Ett digitalt bildlyft för oss bildlärare

Vecka 44 var jag inbjuden till Konstfacks forsknings och utvecklingsdagar att presentera erfarenheter från fältet när det gäller digitala bilder. Ämnet var Mission Possible – gör det möjligt. Mycket av det jag presenterade då, finns här på bloggen om ni går in på gamla inlägg. Här kan ni hitta PPT presentationen För den som efterfrågade ett vektorprogram för cromebooks kan jag rekommendera Vectr som finns att använda online eller ladda ner.

Ta makten kollegialt

Det jag inte har skrivit här är att det är vi enskilda bildlärare och ingen annan som behöver ta makten över att uppnå “att öva eleverna i digitala verktyg” trots bristfällig teknik, lite eller nästan obefintlig teknik eller för oss ytterligare ny teknik.

Ett digitalt bildlyft

Vi behöver ett digitalt bildlyft byggt på kollegialt lärande.
För att göra detta behöver vi ta hjälp av varandra.
Detta har jag sett så bra exempel på denna helg på Facebook-forum.
Vi kan göra detta själva, även om det vore roligt om skolverket kostade på oss ett lyft!

Vi behöver en helt annan typ av fortbildning än bara en kurs i en programvara som snabbt blir föråldrad. ”Fortbildningen” som är specifik för oss bildlärare behöver vara i “ett kollegialt ämneskonferensverktyg” i form av ett forum där man kan tråda frågor och svar så att samma frågor inte behöver dyka upp om och om igen, utan det kan bli en fördjupande diskussion istället.

Vi behöver visioner för oss själva och för eleverna.

Katten sa till Alice i underlandet:
”- Om du inte vet vart du är på väg,
spelar det ingen roll vilken väg du väljer”.

Vi behöver fråga oss vad som är viktigt för oss bildlärare och varför de unga människorna här nedan på bilden ska kunna skapa digitala bilder?

Vision vart ska vi?
Punkter som är aktuella för oss bildlärare

  • På varje ny arbetsplats vi kommer till behöver vi bildlärare sätta oss in i hur just den arbetsplatsen fungerar med sin tekniska infrastruktur.
  • Vi behöver upprätta en digital struktur som passar för oss som träffar hundratals elever i veckan.
  • Vi behöver bestämma oss själva för hur mycket dokumentation som ryms inom vår arbetstid.
  • Vi behöver undersöka vad eleverna redan kan i form av både datorkunskaper, kunskaper i sitt intranät och ämnesspecifika kunskaper. Vad kan de just där och då och sedan utgå från var de är.
  • Vi behöver undersöka vad eleverna själva kan dokumentera eller vad vi måste dokumentera för att bedöma dem.
  • Vilka digitala stöd för bedömning behöver vi?
  • Vi behöver prova igenom det eleverna förväntas göra.
  • Vi behöver tutorials till gratisprogramvaror. Ständigt nya tutorials!
  • Vi behöver lära oss så mycket om digitala tekniker att vi kan bolla runt och lösa akuta digitala problem som uppstår dagligen. Det är viktigt att kunna bolla runt på inställningar både på Android- och iPhone-telefoner och molntjänster, överföringskablar och airdropping. Och lära oss framtidens teknik…
  • Vi behöver kunna arbeta med rektor och IT-tekniker och visa på behov, argumentera lösningsfokuserat och föra en ständig dialog. Peka på elevernas måluppfyllelse och uppfyllande av CI och KK. Använd gärna elevperspektiv – det här blir ineffektivt för eleverna med så få datorer per elev, för mycket lektionstid går åt…
  • Vi behöver bestämma vad som hör hemma i bildsalen! Kunskaper om Intranätet, IKT – Datorkunskap, MIK-frågorna. Vem, vilka ämnen tar vad?
  • Vilka är de ämnesspecifika kunskaperna i digitalt skapande? Men ändå vara beredda ta allt ovanstående! Vi behöver veta vilka de ämnesspecifika digitala kunskaperna är. T.ex. hur man exporterar bilder för olika typer av visning, bildkvalitet för skärm och utskrift, kvalitet för att kunna jobba med bildmontage. Vilka filformat används för bilder, vilken skillnad är det på dem?
  • Vi behöver lära eleverna använda sina mobiler. De flesta elever kommer att äga en telefon i sitt liv. Grundläggande att eleverna ska kunna hantera sin mobil som ett arbetsredskap. Hur gör vi med de som inte har? iPaden funkar liknande som telefonen. Bra.
  • Vi behöver hantera gränserna mellan arbetsplatsens digitala teknik och den privata tekniken. Frågor från eleverna som: Kan jag lämna in från min privata mail? Kan jag få ta med min dator? Får jag ta hem och fortsätta arbeta? Bilder tar tid. Speciellt de som har höga ambitioner.
  • Vi behöver fundera på var gränsen mellan privata konton och våra arbetsuppgifter på jobbet går. Om inte ett kommunikationssätt fungerar får vi välja ett annat.

Var och en av dessa punkter skulle kunna utgöra olika sektioner i ett ämneskonferensforum för oss bildlärare.

Jag började på en webbsida som heter www.skapadigitalabilder.se  tillsammans med mina elever, men är tyngd av pågående arbete och andra projekt på jobbet. Kanske om vi hjälps åt att vi kan utveckla denna. Hör av er ifall ni vill ha inloggning och börja labba.

Inspirationsworkshop på Skolforum

Välkommen på workshop med mig på Skolforum. Klockan 10.50 – 11.30 på måndag ställer jag fram en språkutvecklande workshop på Norra scenen. Det känns otroligt pirrigt må jag säga och det skulle vara väldigt roligt om ni hade möjlighet att komma förbi och prata. Jag kommer också att hänga lite i LRs monter.

