Fysisk aktivitet och koncentration i bildsalen

Här kan vi läsa om satsningen  (sök på sidan på spring i benen”)

Koncentrationsövningar

Vi PE-lärare kom fram till att vi ofta behöver motsatsen – vi behöver koncentrationsövningar som kan samla eller kanalisera elevernas behov. I våra salar så förväntas eleverna röra sig naturligt. De har suttit stilla länge och vad händer när de får rörelseutrymme i våra rum? Vissa kan reglera sig, andra har svårt med friheten. Vi märker hur det lätt kan bli kaos när de släpper loss! Jag brukar försöka lägga in praktiska moment i genomgångar. Jag kan intyga att det är skoj att se en hel klass prova om deras fotsula får plats mellan handleden upp till armbågsvecket i en anatomilektion! Men om tre år är målet att eleverna får 60 min rörelse per dag – då kanske vi får det lugnare i bildsalarna – vem vet!

På en mentorstid provade jag en koncentrations eller mindful-övning som eleverna gillade och sedan efterfrågade på bildlektioner. Den är mycket enkel och har koppling till färgläggning – men varje gång tankarna vandrar iväg så byter du färg! Jag har försökt hitta vart jag först läste om denna men har till detta blogginlägg inte hittat upphovsman. Jag har själv försökt förklara och göra instruktion: Om du vill hämta övningen på Dropbox

När tankarna drar - byt färg

En annan bra samlande övning är att be eleverna teckna en spiral (ganska hypnotiskt…) sakta och så nära föregående varv som möjligt under en eller två minuter under tystnad. Märk hur klassen samlar sig. Och fem tysta i början av lektion efter att de hämtat sitt material är bra för att alla ska komma igång.

Stå och arbeta

Jag hade lyckan att få beställa nya bänkar till bildsalen och satsade på ljuddämpande höga bänkar. Nu kan eleverna välja om de vill stå eller sitta. Ibland tar jag bort stolarna så de måste stå. Jag märker skillnad i koncentration när eleverna får stå upp.

Städsång

Bildlärare är i stort behov av att eleverna klarar att ställa bildsalen i ordning till nästa lektion. Helst så snabbt som möjligt, så att det blir mest tid över att jobba. Musik fungerar ofta bra. Det kommer leenden på elevernas läppar. Några släpper dock fram spontandans, så de kan stå i vägen för de som vill städa. Sök på “tidy up song” eller “clean up time” Eller städlåtar. Här är en påbörjad Spotifylista 

Friskvårdstimmen

Personligen så har “spring i benen” inspirerat mig till att verkligen skriva in friskvårdstimmen på den reglerade arbetstiden. Något som så ofta får stryka på foten när jag vill känna tillfredsställelsen av att någon gång få avsluta en uppgift utan att något annat kommer emellan. Ofta händer också någon incident så att jag prioriterar bort denna. Känns det igen? Jag har lyckats lägga in en morgonpromenad där jag tar lite extra morgontid för mig själv, men bara kommer tjugo minuter senare till jobbet. Hela dagen känna annorlunda. En promenad efter lunch och rastvakt fungerar också bra. Bara att hinna se att det är ljust ute nu i vintermörkret får mig att ta glädjeskutt. Sen är det värre att få in sista 20-minuterspasset på schemat. Jag har en halvtimme mellan lektioner och arbetslagsmöte – det är svårt att freda tiden – men att göra lite stående meditation/Tai chi fungerar för mig. Fem minuter är bättre än ingenting. Eller att bara sitta ner och tomglo…

 

Att utforma en lektion – drakögon.

I ett av de Facebookforum jag följer fick jag under julen kontakt med Maxine från Vancouver, Canada och nu ska vi göra ett utbyte av bilder mellan eleverna. Vi ska göra det i form av små samlarkort som kallas Artist Trading Cards eller förkortat ATC.

Googla gärna på Illustrated ATC, handmade ATC.

Det viktiga varför ska vi göra detta!

För eleverna motiverar jag att detta med ATC är en visuell företeelse som vi kan studera i bildämnet. Traditionellt när konstnärer möts så byter man ofta bilder med varandra. I det här fallet så kan vi göra det för att inspireras och få nya idéer. Själv blir man lätt insnöad att köra på i sina egna hjulspår. Det blir också ett bra sätt att komma igång. Små bilder känns kanske mindre pretentiösa och det känns kanske lättare att börja om. Vi får även se vad det kommer ge. Eleverna behöver komma igång att göra bilder i början av terminen.

Tre teman

Maxine föreslog tre teman:

  • ”Dragoneyes”
  • ”Emotions”
  • ”Famous filmscenes”

Eftersom vi ska fortsätta terminen med modernismen och identitet och jag tänkte att porträtt och människor skulle vara ett genomgående tema, så passade temana som en start på terminen.

Att bearbeta inspirationsmaterial

Jag behövde göra lite research på drakar eftersom det är något jag inte själv har ägnat så mycket tid. Jag tecknade också ett eget draköga, detta gav mig lite förförståelse för vilka utmaningar som eleverna kan stå inför.

Mitt eget försök på draköga
I alla världsdelar finns drakar i olika kulturer och religioner. Vissa forskare menar att fossiler av dinosaurier och människans rädsla för reptiler och rovdjur skulle ha gjort att man utvecklade myter/sagor om drakar. Detta fastnade jag för och tänkte att istället för att vi tittar på andras påhittade drakar så får eleverna hitta på sina egna, precis som forskarna menar att det gått till.

