Älskade, hatade matris – matriser i bildämnet.

Lärarutbildningarna har satt igång och i bildlärarforum cirkulerar det frågor om hur vi yrkesarbetande bildlärare arbetar med matriser. Över åren har jag gjort många olika matriser för att försöka få eleverna att se lärandemålet, jobba mot kvalité och göra tydligt hur bildbetyget är uppbyggt och vad det innehåller.  I det här inlägget tänker jag beskriva tre olika matriser som jag kommer fortsätta arbeta med.

Jag har ett hatkärleksförhållande till matriser. Ska vi verkligen ta tid att fylla i alla dessa matriser och hur använder jag dem. Bedömningsmatriser, lärandematriser och uppgiftsmatriser. Vem är de till för elever, lärare, eller föräldrar? Jag har främst två farhågor;

  1. Hur påverkas kreativiteten?

Mina största farhågor har gällt mitt ämnes kärna – kreativiteten.
Om jag konkretiserar för mycket, hur påverkas då elevernas resultat? I bildskapande är det så mycket som kan vara kvalitet, förutom det jag får ner på pappret. Jag är rädd att jag minskar det eleverna lämnar in om jag skriver för snäva kriterier. Det är också så att i och med att jag ofta gör väldigt öppna områden så kan jag fråga om det och det och det – men så får jag även in bevis på att en elev har kunskaper och visat även det och det och det – och kanske inte just det jag bad om! Hur klämmer jag in detta i uppgiftsmatrisen? En del elever gör bara minsta möjliga om det står i den grundläggande nivån. De vill inte vidare. Trist!

  1. Matris som feedback – blir det formativt eller summativt?

Den andra farhågan är matrisens ibland betygsliknande utseende kopplat till tiden vi har till förfogande i bildämnet. Hur mycket kan elever utvecklas på femton timmar i halvåret? Hur många matriser ska jag hinna fylla i innan terminen är slut för att de ska bli formativa hellre än summativa. Hur lång tid tar det för mig att skriva skriftlig feedback till 350 elever? Hinner jag inom arbetstiden?

Feedback i form av muntlig handledning under lektionerna räknar eleverna ofta inte som formativ feedback utan mera som hjälp att komma vidare med skapandet! Föräldrarna kan inte heller följa den feedback som är muntlig. Hur kan jag som bildlärare berätta om elevens kunskapsutveckling annat än i betyget? I bildmappen kan de se produkterna men process och reflektion då?

3 olika sorters matriser som jag använder.

Matris i form av checklista.

Den jag visar här ingår i en kunskaps/bedömningsmatris för bildframställning och redskap för detta. Jag skriver också ofta en lista som elever kan checka av, över vad uppgiften innehåller eller steg som de ska ta i en arbetsprocess. Eleverna får överblick över vad de ska göra eller i detta fallet kan lära sig.

Checklista över kunskaper i teckningsteknik

Matris till en specifik uppgift.

Här är ett exempel på en matris bara för det lilla specifika lärandemålet att teckna av/observera.  Att teckna det en ser, inte det en vet. Här har jag lagt till förmågan vi övar samt ett fält där eleven kan beskriva hur de ska komma vidare. Något som vi går igenom och diskuterar i klassen.

Självskattningsmatris att iaktta och avbilda

En-punkts-matrisen

Detta är den sista matrisen som löser vissa av mina farhågor som jag beskrev ovan! Jag stötte först på den hos Cult of Pedagogy och fördjupade mig sedan i en text av Jarene Fluckiger från University of Nebraska at Omaha från 2010. Tyvärr har jag inte sett så många exempel på om denna utformning vinner mark ute på skolorna, men jag kan verkligen rekommendera denna. Med denna matris kan även de som ofta gör minsta möjliga, sträva framåt och all sorts kvalitet kan fås in i matrisen. Jag som lärare behöver inte specificera alla olika nivåer i matrisen. Jag kan samla vad kvalitet är med mina elever och jag kan göra det för mig själv för att ha en ”bank” att ta av när jag ska skriva elevernas feedback. Eleverna kan tillsammans göra upp hur ett kvalitetsarbete ser ut. Exempelvis vad ska finnas med på ett bokomslag för att det ska se ut som ett bokomslag. Jag kan fylla i matrisen, eleverna kan ha matrisen som en checklista, föräldrarna kan se matrisen och eleverna kan använda samma matris för att göra kamratrespons eller ”two stars and a wish”.  Och jag gillade speciellt att Jarene skriver:

Att sätta sina egna mål är bättre än att alltid följa mål satta av andra.

Jag kan plötsligt andas igen i dessa matristider… så här ser min enpunktsmatris från Namnmandala-uppgiften ut som jag skrev om häromveckan. Ni kan se att jag delat upp den efter produkt, process och reflektion samt att den följer kunskapskriterierna.

Helhetsskattning feedback i enpunktsmatris

Slutligen, ett komplement till matriser av alla de slag är klassrumsdiskussioner om kvaliteter.  Detta har jag skrivit om i andra blogginlägg. T.ex. här och här.

Matilda Åhalls nyutkomna bok Lärarens guide till Bild har fylligt och bra beskrivet kring hur en kan jobba med matriser och med olika arbetssätt i bild. Det är verkligen en guldgruva för alla som ska undervisa i bildämnet. Jag kan verkligen rekommendera den.

Kommentarer (3)

  1. Louise Samuelsson skriver:

    Tack för en intressant artikel – ska ta och läsa lite av Jarene Fluckiger. Du satte verkligen fingret på; att för en del elever blir matrisen ibland inte ett sätt att sträva mot att utvecklas ”utan en hjälp att göra minsta möjliga”.

  2. Lotta skriver:

    Hej Kristina,

    Tack gör dina kloka ord och bra beskrivning. Jag har svårt med ord och konkretisera. Du är duktig på det. Jag skulle gärna vilja få del mer av dina matriser listor som jag ser inte är i sin helhet. Skulle jag kunna få del av dem? Det är inte lätt att komma in i rullarna i en storstadsregion när bildämnet är så populärt att undervisa i. Kul för eleverna att de går behöriga lärare tråkigt för mig som har svårt att komma in i systemet. Men jag har två klasser på ett högstadium, friskola och saknar all refernsmaterial som jag alltid haft på vfu och där vi inte har Unikum eller Järntorget så jag måste uppfinna allt!!!! De jobbar bara i google. Har ju inte heller hittat eller hunnit bygga upp en referns mapp. Snälla kan jag få låna ditt material ovan?

    Med vänliga hälsningar Lotta

    • Kristina Rilbe skriver:

      Tack Lotta,
      Jag delar gärna och tycker det är bra när vi inte alltid behöver uppfinna hjulet igen. Men när det gäller uppgiftsmatriser tror jag det är bäst att klura på dem själv för att det är då en utvecklar sin egen reflektionsförmåga. Ser uppgifterna utifrån – vad är egentligen viktigt. Några av dessa listor ligger på min blogg: http://bildflip.blogspot.se/

Lämna en kommentar

  • (will not be published)