Inspireras av varandra

Det är första maj och i fredags var det bildämnets dag. Idag vill jag hylla de små initiativen som gör att vi bildlärare hakar på varandra och utvecklas. Som Malin Jönsson som startade bildämnets dag, #bildchatt på twitter och även ett initiativ till ett gemensamt forum. Och jag vill hylla alla de bildlärare som hoppar på någon annans initiativ för många bäckar små…

Det får mig att fundera på vem som tänker på oss bildlärare. Vem uppmuntrar vårt ämneskollegiala lärande? Vem ordnar fortbildning till oss? Vi själva? Var ska drivet komma ifrån? Oss själva? Vi bildlärare utgör en del av facket. Vad kan vi göra tillsammans?

Logga för bildämnets dag 28 april 2017

Bildämnets dag den 28 april firades lite mer i år än förra och fick lite mer uppmärksamhet i år. Jag gjorde förra året Sverigepremiär på ett Task Party i Oliver Harings tappning på skolan, något som skapar social samhörighet på skolan. I år fick jag besök av en bildlärarkollega från Norrköping. Nämligen Elena Petersson med 24 år i yrket, 12 år i Ryssland och Mongoliet, 12 år i Sverige och en sann entusiast för ämnet. Hon kom, såg och bekräftade både mig och elevernas arbete. Jag såg och bekräftade hennes arbete. Hon talade om för mig att hon såg att jag älskar mitt jobb. Hon gav mig nya perspektiv på det jag gör. Vi fick och gav inspiration åt varandra och vi utbytte idéer. De här mötena är guld värda. För det är mötena med andra människor som utvecklar.

Så tag kontakt med andra bildlärare för det är bra med kollegor!

För en tid sedan tog jag tjänstledigt, åkte ned till Norrköping för att prata bedömning och bildämnet med bildlärarna i Norrköpings kommun. De har fått till stånd ett kommunnätverk som sammankallas av försteläraren i bild. De ses ett par gånger per termin med olika tema varje gång. Denna gång hade de fått till en studiedag. Det var en blandad grupp av VFU-studenter, nyfärdiga och gamla i gamet som jag träffade, några kände varandra väl, några var nya i nätverket.

Så vad gör du på din nästa ämneskonferens? Bjud in en kollega? Åk och kolla in en annan bildsal. Vi har många gemensamma frågor. Börja nätverka!

Digitalt skapande med mobilkamera och appar

Digitalt skapande i motvind

En av bildämnets fyra förmågor är att skapa bilder digitalt och för varje år så blir det lättare att göra detta genom teknikutvecklingen. Tack för det, verkligen… De tekniska förutsättningarna runt om på skolor ser väldigt olika ut. För egen del har jag fått bygga upp digital bild på alla skolor jag kommit till, ofta med liten förståelse från skolledning.

Digitalt skapande är sedan länge inskrivet i bildämnet och om jag förstått det rätt behövde ingen ytterligare justering göras i bildämnets kursplan i och med digitaliseringsrapporten. Det ansågs redan vara bra uttryckt i bildämnets kursplan. Men bildämnet utvärderades för något år sedan och då blev det tydligt att vi bildlärare har varit dåliga på att implementera digitalt skapande ute på skolorna. Många med mig vet hur vi får kämpa och trolla med knäna ute på skolorna för att kunna öva eleverna i att skapa digitalt. På bildinstitutionen på min nuvarande arbetsplats fanns enbart två enkla kompaktkameror och två datorer när jag startade. Det gäller att skapa en struktur för det digitala och utveckla denna varje år för att kunna bygga upp undervisningen så att den uppfyller kursplanen i bild.

Med enkla medel

I det här inlägget beskriver jag ett ett arbetsområde där eleverna skulle berätta genom att skapa digitala bilder med sina egna mobilkameror. Jag undersökte hur många åk 8 som hade mobilkamera och det gick ihop sig så att ca 4 elever av 107 lånade bildämnets digitala kompaktkameror! Jag tror att mobilkameran snart kommer vara det vanligaste undervisningsverktyget. Det är klart att eleverna ska kunna hantera alla möjligheter som de har i fickan. Som alltid är bilduppgiften sammansatt av många olika centrala innehåll och det blir tydligt för eleverna och oss om vi bryter ner uppgiften i olika moment. Eleverna behöver lära känna uttrycksformen de ska använda, i det här fallet bildreportaget. De behöver analysera denna form av berättande. De behöver lära sig hantera kameran, tekniken för att kunna berätta effektivt. Kan de inte ställa in ljus så blir det svårt att få tydliga bilder av det de vill berätta om.

Bildreportage

Åk 8 hade fortfarande PRAO-period och de fick i uppgift att fotografera och sammanställa ett yrkesreportage eller ett arbetsplatsreportage i form av ett enkelt bildcollage. Det var egentligen när eleverna kom tillbaka och skulle redovisa sina reportage som det blev tydligt och en väldigt bra diskussion kring om det var ett yrke de berättat om eller om det var en arbetsplats de beskrivit. Vilket intresserade dem mest, att i framtiden arbeta på en viss arbetsplats eller med ett visst yrke? Riktigt intressant diskussion blev det, vilket jag inte förutsett innan de gav sig ut.

Hur kommunicerar ett bildreportage?

Det första var att vi gemensamt tittade på några bildreportage från föregående års årets bild tävling.  Vi gick igenom vad ett bildreportage är, att berätta en historia i bildform. Reportage var ett nytt begrepp. Vad är en dokumentärbild och en arrangerad bild? En objektiv- eller subjektiv bild? Vilken funktion har bilderna i berättelsen? Ett reportage kan berätta med olika typer av bilder som etableringsbild, miljöbild, händelsebild – vilka av dessa kunde eleverna känna igen i ”årets bild”- reportagen?

Skyldigheter/Rättigheter – Etiska hänsynstaganden

Därefter gick vi igenom vilka rättigheter och skyldigheter när det gäller fotografering som gäller på arbetsplatser, fotograferingstillstånd, etiska hänsynstaganden m.m. Eleverna fick öva att fråga om lov.

Streetfotopromenad

Bildexempel på streetfoto med en ovanlig bil
Vi ägnade en lektion åt en streetfotopromenad, åt själva fotograferingshantverket, att en måste dansa runt motiven, gå närmre, stå på stol, gå ner på knä samt hålla mobilkameran stabilt, andas ut, händerna stöds av kroppen och så vidare. Att en måste hålla ögonen öppna och leta motiv som om det var i en främmande värld vi besöker för första gången. Att gå ut en timme tillsammans i grupp med olika fotouppdrag var något nytt för eleverna. Vi tittade på olika sorters digitala kameror och pratade om vad en kan tänka på för att få bra bilder. Vad kan en ställa in på mobilen? Vitbalans, elljus/dagsljus? Upplösning/pixlar? Det var inte många som undersökt sin egen mobilkamera.