Under dagen har jag förberett åtta olika arbetssätt som är elevaktiva och utgår från Studio Habits of Mind samt ordklasserna. De passar för alla stadier och de är enkla att föra samtal om efter att eleverna är klara. Jag hoppas att jag kan inspirera till  aktivt arbete med bildspråket.

Här är en glimt av måndagens övningar;

Bajspåsar – beskriva med hand och teckning eller med ord.

Färgläggningsbilder med berättande detaljer

Från enkla foliegubbar till installationer

Klassiska innovationsord

Prepositionsskulptur – bygg och samtala om bild

Ordlistor för att beskriva skulptur

Surrealistisk bild_ordlista

Utforska materialens möjligheter som Richard Serra och Jackson Pollock

(På tisdag och onsdag hittar ni mig på Konstfacks två dagar “Mission possible” men då kommer det handla om att implementera digitala bilder i bildundervisningen.)

Skelett-lektionstips inför helgfirandet vecka 44

Så här i Halloween och Alla helgons tider vill jag berätta om ett lektionsupplägg jag gjort flera gånger med elever ur alla årskurser. Kanske finns det något att plocka ur detta och göra till sitt!

Filmvisning om kommande högtid

Jag har börjat med att visa en kortfilm från CGI animation award. En tävling för blivande animatörer. 2013 fick kortfilmen en guldmedalj. Filmen visar den Mexikanska högtiden ”Dia de los Muertos” eller de dödas dag. Efter att vi sett filmen har eleverna fått tolka och analysera innehållet kort.

  • De fick berätta handlingen.
  • Hur kunde man se att det var just det filmen berättade?
  • Hur skiljer sig ”dia de los Muertos” från vår Alla Helgons dag eller Halloween?
  • Vad är gemensamt för högtiderna?

Eftersom jag under min grundskoletid hade PRAO vid kulturen i Lund brukar jag berätta om att jag fick vara med och gräva på en kyrkogård från 1200-talet. Att det inte var en hit att behöva spola bort lera från ett kranium, hur svårt det var att lägga ihop skelettdelarna till något som liknade en arm. Att de lät en präst välsigna skeletten igen innan de placerades i ett arkiv. Detta brukar öppna upp för små diskussioner kring döden och att vi inte pratar så mycket om den… att man i Mexiko gör bilder av skelett och att det ska de få göra nu. Vi talar om kopplingen till bildämnet, att anatomistudier är en förutsättning för att kunna teckna människor proffsigt. Att det var konstnärer och vetenskapsmänniskor i en och samma person som forskade hur människan var konstruerad…

Skissuppgift – att öva och pröva, vad är det?

Eleverna studerar en streckgubbe och ett bas-skelett som jag tecknat på tavlan/har på bild. De har fått svara på vilka skillnader det finns mellan bilderna. D.v.s. streckgubben har:

  • inga nyckelben som gör att armarna är lättare att få till
  • ingen bröstkorg
  • inga höftben
  • inget mellanrum för det viktigaste – benen kan röra sig lättare

Därefter skriver vi verb – saker man gör på tavlan. Cykla, springa, hoppa, rusa..

Tillsist får eleverna ut svarta papper och en vit färgpenna var. Deras uppgift är nu att skapa bilder av skelett som gör något. De ska visa mig hur de övar och prövar och gärna prövar systematiskt. Jag brukar teckna på tavlan hur jag försöker få till en skelettgubbe och rita dit flera armar på en gubbe innan jag får den rörelse jag är ute efter. Att just dessa ej suddade armar visar att eleverna har prövat systematiskt i denna uppgift.

Jag har också visat exempel på E,C,A nivå och de har fått ut denna självskattning. Vi har diskuterat vad väl fungerande sätt, varierat och idérikt är.

  
Något år och någon klass har haft lite längre lektion och då har jag haft en “brain break” i form av denna. Jag har också ibland lagt in den för att de ska fräscha upp anatomi-kunskaperna.

Det brukar också efterfrågas en bild på ett skelett så ibland har vi visat det på projektorn och ibland har de fått utskrivna bilder att ha vid sin bänk. Alla möjliga olika djur-önskningar har också det kommit upp, så det gäller att förbereda sig.

Som avslutning och ihop-plockning och städning har jag ibland visat Disney klassikern ”Silly symfony”.

 

Hinner du skapa egna bilder som bildlärare?

För någon vecka sedan så fick vi till slut ihop en träff, jag och några kursare från BI (Konstfacks bildlärarinstitution). Vi gick till vår “gamla prefekts”, Britt-Mari Kühlhorn, konstutställning på Hornsgatspuckeln.

Bildlärarträff på Galleri Bellman

Vad roligt! Flera av oss hade inte setts på 20 år. Sporadisk kontakt har vi hållit på Facebook. Jag kan verkligen rekommendera att få till en träff med gamla kursare.
Britt Marie målar relationen till fågeln på innergården, hur detta skapar relationer mellan grannar. Hur skapande utifrån fotoalbum kan ge nya relationer till vilka personerna på fotografierna egentligen var. Hur människors behov av ritualer uttrycktes efter terrorattentatet på Drottninggatan. Hur människor använde sig av olika symboler på en offentlig skulptur.

