Alternativt julpysslande

När jag hör “kan vi inte julpyssla” så går jag igång – jag kan inte hjälpa det men för mig är det ett sammansatt “problem”.
Jag vill vara rädd om mitt kreativa klassrum och det arbete som skall utföras där. Det finns därför en risk att ta in pyssel i bildsalen. Är det kreativt eller inkluderande? Hur bedömer man ett julpyssel? Det är klart att man kan jobba med våra kulturtraditioner och att allt inte behöver bedömas. Men om jag har femton timmar undervisning per termin och elev så vill jag även vara rädd om tiden.

Pyssla låter onyttigt, obetydligt och nedsättande som att man bara går hemma och pysslar lite. Vi ska värdera hemma-sysslor likväl som borta-sysslor. Tidiga arkeologiska fynd vittnar om något djupt mänskligt att utsmycka och dekorera.

Skolverkets nya legitimationskrav att det bara krävs få akademiska poäng för att få legitimation för åk 1-6 samt att det inte krävs några förkunskaper för att gå in på dessa praktisk/estetiska utbildningar gör att man undrar om djupet i ämneskunskaper värderas. Speciellt när man som ämneslärare möter VFU-studenter som blir chockade av att man som lärare behöver kunna teckna eller ha både djup och bredd för att hjälpa eleverna. Många ämneslärare är rädda att rektorer inte värderar kunskapsdjup och att de praktisk/estetiska ämnena blir reducerade till grunda “pyssel”-ämnen. Om man inte har egen kreativitet och trygghet i eget skapande så är det en lockelse och trygghet i att hålla sig till färdiga steg för steg koncept med eleverna.

Att pyssla kan absolut ingå och utföras i ett skickligt hantverk men jag har svårt för ”färdigt mall-pysslande” i bildsalen/slöjdsalen. Jag tror det är inlåsningen i steg för steg som likriktar produkten och låser eleven till rätt och fel utseende, jag kan eller jag kan inte  – eller ett jag vill inte. Visst kan det vara ingång till vidare skapande, ge insyn i processer, tekniker, traditioner, men det kan även andra metoder som jag hellre använder.

Jag vill värna om det kreativa klassrummet och ge möjlighet till att eleverna får självförtroende och blir självständiga genom att skapa egna saker från grunden. Jag tänkte dela med mig av hur jag gjorde förrförra påsken, men det går ju utmärkt till alla högtider eller teman. Mina bilder till påsken och inför alla hjärtans dag ligger på mitt pinterestkonto.

Stationsbaserat skapande i bildsalen
På whiteboarden skrev jag de stationer jag har för material i bildsalen. De är Måleri, Teckning, Skulptur, Collage, Tryck och Digitalt arbete. Jag vill öva eleverna i att känna igen vilka arbeten man kan göra med vilka material och tekniker i salen. De ska även öva in ämnesspecifikt språk. Eleverna fick därför i grupp ut några bilder gjorda i olika bild- och formmaterial och de fick i uppgift att kategorisera bilderna och sedan gå fram och fästa dem med magneter på whiteboarden under rätt kategori.

På ett långbord i bildsalen lade jag därefter ut en stor samling, ca 30 – 40 stycken, laminerade fotografier på temat påsk: kycklingar, kaniner, tuppar och hönor och ägg. Därefter fick eleverna välja bland fotografierna på långbänken och gå och hämta material från en station för att göra ett eget arbete. De valde själva om de ville göra ett pynt som gick att hänga i ett påskris, ett kort att skicka, en konstbild eller något annat som passade dem.

Göra om foton på människor till tomtenissar…
En julvariant kan vara att omforma diverse bilder på människor från olika åldrar, eller eleverna själva genom att förvandla dem till tomtefar, tomtemor och tomtenissar m.m.

Designa en produkt där jultomten ingår.
En sista uppgift som jag har utsatt mina konst- och designelever för när jag jobbade på gymnasiet men uppgiften går ju att omforma för både slöjd och bild. Tyvärr har jag inga bilder kvar på de helt hejdlösa nötknäckarna, renässanstrosan o.s.v. De skulle nämligen utföra sin produkt så att det syns tydliga spår av och likheter med en konsthistorisk epok som de blev tilldelad. (de drog lappar) De skulle kunna redogöra muntligt för typiska stildrag för den tilldelade epoken och de skulle använda minst två andra källor än det tilldelade inspirationspappret. R. Broby-Johansen inleder varje epok i sin bok: ”Vardagskonst, världskonst” med en fint illustrerad boksida, vilken jag använde som startinspiration för eleverna. De redovisade produkten i några olika presentationsskisser som visade dess funktion. Dessa monterades på en A4 eller en A3 kartong och presenterades muntligt för klassen. Här fanns det rika tillfällen att diskutera funktion och behov av prylar.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)