Planera sitt reportage i förväg

Innan eleverna gav sig ut på PRAO fick de planera sitt reportage i förväg på ett formulär och hjälpas åt fantisera och ”brainstorma” vilka bilder de kunde fotografera på sina olika arbetsplatser dels för att vara mer förberedda och för att kunna förklara uppgiften ute på sina arbetsplatser. De elever som skulle ut på skola/förskola fick också förslag från klassen hur de kunde fotografera och berätta utan att avslöja barnens identitet. Några elever kom även att göra alternativa reportage på grund av att de inte fick fotografera alls på PRAON.

Öva förmågan att presentera digitala bilder

Jag letade i förväg upp några enkla collage-appar för respektive Android och iPhone samt några online-varianter som jag rekommenderade till eleverna för efterbearbetningen. Eleverna fyllde på med flera appar på whiteboarden. De flesta mailade in sina färdiga resultat till mig. Sedan redovisade vi dels genom visning på projektor i klassrummet och genom kamratfeedback i smågrupper genom att diskutera A4-färgutskrifter.

Datorkunskap och att skapa digitala bilder är tätt sammanlänkade

Några elever tyckte det var häpnadsväckande att de kunde göra en bilduppgift så enkelt som att få klippa ihop ett collage i Instacollage! Kan bildämnet vara så lätt! Många hämtade in grundläggande datorkunskaper på så många olika plan. Jag upplevde att när jag inte låste eleverna vid en viss programvara, både visade och ökade många elever sitt digitala kunnande. De blev mer säkra att hantera sin egen mobil och kände självständighet i att arbeta digitalt. Eleverna lärde sig att söka efter en för dem bra programvara, utvärdera och välja programvara, de samarbetade verkligen tillsammans i klasserna. Det blev många bra diskussioner om funktioner i apparna. I vilken upplösning eller kvalitet ville fröken få bilderna i, varför blev bilderna pixliga på A4 men inte på mobilen?

Mobilen allt viktigare som undervisningsredskap i bildämnet

Det känns numera grundläggande att eleverna ska kunna hantera sin mobil som ett arbetsredskap i skolan. Att skapa bilder digitalt med mobilen kan vara en grundläggande sak att utveckla i bildämnet. De flesta elever kommer att äga en telefon i sitt liv och med den kommer hela multimedia-paketet.

Öva berättande med filmteknik, rörlig bild i bildämnet

Rörlig bild i skolan

Den här veckan vill jag berätta om en kort övning i filmiskt berättande som medvetandegör filmens språk för eleverna. Min erfarenhet är att på många skolor så kan eleverna välja att redovisa skolarbeten i olika ämnen med hjälp av film. Jag upplever då att lärare ofta förutsätter att alla elever kan berätta med rörlig bild. Det tar väldigt lång tid att klippa och redigera en film, vilket eleverna ofta får göra på sin fritid. Ofta är det någon elev som får axla allt arbete med att putsa filmen. Ibland knackar det på bildsalsdörren och elever frågar efter hur de kan lösa något problem. Många gånger har jag hört elever prata om andra ämnens filmarbete i förbigående och då uppmuntrat dem att också lämna in sin film gjord i andra ämnen för bedömning även i bildämnet. Det är ju all tillgänglig kunskap vi lärare ska bedöma. Att strukturera rörlig bild som redovisningssätt på skolan så att det kan ingå på ett naturligt sätt skulle minska stress och skapa synergieffekter för både elever och lärare.

Varför ska vi ha rörlig bild i bildundervisningen?

I bildämnet vill jag ge alla grundläggande kunskaper i berättande och förbereda alla elever att våga vara framför och bakom en filmkamera. Idag behöver många yrkesgrupper kunna filma och det är ett medium som bara växer och utvecklas för varje år. Några elever använder rörlig bild till vardags på t.ex. Snapchat, men långt ifrån alla. Tekniken har också ändrats från det analoga mixerbordet som jag lärde mig på Konstfack till det lätthanterliga och lättillgängliga mobil- och IPAD-filmandet idag.

När jag introducerar rörlig bild i bildämnet brukar jag börja med elevernas förförståelse kring när vi använder rörlig bild idag. På tavlan kategoriserar vi rörliga bilder:

  • dokumentera
  • undervisa
  • instruera
  • underhålla
  • informera
  • propagera

Några av exemplen eleverna nämnde att vi använder rörliga bilder var: för övervakning, dokumentera sin dag, familjeberättelser, nyhetsförmedling, spelfilm, reklam…

Därefter griper jag mig an vilka filmtekniska begrepp eleverna känner till. Vi skriver upp nya kategorier på tavlan:

  • bildutsnitt
  • bildkomposition
  • bildperspektiv
  • kamerarörelser
  • ljusteknik

Detta år fick eleverna därefter se detta utmärkta filmklipp från Filmriket.

Min erfarenhet som bildlärare är att jag ska öva eleverna i berättandet och hur filmtekniken integreras och används för att berättandet ska bli bra och budskapet framgå effektivt och tydligt. Vi behöver alltså analysera filmberättandet kopplat till filmteknik. De filmer jag ibland får se som gjorts i andra ämnen, har ofta blivit så bra eller dåliga som de kunskaper eleverna har i medvetet filmskapande. Innehållet i filmen ska andra ämneslärare bedöma och min fråga är ifall filmens kvalitet står i vägen för bedömningen eller om brister kan bortses ifrån? Det tar tid att göra bra filmer – tid som i filmarbete ofta får tas av intresserade elevers fritid. Att samarbeta över ämnesgränserna är önskvärt och jag brinner verkligen för att ämnesintegrera men då behöver tiden tas hänsyn till. Ofta går det så snabbt fram i andra ämnen. Bra bilder tar tid oavsett material och teknik.

Kort filmövning:

Min erfarenhet är att den här förövningen jag ska berätta om idag, effektivt lär eleverna få upp ögonen för filmspråket. Min erfarenhet är annars att eleverna börjar ” filma teater” precis som ni kunde se i filmrikets klipp från filmens barndom.

Eleverna arbetar två och två där båda ska vara lika aktiva framför och bakom kameran (Jag har 15 IPads i min undervisning).Eleverna ska välja en av följande grundstories och bygga ut med egna detaljer:

  • Någon fuskar och blir avslöjad
  • Någon hör något den inte borde höra
  • Någon tappar något och en annan upptäcker det tappade.

