Olika ingångar till att manipulera fotografier

I detta inlägg tänker jag berätta lite om olika ingångar till arbete med pixelbaserade bilder. Jag hoppas jag kan inspirera till mer arbete med digitala bilder.

Det är så många bilder runt om oss idag som är manipulerade på olika sätt. Det har stor betydelse för vår uppfattning om världen och påverkar oss på olika vis. Att skapa digitala bilder är på samma gång enkelt och pilligt och tidsödande svårt. Med en mobiltelefon i handen är det bara några knapptryckningar bort att manipulera bilder, samtidigt tycker jag det är viktigt att visa på yrkesområden som använder sig av bildbehandling som ett hantverk t.ex. konstnären Erik Johansson. Han började som retouch och har byggt upp ett konstnärsskap. Här är prankar han bussresenärer med hjälp av Photoshop och en reklamtavla i form av extra bildskärm. Den här gillar eleverna! Och de vill gärna göra surrealistiska digitala collage.

För att eleverna ska få en god uppfattning om hur lätt det är att luras och laborera med bilder får de lära sig att använda gratisvarianterna: GIMP och Pixlr. Dessa kan de även hämta hem gratis hemma. Blir det ett ytterligare fördjupat intresse kan de hemma gå vidare till professionella Photoshop eller PaintShop pro.

För de elever som tycker att det är svårt att överblicka dessa program så har jag märkt att Superimpose på Ipad funkar jättebra. Det är avskalat och givetvis mindre, men om man lägger om arbetsordningen så fungerar det att göra komplicerade bilder ändå. I Superimpose har man bara två lager åt gången men om man sparar och öppnar bilden man vill göra flera gånger, så funkar det. Superimpose har även varit användbart när jag med enkla medel vill låta eleverna skapa digitala bilder.

Olika tillämpningar

Alla arbetsuppgifter behöver kanske inte göras noggrant och fördjupat. Ett exempel var att jag lät eleverna i åk 6 ”kräla runt på gröna vaxdukar” (uppskattat) särskilt när en kallar dem greenscreen. (Det räcker gott med vilken enfärgad bakgrund som helst för att göra det enkelt att frilägga med trollspöet i programvaran.)

Eleverna hoppar på så vis in i en gemensam målning de gjort – ett par minuters jobb. Här finns möjligheter att hoppa in i historiska bilder likväl som handgjorda bilder. De kan sätta in sin skulptur i ett egentaget fotografi eller fejka ett resereportage. Här är en bild från ett arbete vi gjorde där vi lade ihop arkivbilder från Stockholmskällan och egna tagna fotografier på tema Stockholm då och nu. Fyra böcker trycktes som redovisning.

Steven och Marcus bild av köande människor "Staden då och nu"

Ibland har jag gått ut med elever och gjort forcerade perspektiv, bara med kamera, med Superimpose får man ytterligare möjligheter.

Forcerat perspektiv - balansera månen på ett finger.

Hantera digitala bilder
Det är viktigt är att elever idag lär sig hantera skyldigheter och rättigheter vad gäller bildhantering. I det centrala innehållet finns också inskrivet att eleverna ska kunna återanvända egna och andras bilder. Då behöver de veta vad copyright och creative commons innebär. Att kunna söka och ladda ned bilder med rätt licens och storlek för ändamålet är grundläggande.

Okända djur som startuppgift

För en första övning i GIMP har jag under flera år gjort ”okända djur” med eleverna. För att inspireras får de då se på detta klipp.

De har fått börja att söka efter djurbilder på Flickr med licensrättigheten ”modify” – bilder de får lov att förändra. Flickr är en community av bl.a. fotointresserade som lägger upp fantastiska bilder i större storlek. På så vis kan eleverna få bra kvalitet i sina bilder och inte råka ut för pixliga bilder. Eleverna behöver inte skaffa ett konto, bara skriva in ett sökord. Därefter kommer de till möjligheten att välja licens. Som lärare tycker jag att jag är skyldig att hänvisa eleverna till bra källor så att arbetet att hitta bilder inte drar ut på tiden.

Genomgångar på projektor

Jag brukar ha två genomgångar i GIMP, där eleverna enbart tittar och frågar. En första där jag går igenom ungefär; att nu ska vi hämta en veckotidning, sax, papper och klister – fast vi gör det i datorn i det här programmet istället! Jag säger att här har vi papperna – de kallas lager. Vi kan ändra ordningen i dem. Vi kan klistra ihop dem – det kallas sammanfoga. Istället för en sax så har vi flera olika saxar. Beroende på vilken bild de har så väljer de olika saxar. Dessa kallas markeringsverktyg. Det är en konst att markera snyggt. Jag brukar lära eleverna snabbmaskläget. Jag brukar också lära dem råklippa kring en del de vill ha och spara som en ny bild och därefter finklippa med suddgummit så att de får en fin bilddel.

Nästa genomgång brukar jag gå igenom de blå verktygen i GIMP. Det vill säga rotera, spegla, skala och skeva. Jag brukar också gå igenom smeta och klona för att eleverna ska kunna göra fina övergångar mellan de båda djuren. Klonstämpeln är lite kruxig att lära ut hur ctrl + klick fungerar för att sätta startpunkten för de pixlar de vill måla med. T.ex. för att täcka över en utstickande del av ett djur med hjälp av bakgrunden.

Handledningar

Handledningar på svenska och inspelade enkla handledningar är ett kapitel för sig. Det borde finnas många, men oftast får en lägga ned tid på att göra sitt eget arbetsmaterial. Här kunde vi verkligen gå ihop och vara metodiska. Här är en handledning som eleverna gillade, med stora pilar. Handledning till ”frökenvampyr”. Det är en konst att göra instruktioner som fungerar. Att handleda elever framför datorn är också ett kapitel för sig. Det är nytt att arbeta digitalt för många och jag har helklass. Jag har därför valt att de får sitta två och två. Båda ska hålla i musen lika länge… jag har också valt att cirkulera runt rummet istället för att ha en hjälplista. De har också fått mycket uppmuntran att hjälpa varandra, ändå kan jag säga att det är väldigt intensiva lektioner där jag inte riktigt räcker till. Jag märker att elever börjar bli sämre på datorkunskap än för något år sedan.

Finn fem fel

Ytterligare en övningsuppgift eleverna fortsatt med är att göra en ”finn fem fel” bild. De får spara ned en bild och därefter öppna och spara som en ny bild. Denna andra bild ska de göra fem förändringar på. Så bra förändringar att det är svårt att upptäcka dem. Därefter skriver vi ut båda bilderna och eleverna tycker det är roligt att försöka hitta ”felen” på varandras bilder. Här kan de verkligen öva på att klona, byta färg och lära känna de olika verktygen.