Ett estetiskt förhållningssätt till omvärlden

Vi hade ett långt samtal om varför, vad, hur och när vi skapar. Mycket skratt och igenkänningar. Att var sak har sin tid. Småbarnsåren, barnen flyger ut, pensionsåldern, döden i livet och relationer till andra och vår nyfikenhet på vår samtid och omvärld. Att skapandet finns där, centralt hela tiden. Gemensamt för oss bildlärare tror jag är att vi förhåller oss estetiskt till omvärlden. Men bildläraryrket suger också musten ur oss. Hur ska vi orka hålla på att skapa själva? Som en av oss sa; “- alla vill ha saker av mig hela tiden.” Detta får kattungen jag träffade på semestern illustrera. För varmt för att vara nyfiken – bildlärare behöver också siesta…

Ett råd som Britt Marie sa var att bygga in skapandet i vår vardag, att hålla på alltid! Några av oss väntar till sommaren och gör då ett större projekt. Det blir kanske ibland kravfyllt men är också en form av återhämtning. Men en skiss om dagen, ett opretentiöst krafs! som i längden håller det estetiska ögat igång och du kan se din utveckling över tid. Sök på instagram efter #onedrawingaday, #365project eller #enskissomdagen så hoppas jag ni blir inspirerade. Det finns också utmaningar som Jake Parkers #inktober som man kan ta sig an.

Göra egna exempel

På jobbet kan det vara så enkelt som att göra egna bildexempel och prova det du ska göra med eleverna, på dig själv. Att jobba igenom det projekt som eleverna ska göra. När du möter det eleverna möter så kan du upptäcka sådant som du behöver instruera om, samla argument för ett eller annat. Du stöter också på några av de problem eller möjligheter som kommer med uppgiften. När vi visar eleverna att vi också övar och prövar och experimenterar, så visar vi hur bildskapande går till. Att det är ett prövande, bara en bild, en utsaga, en berättelse om världen. Här nedan teckningar gjorda i klassrummet samtidigt som eleverna övade.

Urban sketchers

Till sist vill jag berätta om mitt sommarbesök av en bildlärare från New York som introducerade mig till Urban sketchers. De är ett community som dokumenterar sin stad en teckning i taget och de är världsomspännande så om du är på resande fot kan du surfa in och kolla om det finns lite teckningssugna människor som träffas i den stad där du är. Detta inspirerade mig till att ha skissblocket med mig mera. Här “rörliga modeller” på Rollers and Bowlers.

Handgjorda vykort och utställningsbesök med andra bildlärare

Mitt sommarbesök hade en bunt med färdigadresserade akvarellpapper att sända iväg som vykort med sig. Fram med lilla akvarellådan och hon gjorde en bild och skickade iväg. Det är också ett sätt att hålla sig igång. Även det att ta kontakt med andra bildlärare och gå på utställningar tillsammans är en vitamininjektion.

Vad gör du för att hålla igång din kreativa ådra?

Våga prova nytt – att omforma undervisningen.

Artiklar om lärares arbetsmiljö duggar tätt och många ställer sig frågan hur vi lärare ska orka vara kvar i yrket år efter år. Jag läser på bildlärarforum att många känner sig trötta och blir utmattade. Det är många som inte orkar jobba heltid eller rentav lämnar yrket för att arbetsmiljön är ohållbar. Vi är några som nu via facebookgruppen: Bildlärare i Sverige, utformar en arbetsmiljöenkät för bildlärare. Den kommer skickas ut till alla kommunombud i båda fackförbunden när den blir klar.

Men vad gör jag då själv i min vardag för att jag ska hålla i längden? Detta kommer inlägget att handla om. Jag har med min rektors förtroende fått lägga om undervisningen. Vanligast i bildämnet är väl att man har en bildkurs per årskurs och då alltid har flera olika kurser igång samtidigt. Det blir arbetstoppar vid växlingarna av arbetsområdena, då jag ska köra igång nytt samtidigt som jag ska bedöma föregående område. Ett arbete som är ohållbart i längden med så många elever att bedöma och anpassa undervisningen till. Detta har gjort att jag nu provar ett annat helhetsgrepp denna termin och det känns ju förstås spännande läskigt att skriva om något som kan gå lite hur som helst?!

Ett enda terminsupplägg på hela tjänsten 

I ett annat inlägg beskrev jag hur jag började terminen med namnbilder. Det var ett test för att känna på att ha “samma upplägg” för alla elever. Under tiden planerade jag upp terminen. Det för mig ganska stora omvälvande steget, är att jag kommer göra samma kurs för samtliga elever från åk 6 – åk 9. I klasserna finns en kunskapsspridning från E-nivå till A-nivå och kan jag hinna tillgodose en ännu bättre undervisning för alla, om jag frigör tid på detta sätt? Frigör jag på samma gång plats i min hjärna? Jag har planerat en provtermin och har försökt tillgodose så många behov som möjligt. Jag har inte gjort en planering för fyra år i ett svep men en struktur som kan fungera för att planera i längden.

Terminstrukturen:

1. Jag börjar med en fristående introduktionsuppgift medan jag planerar terminen. Här har jag tänkt ”text och bild i kombination”. På hösten blir det kanske kring egna namnet för bildmappen/portfolion. På våren något annat.
ca 3 veckor.