Ett kriterium huvudfokus för lektionen

I kunskapskriterierna står att eleverna ska öva sig i att utveckla idéer genom att bearbeta inspirationsmaterial.  Detta tycker jag är väldigt centralt i bildämnet, men jag vill visa eleverna hur det kan gå till och detta skulle kunna bli ett bra fokus för lektionen. Värdeorden skriver jag på tavlan enligt nedan och de kan fundera på detta medan de skapar sina ögon.

Eleven kan i det bildskapande arbetet (…) idéer inom olika ämnesområden genom att bearbeta inspirationsmaterial. bidra till att utveckla utveckla delvis egna utveckla egna

En stencil som inspirationsmaterial

På den stencil som eleverna fick, tog jag med bilder på ögon tecknade från olika vinklar och vrår, samt på olika sätt. Jag samlade ihop bilder på krokodilskinn, på varaner och andra reptiler. På detta sätt kan eleverna göra sina egna bilder utan att titta på en drake, däremot kan de ta fram minnesbilderna av drakar de sett tidigare. Det kan lätt bli att man återupprepar någon annan persons uttryck och jag vill att eleverna lär sig hitta egen inspiration och inte bara härmar andra. Därför var jag även noga med att samla in elevernas mobiltelefoner och tänkte att nu är det bara denna stencil som gäller. I en klass kopierade några min egen teckning varvid jag fick tillfälle fråga i vilken grad de utvecklat sin egen idé och pekade på tavlan. Detta blev väldigt tydligt för dessa eleverna.

Några av elevernas drakögon

Det viktiga samtalet

Jag tänker lektionen efter be eleverna fundera vilka detaljer de bearbetat från stencilen alltså vad i reptilernas karaktärsdrag de lånat till sina drakar. Hämtade de något ur sin egen fantasi-bildbank? Vi kan också diskutera vilka egenskaper de tillskriver sina drakar och var i deras bilder kan vi se detta. Kan eleverna nu urskilja hur de tre värdeorden kan se ut i bilder? Här skulle jag kunna sätta upp en annan klass bilder att välja bland. På detta sätt övar jag deras bedömarkunskap, att se kunskapsvalitéer i bilder. I detta fall med fokus på bara ett kriterium.

Lustfyllt lärande och bedömning “in action”.

Enkla tryck

Förra julen gjorde jag potatistryck och tryckte mönster med eleverna. Vi hade på lite julmusik och vi fick till en mysig och go stämning i bildsalen.
Kanske blir det repris i år igen? Kanske är det något som kan inspirera er som läser det här? Många gånger så tycker jag att det är härligt att få skjuta in sådana här typer av lite enklare, kortare övningar emellan längre och större projekt. Något riktigt lustfyllt eller meditativt för vissa, låg ingångströskel för andra, något alla kan klara av, som går att göra enkelt eller komplicerat vart man nu vill lägga ribban.

Att få delta som man är och vara här och nu och få tillfälle reflektera önskar jag fler elever skulle få vara med om oftare.

Öva, pröva, mönstra och utforma en produkt

Jag kan tycka att i följande julinspirerade aktivitet så kan eleven både skapa, reflektera och presentera en produkt. Det kräver en femminuters demonstation av dig som lärare och sedan är eleverna igång att pröva, ompröva, experimentera och de kan visa hur de varierat sina metoder. Du som pedagog kan fånga upp fokus på hur man kan mönstra. Du kan stoppa arbetet en stund och höra vad eleverna använt för metoder, hur de experimenterat, hur många varianter fanns i klassen. Vad blev det för effekt och uttryck när man kombinerade vitt på brunt, jämfört med grön neonfärg på rosa? Vad passar för vilken produkt? Eleverna uppmuntrades att låna och återanvända olika stämplar av varandra. De kombinerade mönster och experimenterade med olika papper och färger. Vi gjorde julklappspapper, laminerade bokmärken och jag hade A3-laminatorsfickor som blev till bordstabletter.

Det här använde jag:

Papper
Olika sorters papper för eleverna att experimentera med.
Ganska tunna papper, vanliga ritpapper, kanske brunt omslagspapper på rulle.
Potatisar
Du behöver minst lika många potatisar som elever. Varje elev får en potatis. Jag valde ut lagom stora potatisar!
Skärverktyg
Knivar till att dela potatisarna på hälften. Några elever vill skära fram former. Enkla hårnålar och linoleumverktyg att rista in mönster i dem.
Tryckplatta och färg
Till tryckplatta använde jag gamla matsalsbrickor. Eleverna använde readymix -färger på flaska och trycker ut en liten färgpöl på brickan. Därefter lägger de på två stycken skumtvättlappar. Jag köpte babytvättlappar – av skumplast. När man duttar med potatisen på skumplasten blir det en perfekt stämpeldyna – det ska smacka lite nätt när färgen gått ut i duken.
Demonstration
Lektionen inleddes med att jag demonstrerade hur jag gjorde en stämpel. Jag hade en station där man gjorde iordning sin färgbricka och jag visade hur det gick till.
Jag visade hur jag tryckte och jag visade olika sätt att placera stämpeln. Jag hade också gjort olika färdiga “produkter” (se bild) och slagit in en present för att eleverna skulle få feeling för hur det kunde bli. På tavlan hade jag skrivit upp olika varianter som eleverna kunde undersöka. T.ex: Vad händer om stämpeln vrids halvt varv, helt varv – får du andra mönster? Du kan kombinera stämplar. Hoppa över en stämpelplats, stämpla över ett annat tryck o.s.v.