Någonstans där det passar brukar jag även visa Doves reklamkampanj och några kända manipuleringar av nyhetsbilder som diskussionsunderlag för vad fejkade nyheter och stereotypiska bilder gör med vår uppfattning om världen och vår uppfattning av våra medmänniskor runt omkring oss.

Digital bild – vektorbilder i bildämnet.

Förra veckan skrev jag om en struktur till digitalt bildskapande att gå från små enkla appar till att eleverna efter intresse kan gå över till mer avancerade program på dator. Det som är speciellt med vektorbilder är att man kan förstora och förminska dem utan kvalitetsförlust. Illustrationer, skyltar, affischer, loggor är exempel på tillämpningar för vektorbilder. I grundskolan har det för mig hittills blivit mycket pixelbaserade bilder, att redigera foton och göra collage. Jag har tidigare arbetat med dataprogrammet Illustrator på gymnasiet men på grundskolan har jag för dessa typer av produkter mest arbetat för hand. Därför blev jag glad åt att hitta en bra app som ingång för att utveckla att skapa med vektorbilder i grundskolan. För en månad sedan introducerade jag appen i mer fria arbetsområden där eleverna kan välja verktyg och material själv. Det gav mersmak, så jag kommer fortsätta utveckla användningsområden.

Eftersom jag skaffat 15 Ipads till bildsalen valde jag appen Assembly  som ingång till vektorprogram. Därefter kan eleverna gå över till dator och t.ex. det större gratisprogrammet Inkscape  som också går att ladda ned gratis hemma både PC och Mac. Fördjupas intresset så finns professionella Illustrator och Corel draw att gå vidare med hemmavid. I Assembly finns färdiga bilddelar att sätta samman till helheter. Det kräver att eleverna övar sin föreställningsförmåga att vara kreativa och se vad delarna kan bli om de sätts ihop.

Hjälpavsnittet är utformat med enkla instruerande animationer som är bra att sätta i händerna på elever, t.ex. har det fungerat bra till mina klassintegrerade nyanlända i bildsalen då de kunnat komma igång på egen hand. Typiskt för vektorprogram är att man kan gruppera, låsa och låsa upp, lägga delar framför och bakom varandra. Ska man göra en figur designar man t.ex. en arm, grupperar objekten, kopierar och spegelvänder till den andra armen.

Övningsuppgifter

Assembly har låg ingångströskel på så vis att man kan förändra en befintlig bild och på så sätt lära sig. Här en skärmdump av en färdig bild på en kanin och den vädurskanin som jag experimenterade fram.  En lagom första uppgift för att lära sig funktionerna i programmet.

Digitalt skapande i assemblys färdiga bilder förändra färdig vektorbild i assembly för att lära dig

Min elev Hugo Viking, tyckte om appen och gjorde flera hjältar till sitt arbete, här är en av dem.

Hugo Vikings hjälte i Assembly vektorbild
Det är bra med symmetriska bilder, för det gör att eleverna lär sig ett bra arbetstänk i att göra en vektorbild. De designar en del, gruppera den, kopierar delen och sedan kanske speglar de eller vrider delen till en ny position. Jag provade detta för att lära mig appen.

digitalt skapande, en insekt i en symmetrisk vektorbild.

Andra tillämpningsuppgifter

När jag gjorde research för appen så hittade jag denna tutorial som utgår från ett fotografi/teckning och visar hur man kan skapa en illustration.

Detta provade jag också och utgick från ett självporträtt för att göra en egen emoji. Att ha ett foto som bakgrund fungerade utmärkt, men när jag skickade bilden i ett i-message så blev den väldigt stor och klumpig. Jag behöver göra mer research för att få det i rätt storlek och kanske att jag kan komma tillbaka till hur man kan skapa egna emojis i ett annat inlägg.

Slutligen provade jag att göra en reklamsnutt för appen till min bildämnesblogg, den sparades i mp4 och jag la upp den på mitt youtube-konto för att sedan länka den till bloggen. Att spara sin bild som en liten film öppnar upp för ytterligare tillämpningar, att lägga in klipp i sina filmer, göra små reklamanimationer…

 

Kollegialt lärande

Genom det här inlägget har jag också visat hur man själv kan prova sig fram och lära känna ett program eller en app. Samla på sig tillämpningssätt och hitta på uppgifter genom att själv laborera i programvaran. Leta tutorials både att prova själv och till att sätta i elevernas händer. Jag gjorde också bildresearch genom att göra en bildsökning på assembly och upptäcka bilder gjorda i appen.

Tänk om vi bildlärare skulle arbeta tillsammans med att prova nytt, för att effektivisera och underlätta vårt arbete. Jag vill därför avsluta med att göra en efterlysning på bildlärare som vill samla bra material tillsammans, t.ex. tutorials till olika programvara. Välkomna att höra av er. Varför ska vi ensamma uppfinna hjulet gång på gång. Varför utnyttjar vi inte att vi kan samla in inspiration och bra material tillsammans? Flera personer kan pinna tillsammans eller skapa spellistor tillsammans. Här är mina listor:

Pinterest-board som handlar om Assembly
Youtube-spellista som handlar om Assembly
Youtube-spellista om Inkscape

Värdet av digitala bildexperiment och att ha god struktur på det digitala

Bildämnet har ganska få timmar på schemat i förhållande till alla grunder vi ska lära eleverna. När det gäller att skapa digitala bilder, vilka av alla programvaror ska vi då välja och vad ska vi lära eleverna? Jag tror vi vinner mycket på att över tid strukturera för att få en genomtänkt undervisning.

Från enkelt till avancerat

Jag tycker det känns viktigt att lära ut att det finns pixelbaserade och vektorbaserade programvaror för bildskapande och att de har olika användningsområde men också att de delvis överlappar varandra. Jag har skaffat 15 Ipads till bildämnet och det återstår att se hur länge dessa håller innan de är för gamla. Än så länge tycker jag att det verkar gå in flera användningsområden i samma verktyg. Fotografering, film, animation, presentation, experimenterande och dokumentation. Jag kommer visa hur enkla appar blir inkörsport och inblick till större och mer avancerade programvaror. För de flesta elever så kanske det kan räcka att skapa digitala bilder i dessa enkla program. Blir de sedan mer intresserade kan de gå vidare.