2. Sen blir det undervisning kring bildsalens olika stationer. En ny metod, teknik, begrepp, demonstration av arbetssätt och en kunskapsbas samt infallsvinklar på det eleverna ska jobba med sedan. Här är fokus på att man är aktiv på lektionerna och provar det nya jag erbjuder. Eleverna genererar också “börjor” samt idéer som eleverna kan utgå ifrån sedan.
ca 5-6 veckor

3. Därefter blir det en självständig fördjupningsuppgift utifrån ett tema.
ca 6 veckor – terminen ut.

Terminstema “Fogelströms Stockholm”

Denna “prova nytt termin” blev det ett Stockholmstema utifrån att Stockholm firar Per Anders Fogelström 100 år i år. Eleverna kommer göra Stockholmsbilder utifrån frågeställningarna kring Fogelströmsåret och ”Mina drömmars stad”. Förra gången utbildningsförvaltningen körde ett temaår så passade jag på att trycka böcker genom dem och detta kommer vi göra som dokumentation även denna termin. Bilden visar hur vi dokumenterade skolan med hjälp av spegeltryck.

Dokumentera skolan med hjälp av spegeltryck

Webbstjärnan

Jag kommer också att delta i Webbstjärnan med eleverna. Vi ska skapa en plattform kring att skapa digitala bilder. Denna kan komma många till del och det vore rent av roligt ifall flera skolor hängde på och deltog. Jag tänker att eleverna ska börja med att strukturera och fylla på med recensioner av appar och programvara, samt nästa termin göra egna tutorials hur man gör bilder. Nu känns det ju hemskt läskigt att ha gått ut med detta och berätta om planerna som jag inte förverkligat ännu. Tänk om det blir platt fall och inte alls blir bra. Jag kanske stryker deltagandet rent av! Men det kan ju å andra sidan bli en lärresurs nu i digitaliseringens tider – och kanske kommer jag försöka använda det i min föreläsning på Konstfack (Mission Possible).

Projektledare för 300 projekt

I slutet av terminen kommer jag att ha alla material igång samtidigt i salen och 350 elever som gör egna projekt. Skillnaden från tidigare terminer är att det är inom samma ämnesområde. Tala om att vi bildlärare får specialkunskaper. Hur får man 300 elever att överträffa sig själv, visa dem vad nästa steg kan vara, spåna idéer med dem. Det är ju detta som är så himla kul. Jag gillar att se stjärnor tändas i elevernas ögon. – Då ska jag, – får jag, – kan jag ta hem denna nu, – kan jag fota, – kan jag lägga mitt arbete på insta … att få eleverna att uttrycka sig.

Fördelar/Nackdelar

Från elevernas synvinkel så märker de nog inte särskilt stor förändring – de får samma bildundervisning fast alla får den samtidigt. Jag har valt sådant som ingen gjort tidigare eller en twist på något de äldre gjort tidigare. Eleverna är nyfikna på varandra och det byggs upp en förväntan om vad de ska göra när de får välja själva. Elevernas resultat blir en massverkan och underlag för roliga utställningar. Å andra sidan är det på detta sätt svårt att ämnesintegrera med andra ämnen. Det är något jag vill göra men behöver hitta andra former för.

Arbetsmiljö

Så här långt känner jag mig mindre splittrad. Det gör att jag är mer här och nu på lektionerna. Ställtiden är borta. Jag kan slipa på undervisningen – reflektera på ett annat sätt. Mer energi. Det är nog att individanpassa och hinna se 350 elever i veckan. Både jag och elevernas vinner på att få överblick. Vi har ett dokument med vad som krävs den här terminen. Vilka uppgifter, vad bedöms, när är inlämningarna. Men jag märker att bedöma och fylla i matrisen, för varje elevs första uppgift, den är redan försenad på grund av utvecklingssamtal, föräldramöte och orienteringsdag på ordinarie planeringstid. Där får jag kanske tänka om. Allt går ju att ändra och bara för det står något på en terminsplanering eller i ett blogginlägg, så kan det ju förändras med hur jag och eleverna tar oss framåt vecka för vecka.

Att undervisa för konstnärligt tänkande – TAB

Vad har du för vision om bildämnet? Vad vill du att eleverna ska få ut från din undervisning? Har du ställt dig dessa stora frågor?
Ibland slår det mig att i många klassrum, så ges eleverna liten frihet. Eleverna ska ofta följa ett visst recept fram till ett visst resultat, istället för att få utvecklas i att uttrycka sig själv och öva detta i olika material och med olika metoder.

TAB

Jag vill därför denna söndag berätta om vad som har stärkt mig bildpedagogiskt och utvecklat mig som bildlärare. För flera år sedan kom jag i kontakt med den amerikanska gräsrotsrörelsen: TAB, eller teaching for artistic behaviour eller choice-based art education. Den grundades på 70-talet av Katherine Douglas, John Crowe, Diane Jaquith mfl. För mig så funkar deras tänk ideologiskt.

Amerikanska lärare i bild möter ofta 400 elever i veckan. De har ofta korta 40-50 minuters lektioner. Så om du jobbar på förskola till gymnasiet, om du är ny i yrket eller gammal bildlärare, så läs noga, för här är ett recept i struktur! Varje TAB-lärare implementerar det som passar en själv. Jag har t.ex. ofta ”modified choice” vilket betyder att jag har kvar vissa områden eller uppgifter, men rör mig och eleverna mot ”full choice based classroom”.

Teaching for artistic behaviours hemsida

Varför tycker jag att vi ska titta på TAB?

  • I TAB vill man få eleverna självstyrande i klassrummet, (lära sig motivera sig själv).
  • Eleverna äger sina arbeten, de hittar på sina egna uppgifter – du behöver inte hitta på nya bilduppgifter…
  • Både process och produkt betonas.
  • TAB passar väl in i STEAM och 21th century skills då innovation och kreativitet, kritiskt tänkande och problemlösning betonas.
  • Bildsalen organiseras som en studio/ateljé som liknar ett ”makerspace”.
  • De svenska betygskriterierna i bildämnet och Hetlands 2013 ”studio thinking habits” eller artistic habits går väl ihop.

