en självklarhet ute på våra arbetsplatser. Jag upplever att jag ofta arbetat i motvind. Det har varit svårt att få gehör för inköp av utrustning och det har varit besvärligt att implementera tekniken i undervisningen.

Att äga min egen kunskapsutveckling

På grundskolor har jag i tjugo år fått börja bygga upp bildämnets digitala verktyg från scratch. Nu först börjar det komma fungerande stödjande strukturer. Eftersom det ingår i mitt yrkesuppdrag att undervisa om, i, med och genom digitala verktyg så har jag vissa behov och olika problem att lösa. Om inte just den aktuella skolan jag jobbar på har de resurser jag förväntar mig, måste jag lösa problemen på andra sätt. Det har aldrig gått att hänga upp sig på specifika programvaror, eller om plattformen varit PC eller Mac. Världen förändras och mina kunskaper vidgas på varje ny arbetsplats och genom teknikutvecklingen. Fungerade det si i ett program, kanske man kan göra så i ett annat. Jag provar mig fram och löser problemen allteftersom de dyker upp. Detta gör att vi kommer in på ett lärande klassrum och synen på misslyckande, där jag strävar efter att alla i bildsalen ska ”faila forward” inklusive mig själv.   

Mina utgångspunkter i bildundervisningen

  • Eleverna ska lära sig att äga sitt lärande.
  • Digital teknik är vardagligt och ”normalt”.
  • Mobiltelefoner och annan digital teknik är ett arbetsredskap som används i bildsalen. De används för inspiration, bildskapande, överföring av filer m.m.
  • Jag som lärare är nyfiken, lär nytt, sätter mig in i samtiden och reflekterar och är kreativ – för då vågar eleverna vara det. Föregår med gott exempel.
    Exempel: Jag tänkte att om futuristerna berusades av ett tåg som gick i 30 km/h vad skulle vara motsvarande fartkänsla idag? Därför bjöds eleverna på Formel 1-race på projektorn och vi försökte fånga en bild av rörelse som en övning. Om jag använder digital teknik så gör fler elever det. Presentera också så många olika kategorier bilder som möjligt. Gärna mot gängse normer. Medelålders kvinna visar Formel 1 = Surprise.
  • Arbetsområden – inte styrda uppgifter: Man kan välja att göra en digital bild eller att måla med akryl inom samma arbetsområde. På så vis får eleverna välja teknik, material och metod för att skapa, presentera och dokumentera bilder. Både tjejer och killar väljer att arbeta digitalt ibland. För att alla ska få digitala grunder har jag också helklassundervisning.

Idag är gränsen mellan arbetsplatsens digitala teknik och den privata diffus.
Här nedan har jag radat upp olika inslag i bildundervisningen, som faktiskt ställer olika frågor på sin spets, både för oss lärare och för eleverna.  Vi bildlärare behöver bl.a. få tillgång till en kraftfull dator och ett nätverk som möjliggör vårt arbete på arbetsplatsen.

  • Jag använder ett privat fildelningskonto, Youtube-kanal och har en offentlig bildämnesportal för att lägga ut information till elever och föräldrar. Jag har bytt jobb en del och på detta vis behöver jag inte bygga upp allt på nytt när jag flyttar på mig. Ibland är inte intranätet tillgängligt, att vara offentlig skapar kontakter och kollegialt samarbete underlättas. Olika etiska ställningstaganden behöver tas.
  • Ladda upp och arkivera filmer, fotografier och uppdatera paddor får jag göra hemifrån genom privat nätverk eftersom det tar för lång tid att administrera genom skolans nätverk. Jag behöver således arbeta hemma för att inte arbeta övertid!
  • Jag har min egen privata iPhone för att undersöka, experimentera, lära känna och ladda ned samma appar som eleverna har – vi har ju samma intressen.
  • Jag skickar hem elever som haft bättre utrustning hemma, som kompat ut lektionstid för att göra arbetet på annan plats. En grupp fotbollsentusiaster i åk 8 gjorde en fin kortfilm om sig själva och hur det är att spela datorspelet FIFA. De blandade datorspelsbilderna med filmer av sig själva på fotbollsplan. Ett tjejgäng gjorde en hemmadokumentärfilm om sitt första möte med GTA i ett arbetsområde om att granska och bearbeta spel och spelande. (Hur ställer man sig till åldersgränserna? Här inhämtades föräldrars medgivande.) I skolan träffades jag och eleverna för projektmöten där vi diskuterade berättarspråk, filmteknik m.m.
  • Jag har flera elever som tagit med sina datorer för att på eget initiativ jobba med ritplatta och kunna ta arbetet mellan hem och skola.
  • Elever mejlar mig arbeten gjorda på mobil eller mejlar en länk till en privat Youtube-kanal eller till en nedladdningstjänst där jag kan se deras arbete.

Bildlärarnas styrka
Bildlärarens styrka är berättandet, bildspråket, den grafiska designen o.s.v. att oavsett teknik med bildspråkets hjälp få elevernas idéer att tränga igenom mediet/mediebruset och kommuniceras med avsikt för ett visst sammanhang, i sin kontext. Det är det vi bildlärare är bra på och jag önskar att alla lärarkategorier och skolledningar försöker få med oss bildlärare i olika medieproduktioner. Använd vår specialkunskap. Nu när det är enklare att producera uttryck – ta hjälp av oss.