Jag kommer fortsätta ta upp digitala bilder i några blogginlägg. I detta inlägg betonar jag vikten av att själv experimentera med digitala bilder liksom att uppmuntra eleverna till detta. I ett annat inlägg kommer jag visa hur jag arbetar med vektorbaserade bilder och ett tredje inlägg hur jag organiserat arbetet med pixelbaserade bilder.

Välja programvara

När jag väljer programvaror vill jag att de är ganska öppna och breda så att de går att använda till många olika typer av uppgifter. Ämnesspanare Ivana Eklund har skrivit om att utvärdera programvara för SFI-undervisning och i inlägget finns länkar och tips för oss bildlärare också. Det gäller också att veta vad man ska ha bilderna till i slutet. Att tänka igenom och dela upp de uppgifter du genomför i din undervisning så att de ger kunskaper i olika logiska processer. Att anpassa bilder för skärmvisning i ena uppgiften. Förbereda bilder för tryck i en annan. Samtidigt med alla mobiler och Ipad-appar så finns det många små effekter och roliga små appar som ofta dessutom är gratis. Då kan man ladda ned bara för ett smalt ämnesområde eller till att experimentera med.

Värdet av att experimentera

Som bildlärare bollar jag runt med 350 elevers idéprocesser i huvudet varje vecka och för mig har det varit svårt att också få ro till eget skapande. Men bilder är det roligaste som finns och med jämna mellanrum leker jag med olika appar på min telefon. I mitt arbete uppmuntrar jag också lek eller experiment i olika appar och det har varit inspirerande att tänka; att jag kan gå från det digitala till det traditionella analoga (hantverksmässigheten  – att sträva efter kvalitet finns i båda) och tvärtom. Experimenterandet ger inspiration till vidare arbete. Givetvis blir bilderna bättre om man har en idé om vad man vill åstadkomma och dessutom vet hur man kommer dit. Därför behöver både eleverna och jag se ett flöde av bilder och experimentera i olika material och verktyg för att ta med erfarenheterna till nästa bildskapandetillfälle. Det är ju också processer vi bildlärare ska bedöma eleverna i och processen måste få ges utrymme. Här kommer några exempel.

Exempel

I detta självporträtt experimenterade jag först med Iphoneappen SuperPhoto där jag ställde in en färgskala jag ville ha samt reducerade antalet färger i bilden. Därefter stoppade jag in den i PolyGen där jag pillade med geometrin i noderna. Den andra bilden är från förra årets bal för åk 9. Bilden tyckte jag blev kanonbra, men om jag skulle använda den på webben behövde jag avidentifiera eleverna. Detta gjorde jag i SuperPhoto. Båda bilderna är jag sugen på att måla.

Experiment med foto i flera appar för att sedan måla bild. Geometriska noder 

Prisma var en fluga för ett halvår sen och denna skulle man kunna experimentera i med fotografering kopplat till konsthistoria och ta reda på i vilken stil de hämtat filterna ifrån. Här är en marmorerad bil från Gröna Lund och en expressiv blombild.

 

Rollworld
Den här appen rullar ihop bilder till ett klot. Mitt eget ansikte har jag ju alltid till hands och vips åkte det in i appen och till min förvåning kom Shreck ut! Så fick jag ett alter ego som har varit användbart när det ska kläs ut på jobbet. Vips åkte sedan resten av familjen in i appen. Bildlärare har tålmodiga familjer…det är inte alla bilder som blir något. Det gäller att experimentera precis som i t.ex. fotografering.

Slutligen har jag experimenterat med olika superimposition-effekter. Det är när man placerar en bild över en annan bild så att en ny effekt eller betydelse uppstår. För att hitta sådana exempel kan man söka på t.ex. blending photos, fuse, dubbelexponering, double exposure. Några appar som hjälper en att göra dessa effekter är t.ex. Photoblend, Fused och Splitpic. Nedan är två bilder från en gymnastiklektion sammansmälta med Photoblend och en dubbelexponering av en familjemedlem och den läckra kålroten Superschmelz i Fused. Nu hoppas jag att jag inspirerat till mera experiment med digitala bilder.

Exempel på superimposition i bild exempel på superimposition i bild

Inspireras av varandra

Det är första maj och i fredags var det bildämnets dag. Idag vill jag hylla de små initiativen som gör att vi bildlärare hakar på varandra och utvecklas. Som Malin Jönsson som startade bildämnets dag, #bildchatt på twitter och även ett initiativ till ett gemensamt forum. Och jag vill hylla alla de bildlärare som hoppar på någon annans initiativ för många bäckar små…

Det får mig att fundera på vem som tänker på oss bildlärare. Vem uppmuntrar vårt ämneskollegiala lärande? Vem ordnar fortbildning till oss? Vi själva? Var ska drivet komma ifrån? Oss själva? Vi bildlärare utgör en del av facket. Vad kan vi göra tillsammans?

Logga för bildämnets dag 28 april 2017

Bildämnets dag den 28 april firades lite mer i år än förra och fick lite mer uppmärksamhet i år. Jag gjorde förra året Sverigepremiär på ett Task Party i Oliver Harings tappning på skolan, något som skapar social samhörighet på skolan. I år fick jag besök av en bildlärarkollega från Norrköping. Nämligen Elena Petersson med 24 år i yrket, 12 år i Ryssland och Mongoliet, 12 år i Sverige och en sann entusiast för ämnet. Hon kom, såg och bekräftade både mig och elevernas arbete. Jag såg och bekräftade hennes arbete. Hon talade om för mig att hon såg att jag älskar mitt jobb. Hon gav mig nya perspektiv på det jag gör. Vi fick och gav inspiration åt varandra och vi utbytte idéer. De här mötena är guld värda. För det är mötena med andra människor som utvecklar.

Så tag kontakt med andra bildlärare för det är bra med kollegor!

För en tid sedan tog jag tjänstledigt, åkte ned till Norrköping för att prata bedömning och bildämnet med bildlärarna i Norrköpings kommun. De har fått till stånd ett kommunnätverk som sammankallas av försteläraren i bild. De ses ett par gånger per termin med olika tema varje gång. Denna gång hade de fått till en studiedag. Det var en blandad grupp av VFU-studenter, nyfärdiga och gamla i gamet som jag träffade, några kände varandra väl, några var nya i nätverket.

Så vad gör du på din nästa ämneskonferens? Bjud in en kollega? Åk och kolla in en annan bildsal. Vi har många gemensamma frågor. Börja nätverka!