Jag kan verkligen rekommendera att gå in och titta runt på deras sidor för det är en guldgruva att gräva ur.

Kort om hur TAB-klassrum och undervisning organiseras

Klassrummet

Klassrummen organiseras i stationer efter tekniker. Det mesta finns framme för eleverna att använda. Grundläggande menyer över hur man arbetar finns uppsatt på väggarna i bildsalen för att eleverna ska kunna vara så självständiga som möjligt. Man övar eleverna i att ta ansvar för att kunna hämta och lämna sitt material och att städa snabbt så det blir tid över att skapa.

Undervisningen

Undervisningen går till så att man introducerar en station i taget över tid. Varje lektion ger man en så kort demonstration som möjligt, 5-10 min, av hur man använder något. Det kan också vara om begrepp – t.ex. vad man gör när man tecknar fel, spiller färg.
Därefter väljer eleverna var de vill börja arbeta. Man dokumenterar vilka stationer de arbetar vid. Sedan iakttar man som lärare eleverna och matar dem med mer och mer grundkunskaper som man ser att de behöver. För att utmana eleverna ger man ibland ”challenges” eller möjlighet arbeta tematiskt. Vid slutet av lektionen får eleverna dela någon upptäckt de gjort. De behöver lämna in ett par ”WOW” varje termin, det vill säga arbeten som eleven utvecklat över tid och har fördjupat sina kunskaper i. Det är alltså både fritt och styrt och eleverna jobbar mot kvalitativa arbeten. Som lärare uppmuntrar man risktagande, experimenterande, samarbete, berättande och uttryck. Eleverna dokumenterar och skriver konstnärliga uttalanden om sina bilder. Eleverna lär sig hur man kommer på idéer till bilder, metoder, uttryckssätt och att öva och pröva sig fram. Och det fungerar. Med respekt för varje individs utgångspunkt och motivation.

Här är två filmer från Ann Bedrick som också skrivit e-boken Choice without chaos:

Choice Without Chaos Opening Movie from Anne Bedrick on Vimeo.

A Typical Class Period from Anne Bedrick on Vimeo.

Jag vill avsluta med ett citat från Katherine Douglas, en av grundarna.
Detta skrev hon till bilder på ett facebookforum för någon månad sedan. Det var till bilder från en elevutställning som en av mina TAB-kollegor hade på sin skola, obs. min översättning;

– Får jag be om er uppmärksamhet Bildlärare!
– Vi behöver inte projekt, vi behöver inte Monets broar.
– Vi behöver inte göra som fröken.
– Vi behöver information om verktyg, material, tekniker,
tid att skapa och en mottagare för våra idéer.
– Vi har massor av idéer att visa er,
om ni ger oss stöd och uppmuntran.”
– Detta är vad din elevutställning säger till mig.
– Tack för att du visade elevbilderna – jag önskar att alla bildlärare fick se dem.

Gå in och upptäck TAB för jag tror alla elever behöver mer av TAB ute i skolorna.
Börja gräv här

Älskade, hatade matris – matriser i bildämnet.

Lärarutbildningarna har satt igång och i bildlärarforum cirkulerar det frågor om hur vi yrkesarbetande bildlärare arbetar med matriser. Över åren har jag gjort många olika matriser för att försöka få eleverna att se lärandemålet, jobba mot kvalité och göra tydligt hur bildbetyget är uppbyggt och vad det innehåller.  I det här inlägget tänker jag beskriva tre olika matriser som jag kommer fortsätta arbeta med.

Jag har ett hatkärleksförhållande till matriser. Ska vi verkligen ta tid att fylla i alla dessa matriser och hur använder jag dem. Bedömningsmatriser, lärandematriser och uppgiftsmatriser. Vem är de till för elever, lärare, eller föräldrar? Jag har främst två farhågor;

  1. Hur påverkas kreativiteten?

Mina största farhågor har gällt mitt ämnes kärna – kreativiteten.
Om jag konkretiserar för mycket, hur påverkas då elevernas resultat? I bildskapande är det så mycket som kan vara kvalitet, förutom det jag får ner på pappret. Jag är rädd att jag minskar det eleverna lämnar in om jag skriver för snäva kriterier. Det är också så att i och med att jag ofta gör väldigt öppna områden så kan jag fråga om det och det och det – men så får jag även in bevis på att en elev har kunskaper och visat även det och det och det – och kanske inte just det jag bad om! Hur klämmer jag in detta i uppgiftsmatrisen? En del elever gör bara minsta möjliga om det står i den grundläggande nivån. De vill inte vidare. Trist!

  1. Matris som feedback – blir det formativt eller summativt?

Den andra farhågan är matrisens ibland betygsliknande utseende kopplat till tiden vi har till förfogande i bildämnet. Hur mycket kan elever utvecklas på femton timmar i halvåret? Hur många matriser ska jag hinna fylla i innan terminen är slut för att de ska bli formativa hellre än summativa. Hur lång tid tar det för mig att skriva skriftlig feedback till 350 elever? Hinner jag inom arbetstiden?

Feedback i form av muntlig handledning under lektionerna räknar eleverna ofta inte som formativ feedback utan mera som hjälp att komma vidare med skapandet! Föräldrarna kan inte heller följa den feedback som är muntlig. Hur kan jag som bildlärare berätta om elevens kunskapsutveckling annat än i betyget? I bildmappen kan de se produkterna men process och reflektion då?

3 olika sorters matriser som jag använder.

Matris i form av checklista.