Jag har medvetet försökt hitta på öppna stories där eleverna får diskutera sig fram i berättandet. Jag kan alltså bedöma hur de berättar med rörlig bild. Dessa stories bygger också på två rollgestalter så om en tappar något så är det nödvändigt att den andre i paret måste gestalta den andra rollen som tar upp något. De kan även låna in en tredje person från ett annat par om de behöver vara båda två i bild.

De ska nu försöka klippa fram storyn så att den blir intressant att titta på. De ska försöka använda filmtekniska och bildspråkliga begrepp (hjälpmedel stödordlista). Jag går inte igenom Imovie mer än att jag säger att de kan öppna Imovie, klicka på plus för ett nytt projekt, därefter klicka på kamerasymbolen och klippen hamnar direkt i programmet. De hade 40 minuter på sig och veckan därpå tittade vi på filmerna.

Min erfarenhet på skolan där jag arbetar, är att det går utmärkt att bara dela ut teknik utan att ha genomgång på tekniken. Det är bättre att senare när de kommer tillbaka med erfarenheter, ta en runda och sprida gruppens kunskap om tekniken och då kan jag bättre fylla i de luckor som finns.

Mina fyra åk 8 tog sig an dessa stories med liv och lust en solig vårdag förrförra veckan och kom tillbaka rosenkindade. De skrattade mycket under lektionen och hade väldigt kul. En riktig boost för många som förra veckan såg skräckslagna ut för att vara framför kameran.

Här är några smakprov från filmerna som jag fått lov att visa för er. Det syns verkligen att de tänkt på både berättande och filmteknik. Dessa ”film-skisser” kan eleverna sedan använda för att göra en ny bättre film. Men mina åk 8 kommer göra filmer på temat ”Må bra”!

 

 

Öva att bearbeta inspirationsmaterial med Found Poetry

I sann återbruksanda så har det uppstått rörelser som återbrukar böcker på olika sätt. Varför slänga böcker när böcker kan användas som ett material. Hur återbrukar man en bok? Det finns de som gör nya anteckningsböcker, gör en ny bok av en gammal bok och gör skulpturer av böcker som material. Sökordet ”altered books” kan ge en del inspiration. Återbrukat böcker som material har jag gjort tidigare med de böcker som skolbiblioteket gallrat ut, men nu ska det handla om annat!

Kärt barn har många namn säger man och två av mina ämnesspanarkollegor har också skrivit inlägg om Found Poetry, Black-out Poetry eller Cut up Poetry. Jag väljer att dela mina erfarenheter med er av detta fenomen, men utifrån mitt perspektiv som bildlärare. För intressanta jämförelser av våra olika ämnesingångar, läs gärna mina kollegors inlägg! Annika Sjödahl om Cut-Up poesi samt Mia Smith om Blackout Poetry

Att kombinera text och bild till olika estetiska uttryck, det är kanske en av de allra vanligaste bildprodukterna att arbeta med i bildämnet. Mina svensklärarkollegor i åk 6 kom och frågade om de inte kunde måla vårbilder på bilden som de sedan kunde utveckla till dikter. Detta till vårt traditionella vårfirande på skolgården den siste april. Då läser varje årskurs upp några dikter – från åk 1-9.

Jag gjorde därför Found Poetry förra läsåret med eleverna i åk 6. Vi gör om det just nu, eftersom det fungerade så bra.

Koppla ihop ord och bild

Min betoning ligger på att öva elevernas förmåga att visualisera. Att för sitt inre se och föreställa sig en bild. Det är inte alla som enkelt gör kopplingar mellan det de läser och därefter får upp bilder i huvudet. Detta gick jag igenom med eleverna genom att vi tittar på exempel på olika tillvägagångssätt. Utmaningen i uppgiften ligger för mig i att lära ut HUR en kan utveckla idéer, HUR en kan vara kreativ. I bildämnets kunskapskrav står att eleven ska kunna föra resonemang om innehåll… i bilder och göra kopplingar till egna erfarenheter… I bildämnets kunskapskrav står också att eleverna på E-nivå ska kunna utveckla idéer genom att bearbeta inspirationsmaterial…

Vad betyder det egentligen att bearbeta inspirationsmaterial?

Det som jag tycker nådde fram till eleverna var när jag beskriver många HUR kan en göra?

  • En kan klippa ut ord en gillar och pussla ihop till en dikt
  • En kan ta få ord
  • En kan korta av ord till den ändelse en vill ha
  • En kan lägga till egna ord.
  • En kan välja det tecknings/målningsmaterial en tycker passar sin text.
  • En kan välja ett ritpapper och måla och skriva texten bredvid.

Dessutom har jag sagt att det finns inget rätt eller fel i HUR en inspireras. Jag säger också att för några elever är text ett motstånd. Hur kommer de in i texten, orden, det skrivna? Det krävs en ansträngning. Många försök. Skapa är ett verb – något en gör. Varje elev behöver hitta ett fungerande sätt för dem. Hela lektionerna uppmuntrar jag eleverna att pröva sätt att använda boksidan kreativt. Idéer är som lödder, du måste sätta till dina erfarenheter, tankar, sånt du sett och då blir det bara mer och mer idéer ju mer du gnuggar fram dem.

Jag får frågor som: Hur lång ska dikten vara? Får jag lägga till egna ord? Jag har ingen fantasi? Frågor som handlar om rätt och fel eller begränsningar av uppgiften. Hur ska jag tolka dessa frågor? Är eleverna inte kreativa i andra klassrum? Människor vill göra rätt om de kan? Hur ser det ut i andra klassrum?

Jag upprepar syftet med uppgiften; att bearbeta inspiration. Vad betyder det? Jag går runt och uppmuntrar att öva förmågan till ett undersökande arbetssätt. Ni ska leka med orden. Jag visar hur ordet ”bisysslor” kan bli en bild om de första bina som visar sig på våren. Att ta ord från ett sammanhang och stoppa in i ett annat. Eleverna ska göra egna val och föra sitt arbete framåt. Det är där jag vill ha dem – att de kan tänka själva, att de kan utvärdera sina undersökningar. Att de provar sig fram, pröva och ompröva systematiskt som det står i kunskapskravet för A i åk 9

Jag förväntar mig att eleverna har något att komma med och jag blir överraskad av deras skicklighet, tankar och humor. Oavsett erfarenhet att skapa i bild, form och komposition har de här eleverna alla bearbetat sin inspirationssboksida och lyckats koppla ihop ett tydligt budskap i bild med en mer eller mindre genomarbetad bild.

Dikter till vårens ankomst

Solen skrämmer upp termometern.
Solen skrämmer upp termometern - En vårdikt

Ringklockan hade gjort det flera gånger förut,
Låtit bestämd
Ringklockan hade gjort det flera gånger förut. Låta bestämd.