Digitalt skapande med mobilkamera och appar

Digitalt skapande i motvind

En av bildämnets fyra förmågor är att skapa bilder digitalt och för varje år så blir det lättare att göra detta genom teknikutvecklingen. Tack för det, verkligen… De tekniska förutsättningarna runt om på skolor ser väldigt olika ut. För egen del har jag fått bygga upp digital bild på alla skolor jag kommit till, ofta med liten förståelse från skolledning.

Digitalt skapande är sedan länge inskrivet i bildämnet och om jag förstått det rätt behövde ingen ytterligare justering göras i bildämnets kursplan i och med digitaliseringsrapporten. Det ansågs redan vara bra uttryckt i bildämnets kursplan. Men bildämnet utvärderades för något år sedan och då blev det tydligt att vi bildlärare har varit dåliga på att implementera digitalt skapande ute på skolorna. Många med mig vet hur vi får kämpa och trolla med knäna ute på skolorna för att kunna öva eleverna i att skapa digitalt. På bildinstitutionen på min nuvarande arbetsplats fanns enbart två enkla kompaktkameror och två datorer när jag startade. Det gäller att skapa en struktur för det digitala och utveckla denna varje år för att kunna bygga upp undervisningen så att den uppfyller kursplanen i bild.

Med enkla medel

I det här inlägget beskriver jag ett ett arbetsområde där eleverna skulle berätta genom att skapa digitala bilder med sina egna mobilkameror. Jag undersökte hur många åk 8 som hade mobilkamera och det gick ihop sig så att ca 4 elever av 107 lånade bildämnets digitala kompaktkameror! Jag tror att mobilkameran snart kommer vara det vanligaste undervisningsverktyget. Det är klart att eleverna ska kunna hantera alla möjligheter som de har i fickan. Som alltid är bilduppgiften sammansatt av många olika centrala innehåll och det blir tydligt för eleverna och oss om vi bryter ner uppgiften i olika moment. Eleverna behöver lära känna uttrycksformen de ska använda, i det här fallet bildreportaget. De behöver analysera denna form av berättande. De behöver lära sig hantera kameran, tekniken för att kunna berätta effektivt. Kan de inte ställa in ljus så blir det svårt att få tydliga bilder av det de vill berätta om.

Bildreportage

Åk 8 hade fortfarande PRAO-period och de fick i uppgift att fotografera och sammanställa ett yrkesreportage eller ett arbetsplatsreportage i form av ett enkelt bildcollage. Det var egentligen när eleverna kom tillbaka och skulle redovisa sina reportage som det blev tydligt och en väldigt bra diskussion kring om det var ett yrke de berättat om eller om det var en arbetsplats de beskrivit. Vilket intresserade dem mest, att i framtiden arbeta på en viss arbetsplats eller med ett visst yrke? Riktigt intressant diskussion blev det, vilket jag inte förutsett innan de gav sig ut.

Hur kommunicerar ett bildreportage?

Det första var att vi gemensamt tittade på några bildreportage från föregående års årets bild tävling.  Vi gick igenom vad ett bildreportage är, att berätta en historia i bildform. Reportage var ett nytt begrepp. Vad är en dokumentärbild och en arrangerad bild? En objektiv- eller subjektiv bild? Vilken funktion har bilderna i berättelsen? Ett reportage kan berätta med olika typer av bilder som etableringsbild, miljöbild, händelsebild – vilka av dessa kunde eleverna känna igen i ”årets bild”- reportagen?

Skyldigheter/Rättigheter – Etiska hänsynstaganden

Därefter gick vi igenom vilka rättigheter och skyldigheter när det gäller fotografering som gäller på arbetsplatser, fotograferingstillstånd, etiska hänsynstaganden m.m. Eleverna fick öva att fråga om lov.

Streetfotopromenad

Bildexempel på streetfoto med en ovanlig bil
Vi ägnade en lektion åt en streetfotopromenad, åt själva fotograferingshantverket, att en måste dansa runt motiven, gå närmre, stå på stol, gå ner på knä samt hålla mobilkameran stabilt, andas ut, händerna stöds av kroppen och så vidare. Att en måste hålla ögonen öppna och leta motiv som om det var i en främmande värld vi besöker för första gången. Att gå ut en timme tillsammans i grupp med olika fotouppdrag var något nytt för eleverna. Vi tittade på olika sorters digitala kameror och pratade om vad en kan tänka på för att få bra bilder. Vad kan en ställa in på mobilen? Vitbalans, elljus/dagsljus? Upplösning/pixlar? Det var inte många som undersökt sin egen mobilkamera.

Planera sitt reportage i förväg

Innan eleverna gav sig ut på PRAO fick de planera sitt reportage i förväg på ett formulär och hjälpas åt fantisera och ”brainstorma” vilka bilder de kunde fotografera på sina olika arbetsplatser dels för att vara mer förberedda och för att kunna förklara uppgiften ute på sina arbetsplatser. De elever som skulle ut på skola/förskola fick också förslag från klassen hur de kunde fotografera och berätta utan att avslöja barnens identitet. Några elever kom även att göra alternativa reportage på grund av att de inte fick fotografera alls på PRAON.

Öva förmågan att presentera digitala bilder

Jag letade i förväg upp några enkla collage-appar för respektive Android och iPhone samt några online-varianter som jag rekommenderade till eleverna för efterbearbetningen. Eleverna fyllde på med flera appar på whiteboarden. De flesta mailade in sina färdiga resultat till mig. Sedan redovisade vi dels genom visning på projektor i klassrummet och genom kamratfeedback i smågrupper genom att diskutera A4-färgutskrifter.

Datorkunskap och att skapa digitala bilder är tätt sammanlänkade

Några elever tyckte det var häpnadsväckande att de kunde göra en bilduppgift så enkelt som att få klippa ihop ett collage i Instacollage! Kan bildämnet vara så lätt! Många hämtade in grundläggande datorkunskaper på så många olika plan. Jag upplevde att när jag inte låste eleverna vid en viss programvara, både visade och ökade många elever sitt digitala kunnande. De blev mer säkra att hantera sin egen mobil och kände självständighet i att arbeta digitalt. Eleverna lärde sig att söka efter en för dem bra programvara, utvärdera och välja programvara, de samarbetade verkligen tillsammans i klasserna. Det blev många bra diskussioner om funktioner i apparna. I vilken upplösning eller kvalitet ville fröken få bilderna i, varför blev bilderna pixliga på A4 men inte på mobilen?

Mobilen allt viktigare som undervisningsredskap i bildämnet

Det känns numera grundläggande att eleverna ska kunna hantera sin mobil som ett arbetsredskap i skolan. Att skapa bilder digitalt med mobilen kan vara en grundläggande sak att utveckla i bildämnet. De flesta elever kommer att äga en telefon i sitt liv och med den kommer hela multimedia-paketet.

