Vilka bilduppgifter genomförs i din bildsal?

Emellanåt är det viktigt att höja blicken och titta från ett helikopterperpektiv på hur vi väljer att bygga upp vår undervisning. I olika bildlärarforum kan jag se att vi lägger upp undervisningen väldigt olika, inte minst i högre och lägre skolår. För några bildlärare är kanske det som jag skriver självklart och för andra bildlärare inte alls.

I mitt första blogginlägg väljer jag att reflektera lite över vilka ”typer av bilduppgifter” jag ger och över hur jag lägger upp min undervisningspraktik. I vilken utsträckning ger jag bildövningar och i vilken utsträckning låter jag eleverna uttrycka sig med bilder?

Vilken fördelning och vilken tyngdpunkt av dessa båda och mellanting mellan dem erbjuder jag i min undervisning? Och inte minst hur mycket egna val ger jag eleverna?

Jag vill skilja mellan de två typerna av bilduppgifter ungefär såhär:

Bildövningar 

  • Bygger kunskap om teknik, material och metoder, t.ex. eleverna gör en färgcirkel, enpunktsperspektiv, blandar gips, kavlar lera.
  • Bildövningar kan öka elevernas självförtroende: ”Jag är en som kan, som vet hur jag ska göra bilder”.
  • Bildövningar kan vara exkluderande – min bild ser inte ut som ”facit” eller som de andras.
  • Eleven kan bli omotiverad om det inte finns utrymme för egna val.

Uttrycka sig med bilder

  • Bygger kunskap i kreativitet, undersökande och problemlösning.
  • Övar den kommunikativa förmågan att uttrycka tankar, idéer och upplevelser.
  • Eleverna utvecklar en idé utifrån ett tema eller helt fritt.
  • Bilduttrycken kan vara personliga och meningsfulla för eleven om de vågar skapa sådana i klassrummet.
  • Bildarbetena går att individualisera och verkar därför inkluderande för dem som ”kan hitta på” och hittar en ingång som de är nöjda med.
  • Ett visst mått av självförtroende krävs för att skapa.
  • Kunskaper man lärt sig i bildövningar behöver aktualiseras för att kvalitet ska uppnås.

NÄU

Om vi går till den nationella ämnesutvärderingen i bild som gjordes 2011 kan den av mig ihopknåpade listan kanske kan liknas vid en praktisk-estetisk ämneskonception respektive kommunikativ ämneskonception (Rapport 423 sid. 74). Är jag en bildlärare som ständigt letar nya bildövningar och styr undervisningen hårt mot material och tekniker eller hör jag till dem som betonar den kommunikativa ämneskonceptionen? Nu tycker jag inte det är så förenklat som att vi bildlärare bara ger den ena eller andra typen av uppgifter. Uppgifterna övar eleverna i olika saker och går vi till kursplanen så ingår båda två kategorierna i förmågorna, i centrala innehållet och i kunskapskriterierna.

De här två kategorierna av bilduppgifter sätter jag nu in i en modell som jag hämtat och försökt översätta från Diane Jaquith. Den kan liknas vid de begrepp (enstämmigt, tvåstämmigt och flerstämmigt) som den nationella utvärderingen i bild ger på sid. 78 i nationella utvärderingen om hur undervisningen bedrivs. Men jag tycker den här modellen är tydligare.

Den nationella utvärderingen visade också att tyngdpunkten mellan lärarstyrt och elevstyrt samt olika konceptioner skilde sig mellan lägre och högre årskurser. Intressant. För mig låter det lite som att vi då först dödar lusten att skapa genom konformistiska uppgifter och sedan ber eleverna att uttrycka sig friare!

Skala över valbaserad undervisning och lärande

Lärarstyrt Elevstyrt
Inga valmöjligheter Modifierade val Valfritt
Läraren väljer problem, innehåll och material genom uppgifter och planerade aktiviteter Läraren väljer innehåll eleven väljer material
Eller
Eleven väljer innehåll läraren väljer material
Eleverna hittar och löser problem
Eleverna väljer innehåll och material alltid
Eleven äger sin process, idéutveckling och resultat.
Läraren är flexibel vad gäller innehåll efter elevens intresse och behov
Egna val som belöning
Eleven får välja själv när obligatoriska uppgifter är gjorda eller vid vissa tider
Nära helt valfritt
Vissa lärarledda uppgifter för att möta krav i betyg och bedömning
Diane Jaquith © htttp:www.teachingforartisticbehaviour.org

Min undervisning

Så hur gör jag då i åk 6-9 på Björkhagens skola. Mina hårt lärarstyrda uppgifter är ofta bildövningar ur första kategorin. De är ofta kraftigt tidsbegränsade och resultaten sparas oftast i elevernas processbok.