Närmare vänner, närmare, vänner, närmare.

Närmare vänner, närmare, vänner, närmare

Blommig fiskmat? Är du säker? Jävligt förbannat säker.

Blommig fiskmat? Är du säker, jävligt förbannat säker!

Nu jäklar ska de få se, därpå vaknade grävmaskinen
och gick bärsärkagång ute i trädgården.
Nu jäklar ska de få se, därpå vaknade grävmaskinen som gick bärsärkagång ute i trädgården.

Vad är det för vits att berätta om något roligt
när man kan agera mer spännande i livet.
Sparka av sig tofflorna och göra något.

Vad är det för vits att berätta om något roligt när man kan agera mer spännande i livet, sparka av tofflorna och gör något.

 

Austin Kleon – en författare som tecknar.

Till Austin Kleons hemsida

Han är intressant för oss bildlärare eftersom han undersökt idéutveckling grundligt. Han har skrivit ett par böcker som är väl värda att läsa och många bildlärare med mig lär ut ”Steal like an artist”  – hur man stjäl som en konstnär. Hur är man kreativ och vad får man göra, hur uppnår man verkshöjd, när är det plagiat, när är det en studie av ett verk, när har vi inspirerats till något nytt?

Analysera och laborera med bilder – en grund i källkritik

Imorgon är det källkritikens dag. Hur arbetar jag som bildlärare med detta?
Här tänkte jag beskriva ett arbetsområde i åk 8 där vi arbetar med dagens snabba bildflöde.

Normer, stereotyper och bildkonventioner.

Det är grundläggande att eleverna känner till begreppen och hur bilder uttrycker dessa begrepp. Normer är oskrivna regler i hur ”samhället” vill att vi beter oss, för att inte sticka ut, stereotyper är fördomar som ofta pressar in verkligheten i mallar på ett fult sätt. T.ex. ”En dum blondin”. En bildkonvention är det sätt som vi brukar framställa bilder. T.ex. Hur konventionella selfies ser ut: Stoneface, duckface och det nyare fishgape. Detta går vi igenom som en bakgrund. I år provade jag också det nya materialet Bild är ett språk från statens medieråd.

Sortera, nyansera och polarisera

Jag brukar börja med en anekdot . Min kompis som inte är ett dugg intresserad av fåglar tyckte det var jättejobbigt när barnen var små och de hela tiden frågade; Vad är det? Min vän bestämde sig för att dela upp att allt som gick på marken var ankor och allt som flög var måsar. Var det en bra, enfaldig eller praktisk lösning frågar jag eleverna? Vad kan det få för effekter?

Därefter pratar jag om hjärnans uppbyggnad, likt ettor och nollor – att det är hjärnans sätt att hjälpa oss sortera – att snabbt kategorisera i två kategorier.  Genom människans historia har vi behövt göra snabba val – är växten giftig eller ätlig? Beroende på intresse så ger vi oss själva tid att sätta oss in i att sortera upp i fler kategorier och nyansera vår värld. Det är likadant med allt vi ser runt omkring oss. Vi inte har tid alltid i att sätta oss in i allt och då kan hjärnan spela oss spratt som får stora konsekvenser. Vi får våra intryck genom bilderna vi ser, vi tar in intrycken genom ögonen. Vi kan bli kategoriska. Vilka konsekvenser kan det få, frågar jag eleverna? Några exempel eleverna brukar nämna är t.ex: Första intrycket när vi möter människor. Är hen si eller så? Att vi tolkar situationer annorlunda än vad de är menade att vara.

Det här är viktigt i vårt samhälle. Olika krafter vill polarisera människor. Svart eller vitt, jag är den goda och de är de onda, jag har rätt och du fel.  Drama säljer, nyansering tar tid. Tid är pengar. Det ska gå snabbt. Därför är källkritik, tid och resonemangsförmåga viktigt i ett demokratiskt samhälle.

Att öva oss i att se noggrant och medvetet och hinna avkoda bilder som flaxar förbi oss och påverkar vår omvärldsuppfattning. Vi behöver öva eleverna att nyansera. Polarisering skapar klyftor mellan människor medan nyansering ökar förståelsen mellan människor. Av tradition har vi i Sverige velat vara sams, tycka lika. Är vi överrens, håller du med, det känns skönt när alla håller med.

Nyansera mediebilder i bildundervisningen

Därefter övar vi att nyansera och försöka vrida och vända på något. Detta år sammanföll arbetsområdet med mediedrevet kring den svenska Youtube-kändisen Felix ”Pewdiepie” Kjellberg. Han blev i medier kritiserad för att ha lagt ut klipp som fick honom att framstå som antisemit och etisk tvivelaktig. Eleverna fick hjälpas åt att analysera gemensamt. Etiska hänsynstagande att resonera med eleverna om, är viktigt i bildämnet. Vi gick igenom en enkel kommunikationsmodell: Avsändare – Budskap – Mottagare samt avsikter och effekter.

Kommunikationsanalys

Vi gjorde en kommunikationsanalys gemensamt i klasserna och eleverna var intresserade. De hade många kloka tankar om gammelmedia respektive youtubers som företeelse. Vi kom in på viktiga frågor kring bilder och etik. Vad hade youtubern för avsikt med sina klipp. Hur kan vi kategorisera honom? Vem är han? Hur opassande får man skämta, hur många gånger? Vem får skämta om vad? Vilka effekter har det fått för dem han utnyttjade för att utföra skämten åt sig? (De fick sparken.) Vilka effekter har det fått för honom själv? Bland annat sade Disney upp sitt samarbete och sedan valde Youtube att avbryta samarbetet med hans nya säsong av realityserien ”Scare Pewdiepie”. Vilka krafter utnyttjar budskapen/skämten som youtubern publicerat? Forskare säger att det betyder något när en upprepade gånger lägger ut tvivelaktiga budskap. Att det sker en förskjutning av vad som är lämpligt att skämta om och vad som är normalt. Humor på vems bekostnad? Kan en i media utläsa något om vad Youtubern har lärt sig av det som hänt?

Här kan en höra Pewdiepies tankar om det som inträffat; vilket ger en mycket bra bakgrund till diskussioner kring mediekommunikation och som också ger infallsvinklar på att medier förpackar berättelser, ungdomars humor, medievanor och youtubers som genre.

Bildlaboration – experimentera med budskap

Både eleverna och jag var lite tagna av klassrumsdiskussionen men nu skulle de skapa själva. De fick välja en bild som de mött nyligen och som de sedan skulle göra en egen kommunikationsanalys på, samt därefter laborera med. Eleverna fick hjälp av en stencil inspirerad från arbetshäftet om bildkommunikation s.44 från Bildboken av Stig Eklund m.fl. Det är en uppräkning av olika sätt att laborera med bilder. t.ex: byt text, placera om, lägg till, ta bort bildelement.