Öva berättande med filmteknik, rörlig bild i bildämnet

Rörlig bild i skolan

Den här veckan vill jag berätta om en kort övning i filmiskt berättande som medvetandegör filmens språk för eleverna. Min erfarenhet är att på många skolor så kan eleverna välja att redovisa skolarbeten i olika ämnen med hjälp av film. Jag upplever då att lärare ofta förutsätter att alla elever kan berätta med rörlig bild. Det tar väldigt lång tid att klippa och redigera en film, vilket eleverna ofta får göra på sin fritid. Ofta är det någon elev som får axla allt arbete med att putsa filmen. Ibland knackar det på bildsalsdörren och elever frågar efter hur de kan lösa något problem. Många gånger har jag hört elever prata om andra ämnens filmarbete i förbigående och då uppmuntrat dem att också lämna in sin film gjord i andra ämnen för bedömning även i bildämnet. Det är ju all tillgänglig kunskap vi lärare ska bedöma. Att strukturera rörlig bild som redovisningssätt på skolan så att det kan ingå på ett naturligt sätt skulle minska stress och skapa synergieffekter för både elever och lärare.

Varför ska vi ha rörlig bild i bildundervisningen?

I bildämnet vill jag ge alla grundläggande kunskaper i berättande och förbereda alla elever att våga vara framför och bakom en filmkamera. Idag behöver många yrkesgrupper kunna filma och det är ett medium som bara växer och utvecklas för varje år. Några elever använder rörlig bild till vardags på t.ex. Snapchat, men långt ifrån alla. Tekniken har också ändrats från det analoga mixerbordet som jag lärde mig på Konstfack till det lätthanterliga och lättillgängliga mobil- och IPAD-filmandet idag.

När jag introducerar rörlig bild i bildämnet brukar jag börja med elevernas förförståelse kring när vi använder rörlig bild idag. På tavlan kategoriserar vi rörliga bilder:

  • dokumentera
  • undervisa
  • instruera
  • underhålla
  • informera
  • propagera

Några av exemplen eleverna nämnde att vi använder rörliga bilder var: för övervakning, dokumentera sin dag, familjeberättelser, nyhetsförmedling, spelfilm, reklam…

Därefter griper jag mig an vilka filmtekniska begrepp eleverna känner till. Vi skriver upp nya kategorier på tavlan:

  • bildutsnitt
  • bildkomposition
  • bildperspektiv
  • kamerarörelser
  • ljusteknik

Detta år fick eleverna därefter se detta utmärkta filmklipp från Filmriket.

Min erfarenhet som bildlärare är att jag ska öva eleverna i berättandet och hur filmtekniken integreras och används för att berättandet ska bli bra och budskapet framgå effektivt och tydligt. Vi behöver alltså analysera filmberättandet kopplat till filmteknik. De filmer jag ibland får se som gjorts i andra ämnen, har ofta blivit så bra eller dåliga som de kunskaper eleverna har i medvetet filmskapande. Innehållet i filmen ska andra ämneslärare bedöma och min fråga är ifall filmens kvalitet står i vägen för bedömningen eller om brister kan bortses ifrån? Det tar tid att göra bra filmer – tid som i filmarbete ofta får tas av intresserade elevers fritid. Att samarbeta över ämnesgränserna är önskvärt och jag brinner verkligen för att ämnesintegrera men då behöver tiden tas hänsyn till. Ofta går det så snabbt fram i andra ämnen. Bra bilder tar tid oavsett material och teknik.

Kort filmövning:

Min erfarenhet är att den här förövningen jag ska berätta om idag, effektivt lär eleverna få upp ögonen för filmspråket. Min erfarenhet är annars att eleverna börjar ” filma teater” precis som ni kunde se i filmrikets klipp från filmens barndom.

Eleverna arbetar två och två där båda ska vara lika aktiva framför och bakom kameran (Jag har 15 IPads i min undervisning).Eleverna ska välja en av följande grundstories och bygga ut med egna detaljer:

  • Någon fuskar och blir avslöjad
  • Någon hör något den inte borde höra
  • Någon tappar något och en annan upptäcker det tappade.

Jag har medvetet försökt hitta på öppna stories där eleverna får diskutera sig fram i berättandet. Jag kan alltså bedöma hur de berättar med rörlig bild. Dessa stories bygger också på två rollgestalter så om en tappar något så är det nödvändigt att den andre i paret måste gestalta den andra rollen som tar upp något. De kan även låna in en tredje person från ett annat par om de behöver vara båda två i bild.

De ska nu försöka klippa fram storyn så att den blir intressant att titta på. De ska försöka använda filmtekniska och bildspråkliga begrepp (hjälpmedel stödordlista). Jag går inte igenom Imovie mer än att jag säger att de kan öppna Imovie, klicka på plus för ett nytt projekt, därefter klicka på kamerasymbolen och klippen hamnar direkt i programmet. De hade 40 minuter på sig och veckan därpå tittade vi på filmerna.

Min erfarenhet på skolan där jag arbetar, är att det går utmärkt att bara dela ut teknik utan att ha genomgång på tekniken. Det är bättre att senare när de kommer tillbaka med erfarenheter, ta en runda och sprida gruppens kunskap om tekniken och då kan jag bättre fylla i de luckor som finns.

Mina fyra åk 8 tog sig an dessa stories med liv och lust en solig vårdag förrförra veckan och kom tillbaka rosenkindade. De skrattade mycket under lektionen och hade väldigt kul. En riktig boost för många som förra veckan såg skräckslagna ut för att vara framför kameran.

Här är några smakprov från filmerna som jag fått lov att visa för er. Det syns verkligen att de tänkt på både berättande och filmteknik. Dessa ”film-skisser” kan eleverna sedan använda för att göra en ny bättre film. Men mina åk 8 kommer göra filmer på temat ”Må bra”!

 

 

Öva att bearbeta inspirationsmaterial med Found Poetry

I sann återbruksanda så har det uppstått rörelser som återbrukar böcker på olika sätt. Varför slänga böcker när böcker kan användas som ett material. Hur återbrukar man en bok? Det finns de som gör nya anteckningsböcker, gör en ny bok av en gammal bok och gör skulpturer av böcker som material. Sökordet ”altered books” kan ge en del inspiration. Återbrukat böcker som material har jag gjort tidigare med de böcker som skolbiblioteket gallrat ut, men nu ska det handla om annat!

