Bedömningslektion – träna eleverna att förstå bildbetyget

– ”Om jag gör lite till på bilden blir det ett A då?”
– ”Hur kunde hen få ett A för sin bild, men inte hen?”
– ”Mitt barn är fantastiskt på att teckna hur kommer det sig att hen bara får ett C i betyg?”

Ja, hur besvarar vi dessa frågor i bildämnet? Vad ingår i betygssättningen? Vi förklarar, delar ut LPP, matriser och pratar förmågor, men ändå känns det segt. I ca tio år har jag genomfört en bedömningslektion som eleverna och jag har tyckt fungerat bra. Den berättar jag om idag.

För att förklara bedömning behöver jag lägga ned tid på att samla på mig dokumentation. När eleverna avslutar ett område eller en termin, får de välja om de vill ta hem sina arbeten eller om de vill slänga dem. Jag brukar ställa fram papperskorg samt en låda där de som kan tänka sig att skänka sina arbeten till framtida visnings- och bedömningsexempel kan lägga dem. På detta sätt samlar jag på mig material. Jag anonymiserar dem genom att sudda bort, teckna över eller klippa bort namn. Jag sorterar sedan upp materialet per arbetsområde och förvarar i stora mappar i mitt arbetsrum. När jag sedan skall ha samma eller andra arbetsområden kan jag leta efter bra material och börja planera.

De bilder jag kommer visa här samlade jag under några år på Kärrtorps gymnasium. Bilderna har jag använt för en ”bedömningslektion” och upplägget har jag genomfört både på gymnasienivå och på grundskola. Syftet har varit att eleverna har fått en genomgång i att se kvaliteter i bilder. Det är härligt när man som lärare ser spåren av undervisning i de frågor eleverna ställer. Efter denna bedömningslektion har de t.ex. ställt frågor som ”- om det passar med pastell för att få fram den här känslan”, eller ”- om bildelementen är snyggt placerade på pappret. Fler började bli mer uppmärksamma på att skapa bilder medvetet och det är dit jag vill få mina elever.

Bedömningslektion
Eleverna får en mapp att arbeta med per 3-6 elever. Mappen innehåller ett antal bilder samt ordlappar. Ordlapparna är kvalitéer som eleverna tillsammans ska placera ut på bilderna. Alla bilder jag visar är E-nivå. Jag förklarar också vad det är för uppgift bilderna kommer från och vad uppgiften gick ut på. I det här fallet började eleverna med en lek ”vikgubbar”, som gick till så att alla elever ritade ett huvud på vars sitt papper och skickade vidare till grannen som ritade överkropp och så vidare. Därefter fick eleverna utveckla karaktärer och levandegöra valfri vikgubbe. De skulle göra en helhet av vikgubbens ”stolpiga” stil, visa vad gubben hade för intressen och egenskaper genom att lägga till detaljer, kroppshållning. De kunde visa en omgivning, en situation eller händelse i bilden. De fick välja material och teknik som förstärkte uttrycket i den bildidé de hade.

Ordlapparna visar vad jag lägger in i kunskapskriterierna om färg, form och komposition, om det genomarbetade bildspråket, om hur material och teknik används, och om idérikedom och inspiration. Om vikgubbens karaktär går fram till betraktaren – bildbudskapet.

Från vikgubbe till karaktär

VikgubbeVikgubbe utvecklad till karaktär. 

Ordlappar med bildkvalitéer exempel på karaktär utvecklad från vikgubbe exempel på karaktär utvecklad från vikgubbe  

När vi sedan går igenom går vi från bord till bord och eleverna motiverar någon ordlapp per bord. Det brukar också komma upp frågor om mindre synliga kvaliteter – hur jag kan veta om eleven i just den här bilden tagit risker, till exempel? Några elever blir mer medvetna om att de måste kommunicera till mig hur de tänker när de gör sina bilder. Att det är viktigt att jag kan följa deras utveckling, tar eleven det säkra före det osäkra eller vågar de prova något nytt och utöka sin kunskap. Vet jag vad de vill lära sig eller vad de strävade efter i sin bild?

Andra typer av visningsexempel.
Som komplement till bedömningslektionen har jag också samlat på mig exempel som jag kan visa på projektorn, detta kräver förstås att jag i undervisningen kommer ihåg att samla in dokumentation för att bygga upp material om bedömning. Att vara flitig med mobilkameran gör detta enklare.

Bildserie över utveckla skuggning, toning och volym i teckning

Visningsexempel: Visa mig hur du utvecklar din kunskap i material och teknik.
Den här eleven var en skicklig tecknare och tyckte att bilden till vänster var klar. Efter lite diskussion kom vi fram till att denna bild kunde vara utgångspunkt för att lära sig skugga och komma vidare i att visa volym. Alla bildsalar borde ha en egen kopiator. Vi har en i angränsande biblioteket. Jag drar därför ett par kopior av bilden som eleven kan experimentera vidare på utan att behöva förstöra sin bild. Är man nöjd med sin bild vill man inte riskera förstöra den.
Jag visade hur man kan jobba med skuggningar och toningar. Efter en lektion tog jag ett fotografi igen, tredje lektionen visade jag hur man systematiskt kan gå igenom bilden och titta på överskärningar eller ”T-korsningar”, vilken linje/yta ska vara starkast för att visa framför eller bakom?

Bildserie över utveckla bildidén i tre steg

Visningsexempel: Visa mig hur du utvecklar din idé.
I den här bildserien kan jag förklara hur en elev på ett bra sätt har utvecklat sin idé från inspirationsbild till ett första utkast och det slutgiltiga originalet där det mer konkreta ordet ”danger” är utbytt mot en visuell varningssymbol i det svartgula avspärrningsplanket. Planket blir ett bildelement som bidrar till att dela upp ytan och skapa ett djup in i bildrummet. Mina elever har processböcker där de kan visa mig hela processen och där de övar att sätta ord på hur de kopplar samband mellan innehåll, funktion, uttryck i bildskapandet. Detta tycker jag blir tydligt i denna bildserie.

Bedömningsträningen tror jag att jag kan utveckla så mycket mer. Att lägga upp en röd tråd genom åren i vad jag går igenom med eleverna för att de ska bli medvetna om hur de kan göra för att nå bästa resultat i bild. Hur arbetar ni med detta?

Kommentarer (2)

  1. Inger Persson skriver:

    Jag har samlat elevexempel till några av de ”gamla” uppgifterna. Vi ser på betygsstegen tillsammans. Tidigare hade jag bedömningsövningar på bilder med tydliga budskap/funktion (manual typ Ikea). Det jag upptäckt de senaste åren är att jag får införa bedömningsövningen igen, eleverna förstår inte processen bakom om jag endast visar ex på slutprodukt. När jag bedömer vad de vågar och hur de tänkt jämför jag med det de själva beskriver i text till arbetet.

    • Kristina Rilbe skriver:

      Ja, jag tror att vi måste ta upp det där – att bakom varje konkret bild ligger mycket estetiska val gjorda.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)