Exempel på bildlaboration   Exempel 2 på bildlaboration

Eleverna väljer teknik själv, för hand med kopiator, sax och klister eller i appen Superimpose på lärplatta eller på våra få datorer i salen. Superimpose kan jag rekommendera för de elever som tycker Pixlr eller Gimp är för röriga. Den lilla appen jobbar bara med två lager varför man dock behöver tänka lite i vilken ordning man kan göra moment.

Den 13 mars är det källkritikens dag utnämd av Metros viralgranskaren.
På mitt instagramkonto kan ni se exempel på en utställning utanför bildsalen som handlar om hur jag arbetar med digital bild, bildanalys och uppgifter för att eleverna ska konsumera och producera bilder medvetet.

Öva bildspråk och presentera ämnen med Google Doodle illustrationer.

Denna vecka fortsätter jag med Google som inspiration i undervisningen.
Jag har använt mig av Google Doodle illustrationer.
Bilden här nedan visar några bildexempel som elever gjort. Uppgiften hittar ni längre ned i inlägget.

Här hittar du Google Doodle arkivet där du kan söka mycket inspiration.

Exempel på google doodle illustration

Det finns otaliga möjligheter att tillämpa dessa illustrationer i undervisningen. Min inspiration kom från 2014 då jag råkade ramla på ”Doodle for Google- tävlingen” (G4D). Den anordnas i olika länder. Här är en länk till den enda svenska tävlingen som jag hittat. Den är från 2008. Temat det året var: ”Tänk om…” och deltagarna fick fortsätta meningen. T.ex. Tänk om man kunde leva i rymden. Tänk om människor kunde flyga.

Här beskrivs en av tävlingarna med 2016 års tema: ”What I see for the future”Det står att man ska kunna rösta på tävlingen i februari! Det är ju snart mars, så kanske elever kan gå in och rösta som inspirationskälla för egna arbeten. Andra illustrationsmöjligheter är att eleverna får presentera olika ekosystem, konstriktningar, kända personer, tekniska uppfinningar, städer eller länder i världen, en bok du läst… Kanske eleverna på detta sätt kan redovisa sina kunskaper om något genom att illustrera från minnet.

Den kreativa arbetsprocessen

Här är tre filmer från tävlingen som beskriver den kreativa arbetsprocessen. Filmerna kan vara användbara i andra sammanhang också.
Imagine
Create
Share and Collaborate

Temadag

Mina elever har fått hitta på en egen Temadag. Jag börjar med en förövning där eleverna i snabb takt får teckna det första de kommer tänka på när jag säger olika ord. Utifrån dessa ordbilder diskuterar vi vilka bilder som är gemensamma symboler för alla och vilka som är mer privata associationer. De jämför först sina bilder med en klasskamrat, sen vid gruppborden och till sist genom handuppräckning. Jag säger t.ex. – ”hur många har tecknat ett hjärta för ordet: kärlek”. Därefter har jag talat om att eleverna ska få öva att koppla tydliga symboler till en temadag som de själva hittar på. Detta ska de göra till en Google Doodle illustration. De ska också motivera varför temadagen bör finnas och hur den skulle kunna marknadsföras. För de elever som inte kommer igång inom rimlig tid kan det vara idé att styra beslutet till att illustrera några temadagar som redan finns.
Här kan du hämta min uppgift.
Här kan du skriva ut och kopiera upp google-mallar att använda.
Här finns exempel på temadagar.

Vikariepärm

Eftersom den här typen av uppgifter inte tar så lång tid att genomföra för eleverna, så har jag också använt den i min vikariepärm. Jag har kopierat upp uppgift samt google-mallar att teckna på.
För varje uppgift i vikariepärmen har jag en sida med alla klasser jag har samt läsår, så vikarien kan välja en klass som inte gjort uppgiften innan. Vikariepärmen avlastar och minskar stress när jag är borta från jobbet och inte kan ge instruktioner i förväg. Vikarien får vikariepärmen tillsammans med min närvaropärm, med placerings- och närvarolista ordnat efter veckodagarna. I denna har jag ibland lagt in ett papper med information om olika elevers anpassningar som kan vara bra för en vikarie att känna till. T.ex visa litet arbete innan tre min. paus i korridor. Hör ej på höger öra…

Google Arts and Culture som läromedel för bildlärare

För några år sedan fascinerades jag av Googles stora konstprojekt ”Google Art Project” som kopplade samman många konstmuseer över hela världen och man kunde gå in på dem liksom i Google Maps Street view. Det är ofta svårt att komma iväg utanför skolan och med en projektor kan vi plötsligt gå på utställning. Jag tycker också det är viktigt att eleverna får se på många bilder. Flera av bilderna här kan man också zooma in på och se penseldrag. Fantastiskt. Jag använde det några gånger i undervisningen, men nu har det tagit fart igen. På vilka sätt kan du läsa om här. Du kommer dit genom att surfa in via google cromeläsare till Google Arts and Culture som det numera heter.

För att kunna använda det enkelt på min arbetsplats har jag bett om att få cromeläsare inlagd på skolans datorer, samt jag har laddat ner appen från Google Apps till mina 15 läsplattor i bildsalen. Eleverna kan själva ladda hem appen både för android och iphone. Detta är faktiskt rätt användbart.

Här är ett youtubeklipp med en presentation och en tutorial:

 

Hur tänkte jag då använda det i undervisningen?
Jo, eftersom en kan söka både på konstnärer, konstriktningar, tider, platser, färg och vilka sökord en själv vill, så är möjligheterna oändliga. Eleverna använder det redan för att söka inspirationskällor på lektionerna. I åk 8 fick eleverna t.ex. kombinera två modernistiska verk med varandra och hade då god hjälp av siten.

Uppgift: Åk 9 Curera din egen utställning.

Mina nior kommer snart att få vara Art curators och skapa en egen utställning med egna och andras bilder.
Vi kommer börja med att diskutera ”Vad är konst?” Vi går igenom olika konstuttryck för att sedan gå in på vad en art curator gör genom denna film:

Därefter ska de få göra sin egen samling, kanske väljer de då att göra den på Google Arts and Culture eller inte. De ska komplettera sin samling med minst ett eget skapat verk. När de är klara väljer de presentationsform och presenterar sin utställning. Det ska bli spännande att få sätta igång med det här om några veckor.

Hur man gör en egen samling

Först behöver man logga in/skapa ett konto vilket är gratis. Därefter letar man verk till sin samling och märker upp dem som favoriter. Nästa steg är att klicka på plus och ”create a new collection”. Därefter kan man dela med sig med webbadressen  – lämna in till läraren, eller så kan vi som lärare dela med våra elever.