Men detta hänger också på oss bildlärare att visa fram det goda arbete som görs ute på skolorna.

Kommentarer (6)

  1. Lisen Alsing skriver:

    Ja du har så rätt i detta. Jag tror vi är många som jobbar med digitalt i bild med kanske inte tänker så mycket på det. Att vi inte syns och hörs tror jag beror på att många försöker utvecklas inom området på egen hand och tiden räcker inte alltid till. Jag har jobbat som bildlärare i många år och kompetensutveckling inom det digitala har inte existerat. Jag har lärt mig själv genom att söka på nätet, lyssnat på hur anddra gör osv. Jag har kommit ganska långt tycker jag själv men mycket vill ha mer. Just nu studerar jag inom VAL för att bli behörig på högstadiet där jag undervisat i flera år. Därför skriver jag just nu på en uppsats som handlar om hur bildlärare använder digital teknik på högstadiet. Det är intressant och jag upplever att fler gjort som jag när ingen fortbildning sker, man kämpar på egen hand. I små kommuner finns inte så många bildlärare heller som man kan nätverka med därför är nätet så oerhört viktigt. Jag har läst fler krönikor av dig, en där du skrev om ett större nätverk istället för så många grupper på facebook. Håller med dig där också och skulle vilja vara mer aktiv men just nu finns inte tiden till det. Så bra att du skriver dessa krönikor tycker jag!

    • Kristina Rilbe skriver:

      Ja, jag önskar att universitet och skolverk verkar för att bildlärare kan mötas och utveckla sig själva och ämnet på ett konstruktivt sätt. Det behövs ett övergripande plan som kan presentera forskning och där vi kan samarbeta online.

  2. Max Henriksson skriver:

    Detta känner jag igen. Fick mina första datorer till Bilden tidigt 90 tal och har sedan på frihand utan kurser etc. försökt finna Bilden s roll i det digitala. Har haft kunskaper kring tekniken. Även samtidigt jobba som IKT tekniker/pedagog på skolorna jag varit på.Detta har möjliggjort att även kunat ha Bildämnet i focus. Köpa datorer, skrivare , scanner, ritplatta, kameror, 3-d skrivare och nu senast VR utrustning. Har då också sett till att ställa krav på uppkoppling mot Internet…modem…tidigt fast lina digitalt och senare fast nätverk med bra anslutningar. Vi har även sedan flera år 1-1 datorer till alla eleverna samt pesonal. . Skolhemsid, klasshemsidor samt till viss del ämnes sidor.
    Jag inom varje årskur (6-9) fasta pass där vi arbetar med gemensamma uppgifter digitalt, sedan har eleverna fri tillgång till sina datorer, mobiler bl.a. för bl.a. inspiration alt. söka ny kunskap.
    De digitala verktygen är för mig en självklar del av de olika moment man jobbar med i Bild.
    Har haft VFU studenter under flera år och förundras över det svaga intresse lärarutbildningen visar kring detta. Måna studenter har mycket liten eller ingen erfarenhet kring Bild och de digitala teknikerna. Ser tyvärr en jättestor okunskap kring Bildens stora roll i den digitala miljön. Därför då också den fattiga insikten i Skolverkets digitaliserings rapport. Inte ens här ser man vikten av Bildens roll. Focus verkar ligga på Talspråk-Skriftspråk (Skolverkets läslyft) Bildspråkets roll har man inte förstått att detta ligger till grund för resten. Bokstäver t.ex. är bilder/symboler som sedan ligger till grund för en konkretisering –bilda ord för förmedling. Bildspråket är mer universellt som kommunikations språk. Puh det blev en del. BILDLÄRARE hör av er så vi vet ni finns!!!!

    • Kristina Rilbe skriver:

      Vad bra att det kommer fram fler rapporter om hur det är ute på fältet, kul att du beskrev din resa. Digitala verktyg ska vara normalt inte exklusivt eller förunnat få. Att berätta med bild önskar jag var en röd tråd genom hela grundskolan – ge eleverna möjlighet berätta sina berättelser i bilderna.

  3. Doina Enos skriver:

    Hej jag läser här eran kommentarer och jag undrar vad betyder digital kompetens för er –vidare varför tycker ni att det finns så få läromedel i bild resp läroböcker i bild ? Sist varför finns ingen digital lärobok i Bild och ingen digital kompetens läromedel varken digital eller i bok form ?

  4. Kristina Rilbe skriver:

    Hej Doina,
    Digital kompetens kan betyda så mycket tänker jag – en av de definitioner jag stött på som jag tilltalas av; är att vi kan likna det vid ”ett bildningsbegrepp”. Att vi förstår hur det digitala används i samhället för att kommunicera, för infrastruktur, för att påverka…

    Sen tror jag en av anledningarna till varför det finns så få digitala läromedel för bild, är att vi undervisar om samtiden och den förändras. Läromedlen tenderar att bli tidsdokument och inaktuella. Det måste till en kunskap om hur jag väljer ut det jag vill lära ut, vad är viktigt för mina elever just detta år att lära sig.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)