Den jag visar här ingår i en kunskaps/bedömningsmatris för bildframställning och redskap för detta. Jag skriver också ofta en lista som elever kan checka av, över vad uppgiften innehåller eller steg som de ska ta i en arbetsprocess. Eleverna får överblick över vad de ska göra eller i detta fallet kan lära sig.

Checklista över kunskaper i teckningsteknik

Matris till en specifik uppgift.

Här är ett exempel på en matris bara för det lilla specifika lärandemålet att teckna av/observera.  Att teckna det en ser, inte det en vet. Här har jag lagt till förmågan vi övar samt ett fält där eleven kan beskriva hur de ska komma vidare. Något som vi går igenom och diskuterar i klassen.

Självskattningsmatris att iaktta och avbilda

En-punkts-matrisen

Detta är den sista matrisen som löser vissa av mina farhågor som jag beskrev ovan! Jag stötte först på den hos Cult of Pedagogy och fördjupade mig sedan i en text av Jarene Fluckiger från University of Nebraska at Omaha från 2010. Tyvärr har jag inte sett så många exempel på om denna utformning vinner mark ute på skolorna, men jag kan verkligen rekommendera denna. Med denna matris kan även de som ofta gör minsta möjliga, sträva framåt och all sorts kvalitet kan fås in i matrisen. Jag som lärare behöver inte specificera alla olika nivåer i matrisen. Jag kan samla vad kvalitet är med mina elever och jag kan göra det för mig själv för att ha en ”bank” att ta av när jag ska skriva elevernas feedback. Eleverna kan tillsammans göra upp hur ett kvalitetsarbete ser ut. Exempelvis vad ska finnas med på ett bokomslag för att det ska se ut som ett bokomslag. Jag kan fylla i matrisen, eleverna kan ha matrisen som en checklista, föräldrarna kan se matrisen och eleverna kan använda samma matris för att göra kamratrespons eller “two stars and a wish”.  Och jag gillade speciellt att Jarene skriver:

Att sätta sina egna mål är bättre än att alltid följa mål satta av andra.

Jag kan plötsligt andas igen i dessa matristider… så här ser min enpunktsmatris från Namnmandala-uppgiften ut som jag skrev om häromveckan. Ni kan se att jag delat upp den efter produkt, process och reflektion samt att den följer kunskapskriterierna.

Helhetsskattning feedback i enpunktsmatris

Slutligen, ett komplement till matriser av alla de slag är klassrumsdiskussioner om kvaliteter.  Detta har jag skrivit om i andra blogginlägg. T.ex. här och här.

Matilda Åhalls nyutkomna bok Lärarens guide till Bild har fylligt och bra beskrivet kring hur en kan jobba med matriser och med olika arbetssätt i bild. Det är verkligen en guldgruva för alla som ska undervisa i bildämnet. Jag kan verkligen rekommendera den.

Öva din organisationsförmåga

Det här med att ämnesblogga är en kunskapsresa i sig. Vad innebär det att skapa texter utifrån sin yrkesvardag? Jag har märkt att jag behöver organisera tankar och reflektioner och dessutom sätta mig ned och bara skriva av mig, Dela upp texter i olika spår bygga ut dem till något begripligt. Jag behöver göra research och vika tid för reflektion, fånga inspiration i flykten o.s.v. Det är läskigt att bli läst och utvecklande att få syn på sig själv genom andra och jag önskar att fler lärare bloggade om sin vardag. Här finns en länk för att komma igång med det förresten.

Men nu ska det handla om att organisera sitt liv!

Att blogga är ju inte det enda projekt jag har utöver mitt heltidsarbete. Mitt trädgårdsintresse är stort med uppåt 300 kvm grönsaksodling, och en trädgårdsentusiasts tomt på 1400 kvm för människor, djur, och odlad natur. Så här i skolstart så kastar jag upp bollar i luften i en strid ström, samtidigt som det är skördetid. Till det kommer allt annat jag vill, måste och borde. Allt ska inte falla ner igen utan hållas i ett flöde där det går att andas samtidigt. Bildlärare har ett högt trackrekord av risk för utmattningssymptom. En av de saker jag kan göra för att eventuellt förebygga kanske kan vara att planera och prioritera så att jag inte hamnar där.

Innan skolstart letade jag efter hur jag kunde strukturera mitt bloggande och även organisera allt jag vill hinna med. Jag hittade ett system som jag tänkte dela med mig av. Nu har jag likt bilden övat mig i att organisera i ett par veckor och jag kan säga att jag är över förväntan nöjd. Kanske är det något för dig också?

För något år sedan hittade jag en app som heter Swipe. Det är en av många ”to do list-appar”. Den har jag använt, men nu ville jag ha en övergång där listorna hänger ihop med ett ställe där jag kan utveckla mitt bloggande. Mitt val blev att testa Evernote. Som lärare och elev i Stockholms stad, där jag arbetar, har man tillgång till OneNote som är liknande. Eftersom jag ville samla hela ”mig” så ville jag inte använda jobbets system. Onenote och Evernote kan du ha på Android, på Iphone, på platta, online på datorn, nedladdat på dator och det synkas så det är samma överallt. Här ligger en presentation av Anders Sporring om Evernote som jag tyckte förklarade bra vad det går ut på.

Ett ställe att samla allt på;

  • när jag ser något kul då fotar jag det med telefonen
  • när jag får en idé kastar jag ned en anteckning, även skisser
  • när jag sitter på möte kan jag göra minnesanteckningar
  • det finns microfon så jag kan spela in något
  • jag kan skriva dokument, tabeller, göra presentationer
  • jag kan spara ner saker från internet
  • jag kan ställa in påminnelser, koppla på mailboxen…
  • jag kan alltså samla allt på ett ställe och utgå från Evernote
  • Och det är gratis!