Kärt barn har många namn säger man och två av mina ämnesspanarkollegor har också skrivit inlägg om Found Poetry, Black-out Poetry eller Cut up Poetry. Jag väljer att dela mina erfarenheter med er av detta fenomen, men utifrån mitt perspektiv som bildlärare. För intressanta jämförelser av våra olika ämnesingångar, läs gärna mina kollegors inlägg! Annika Sjödahl om Cut-Up poesi samt Mia Smith om Blackout Poetry

Att kombinera text och bild till olika estetiska uttryck, det är kanske en av de allra vanligaste bildprodukterna att arbeta med i bildämnet. Mina svensklärarkollegor i åk 6 kom och frågade om de inte kunde måla vårbilder på bilden som de sedan kunde utveckla till dikter. Detta till vårt traditionella vårfirande på skolgården den siste april. Då läser varje årskurs upp några dikter – från åk 1-9.

Jag gjorde därför Found Poetry förra läsåret med eleverna i åk 6. Vi gör om det just nu, eftersom det fungerade så bra.

Koppla ihop ord och bild

Min betoning ligger på att öva elevernas förmåga att visualisera. Att för sitt inre se och föreställa sig en bild. Det är inte alla som enkelt gör kopplingar mellan det de läser och därefter får upp bilder i huvudet. Detta gick jag igenom med eleverna genom att vi tittar på exempel på olika tillvägagångssätt. Utmaningen i uppgiften ligger för mig i att lära ut HUR en kan utveckla idéer, HUR en kan vara kreativ. I bildämnets kunskapskrav står att eleven ska kunna föra resonemang om innehåll… i bilder och göra kopplingar till egna erfarenheter… I bildämnets kunskapskrav står också att eleverna på E-nivå ska kunna utveckla idéer genom att bearbeta inspirationsmaterial…

Vad betyder det egentligen att bearbeta inspirationsmaterial?

Det som jag tycker nådde fram till eleverna var när jag beskriver många HUR kan en göra?

  • En kan klippa ut ord en gillar och pussla ihop till en dikt
  • En kan ta få ord
  • En kan korta av ord till den ändelse en vill ha
  • En kan lägga till egna ord.
  • En kan välja det tecknings/målningsmaterial en tycker passar sin text.
  • En kan välja ett ritpapper och måla och skriva texten bredvid.

Dessutom har jag sagt att det finns inget rätt eller fel i HUR en inspireras. Jag säger också att för några elever är text ett motstånd. Hur kommer de in i texten, orden, det skrivna? Det krävs en ansträngning. Många försök. Skapa är ett verb – något en gör. Varje elev behöver hitta ett fungerande sätt för dem. Hela lektionerna uppmuntrar jag eleverna att pröva sätt att använda boksidan kreativt. Idéer är som lödder, du måste sätta till dina erfarenheter, tankar, sånt du sett och då blir det bara mer och mer idéer ju mer du gnuggar fram dem.

Jag får frågor som: Hur lång ska dikten vara? Får jag lägga till egna ord? Jag har ingen fantasi? Frågor som handlar om rätt och fel eller begränsningar av uppgiften. Hur ska jag tolka dessa frågor? Är eleverna inte kreativa i andra klassrum? Människor vill göra rätt om de kan? Hur ser det ut i andra klassrum?

Jag upprepar syftet med uppgiften; att bearbeta inspiration. Vad betyder det? Jag går runt och uppmuntrar att öva förmågan till ett undersökande arbetssätt. Ni ska leka med orden. Jag visar hur ordet ”bisysslor” kan bli en bild om de första bina som visar sig på våren. Att ta ord från ett sammanhang och stoppa in i ett annat. Eleverna ska göra egna val och föra sitt arbete framåt. Det är där jag vill ha dem – att de kan tänka själva, att de kan utvärdera sina undersökningar. Att de provar sig fram, pröva och ompröva systematiskt som det står i kunskapskravet för A i åk 9

Jag förväntar mig att eleverna har något att komma med och jag blir överraskad av deras skicklighet, tankar och humor. Oavsett erfarenhet att skapa i bild, form och komposition har de här eleverna alla bearbetat sin inspirationssboksida och lyckats koppla ihop ett tydligt budskap i bild med en mer eller mindre genomarbetad bild.

Dikter till vårens ankomst

Solen skrämmer upp termometern.
Solen skrämmer upp termometern - En vårdikt

Ringklockan hade gjort det flera gånger förut,
Låtit bestämd
Ringklockan hade gjort det flera gånger förut. Låta bestämd.

Närmare vänner, närmare, vänner, närmare.

Närmare vänner, närmare, vänner, närmare

Blommig fiskmat? Är du säker? Jävligt förbannat säker.

Blommig fiskmat? Är du säker, jävligt förbannat säker!

Nu jäklar ska de få se, därpå vaknade grävmaskinen
och gick bärsärkagång ute i trädgården.
Nu jäklar ska de få se, därpå vaknade grävmaskinen som gick bärsärkagång ute i trädgården.

Vad är det för vits att berätta om något roligt
när man kan agera mer spännande i livet.
Sparka av sig tofflorna och göra något.

Vad är det för vits att berätta om något roligt när man kan agera mer spännande i livet, sparka av tofflorna och gör något.

 

Austin Kleon – en författare som tecknar.

Till Austin Kleons hemsida

Han är intressant för oss bildlärare eftersom han undersökt idéutveckling grundligt. Han har skrivit ett par böcker som är väl värda att läsa och många bildlärare med mig lär ut ”Steal like an artist”  – hur man stjäl som en konstnär. Hur är man kreativ och vad får man göra, hur uppnår man verkshöjd, när är det plagiat, när är det en studie av ett verk, när har vi inspirerats till något nytt?

Analysera och laborera med bilder – en grund i källkritik

Imorgon är det källkritikens dag. Hur arbetar jag som bildlärare med detta?
Här tänkte jag beskriva ett arbetsområde i åk 8 där vi arbetar med dagens snabba bildflöde.

Normer, stereotyper och bildkonventioner.

Det är grundläggande att eleverna känner till begreppen och hur bilder uttrycker dessa begrepp. Normer är oskrivna regler i hur ”samhället” vill att vi beter oss, för att inte sticka ut, stereotyper är fördomar som ofta pressar in verkligheten i mallar på ett fult sätt. T.ex. ”En dum blondin”. En bildkonvention är det sätt som vi brukar framställa bilder. T.ex. Hur konventionella selfies ser ut: Stoneface, duckface och det nyare fishgape. Detta går vi igenom som en bakgrund. I år provade jag också det nya materialet Bild är ett språk från statens medieråd.