Exempel 1 – bildövning, inga valmöjligheter

– Så här gör man en förenklad skelettgubbe att använda som bas när man ska teckna människor.
– Teckna nu en gubbe som sitter, en som springer och en som hoppar, i din processbok.
– Du har fem/tio minuter på dig, tänk inte för mycket, bara gör, öva, kladda!

Exempel 2 – bildövning med viss frihet, modifierade val

– Öva sedan själv resten av lektionen. Svarta papper/vit färgpenna.

Detta är modifierat val enligt modellen ovan eftersom eleven själv kan bestämma vad skeletten ska göra. Tänk vad svarta papper och vita färgpennor kan få igång elevernas kreativitet och fantasi! Här kan jag över tid bedöma hur utvecklat, säkert, självständigt eleven behärskar material, tekniker, metoder. Bilderna nedan är från åk 6 respektive åk 9.

skelett   20131028_123459

Exempel 3 – att uttrycka sig med bilder, nära helt valfritt

Bildövningarna ligger sedan till grund för längre områden där jag oftast har ”modifierade val” kanske tangerande ”valfritt”, och styr att eleverna ska öva sig i att uttrycka sig i bilder. Här övar eleverna att foga samman olika bildelement till helheter som kommunicerar egna tankar, erfarenheter och upplevelser. Här behöver jag påminna eleverna om att de ska använda sig av det de har övat på tidigare, ja av all kunskap de har tills nu. Jag betonar ofta att eleverna ska välja material som förstärker det de vill säga. Vilka berättande detaljer (bildelement) använder de sig av? De längre områdena kan jag använda för att bedöma även process och reflektion. Två bilder som får exemplifiera detta är från temaområdet: ”Människa, relation, situation”, åk 7.

manniskan
manniska2

Den nationella utvärderingen visade att eleverna ofta tyckte att vi lärare styrde undervisningen mer än vi lärare tyckte att vi gjorde. Det skulle vara intressant för mig att noggrannare ta reda på hur mina elever upplever det.

Hur ser det ut i din undervisning? Vilka typer av bilduppgifter bygger upp din undervisning och i vilken grad erbjuder du val?

Ämnesspanare i bild.

Hej,
Detta år firar jag 20-årsjubileum som bildlärare!

På mitt första arbete på Elinebergsskolan i Helsingborg stod jag i mörkrummet och blaskade med fotokemikalier, klippte film med analoga klippbord och TV-apparater. Nu tester jag appar med diverse filter och lägger upp stopmotion-animationer på YouTube. De tekniska hjälpmedlen har förändrats men bildämnets kärna är sig lik.

Oavsett vilket material eller vilka redskap man använder så behöver man förstå att bilden är ett språk och att man kan använda sig av bildelement som färg, form, bildutsnitt, perspektiv m.m. för att uttrycka känslor, tankar och upplevelser i bild. För att skicka budskap genom bilden i syfte att kanske påverka och övertyga.
Därför är det bra att vi har bild i skolan.

Medielandskapet och samhället har förändrats. Nästan alla idag är både konsument och producent och förmedlare av bilder. Därför är det extra viktigt med bildämnet idag.

För mig har elevens initiativförmåga alltid varit viktig. Ovanför min bildsalsdörr står – ”Lyssna, se dig omkring och tänk själv”. Vilka budskap vill du skapa? Vad engagerar dig? Jag känner mig hedrad över att ha fått uppdraget som ämnesspanare och jag vill försöka göra detsamma som står över min bildsalsdörr. Lyssna in min omvärld och jag hoppas att både ämneskollegor och yrkeskollegor och skolledare vill reflektera och diskutera med mig.

Vi ses!
/Kristina