Bedömning “in action”

Allting kanske inte behöver bedömas, men kanske är det någon elev som står ut, som visar sig jobba fantastiskt med tryck. Någon som verkligen tänker till med rapporteringen av mönstret. Någon som får till kvalitet i sin produkt. Och de där som hellre ställer sig utanför, men som nu jobbar på…hur gör jag då som lärare för att bedöma eleverna i en pågående process, kanske i en övning, där “bevisen” på kunnandet försvinner.

Bedömningsprotokoll

Jag har spanat in dels protokoll från ämnet svenska för en muntlig examination och ett protokoll från min kollega i hemkunskap, ett protokoll för hur tillagningen går till. I vårt lärarkollegium ställde vi oss frågan hur vi skulle kunna ta ett steg bakåt och hinna med att föra något slags protokoll. I bild har jag i vissa fall 28 elever samtidigt och många gånger är det ett hårt tryck på att jag ska hjälpa, tipsa, pusha. Vid vissa tillfällen har jag tagit beslut att ta ett steg bakåt, säga till eleverna att nu kollar jag in hur ni gör och för mig själv försökt hinna med att få ned plus, minus och ok på en klasslista. Det är svårt att komma ihåg detaljer när man sätter sig ned efter en arbetsdag där 100 elever varit igång med sin process efter varandra. Nästa termin hoppas vi i kollegiet jobba fram användbara sätt att komma ihåg vad som skett. Hur jobbar ni andra med detta? Jag har inte sett något sådant bedömningsstöd liknande andra ämnen fast för bild. Varför?

Ett digitalt bildlyft för oss bildlärare

Ta makten kollegialt

Det jag inte har skrivit här är att det är vi enskilda bildlärare, och ingen annan som behöver ta makten över att uppnå “att öva eleverna i digitala verktyg” trots bristfällig teknik, lite eller nästan obefintlig teknik – eller för oss ytterligare ny teknik.

Ett digitalt bildlyft

Vi behöver ett digitalt bildlyft byggt på kollegialt lärande. För att göra detta behöver vi ta hjälp av varandra. Detta har jag sett så bra exempel på denna helg på Facebook-forum. Vi kan göra detta själva, även om det vore roligt om Skolverket kostade på oss ett lyft!

Vi behöver en helt annan typ av fortbildning än bara en kurs i en programvara som snabbt blir föråldrad. ”Fortbildningen” som är specifik för oss bildlärare behöver vara i “ett kollegialt ämneskonferensverktyg” i form av ett forum där man kan tråda frågor och svar så att samma frågor inte behöver dyka upp om och om igen, utan det kan bli en fördjupande diskussion istället.

Vi behöver visioner för oss själva och för eleverna.

Katten sa till Alice i underlandet:
”- Om du inte vet vart du är på väg,
spelar det ingen roll vilken väg du väljer”.

Vi behöver fråga oss vad som är viktigt för oss bildlärare och varför de unga människorna här nedan på bilden ska kunna skapa digitala bilder?

Vision vart ska vi?
Punkter som är aktuella för oss bildlärare

  • På varje ny arbetsplats vi kommer till behöver vi bildlärare sätta oss in i hur just den arbetsplatsen fungerar med sin tekniska infrastruktur.
  • Vi behöver upprätta en digital struktur som passar för oss som träffar hundratals elever i veckan.
  • Vi behöver bestämma oss själva för hur mycket dokumentation som ryms inom vår arbetstid.
  • Vi behöver undersöka vad eleverna redan kan i form av både datorkunskaper, kunskaper i sitt intranät och ämnesspecifika kunskaper. Vad kan de just där och då och sedan utgå från var de är.
  • Vi behöver undersöka vad eleverna själva kan dokumentera eller vad vi måste dokumentera för att bedöma dem.
  • Vilka digitala stöd för bedömning behöver vi?
  • Vi behöver prova igenom det eleverna förväntas göra.
  • Vi behöver tutorials till gratisprogramvaror. Ständigt nya tutorials!
  • Vi behöver lära oss så mycket om digitala tekniker att vi kan bolla runt och lösa akuta digitala problem som uppstår dagligen. Det är viktigt att kunna bolla runt på inställningar både på Android- och iPhone-telefoner och molntjänster, överföringskablar och airdropping. Och lära oss framtidens teknik…
  • Vi behöver kunna arbeta med rektor och IT-tekniker och visa på behov, argumentera lösningsfokuserat och föra en ständig dialog. Peka på elevernas måluppfyllelse och uppfyllande av CI och KK. Använd gärna elevperspektiv – det här blir ineffektivt för eleverna med så få datorer per elev, för mycket lektionstid går åt…
  • Vi behöver bestämma vad som hör hemma i bildsalen! Kunskaper om Intranätet, IKT – Datorkunskap, MIK-frågorna. Vem, vilka ämnen tar vad?
  • Vilka är de ämnesspecifika kunskaperna i digitalt skapande? Men ändå vara beredda ta allt ovanstående! Vi behöver veta vilka de ämnesspecifika digitala kunskaperna är. T.ex. hur man exporterar bilder för olika typer av visning, bildkvalitet för skärm och utskrift, kvalitet för att kunna jobba med bildmontage. Vilka filformat används för bilder, vilken skillnad är det på dem?
  • Vi behöver lära eleverna använda sina mobiler. De flesta elever kommer att äga en telefon i sitt liv. Grundläggande att eleverna ska kunna hantera sin mobil som ett arbetsredskap. Hur gör vi med de som inte har? iPaden funkar liknande som telefonen. Bra.
  • Vi behöver hantera gränserna mellan arbetsplatsens digitala teknik och den privata tekniken. Frågor från eleverna som: Kan jag lämna in från min privata mail? Kan jag få ta med min dator? Får jag ta hem och fortsätta arbeta? Bilder tar tid. Speciellt de som har höga ambitioner.
  • Vi behöver fundera på var gränsen mellan privata konton och våra arbetsuppgifter på jobbet går. Om inte ett kommunikationssätt fungerar får vi välja ett annat.