Sortera, nyansera och polarisera

Jag brukar börja med en anekdot . Min kompis som inte är ett dugg intresserad av fåglar tyckte det var jättejobbigt när barnen var små och de hela tiden frågade; Vad är det? Min vän bestämde sig för att dela upp att allt som gick på marken var ankor och allt som flög var måsar. Var det en bra, enfaldig eller praktisk lösning frågar jag eleverna? Vad kan det få för effekter?

Därefter pratar jag om hjärnans uppbyggnad, likt ettor och nollor – att det är hjärnans sätt att hjälpa oss sortera – att snabbt kategorisera i två kategorier.  Genom människans historia har vi behövt göra snabba val – är växten giftig eller ätlig? Beroende på intresse så ger vi oss själva tid att sätta oss in i att sortera upp i fler kategorier och nyansera vår värld. Det är likadant med allt vi ser runt omkring oss. Vi inte har tid alltid i att sätta oss in i allt och då kan hjärnan spela oss spratt som får stora konsekvenser. Vi får våra intryck genom bilderna vi ser, vi tar in intrycken genom ögonen. Vi kan bli kategoriska. Vilka konsekvenser kan det få, frågar jag eleverna? Några exempel eleverna brukar nämna är t.ex: Första intrycket när vi möter människor. Är hen si eller så? Att vi tolkar situationer annorlunda än vad de är menade att vara.

Det här är viktigt i vårt samhälle. Olika krafter vill polarisera människor. Svart eller vitt, jag är den goda och de är de onda, jag har rätt och du fel.  Drama säljer, nyansering tar tid. Tid är pengar. Det ska gå snabbt. Därför är källkritik, tid och resonemangsförmåga viktigt i ett demokratiskt samhälle.

Att öva oss i att se noggrant och medvetet och hinna avkoda bilder som flaxar förbi oss och påverkar vår omvärldsuppfattning. Vi behöver öva eleverna att nyansera. Polarisering skapar klyftor mellan människor medan nyansering ökar förståelsen mellan människor. Av tradition har vi i Sverige velat vara sams, tycka lika. Är vi överrens, håller du med, det känns skönt när alla håller med.

Nyansera mediebilder i bildundervisningen

Därefter övar vi att nyansera och försöka vrida och vända på något. Detta år sammanföll arbetsområdet med mediedrevet kring den svenska Youtube-kändisen Felix ”Pewdiepie” Kjellberg. Han blev i medier kritiserad för att ha lagt ut klipp som fick honom att framstå som antisemit och etisk tvivelaktig. Eleverna fick hjälpas åt att analysera gemensamt. Etiska hänsynstagande att resonera med eleverna om, är viktigt i bildämnet. Vi gick igenom en enkel kommunikationsmodell: Avsändare – Budskap – Mottagare samt avsikter och effekter.

Kommunikationsanalys

Vi gjorde en kommunikationsanalys gemensamt i klasserna och eleverna var intresserade. De hade många kloka tankar om gammelmedia respektive youtubers som företeelse. Vi kom in på viktiga frågor kring bilder och etik. Vad hade youtubern för avsikt med sina klipp. Hur kan vi kategorisera honom? Vem är han? Hur opassande får man skämta, hur många gånger? Vem får skämta om vad? Vilka effekter har det fått för dem han utnyttjade för att utföra skämten åt sig? (De fick sparken.) Vilka effekter har det fått för honom själv? Bland annat sade Disney upp sitt samarbete och sedan valde Youtube att avbryta samarbetet med hans nya säsong av realityserien ”Scare Pewdiepie”. Vilka krafter utnyttjar budskapen/skämten som youtubern publicerat? Forskare säger att det betyder något när en upprepade gånger lägger ut tvivelaktiga budskap. Att det sker en förskjutning av vad som är lämpligt att skämta om och vad som är normalt. Humor på vems bekostnad? Kan en i media utläsa något om vad Youtubern har lärt sig av det som hänt?

Här kan en höra Pewdiepies tankar om det som inträffat; vilket ger en mycket bra bakgrund till diskussioner kring mediekommunikation och som också ger infallsvinklar på att medier förpackar berättelser, ungdomars humor, medievanor och youtubers som genre.

Bildlaboration – experimentera med budskap

Både eleverna och jag var lite tagna av klassrumsdiskussionen men nu skulle de skapa själva. De fick välja en bild som de mött nyligen och som de sedan skulle göra en egen kommunikationsanalys på, samt därefter laborera med. Eleverna fick hjälp av en stencil inspirerad från arbetshäftet om bildkommunikation s.44 från Bildboken av Stig Eklund m.fl. Det är en uppräkning av olika sätt att laborera med bilder. t.ex: byt text, placera om, lägg till, ta bort bildelement.

Exempel på bildlaboration   Exempel 2 på bildlaboration

Eleverna väljer teknik själv, för hand med kopiator, sax och klister eller i appen Superimpose på lärplatta eller på våra få datorer i salen. Superimpose kan jag rekommendera för de elever som tycker Pixlr eller Gimp är för röriga. Den lilla appen jobbar bara med två lager varför man dock behöver tänka lite i vilken ordning man kan göra moment.

Den 13 mars är det källkritikens dag utnämd av Metros viralgranskaren.
På mitt instagramkonto kan ni se exempel på en utställning utanför bildsalen som handlar om hur jag arbetar med digital bild, bildanalys och uppgifter för att eleverna ska konsumera och producera bilder medvetet.

Öva bildspråk och presentera ämnen med Google Doodle illustrationer.

Denna vecka fortsätter jag med Google som inspiration i undervisningen.
Jag har använt mig av Google Doodle illustrationer.
Bilden här nedan visar några bildexempel som elever gjort. Uppgiften hittar ni längre ned i inlägget.

Här hittar du Google Doodle arkivet där du kan söka mycket inspiration.

Exempel på google doodle illustration

Det finns otaliga möjligheter att tillämpa dessa illustrationer i undervisningen. Min inspiration kom från 2014 då jag råkade ramla på ”Doodle for Google- tävlingen” (G4D). Den anordnas i olika länder. Här är en länk till den enda svenska tävlingen som jag hittat. Den är från 2008. Temat det året var: ”Tänk om…” och deltagarna fick fortsätta meningen. T.ex. Tänk om man kunde leva i rymden. Tänk om människor kunde flyga.