User Galleries

När man ska leta efter andras samlingar eller collections så är de lite gömda. Om du söker på ”Elements of Arts” och scrollar ned på sidan, så ser du så småningom exempel på User galleries. Klicka på ”view all” så får du upp många. Detta är ju också ett bra användningsområde för oss bildlärare att kunna göra egna urval av samlingarna till lektioner om bildelement, konsthistoria, djupverkan, färglära till exempel.
Bild på var på sidan en kan hitta user galleries

Här är två exempel för att illustrera en bra användning för oss lärare: Bildelement och Djupverkan och rörelse i bild

En sista idé är att göra bildanalys på ett litet annorlunda sätt.

Har ni sett de här stencilerna på Pinterest där man ska kasta en tärning och rita det som står för siffran man slog fram. Till sist blir det en bild.
Här är två exempel på lärares ”roll and draw” games som du kan skriva ut och ha som visexempel:

Mirobild

Roll a Magritte

Nu är ju jag mycket för att eleverna ska få göra själv från grunden och jag tänkte att de skulle välja en konstnär via google arts and culture. Titta och analysera konstnärens bilder. Vad är typiskt för konstnären? Försöka sätta ord på detta i sin processbok. Måla upp färger, former, motiv, linjer, texturer, perspektiv i processboken. Därefter skulle de få bestämma sig för ett motiv och fylla i en tom ”Kasta fram en” – stencil med det som utmärker din konstnärs stil. Till sist kan de låta kompisarna eller bildfröken få testa om det liknar konstnärens stil.
Här finns stencilen att hämta: Kasta fram en bild!

Använder ni er av Google Arts and Culture?

Formativt lärande och feedback i bildämnet.

Förra veckan skrev jag om rutuppförstoringar av idolbilder. Förra valåret gjorde jag en förövning till denna uppgift och arbetade med att utveckla feedback i min undervisning.

Förstora bild av många små rutor

Jag gjorde utskrifter av alla riksdagspartiernas partiledare och delade upp dem i små pappersrutor närmre bestämt i så många rutor som jag hade elever i åk 9, ca 100 talet rutor. Jag skar också ner ritpapper i samma antal rutor samt kodade bilddelarna och ritpapperna så det skulle gå att pussla ihop dem igen. OBS detta är pyssligt och det går åt någon timme. Alla bilddelar blandades och jag talade inte om vad motivet/motiven var.

Första lektionen

Varje elev fick en bildruta och ett ritpapper. Alla elever började förstora sin ruta och blev man klar fick man fortsätta på tidigare klassers påbörjade rutor. Rutorna var gemensamma inte individuella. Rutorna blev inte klara, de var i olika stadier av sin skapelseprocess. Några trodde de kom lätt undan genom att ta en svart (kavaj) ruta och upptäckte att det krävs en del för att göra om blyertsstreck till blyertsyta. Olika erfarenheter gjordes på dessa provlappar.

Andra lektionen

Grupparbete i tre steg.
1. Pussla ihop rutorna i grupp.
2. Skriv minst 5 förbättringsmöjligheter på de 5 post-it lapparna ni fått.
3. Grupperna roterade flera gånger och fick arbeta ca 10 min på annan grupps feedback.

Vi pratade om att det fanns många olika sätt att teckna och kring hur man kan ge feedback för att andra ska förstå vad som ska göras.

Ex: Det stod: ”rita noggrannare” men tillsammans fick eleverna komma fram till hur man gör detta konkret?
Ex: Det kunde stå: ”Gör färdigt” – men hur vet man att det är färdigt?

Många bra diskussioner och samtal fördes i klassrummet. Syftet var att ha inhämtat grundkunskaper för att sen sätta igång med sin egen idol. Eleverna var mycket positiva till att arbeta på detta sätt och tyckte det var skönt att det inte var deras egen bit som de skulle stå till svars för. Flera elever stannade kvar på eftermiddagen för att pussla ihop en remix av partiledarna! De hade kul.

Gemensam rutuppförstoring av Annie Lööf Gemensam rutuppförstoring av Jan Björklund

Gemensam feedback

Förra veckan skrev ämnesspanare Mia Smith om hur hon arbetade med feedback i grupp i sin undervisning. Det kan ni läsa om här. Feed forward på gruppnivå i språk

Mina elever fick också göra en sorts gemensam feedbackövning i sina idolporträtt, där jag provade ett för mig nytt arbetssätt. Jag fastnade för en mening från Dylan Williams bok som jag komer ihåg som: ”Att feedback ska generera tänkande. Att det ska vara mindre jobb för den som ger den, än det tar för eleverna att svara på”. Varför ska vi lärare lägga ned tid på att skriva kommentarer som läses och kastas bort, utan att arbetas med. Jag tycker ofta är det bra att ge feedback halvvägs eller mot slutet av ett arbete.

Ibland låter jag eleverna ha kompiskritik med ”two star and a wish” men denna gång fick eleverna gruppera sig och lägga ut sina bilder på bordet. Det krävs att jag som lärare förklarar tydligt vad uppgiften går ut på eftersom många vill inte visa upp något ofärdigt. Därefter fick de ut olika lappar med feedback som de lade ut på bilderna där de tyckte de passade. Jag kommer ihåg att flera elever ”bara” var intresserade av sin egen feedback, det var ett motstånd att få dem motiverade att jobba tillsammans och dela med sig. Detta kan ha berott på lite olika saker. Det var klassen som haft andra lärare och mig endast i nian. När jag tittade tillbaka på den feedback jag skrev för ett par år sedan, så såg jag att jag behövde utveckla den. Det gjorde jag och årets version kan ni hitta här. Ofta går vi lärare och upprepar oss i klassrummet när vi hjälper elever komma vidare med sitt arbete. Feedbacken är sådant jag går runt och säger i klassrummet. Jag har helt enkelt börjat med att skriva ned det. Tänk vad mycket det finns att slipa på!

Hur jobbar ni med feedback. Skulle vi kunna arbeta gemensamt med att dela med oss av feedback på bildlärarforumen?

 

Resonera och bedöma resonemang i bildämnet

Har ni någon gång ärvt en uppgift av er företrädare, som ni inte riktigt kan förlika er med? När jag kom till Björkhagens skola ville niorna tvunget göra rutuppförstoringar av idoler. Det var inte aktuellt att göra sig impopulär. Varje år när utställningen hänger uppe, hör jag elever från lägre stadier som hänfört säger att de längtar tills de också får göra denna uppgift. Så jag har behållit uppgiften. Istället har jag försökt fördjupa uppgiften så att vi får ut mer av det centrala innehållet i bild i förhållande till den tid uppgiften tar.