Var och en av dessa punkter skulle kunna utgöra olika sektioner i ett ämneskonferensforum för oss bildlärare.

Skapadigitalabilder.se

Jag började på en webbsida som heter www.skapadigitalabilder.se  tillsammans med mina elever, men är tyngd av pågående arbete och andra projekt på jobbet. Kanske om vi hjälps åt att vi kan utveckla denna. Hör av er ifall ni vill ha inloggning och börja labba.

Länkar till material

Här hittar du ppt-presentationen från min föreläsning på Konstfacks forsknings och utvecklingsdagar

För den som efterfrågade ett vektorprogram för cromebooks kan jag rekommendera Vectr som finns att använda online eller ladda ner.

Skelett-lektionstips inför helgfirandet vecka 44

Filmvisning om kommande högtid

Jag har börjat med att visa en kortfilm från CGI animation award. En tävling för blivande animatörer. 2013 fick kortfilmen en guldmedalj. Filmen visar den Mexikanska högtiden ”Dia de los Muertos” eller de dödas dag. Efter att vi sett filmen har eleverna fått tolka och analysera innehållet kort.

  • De fick berätta handlingen.
  • Hur kunde man se att det var just det filmen berättade?
  • Hur skiljer sig ”dia de los Muertos” från vår Alla Helgons dag eller Halloween?
  • Vad är gemensamt för högtiderna?

Eftersom jag under min grundskoletid hade PRAO vid kulturen i Lund brukar jag berätta om att jag fick vara med och gräva på en kyrkogård från 1200-talet. Att det inte var en hit att behöva spola bort lera från ett kranium, hur svårt det var att lägga ihop skelettdelarna till något som liknade en arm. Att de lät en präst välsigna skeletten igen innan de placerades i ett arkiv. Detta brukar öppna upp för små diskussioner kring döden och att vi inte pratar så mycket om den… att man i Mexiko gör bilder av skelett och att det ska de få göra nu. Vi talar om kopplingen till bildämnet, att anatomistudier är en förutsättning för att kunna teckna människor proffsigt. Att det var konstnärer och vetenskapsmänniskor i en och samma person som forskade hur människan var konstruerad…

Skissuppgift – att öva och pröva, vad är det?

Eleverna studerar en streckgubbe och ett bas-skelett som jag tecknat på tavlan/har på bild. De har fått svara på vilka skillnader det finns mellan bilderna. D.v.s. streckgubben har:

  • inga nyckelben som gör att armarna är lättare att få till
  • ingen bröstkorg
  • inga höftben
  • inget mellanrum för det viktigaste – benen kan röra sig lättare

Därefter skriver vi verb – saker man gör på tavlan. Cykla, springa, hoppa, rusa..

Tillsist får eleverna ut svarta papper och en vit färgpenna var. Deras uppgift är nu att skapa bilder av skelett som gör något. De ska visa mig hur de övar och prövar och gärna prövar systematiskt. Jag brukar teckna på tavlan hur jag försöker få till en skelettgubbe och rita dit flera armar på en gubbe innan jag får den rörelse jag är ute efter. Att just dessa ej suddade armar visar att eleverna har prövat systematiskt i denna uppgift.

Jag har också visat exempel på E,C,A nivå och de har fått ut denna självskattning. Vi har diskuterat vad väl fungerande sätt, varierat och idérikt är.

  
Något år och någon klass har haft lite längre lektion och då har jag haft en “brain break” i form av denna. Jag har också ibland lagt in den för att de ska fräscha upp anatomi-kunskaperna.

Det brukar också efterfrågas en bild på ett skelett så ibland har vi visat det på projektorn och ibland har de fått utskrivna bilder att ha vid sin bänk. Alla möjliga olika djur-önskningar har också det kommit upp, så det gäller att förbereda sig.

Som avslutning och ihop-plockning och städning har jag ibland visat Disney klassikern ”Silly symfony”.

 

Hinner du skapa egna bilder som bildlärare?

För någon vecka sedan så fick vi till slut ihop en träff, jag och några kursare från BI (Konstfacks bildlärarinstitution). Vi gick till vår “gamla prefekts”, Britt-Mari Kühlhorn, konstutställning på Hornsgatspuckeln.

Bildlärarträff på Galleri Bellman

Vad roligt! Flera av oss hade inte setts på 20 år. Sporadisk kontakt har vi hållit på Facebook. Jag kan verkligen rekommendera att få till en träff med gamla kursare.
Britt Marie målar relationen till fågeln på innergården, hur detta skapar relationer mellan grannar. Hur skapande utifrån fotoalbum kan ge nya relationer till vilka personerna på fotografierna egentligen var. Hur människors behov av ritualer uttrycktes efter terrorattentatet på Drottninggatan. Hur människor använde sig av olika symboler på en offentlig skulptur.