Här beskrivs en av tävlingarna med 2016 års tema: ”What I see for the future”Det står att man ska kunna rösta på tävlingen i februari! Det är ju snart mars, så kanske elever kan gå in och rösta som inspirationskälla för egna arbeten. Andra illustrationsmöjligheter är att eleverna får presentera olika ekosystem, konstriktningar, kända personer, tekniska uppfinningar, städer eller länder i världen, en bok du läst… Kanske eleverna på detta sätt kan redovisa sina kunskaper om något genom att illustrera från minnet.

Den kreativa arbetsprocessen

Här är tre filmer från tävlingen som beskriver den kreativa arbetsprocessen. Filmerna kan vara användbara i andra sammanhang också.
Imagine
Create
Share and Collaborate

Temadag

Mina elever har fått hitta på en egen Temadag. Jag börjar med en förövning där eleverna i snabb takt får teckna det första de kommer tänka på när jag säger olika ord. Utifrån dessa ordbilder diskuterar vi vilka bilder som är gemensamma symboler för alla och vilka som är mer privata associationer. De jämför först sina bilder med en klasskamrat, sen vid gruppborden och till sist genom handuppräckning. Jag säger t.ex. – ”hur många har tecknat ett hjärta för ordet: kärlek”. Därefter har jag talat om att eleverna ska få öva att koppla tydliga symboler till en temadag som de själva hittar på. Detta ska de göra till en Google Doodle illustration. De ska också motivera varför temadagen bör finnas och hur den skulle kunna marknadsföras. För de elever som inte kommer igång inom rimlig tid kan det vara idé att styra beslutet till att illustrera några temadagar som redan finns.
Här kan du hämta min uppgift.
Här kan du skriva ut och kopiera upp google-mallar att använda.
Här finns exempel på temadagar.

Vikariepärm

Eftersom den här typen av uppgifter inte tar så lång tid att genomföra för eleverna, så har jag också använt den i min vikariepärm. Jag har kopierat upp uppgift samt google-mallar att teckna på.
För varje uppgift i vikariepärmen har jag en sida med alla klasser jag har samt läsår, så vikarien kan välja en klass som inte gjort uppgiften innan. Vikariepärmen avlastar och minskar stress när jag är borta från jobbet och inte kan ge instruktioner i förväg. Vikarien får vikariepärmen tillsammans med min närvaropärm, med placerings- och närvarolista ordnat efter veckodagarna. I denna har jag ibland lagt in ett papper med information om olika elevers anpassningar som kan vara bra för en vikarie att känna till. T.ex visa litet arbete innan tre min. paus i korridor. Hör ej på höger öra…

Google Arts and Culture som läromedel för bildlärare

För några år sedan fascinerades jag av Googles stora konstprojekt ”Google Art Project” som kopplade samman många konstmuseer över hela världen och man kunde gå in på dem liksom i Google Maps Street view. Det är ofta svårt att komma iväg utanför skolan och med en projektor kan vi plötsligt gå på utställning. Jag tycker också det är viktigt att eleverna får se på många bilder. Flera av bilderna här kan man också zooma in på och se penseldrag. Fantastiskt. Jag använde det några gånger i undervisningen, men nu har det tagit fart igen. På vilka sätt kan du läsa om här. Du kommer dit genom att surfa in via google cromeläsare till Google Arts and Culture som det numera heter.

För att kunna använda det enkelt på min arbetsplats har jag bett om att få cromeläsare inlagd på skolans datorer, samt jag har laddat ner appen från Google Apps till mina 15 läsplattor i bildsalen. Eleverna kan själva ladda hem appen både för android och iphone. Detta är faktiskt rätt användbart.

Här är ett youtubeklipp med en presentation och en tutorial:

 

Hur tänkte jag då använda det i undervisningen?
Jo, eftersom en kan söka både på konstnärer, konstriktningar, tider, platser, färg och vilka sökord en själv vill, så är möjligheterna oändliga. Eleverna använder det redan för att söka inspirationskällor på lektionerna. I åk 8 fick eleverna t.ex. kombinera två modernistiska verk med varandra och hade då god hjälp av siten.

Uppgift: Åk 9 Curera din egen utställning.

Mina nior kommer snart att få vara Art curators och skapa en egen utställning med egna och andras bilder.
Vi kommer börja med att diskutera ”Vad är konst?” Vi går igenom olika konstuttryck för att sedan gå in på vad en art curator gör genom denna film:

Därefter ska de få göra sin egen samling, kanske väljer de då att göra den på Google Arts and Culture eller inte. De ska komplettera sin samling med minst ett eget skapat verk. När de är klara väljer de presentationsform och presenterar sin utställning. Det ska bli spännande att få sätta igång med det här om några veckor.

Hur man gör en egen samling

Först behöver man logga in/skapa ett konto vilket är gratis. Därefter letar man verk till sin samling och märker upp dem som favoriter. Nästa steg är att klicka på plus och ”create a new collection”. Därefter kan man dela med sig med webbadressen  – lämna in till läraren, eller så kan vi som lärare dela med våra elever.

User Galleries

När man ska leta efter andras samlingar eller collections så är de lite gömda. Om du söker på ”Elements of Arts” och scrollar ned på sidan, så ser du så småningom exempel på User galleries. Klicka på ”view all” så får du upp många. Detta är ju också ett bra användningsområde för oss bildlärare att kunna göra egna urval av samlingarna till lektioner om bildelement, konsthistoria, djupverkan, färglära till exempel.
Bild på var på sidan en kan hitta user galleries

Här är två exempel för att illustrera en bra användning för oss lärare: Bildelement och Djupverkan och rörelse i bild

En sista idé är att göra bildanalys på ett litet annorlunda sätt.

Har ni sett de här stencilerna på Pinterest där man ska kasta en tärning och rita det som står för siffran man slog fram. Till sist blir det en bild.
Här är två exempel på lärares ”roll and draw” games som du kan skriva ut och ha som visexempel:

Mirobild

Roll a Magritte

Nu är ju jag mycket för att eleverna ska få göra själv från grunden och jag tänkte att de skulle välja en konstnär via google arts and culture. Titta och analysera konstnärens bilder. Vad är typiskt för konstnären? Försöka sätta ord på detta i sin processbok. Måla upp färger, former, motiv, linjer, texturer, perspektiv i processboken. Därefter skulle de få bestämma sig för ett motiv och fylla i en tom ”Kasta fram en” – stencil med det som utmärker din konstnärs stil. Till sist kan de låta kompisarna eller bildfröken få testa om det liknar konstnärens stil.
Här finns stencilen att hämta: Kasta fram en bild!

Använder ni er av Google Arts and Culture?