Öva berättande med filmteknik, rörlig bild i bildämnet

Rörlig bild i skolan

Den här veckan vill jag berätta om en kort övning i filmiskt berättande som medvetandegör filmens språk för eleverna. Min erfarenhet är att på många skolor så kan eleverna välja att redovisa skolarbeten i olika ämnen med hjälp av film. Jag upplever då att lärare ofta förutsätter att alla elever kan berätta med rörlig bild. Det tar väldigt lång tid att klippa och redigera en film, vilket eleverna ofta får göra på sin fritid. Ofta är det någon elev som får axla allt arbete med att putsa filmen. Ibland knackar det på bildsalsdörren och elever frågar efter hur de kan lösa något problem. Många gånger har jag hört elever prata om andra ämnens filmarbete i förbigående och då uppmuntrat dem att också lämna in sin film gjord i andra ämnen för bedömning även i bildämnet. Det är ju all tillgänglig kunskap vi lärare ska bedöma. Att strukturera rörlig bild som redovisningssätt på skolan så att det kan ingå på ett naturligt sätt skulle minska stress och skapa synergieffekter för både elever och lärare.

Varför ska vi ha rörlig bild i bildundervisningen?

I bildämnet vill jag ge alla grundläggande kunskaper i berättande och förbereda alla elever att våga vara framför och bakom en filmkamera. Idag behöver många yrkesgrupper kunna filma och det är ett medium som bara växer och utvecklas för varje år. Några elever använder rörlig bild till vardags på t.ex. Snapchat, men långt ifrån alla. Tekniken har också ändrats från det analoga mixerbordet som jag lärde mig på Konstfack till det lätthanterliga och lättillgängliga mobil- och IPAD-filmandet idag.

När jag introducerar rörlig bild i bildämnet brukar jag börja med elevernas förförståelse kring när vi använder rörlig bild idag. På tavlan kategoriserar vi rörliga bilder:

  • dokumentera
  • undervisa
  • instruera
  • underhålla
  • informera
  • propagera

Några av exemplen eleverna nämnde att vi använder rörliga bilder var: för övervakning, dokumentera sin dag, familjeberättelser, nyhetsförmedling, spelfilm, reklam…

Därefter griper jag mig an vilka filmtekniska begrepp eleverna känner till. Vi skriver upp nya kategorier på tavlan:

  • bildutsnitt
  • bildkomposition
  • bildperspektiv
  • kamerarörelser
  • ljusteknik

Detta år fick eleverna därefter se detta utmärkta filmklipp från Filmriket.

Min erfarenhet som bildlärare är att jag ska öva eleverna i berättandet och hur filmtekniken integreras och används för att berättandet ska bli bra och budskapet framgå effektivt och tydligt. Vi behöver alltså analysera filmberättandet kopplat till filmteknik. De filmer jag ibland får se som gjorts i andra ämnen, har ofta blivit så bra eller dåliga som de kunskaper eleverna har i medvetet filmskapande. Innehållet i filmen ska andra ämneslärare bedöma och min fråga är ifall filmens kvalitet står i vägen för bedömningen eller om brister kan bortses ifrån? Det tar tid att göra bra filmer – tid som i filmarbete ofta får tas av intresserade elevers fritid. Att samarbeta över ämnesgränserna är önskvärt och jag brinner verkligen för att ämnesintegrera men då behöver tiden tas hänsyn till. Ofta går det så snabbt fram i andra ämnen. Bra bilder tar tid oavsett material och teknik.

Kort filmövning:

Min erfarenhet är att den här förövningen jag ska berätta om idag, effektivt lär eleverna få upp ögonen för filmspråket. Min erfarenhet är annars att eleverna börjar ” filma teater” precis som ni kunde se i filmrikets klipp från filmens barndom.

Eleverna arbetar två och två där båda ska vara lika aktiva framför och bakom kameran (Jag har 15 IPads i min undervisning).Eleverna ska välja en av följande grundstories och bygga ut med egna detaljer:

  • Någon fuskar och blir avslöjad
  • Någon hör något den inte borde höra
  • Någon tappar något och en annan upptäcker det tappade.

Jag har medvetet försökt hitta på öppna stories där eleverna får diskutera sig fram i berättandet. Jag kan alltså bedöma hur de berättar med rörlig bild. Dessa stories bygger också på två rollgestalter så om en tappar något så är det nödvändigt att den andre i paret måste gestalta den andra rollen som tar upp något. De kan även låna in en tredje person från ett annat par om de behöver vara båda två i bild.

De ska nu försöka klippa fram storyn så att den blir intressant att titta på. De ska försöka använda filmtekniska och bildspråkliga begrepp (hjälpmedel stödordlista). Jag går inte igenom Imovie mer än att jag säger att de kan öppna Imovie, klicka på plus för ett nytt projekt, därefter klicka på kamerasymbolen och klippen hamnar direkt i programmet. De hade 40 minuter på sig och veckan därpå tittade vi på filmerna.

Min erfarenhet på skolan där jag arbetar, är att det går utmärkt att bara dela ut teknik utan att ha genomgång på tekniken. Det är bättre att senare när de kommer tillbaka med erfarenheter, ta en runda och sprida gruppens kunskap om tekniken och då kan jag bättre fylla i de luckor som finns.

Mina fyra åk 8 tog sig an dessa stories med liv och lust en solig vårdag förrförra veckan och kom tillbaka rosenkindade. De skrattade mycket under lektionen och hade väldigt kul. En riktig boost för många som förra veckan såg skräckslagna ut för att vara framför kameran.

Här är några smakprov från filmerna som jag fått lov att visa för er. Det syns verkligen att de tänkt på både berättande och filmteknik. Dessa “film-skisser” kan eleverna sedan använda för att göra en ny bättre film. Men mina åk 8 kommer göra filmer på temat “Må bra”!

 

 

Lämna en kommentar

  • (will not be published)