Ett estetiskt förhållningssätt till omvärlden

Vi hade ett långt samtal om varför, vad, hur och när vi skapar. Mycket skratt och igenkänningar. Att var sak har sin tid. Småbarnsåren, barnen flyger ut, pensionsåldern, döden i livet och relationer till andra och vår nyfikenhet på vår samtid och omvärld. Att skapandet finns där, centralt hela tiden. Gemensamt för oss bildlärare tror jag är att vi förhåller oss estetiskt till omvärlden. Men bildläraryrket suger också musten ur oss. Hur ska vi orka hålla på att skapa själva? Som en av oss sa; “- alla vill ha saker av mig hela tiden.” Detta får kattungen jag träffade på semestern illustrera. För varmt för att vara nyfiken – bildlärare behöver också siesta…

Ett råd som Britt Marie sa var att bygga in skapandet i vår vardag, att hålla på alltid! Några av oss väntar till sommaren och gör då ett större projekt. Det blir kanske ibland kravfyllt men är också en form av återhämtning. Men en skiss om dagen, ett opretentiöst krafs! som i längden håller det estetiska ögat igång och du kan se din utveckling över tid. Sök på instagram efter #onedrawingaday, #365project eller #enskissomdagen så hoppas jag ni blir inspirerade. Det finns också utmaningar som Jake Parkers #inktober som man kan ta sig an.

Göra egna exempel

På jobbet kan det vara så enkelt som att göra egna bildexempel och prova det du ska göra med eleverna, på dig själv. Att jobba igenom det projekt som eleverna ska göra. När du möter det eleverna möter så kan du upptäcka sådant som du behöver instruera om, samla argument för ett eller annat. Du stöter också på några av de problem eller möjligheter som kommer med uppgiften. När vi visar eleverna att vi också övar och prövar och experimenterar, så visar vi hur bildskapande går till. Att det är ett prövande, bara en bild, en utsaga, en berättelse om världen. Här nedan teckningar gjorda i klassrummet samtidigt som eleverna övade.

Urban sketchers

Till sist vill jag berätta om mitt sommarbesök av en bildlärare från New York som introducerade mig till Urban sketchers. De är ett community som dokumenterar sin stad en teckning i taget och de är världsomspännande så om du är på resande fot kan du surfa in och kolla om det finns lite teckningssugna människor som träffas i den stad där du är. Detta inspirerade mig till att ha skissblocket med mig mera. Här “rörliga modeller” på Rollers and Bowlers.

Handgjorda vykort och utställningsbesök med andra bildlärare

Mitt sommarbesök hade en bunt med färdigadresserade akvarellpapper att sända iväg som vykort med sig. Fram med lilla akvarellådan och hon gjorde en bild och skickade iväg. Det är också ett sätt att hålla sig igång. Även det att ta kontakt med andra bildlärare och gå på utställningar tillsammans är en vitamininjektion.

Vad gör du för att hålla igång din kreativa ådra?

Våga prova nytt – att omforma undervisningen.

Jag har med min rektors förtroende fått lägga om undervisningen. Vanligast i bildämnet är väl att man har en bildkurs per årskurs och då alltid har flera olika kurser igång samtidigt. Det blir arbetstoppar vid växlingarna av arbetsområdena, då jag ska köra igång nytt samtidigt som jag ska bedöma föregående område. Ett arbete som är ohållbart i längden med så många elever att bedöma och anpassa undervisningen till. Detta har gjort att jag nu provar ett annat helhetsgrepp denna termin och det känns ju förstås spännande läskigt att skriva om något som kan gå lite hur som helst?!

Ett enda terminsupplägg på hela tjänsten 

I ett annat inlägg beskrev jag hur jag började terminen med namnbilder. Det var ett test för att känna på att ha “samma upplägg” för alla elever. Under tiden planerade jag upp terminen. Det för mig ganska stora omvälvande steget, är att jag kommer göra samma kurs för samtliga elever från åk 6 – åk 9. I klasserna finns en kunskapsspridning från E-nivå till A-nivå och kan jag hinna tillgodose en ännu bättre undervisning för alla, om jag frigör tid på detta sätt? Frigör jag på samma gång plats i min hjärna? Jag har planerat en provtermin och har försökt tillgodose så många behov som möjligt. Jag har inte gjort en planering för fyra år i ett svep men en struktur som kan fungera för att planera i längden.

Terminstrukturen:

1. Jag börjar med en fristående introduktionsuppgift medan jag planerar terminen. Här har jag tänkt ”text och bild i kombination”. På hösten blir det kanske kring egna namnet för bildmappen/portfolion. På våren något annat.
ca 3 veckor.

2. Sen blir det undervisning kring bildsalens olika stationer. En ny metod, teknik, begrepp, demonstration av arbetssätt och en kunskapsbas samt infallsvinklar på det eleverna ska jobba med sedan. Här är fokus på att man är aktiv på lektionerna och provar det nya jag erbjuder. Eleverna genererar också “börjor” samt idéer som eleverna kan utgå ifrån sedan.
ca 5-6 veckor

3. Därefter blir det en självständig fördjupningsuppgift utifrån ett tema.
ca 6 veckor – terminen ut.

Terminstema “Fogelströms Stockholm”

Denna “prova nytt termin” blev det ett Stockholmstema utifrån att Stockholm firar Per Anders Fogelström 100 år i år. Eleverna kommer göra Stockholmsbilder utifrån frågeställningarna kring Fogelströmsåret och ”Mina drömmars stad”. Förra gången utbildningsförvaltningen körde ett temaår så passade jag på att trycka böcker genom dem och detta kommer vi göra som dokumentation även denna termin. Bilden visar hur vi dokumenterade skolan med hjälp av spegeltryck.

