Analysera och laborera med bilder – en grund i källkritik

Imorgon är det källkritikens dag. Hur arbetar jag som bildlärare med detta?
Här tänkte jag beskriva ett arbetsområde i åk 8 där vi arbetar med dagens snabba bildflöde.

Normer, stereotyper och bildkonventioner.

Det är grundläggande att eleverna känner till begreppen och hur bilder uttrycker dessa begrepp. Normer är oskrivna regler i hur ”samhället” vill att vi beter oss, för att inte sticka ut, stereotyper är fördomar som ofta pressar in verkligheten i mallar på ett fult sätt. T.ex. “En dum blondin”. En bildkonvention är det sätt som vi brukar framställa bilder. T.ex. Hur konventionella selfies ser ut: Stoneface, duckface och det nyare fishgape. Detta går vi igenom som en bakgrund. I år provade jag också det nya materialet Bild är ett språk från statens medieråd.

Sortera, nyansera och polarisera

Jag brukar börja med en anekdot . Min kompis som inte är ett dugg intresserad av fåglar tyckte det var jättejobbigt när barnen var små och de hela tiden frågade; Vad är det? Min vän bestämde sig för att dela upp att allt som gick på marken var ankor och allt som flög var måsar. Var det en bra, enfaldig eller praktisk lösning frågar jag eleverna? Vad kan det få för effekter?

Därefter pratar jag om hjärnans uppbyggnad, likt ettor och nollor – att det är hjärnans sätt att hjälpa oss sortera – att snabbt kategorisera i två kategorier.  Genom människans historia har vi behövt göra snabba val – är växten giftig eller ätlig? Beroende på intresse så ger vi oss själva tid att sätta oss in i att sortera upp i fler kategorier och nyansera vår värld. Det är likadant med allt vi ser runt omkring oss. Vi inte har tid alltid i att sätta oss in i allt och då kan hjärnan spela oss spratt som får stora konsekvenser. Vi får våra intryck genom bilderna vi ser, vi tar in intrycken genom ögonen. Vi kan bli kategoriska. Vilka konsekvenser kan det få, frågar jag eleverna? Några exempel eleverna brukar nämna är t.ex: Första intrycket när vi möter människor. Är hen si eller så? Att vi tolkar situationer annorlunda än vad de är menade att vara.

Det här är viktigt i vårt samhälle. Olika krafter vill polarisera människor. Svart eller vitt, jag är den goda och de är de onda, jag har rätt och du fel.  Drama säljer, nyansering tar tid. Tid är pengar. Det ska gå snabbt. Därför är källkritik, tid och resonemangsförmåga viktigt i ett demokratiskt samhälle.

Att öva oss i att se noggrant och medvetet och hinna avkoda bilder som flaxar förbi oss och påverkar vår omvärldsuppfattning. Vi behöver öva eleverna att nyansera. Polarisering skapar klyftor mellan människor medan nyansering ökar förståelsen mellan människor. Av tradition har vi i Sverige velat vara sams, tycka lika. Är vi överrens, håller du med, det känns skönt när alla håller med.

Nyansera mediebilder i bildundervisningen

Därefter övar vi att nyansera och försöka vrida och vända på något. Detta år sammanföll arbetsområdet med mediedrevet kring den svenska Youtube-kändisen Felix “Pewdiepie” Kjellberg. Han blev i medier kritiserad för att ha lagt ut klipp som fick honom att framstå som antisemit och etisk tvivelaktig. Eleverna fick hjälpas åt att analysera gemensamt. Etiska hänsynstagande att resonera med eleverna om, är viktigt i bildämnet. Vi gick igenom en enkel kommunikationsmodell: Avsändare – Budskap – Mottagare samt avsikter och effekter.

Kommunikationsanalys

Vi gjorde en kommunikationsanalys gemensamt i klasserna och eleverna var intresserade. De hade många kloka tankar om gammelmedia respektive youtubers som företeelse. Vi kom in på viktiga frågor kring bilder och etik. Vad hade youtubern för avsikt med sina klipp. Hur kan vi kategorisera honom? Vem är han? Hur opassande får man skämta, hur många gånger? Vem får skämta om vad? Vilka effekter har det fått för dem han utnyttjade för att utföra skämten åt sig? (De fick sparken.) Vilka effekter har det fått för honom själv? Bland annat sade Disney upp sitt samarbete och sedan valde Youtube att avbryta samarbetet med hans nya säsong av realityserien ”Scare Pewdiepie”. Vilka krafter utnyttjar budskapen/skämten som youtubern publicerat? Forskare säger att det betyder något när en upprepade gånger lägger ut tvivelaktiga budskap. Att det sker en förskjutning av vad som är lämpligt att skämta om och vad som är normalt. Humor på vems bekostnad? Kan en i media utläsa något om vad Youtubern har lärt sig av det som hänt?

Här kan en höra Pewdiepies tankar om det som inträffat; vilket ger en mycket bra bakgrund till diskussioner kring mediekommunikation och som också ger infallsvinklar på att medier förpackar berättelser, ungdomars humor, medievanor och youtubers som genre.

Bildlaboration – experimentera med budskap

Både eleverna och jag var lite tagna av klassrumsdiskussionen men nu skulle de skapa själva. De fick välja en bild som de mött nyligen och som de sedan skulle göra en egen kommunikationsanalys på, samt därefter laborera med. Eleverna fick hjälp av en stencil inspirerad från arbetshäftet om bildkommunikation s.44 från Bildboken av Stig Eklund m.fl. Det är en uppräkning av olika sätt att laborera med bilder. t.ex: byt text, placera om, lägg till, ta bort bildelement.

Exempel på bildlaboration   Exempel 2 på bildlaboration

Eleverna väljer teknik själv, för hand med kopiator, sax och klister eller i appen Superimpose på lärplatta eller på våra få datorer i salen. Superimpose kan jag rekommendera för de elever som tycker Pixlr eller Gimp är för röriga. Den lilla appen jobbar bara med två lager varför man dock behöver tänka lite i vilken ordning man kan göra moment.

Den 13 mars är det källkritikens dag utnämd av Metros viralgranskaren.
På mitt instagramkonto kan ni se exempel på en utställning utanför bildsalen som handlar om hur jag arbetar med digital bild, bildanalys och uppgifter för att eleverna ska konsumera och producera bilder medvetet.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)