Rutuppförstoring av idolbild

Nu kallar jag den för ”Makt och Prakt” och börjar med att prata lite om människans behov av idoler och förebilder. Utifrån detta får eleverna välja idol. Så de gör sin rutuppförstoring och fördjupar sig i blyertstekniken. Det tar tid särskild för den ovane tecknaren, men de flesta brukar lyckas över sin egen förväntan med rut-teknikens hjälp.

Digital layout

Därefter tar en digital uppgift vid. Att få fotografera sin idolbild, lägga på eventuella filter och leta upp ett citat eller hitta på en text som förstärker ett budskap som eleverna tycker sin idol eller förebild står för. Att hitta denna koppling blir en ingång till reflektion. Blir det en meme, en affirmationsbild eller kanske ett protestplakat? Vad kännetecknar dessa bildkategorier? De jobbar med att redigera fotografier så kvalitén blir bra. De komponerar en snygg layout av text och bild och texten ska vara läsbar på ofta en orolig bakgrund. Dessa layouter utgör elevutställningen. Den blir intressant att titta på.

meme av idolbild affirmationsbild
Utveckla resonemang

Sista delen blir att eleverna får utveckla resonemang kring mediebilder och den påverkan de har på oss. Jag frågar eleverna om de ”skakat hand med Mike Tyson?”Känner du honom personligen?” ”Eller har du ”bara” umgåtts med mediebilden av honom?”

Eleverna får följande instruktioner:
Vi säger att vi lär känna våra idoler och förebilder via media. Vad betyder det? Varför behöver vi reflektera över vad detta innebär? Jo mediebilderna påverkar och formar hur vi är och hur vi vill vara och hur andra grupper och hur samhället vill att vi ska vara. I bildkursplanen står att vi ska undersöka bilder som handlar om makt, sexualitet, genus och identitet, hur de bilderna skapas och hur de tolkas.

Du ska därför nu utveckla resonemang kring din idol och idoler generellt. Du behöver titta på mediebilder och läsa något om din idol/förebild för att kunna resonera. Du får gärna säga var och hur du bygger dina ställningstagande. Beroende på vem du valt kan du behöva frångå och lägga till aspekter som är relevanta för dig.

De får frågor att utgå ifrån:

  • Varför valde du din idol/förebild?
  • Vad tycker du att din idol/förebild står för, för dig?
  • Vad får vi veta om din idol/förebild genom media?
  • Hur kan mediebilder påverka dig? Andra människor?
  • Vilka konsekvenser kan synligheten via media föra med sig?
  • Vilka konsekvenser har media utgjort för den du valt att teckna av?
  • Påverkar fansen idolen/förebilden?
  • Är det alltid positivt/negativt att vara känd via media?
  • Har människan behov av förebilder/idoler?

De får även startmeningar med konnektorer eller sambandsord för att åstadkomma bättre texter.

Förslag på konnektorer eller sambandsord att använda:
Jag valde…eftersom
Jag tycker…för att
Riskerna är små, därför att
På detta sätt påverkar…
Det symboliseras av…
Kanske representerar
Jag associerar det till
Det står för
Detta kopplar jag till
Det finns ett samband mellan…och
Det liknar för att
Det är bra för att
Det är dåligt för att
Vissa ser det som
Andra kanske…
Nackdelarna
Fördelarna
Traditionellt har man…
Ett mera okonventionellt sätt…
Om jag går till mig själv….jämfört med

Bedömningskriterier får de enligt nedan som jag bearbetat från
skolverkets material om bedömningsaspekter.
Jag tittade också på hur några olika ämneslärare beskrivit resonemangsförmåga och försökte sammanställa min egen.

Bedömning

Du kan tolka bilder, i detta fall mediebilder av din idol, samt andra kända personer som vi lär känna genom media och du för då resonemang med kopplingar till egna erfarenheter, andra idoler och företeelser i omvärlden.

Enkla och till viss del underbyggda resonemang Utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang Välutvecklade och väl underbyggda resonemang
Du svarar kortfattat men vi kan förstå riktigheten i det du säger.
Du resonerar i ett eller två led.
Du konstaterar hur det är i allmänhet, med en eller två relevanta aspekter.
Du tar upp en eller två för- eller nackdelar.
Du drar en eller två slutsatser utifrån någon faktakunskap.
Du har med en egen värdering.
Du svarar ganska utförligt, har med flera detaljer och förklarar tydligt.
Du resonerar i längre led, (utförligare)
Du använder dig av något exempel eller jämför något.
Du har med fler perspektiv.
Slutsatsen och den egna värderingen blir mer tydlig.
Du svarar utförligt med flera detaljer och det är tydligt förklarat.
Du resonerar i flera led, beskriver både konkret och på ett generellt plan. Både konkret och mer abstrakt.
Du redogör genom att ge egna exempel, jämföra egna erfarenheter med något generellt.  Du beskriver flera relevanta aspekter och nyanserar och problematiserar. Vänder och vrider ur flera olika perspektiv,
Du drar flera relevanta slutsatser och har med egna värderingar. Du svarar logiskt och tydligt.
 

Du använder ämnesspecifika begrepp när du beskriver (medie)bilders uttryck, innehåll och funktion.

Du beskriver på ett enkelt sätt med viss användning av begrepp Du beskriver på ett utvecklat sätt med relativt god användning av begrepp Du beskriver på ett välutvecklat sätt med god användning av begrepp
Du använder ditt vardagsspråk, du försöker beskriva och förklara olika mediebilder, men hittar inte bra ord att beskriva det du vill. Du använder få sambandsord. Du använder några begrepp som är aktuella för området, såsom ideal, förebild, påverkan.  Du använder några sambandsord. De ord du använder gör det du vill säga precist, tydligt och specifikt. T.ex. influens, publicitet, beteenden, föredöme, respekt, ansvar, kritisk, budskap.  Du använder många sambandsord.

Eleverna får också låna två exempel på välutvecklade resonemang som elever skrivit föregående år. Att läsa och bedöma 100 resonemangstexter är den stora stötestenen. Hur många gånger ska eleverna få möjlighet att redovisa förmågan? Om jag har 400 elever ska det ske varje termin, varje läsår?

Hållbart i längden?