Dokumentera skolan med hjälp av spegeltryck

Webbstjärnan

Jag kommer också att delta i Webbstjärnan med eleverna. Vi ska skapa en plattform kring att skapa digitala bilder. Denna kan komma många till del och det vore rent av roligt ifall flera skolor hängde på och deltog. Jag tänker att eleverna ska börja med att strukturera och fylla på med recensioner av appar och programvara, samt nästa termin göra egna tutorials hur man gör bilder. Nu känns det ju hemskt läskigt att ha gått ut med detta och berätta om planerna som jag inte förverkligat ännu. Tänk om det blir platt fall och inte alls blir bra. Jag kanske stryker deltagandet rent av! Men det kan ju å andra sidan bli en lärresurs nu i digitaliseringens tider – och kanske kommer jag försöka använda det i min föreläsning på Konstfack (Mission Possible).

Projektledare för 300 projekt

I slutet av terminen kommer jag att ha alla material igång samtidigt i salen och 350 elever som gör egna projekt. Skillnaden från tidigare terminer är att det är inom samma ämnesområde. Tala om att vi bildlärare får specialkunskaper. Hur får man 300 elever att överträffa sig själv, visa dem vad nästa steg kan vara, spåna idéer med dem. Det är ju detta som är så himla kul. Jag gillar att se stjärnor tändas i elevernas ögon. – Då ska jag, – får jag, – kan jag ta hem denna nu, – kan jag fota, – kan jag lägga mitt arbete på insta … att få eleverna att uttrycka sig.

Fördelar/Nackdelar

Från elevernas synvinkel så märker de nog inte särskilt stor förändring – de får samma bildundervisning fast alla får den samtidigt. Jag har valt sådant som ingen gjort tidigare eller en twist på något de äldre gjort tidigare. Eleverna är nyfikna på varandra och det byggs upp en förväntan om vad de ska göra när de får välja själva. Elevernas resultat blir en massverkan och underlag för roliga utställningar. Å andra sidan är det på detta sätt svårt att ämnesintegrera med andra ämnen. Det är något jag vill göra men behöver hitta andra former för.

Arbetsmiljö

Så här långt känner jag mig mindre splittrad. Det gör att jag är mer här och nu på lektionerna. Ställtiden är borta. Jag kan slipa på undervisningen – reflektera på ett annat sätt. Mer energi. Det är nog att individanpassa och hinna se 350 elever i veckan. Både jag och elevernas vinner på att få överblick. Vi har ett dokument med vad som krävs den här terminen. Vilka uppgifter, vad bedöms, när är inlämningarna. Men jag märker att bedöma och fylla i matrisen, för varje elevs första uppgift, den är redan försenad på grund av utvecklingssamtal, föräldramöte och orienteringsdag på ordinarie planeringstid. Där får jag kanske tänka om. Allt går ju att ändra och bara för det står något på en terminsplanering eller i ett blogginlägg, så kan det ju förändras med hur jag och eleverna tar oss framåt vecka för vecka.

Vi är några som nu via facebookgruppen: Bildlärare i Sverige, utformar en arbetsmiljöenkät för bildlärare. Den kommer skickas ut till alla kommunombud i båda fackförbunden när den blir klar.

Att undervisa för konstnärligt tänkande – TAB

TAB

För flera år sedan kom jag i kontakt med den amerikanska gräsrotsrörelsen: TAB, eller teaching for artistic behaviour eller choice-based art education. Den grundades på 70-talet av Katherine Douglas, John Crowe, Diane Jaquith mfl. För mig så funkar deras tänk ideologiskt.

Amerikanska lärare i bild möter ofta 400 elever i veckan. De har ofta korta 40-50 minuters lektioner. Så om du jobbar på förskola till gymnasiet, om du är ny i yrket eller gammal bildlärare, så läs noga, för här är ett recept i struktur! Varje TAB-lärare implementerar det som passar en själv. Jag har t.ex. ofta ”modified choice” vilket betyder att jag har kvar vissa områden eller uppgifter, men rör mig och eleverna mot ”full choice based classroom”.

Teaching for artistic behaviours hemsida

Varför tycker jag att vi ska titta på TAB?

  • I TAB vill man få eleverna självstyrande i klassrummet, (lära sig motivera sig själv).
  • Eleverna äger sina arbeten, de hittar på sina egna uppgifter – du behöver inte hitta på nya bilduppgifter…
  • Både process och produkt betonas.
  • TAB passar väl in i STEAM och 21th century skills då innovation och kreativitet, kritiskt tänkande och problemlösning betonas.
  • Bildsalen organiseras som en studio/ateljé som liknar ett ”makerspace”.
  • De svenska betygskriterierna i bildämnet och Hetlands 2013 ”studio thinking habits” eller artistic habits går väl ihop.

Jag kan verkligen rekommendera att gå in och titta runt på deras sidor för det är en guldgruva att gräva ur.

Kort om hur TAB-klassrum och undervisning organiseras

Klassrummet

Klassrummen organiseras i stationer efter tekniker. Det mesta finns framme för eleverna att använda. Grundläggande menyer över hur man arbetar finns uppsatt på väggarna i bildsalen för att eleverna ska kunna vara så självständiga som möjligt. Man övar eleverna i att ta ansvar för att kunna hämta och lämna sitt material och att städa snabbt så det blir tid över att skapa.