Denna gigantiska mängd information skulle inte vara någonting om en inte skulle ha en struktur för att hitta allt en vill komma ihåg. Ett system som är enkelt att tagga upp och sortera. Ett ”Sesam öppna dig”.

Sesam öppna dig

Den struktur jag provade har ursprung från David Allen som skrivit en populär bok som heter ”Få det gjort”. (Som jag inte läst.) Här finns länk till hur jag byggde upp min struktur. Jag taggar eller sätter nu etiketter på det som jag stoppar in och det är så enkelt att jag faktiskt gör det! För att kort berätta så gjorde jag tre böcker som jag döpte till:

På gång
Minnesanteckningar
Fått gjort

Grundtrådarna som jag lätt kan bläddra i:
.När
.Vad
.Var
.Aktiva Projekt
.Inaktiva Projekt
.Vem

Själva grejen är att organisera etiketterna som ovan för att få överblick och kunna arbeta effektivt. Därefter är etiketterna  kodade så att de är enkla att komma ihåg och använda. T.ex. ett @ framför mina olika projekt gör att jag snabbt kan välja någon av dem. Siffror framför när jag ska göra saker gör att jag får upp valen automatiskt för ska skriva in dem.

Hemma har jag laddat ned evernote på datorn, jag har använt mobilen flitigt och på jobbet har jag använt onlinevarianten. Än så länge är det smidigt och skapar en känsla av kontroll på livet.

Nu hoppas jag detta kan inspirera dig. Vad finns det fler för bra sätt att strukturera och komma ihåg? Vad använder du för någonting?

Lär känna eleverna utifrån bildämnets förmågor

Såhär i terminsstarten tänkte jag dela med mig av en stencil med “lära-känna-frågor” utifrån de olika förmågorna som ska övas i bildämnet. Stencilen har jag tänkt ska ligga i deras bildmapp som underlag för diskussioner. Kanske går vi igenom några frågor nu och några senare och vi kan återkomma till dem under terminen.

Lär känna eleverna och eleverna lär känna bildämnet

Även om jag har haft några elever i flera år kan det ändå vara intressant att se hur svaren förändras eller inte. Som bildlärare har jag ca 350 människor att lära känna. 350 väldigt viktiga möten varje vecka och det kräver en del arbete. Ibland behöver jag försöka hitta ingång till vad som intresserar en elev för att anpassa undervisningen så att den blir intressant. Att skapa relation är ju viktigt och på bara en lektion i veckan så behöver jag lite underlag. Stencilen kan vara ett underlag att utgå ifrån.

Jag vill också att eleverna ska förstå vad bildämnet går ut på och jag vill börja direkt på terminen med förmågorna. Jag kan också plocka upp intressanta svar jag får och knyta an till under terminen. T.ex. är jag nyfiken på vilka bilder de diskuterar med sina kompisar eller fascineras av. Jag ser vilka favoriter det finns i grupperna och kan vikta olika områden så att det passar dem. Stencilen finns här: till pdf dokumentet.

Förutom denna stencil så vill jag modellera hur en vanlig lektion går till redan första terminslektionen. Speciellt för de elever som är nya för mig. 25% av min tjänst byts ju ut varje år! Jag vill att de ska skapa på en gång! Att visa: Hur man går in sätter sig, får instruktioner, hämtar material, jobbar, städar, reflekterar och avslutar.

Uppstartsuppgift

Att göra något till utsidan på elevernas bildmapp, börjar jag varje höst med. Oftast har det gått ut på att jobba med bild och text i en layout Tidigare år har jag gjort en terminsplanering för varje årskurs (6-9) och då gjort fyra olika typer av uppgifter utanpå elevernas bildmappar. I år har jag färgkodat årskursernas mappar men alla elever kommer få jobba fram en symmetribild utifrån inspiration av sitt namn. De får leka med bokstäverna i sitt namn och kopiera upp en del/tårtbit till en mandala eller en spegelvänd bild. De får denna instruktion av mig.  Och denna powerpoint ligger till grund för uppgiften. Så samtidigt som alla terminsplaneringar ska göras och nya idéer och grepp ska tas, så har jag ett rikt material att börja alla mina 15 grupper bild med.

Namnmandala och symmetribild

Eleverna får skriva sitt namn och jag demonstrerar olika sätt att göra det framme på tavlan. Jag erbjuder en inplastad stencil med hur man gör blockbokstäver. Jag visar hur man planerar ord för att få bokstäverna lika stora och mellanrummen bra. Uppgiftsstencilen ger exempel på val och hänsynstaganden man kan göra när man skapar. Det är ett stöd och en steg för steg beskrivning som kan vara bra för de elever som vill att vi bryter ned uppgiften. Det är också för att visa hur mycket tänkande det finns i en process. Efteråt får eleverna fylla i en självbedömning och vi kommer också att samla kvaliteter tillsammans. Hur många veckor kan det här ta!!!

Olika ingångar till att manipulera fotografier

I detta inlägg tänker jag berätta lite om olika ingångar till arbete med pixelbaserade bilder. Jag hoppas jag kan inspirera till mer arbete med digitala bilder.