I detta inlägg har jag beskrivit en utveckling av en traditionell uppgift i en bildämnestradition som varit teknikfokuserad. Idag har man skrivit in så mycket mer i det centrala innehållet och betygskriterierna, vilket ger oss bildlärare en orimlig arbetssituation. Vi inte har tid att bedöma resonemangsuppgifter med det stora elevantal vi har. Även om jag försöker få eleverna att skriva kortare texter än i andra ämnen. Eller försöker öva resonemangsförmågan muntligt. Jag skulle vilja komma dit att jag och t.ex. SV/SO-lärare kan sambedöma en resonemangsuppgift tillsammans. Då skulle inte eleverna behöva skriva så mycket i alla ämnen. Kan resonemangsförmågan sambedömas utifrån många olika ämnen?

Bedömningslektion – träna eleverna att förstå bildbetyget

– ”Om jag gör lite till på bilden blir det ett A då?”
– ”Hur kunde hen få ett A för sin bild, men inte hen?”
– ”Mitt barn är fantastiskt på att teckna hur kommer det sig att hen bara får ett C i betyg?”

Ja, hur besvarar vi dessa frågor i bildämnet? Vad ingår i betygssättningen? Vi förklarar, delar ut LPP, matriser och pratar förmågor, men ändå känns det segt. I ca tio år har jag genomfört en bedömningslektion som eleverna och jag har tyckt fungerat bra. Den berättar jag om idag.

För att förklara bedömning behöver jag lägga ned tid på att samla på mig dokumentation. När eleverna avslutar ett område eller en termin, får de välja om de vill ta hem sina arbeten eller om de vill slänga dem. Jag brukar ställa fram papperskorg samt en låda där de som kan tänka sig att skänka sina arbeten till framtida visnings- och bedömningsexempel kan lägga dem. På detta sätt samlar jag på mig material. Jag anonymiserar dem genom att sudda bort, teckna över eller klippa bort namn. Jag sorterar sedan upp materialet per arbetsområde och förvarar i stora mappar i mitt arbetsrum. När jag sedan skall ha samma eller andra arbetsområden kan jag leta efter bra material och börja planera.

De bilder jag kommer visa här samlade jag under några år på Kärrtorps gymnasium. Bilderna har jag använt för en ”bedömningslektion” och upplägget har jag genomfört både på gymnasienivå och på grundskola. Syftet har varit att eleverna har fått en genomgång i att se kvaliteter i bilder. Det är härligt när man som lärare ser spåren av undervisning i de frågor eleverna ställer. Efter denna bedömningslektion har de t.ex. ställt frågor som ”- om det passar med pastell för att få fram den här känslan”, eller ”- om bildelementen är snyggt placerade på pappret. Fler började bli mer uppmärksamma på att skapa bilder medvetet och det är dit jag vill få mina elever.

Bedömningslektion
Eleverna får en mapp att arbeta med per 3-6 elever. Mappen innehåller ett antal bilder samt ordlappar. Ordlapparna är kvalitéer som eleverna tillsammans ska placera ut på bilderna. Alla bilder jag visar är E-nivå. Jag förklarar också vad det är för uppgift bilderna kommer från och vad uppgiften gick ut på. I det här fallet började eleverna med en lek ”vikgubbar”, som gick till så att alla elever ritade ett huvud på vars sitt papper och skickade vidare till grannen som ritade överkropp och så vidare. Därefter fick eleverna utveckla karaktärer och levandegöra valfri vikgubbe. De skulle göra en helhet av vikgubbens ”stolpiga” stil, visa vad gubben hade för intressen och egenskaper genom att lägga till detaljer, kroppshållning. De kunde visa en omgivning, en situation eller händelse i bilden. De fick välja material och teknik som förstärkte uttrycket i den bildidé de hade.

Ordlapparna visar vad jag lägger in i kunskapskriterierna om färg, form och komposition, om det genomarbetade bildspråket, om hur material och teknik används, och om idérikedom och inspiration. Om vikgubbens karaktär går fram till betraktaren – bildbudskapet.

Från vikgubbe till karaktär

VikgubbeVikgubbe utvecklad till karaktär. 

Ordlappar med bildkvalitéer exempel på karaktär utvecklad från vikgubbe exempel på karaktär utvecklad från vikgubbe  

När vi sedan går igenom går vi från bord till bord och eleverna motiverar någon ordlapp per bord. Det brukar också komma upp frågor om mindre synliga kvaliteter – hur jag kan veta om eleven i just den här bilden tagit risker, till exempel? Några elever blir mer medvetna om att de måste kommunicera till mig hur de tänker när de gör sina bilder. Att det är viktigt att jag kan följa deras utveckling, tar eleven det säkra före det osäkra eller vågar de prova något nytt och utöka sin kunskap. Vet jag vad de vill lära sig eller vad de strävade efter i sin bild?

Andra typer av visningsexempel.
Som komplement till bedömningslektionen har jag också samlat på mig exempel som jag kan visa på projektorn, detta kräver förstås att jag i undervisningen kommer ihåg att samla in dokumentation för att bygga upp material om bedömning. Att vara flitig med mobilkameran gör detta enklare.

Bildserie över utveckla skuggning, toning och volym i teckning

Visningsexempel: Visa mig hur du utvecklar din kunskap i material och teknik.
Den här eleven var en skicklig tecknare och tyckte att bilden till vänster var klar. Efter lite diskussion kom vi fram till att denna bild kunde vara utgångspunkt för att lära sig skugga och komma vidare i att visa volym. Alla bildsalar borde ha en egen kopiator. Vi har en i angränsande biblioteket. Jag drar därför ett par kopior av bilden som eleven kan experimentera vidare på utan att behöva förstöra sin bild. Är man nöjd med sin bild vill man inte riskera förstöra den.
Jag visade hur man kan jobba med skuggningar och toningar. Efter en lektion tog jag ett fotografi igen, tredje lektionen visade jag hur man systematiskt kan gå igenom bilden och titta på överskärningar eller ”T-korsningar”, vilken linje/yta ska vara starkast för att visa framför eller bakom?

Bildserie över utveckla bildidén i tre steg

Visningsexempel: Visa mig hur du utvecklar din idé.
I den här bildserien kan jag förklara hur en elev på ett bra sätt har utvecklat sin idé från inspirationsbild till ett första utkast och det slutgiltiga originalet där det mer konkreta ordet ”danger” är utbytt mot en visuell varningssymbol i det svartgula avspärrningsplanket. Planket blir ett bildelement som bidrar till att dela upp ytan och skapa ett djup in i bildrummet. Mina elever har processböcker där de kan visa mig hela processen och där de övar att sätta ord på hur de kopplar samband mellan innehåll, funktion, uttryck i bildskapandet. Detta tycker jag blir tydligt i denna bildserie.

Bedömningsträningen tror jag att jag kan utveckla så mycket mer. Att lägga upp en röd tråd genom åren i vad jag går igenom med eleverna för att de ska bli medvetna om hur de kan göra för att nå bästa resultat i bild. Hur arbetar ni med detta?