Undervisningen

Undervisningen går till så att man introducerar en station i taget över tid. Varje lektion ger man en så kort demonstration som möjligt, 5-10 min, av hur man använder något. Det kan också vara om begrepp – t.ex. vad man gör när man tecknar fel, spiller färg.
Därefter väljer eleverna var de vill börja arbeta. Man dokumenterar vilka stationer de arbetar vid. Sedan iakttar man som lärare eleverna och matar dem med mer och mer grundkunskaper som man ser att de behöver. För att utmana eleverna ger man ibland ”challenges” eller möjlighet arbeta tematiskt. Vid slutet av lektionen får eleverna dela någon upptäckt de gjort. De behöver lämna in ett par ”WOW” varje termin, det vill säga arbeten som eleven utvecklat över tid och har fördjupat sina kunskaper i. Det är alltså både fritt och styrt och eleverna jobbar mot kvalitativa arbeten. Som lärare uppmuntrar man risktagande, experimenterande, samarbete, berättande och uttryck. Eleverna dokumenterar och skriver konstnärliga uttalanden om sina bilder. Eleverna lär sig hur man kommer på idéer till bilder, metoder, uttryckssätt och att öva och pröva sig fram. Och det fungerar. Med respekt för varje individs utgångspunkt och motivation.

Här är två filmer från Ann Bedrick som också skrivit e-boken Choice without chaos:

Choice Without Chaos Opening Movie from Anne Bedrick on Vimeo.

A Typical Class Period from Anne Bedrick on Vimeo.

Jag vill avsluta med ett citat från Katherine Douglas, en av grundarna.
Detta skrev hon till bilder på ett facebookforum för någon månad sedan. Det var till bilder från en elevutställning som en av mina TAB-kollegor hade på sin skola, obs. min översättning;

– Får jag be om er uppmärksamhet Bildlärare!
– Vi behöver inte projekt, vi behöver inte Monets broar.
– Vi behöver inte göra som fröken.
– Vi behöver information om verktyg, material, tekniker,
tid att skapa och en mottagare för våra idéer.
– Vi har massor av idéer att visa er,
om ni ger oss stöd och uppmuntran.”
– Detta är vad din elevutställning säger till mig.
– Tack för att du visade elevbilderna – jag önskar att alla bildlärare fick se dem.

Gå in och upptäck TAB för jag tror alla elever behöver mer av TAB ute i skolorna.

Älskade, hatade matris – matriser i bildämnet.

Jag har ett hatkärleksförhållande till matriser. Ska vi verkligen ta tid att fylla i alla dessa matriser och hur använder jag dem. Bedömningsmatriser, lärandematriser och uppgiftsmatriser. Vem är de till för elever, lärare, eller föräldrar? Jag har främst två farhågor;

  1. Hur påverkas kreativiteten?

Mina största farhågor har gällt mitt ämnes kärna – kreativiteten.
Om jag konkretiserar för mycket, hur påverkas då elevernas resultat? I bildskapande är det så mycket som kan vara kvalitet, förutom det jag får ner på pappret. Jag är rädd att jag minskar det eleverna lämnar in om jag skriver för snäva kriterier. Det är också så att i och med att jag ofta gör väldigt öppna områden så kan jag fråga om det och det och det – men så får jag även in bevis på att en elev har kunskaper och visat även det och det och det – och kanske inte just det jag bad om! Hur klämmer jag in detta i uppgiftsmatrisen? En del elever gör bara minsta möjliga om det står i den grundläggande nivån. De vill inte vidare. Trist!

  1. Matris som feedback – blir det formativt eller summativt?

Den andra farhågan är matrisens ibland betygsliknande utseende kopplat till tiden vi har till förfogande i bildämnet. Hur mycket kan elever utvecklas på femton timmar i halvåret? Hur många matriser ska jag hinna fylla i innan terminen är slut för att de ska bli formativa hellre än summativa. Hur lång tid tar det för mig att skriva skriftlig feedback till 350 elever? Hinner jag inom arbetstiden?

Feedback i form av muntlig handledning under lektionerna räknar eleverna ofta inte som formativ feedback utan mera som hjälp att komma vidare med skapandet! Föräldrarna kan inte heller följa den feedback som är muntlig. Hur kan jag som bildlärare berätta om elevens kunskapsutveckling annat än i betyget? I bildmappen kan de se produkterna men process och reflektion då?

3 olika sorters matriser som jag använder.

Matris i form av checklista.

Den jag visar här ingår i en kunskaps/bedömningsmatris för bildframställning och redskap för detta. Jag skriver också ofta en lista som elever kan checka av, över vad uppgiften innehåller eller steg som de ska ta i en arbetsprocess. Eleverna får överblick över vad de ska göra eller i detta fallet kan lära sig.

Checklista över kunskaper i teckningsteknik

Matris till en specifik uppgift.

Här är ett exempel på en matris bara för det lilla specifika lärandemålet att teckna av/observera.  Att teckna det en ser, inte det en vet. Här har jag lagt till förmågan vi övar samt ett fält där eleven kan beskriva hur de ska komma vidare. Något som vi går igenom och diskuterar i klassen.

Självskattningsmatris att iaktta och avbilda

En-punkts-matrisen

Detta är den sista matrisen som löser vissa av mina farhågor som jag beskrev ovan! Jag stötte först på den hos Cult of Pedagogy och fördjupade mig sedan i en text av Jarene Fluckiger från University of Nebraska at Omaha från 2010. Tyvärr har jag inte sett så många exempel på om denna utformning vinner mark ute på skolorna, men jag kan verkligen rekommendera denna. Med denna matris kan även de som ofta gör minsta möjliga, sträva framåt och all sorts kvalitet kan fås in i matrisen. Jag som lärare behöver inte specificera alla olika nivåer i matrisen. Jag kan samla vad kvalitet är med mina elever och jag kan göra det för mig själv för att ha en ”bank” att ta av när jag ska skriva elevernas feedback. Eleverna kan tillsammans göra upp hur ett kvalitetsarbete ser ut. Exempelvis vad ska finnas med på ett bokomslag för att det ska se ut som ett bokomslag. Jag kan fylla i matrisen, eleverna kan ha matrisen som en checklista, föräldrarna kan se matrisen och eleverna kan använda samma matris för att göra kamratrespons eller “two stars and a wish”.  Och jag gillade speciellt att Jarene skriver:

”Att sätta sina egna mål är bättre än att alltid följa mål satta av andra.”

Jag kan plötsligt andas igen i dessa matristider… så här ser min enpunktsmatris från Namnmandala-uppgiften ut som jag skrev om häromveckan. Ni kan se att jag delat upp den efter produkt, process och reflektion samt att den följer kunskapskriterierna.

Helhetsskattning feedback i enpunktsmatris

Slutligen, ett komplement till matriser av alla de slag är klassrumsdiskussioner om kvaliteter.  Detta har jag skrivit om i andra blogginlägg, exempelvis “Bedömningslektion – träna eleverna att förstå bildbetyget” och “Formativt lärande och feedback i bildämnet

Matilda Åhalls nyutkomna bok “Lärarens guide till Bild” har fylligt och bra beskrivet kring hur en kan jobba med matriser och med olika arbetssätt i bild. Det är verkligen en guldgruva för alla som ska undervisa i bildämnet. Jag kan verkligen rekommendera den.

Öva din organisationsförmåga

Jag har märkt att jag behöver organisera tankar och reflektioner och dessutom sätta mig ned och bara skriva av mig, Jag behöver dela upp texter i olika spår bygga ut dem till något begripligt. Jag behöver göra research och vika tid för reflektion, fånga inspiration i flykten o.s.v. Det är läskigt att bli läst och utvecklande att få syn på sig själv genom andra och jag önskar att fler lärare bloggade om sin vardag. Här finns en länk för att komma igång med det förresten.

Men nu ska det handla om att organisera sitt liv!

Att blogga är ju inte det enda projekt jag har utöver mitt heltidsarbete. Mitt trädgårdsintresse är stort med uppåt 300 kvm grönsaksodling, och en trädgårdsentusiasts tomt på 1400 kvm för människor, djur, och odlad natur. Så här i skolstart så kastar jag upp bollar i luften i en strid ström, samtidigt som det är skördetid. Till det kommer allt annat jag vill, måste och borde. Allt ska inte falla ner igen utan hållas i ett flöde där det går att andas samtidigt. Bildlärare har ett högt trackrekord av risk för utmattningssymptom. En av de saker jag kan göra för att eventuellt förebygga kanske kan vara att planera och prioritera så att jag inte hamnar där.

Innan skolstart letade jag efter hur jag kunde strukturera mitt bloggande och även organisera allt jag vill hinna med. Jag hittade ett system som jag tänkte dela med mig av. Nu har jag likt bilden övat mig i att organisera i ett par veckor och jag kan säga att jag är över förväntan nöjd. Kanske är det något för dig också?

För något år sedan hittade jag en app som heter Swipe. Det är en av många ”to do list-appar”. Den har jag använt, men nu ville jag ha en övergång där listorna hänger ihop med ett ställe där jag kan utveckla mitt bloggande. Mitt val blev att testa Evernote. Som lärare och elev i Stockholms stad, där jag arbetar, har man tillgång till OneNote som är liknande. Eftersom jag ville samla hela ”mig” så ville jag inte använda jobbets system. Onenote och Evernote kan du ha på Android, på Iphone, på platta, online på datorn, nedladdat på dator och det synkas så det är samma överallt. Här ligger en presentation av Anders Sporring om Evernote som jag tyckte förklarade bra vad det går ut på.

Ett ställe att samla allt på;

  • när jag ser något kul då fotar jag det med telefonen
  • när jag får en idé kastar jag ned en anteckning, även skisser
  • när jag sitter på möte kan jag göra minnesanteckningar
  • det finns microfon så jag kan spela in något
  • jag kan skriva dokument, tabeller, göra presentationer
  • jag kan spara ner saker från internet
  • jag kan ställa in påminnelser, koppla på mailboxen…
  • jag kan alltså samla allt på ett ställe och utgå från Evernote
  • Och det är gratis!

Denna gigantiska mängd information skulle inte vara någonting om en inte skulle ha en struktur för att hitta allt en vill komma ihåg. Ett system som är enkelt att tagga upp och sortera. Ett ”Sesam öppna dig”.

Sesam öppna dig

Den struktur jag provade har ursprung från David Allen som skrivit en populär bok som heter ”Få det gjort”. (Som jag inte läst.) Här finns länk till hur jag byggde upp min struktur. Jag taggar eller sätter nu etiketter på det som jag stoppar in och det är så enkelt att jag faktiskt gör det! För att kort berätta så gjorde jag tre böcker som jag döpte till:

På gång
Minnesanteckningar
Fått gjort

Grundtrådarna som jag lätt kan bläddra i:
.När
.Vad
.Var
.Aktiva Projekt
.Inaktiva Projekt
.Vem

Själva grejen är att organisera etiketterna som ovan för att få överblick och kunna arbeta effektivt. Därefter är etiketterna  kodade så att de är enkla att komma ihåg och använda. T.ex. ett @ framför mina olika projekt gör att jag snabbt kan välja någon av dem. Siffror framför när jag ska göra saker gör att jag får upp valen automatiskt för ska skriva in dem.

Hemma har jag laddat ned evernote på datorn, jag har använt mobilen flitigt och på jobbet har jag använt onlinevarianten. Än så länge är det smidigt och skapar en känsla av kontroll på livet.

Nu hoppas jag detta kan inspirera dig. Vad finns det fler för bra sätt att strukturera och komma ihåg? Vad använder du för någonting?