Det är så många bilder runt om oss idag som är manipulerade på olika sätt. Det har stor betydelse för vår uppfattning om världen och påverkar oss på olika vis. Att skapa digitala bilder är på samma gång enkelt och pilligt och tidsödande svårt. Med en mobiltelefon i handen är det bara några knapptryckningar bort att manipulera bilder, samtidigt tycker jag det är viktigt att visa på yrkesområden som använder sig av bildbehandling som ett hantverk t.ex. konstnären Erik Johansson. Han började som retouch och har byggt upp ett konstnärsskap. Här är prankar han bussresenärer med hjälp av Photoshop och en reklamtavla i form av extra bildskärm. Den här gillar eleverna! Och de vill gärna göra surrealistiska digitala collage.

För att eleverna ska få en god uppfattning om hur lätt det är att luras och laborera med bilder får de lära sig att använda gratisvarianterna: GIMP och Pixlr. Dessa kan de även hämta hem gratis hemma. Blir det ett ytterligare fördjupat intresse kan de hemma gå vidare till professionella Photoshop eller PaintShop pro.

För de elever som tycker att det är svårt att överblicka dessa program så har jag märkt att Superimpose på Ipad funkar jättebra. Det är avskalat och givetvis mindre, men om man lägger om arbetsordningen så fungerar det att göra komplicerade bilder ändå. I Superimpose har man bara två lager åt gången men om man sparar och öppnar bilden man vill göra flera gånger, så funkar det. Superimpose har även varit användbart när jag med enkla medel vill låta eleverna skapa digitala bilder.

Olika tillämpningar

Alla arbetsuppgifter behöver kanske inte göras noggrant och fördjupat. Ett exempel var att jag lät eleverna i åk 6 “kräla runt på gröna vaxdukar” (uppskattat) särskilt när en kallar dem greenscreen. (Det räcker gott med vilken enfärgad bakgrund som helst för att göra det enkelt att frilägga med trollspöet i programvaran.)

Eleverna hoppar på så vis in i en gemensam målning de gjort – ett par minuters jobb. Här finns möjligheter att hoppa in i historiska bilder likväl som handgjorda bilder. De kan sätta in sin skulptur i ett egentaget fotografi eller fejka ett resereportage. Här är en bild från ett arbete vi gjorde där vi lade ihop arkivbilder från Stockholmskällan och egna tagna fotografier på tema Stockholm då och nu. Fyra böcker trycktes som redovisning.

Steven och Marcus bild av köande människor "Staden då och nu"

Ibland har jag gått ut med elever och gjort forcerade perspektiv, bara med kamera, med Superimpose får man ytterligare möjligheter.

Forcerat perspektiv - balansera månen på ett finger.

Hantera digitala bilder
Det är viktigt är att elever idag lär sig hantera skyldigheter och rättigheter vad gäller bildhantering. I det centrala innehållet finns också inskrivet att eleverna ska kunna återanvända egna och andras bilder. Då behöver de veta vad copyright och creative commons innebär. Att kunna söka och ladda ned bilder med rätt licens och storlek för ändamålet är grundläggande.

Okända djur som startuppgift

För en första övning i GIMP har jag under flera år gjort “okända djur” med eleverna. För att inspireras får de då se på detta klipp.

De har fått börja att söka efter djurbilder på Flickr med licensrättigheten “modify” – bilder de får lov att förändra. Flickr är en community av bl.a. fotointresserade som lägger upp fantastiska bilder i större storlek. På så vis kan eleverna få bra kvalitet i sina bilder och inte råka ut för pixliga bilder. Eleverna behöver inte skaffa ett konto, bara skriva in ett sökord. Därefter kommer de till möjligheten att välja licens. Som lärare tycker jag att jag är skyldig att hänvisa eleverna till bra källor så att arbetet att hitta bilder inte drar ut på tiden.

Genomgångar på projektor

Jag brukar ha två genomgångar i GIMP, där eleverna enbart tittar och frågar. En första där jag går igenom ungefär; att nu ska vi hämta en veckotidning, sax, papper och klister – fast vi gör det i datorn i det här programmet istället! Jag säger att här har vi papperna – de kallas lager. Vi kan ändra ordningen i dem. Vi kan klistra ihop dem – det kallas sammanfoga. Istället för en sax så har vi flera olika saxar. Beroende på vilken bild de har så väljer de olika saxar. Dessa kallas markeringsverktyg. Det är en konst att markera snyggt. Jag brukar lära eleverna snabbmaskläget. Jag brukar också lära dem råklippa kring en del de vill ha och spara som en ny bild och därefter finklippa med suddgummit så att de får en fin bilddel.

Nästa genomgång brukar jag gå igenom de blå verktygen i GIMP. Det vill säga rotera, spegla, skala och skeva. Jag brukar också gå igenom smeta och klona för att eleverna ska kunna göra fina övergångar mellan de båda djuren. Klonstämpeln är lite kruxig att lära ut hur ctrl + klick fungerar för att sätta startpunkten för de pixlar de vill måla med. T.ex. för att täcka över en utstickande del av ett djur med hjälp av bakgrunden.

Handledningar

Handledningar på svenska och inspelade enkla handledningar är ett kapitel för sig. Det borde finnas många, men oftast får en lägga ned tid på att göra sitt eget arbetsmaterial. Här kunde vi verkligen gå ihop och vara metodiska. Här är en handledning som eleverna gillade, med stora pilar. Handledning till “frökenvampyr”. Det är en konst att göra instruktioner som fungerar. Att handleda elever framför datorn är också ett kapitel för sig. Det är nytt att arbeta digitalt för många och jag har helklass. Jag har därför valt att de får sitta två och två. Båda ska hålla i musen lika länge… jag har också valt att cirkulera runt rummet istället för att ha en hjälplista. De har också fått mycket uppmuntran att hjälpa varandra, ändå kan jag säga att det är väldigt intensiva lektioner där jag inte riktigt räcker till. Jag märker att elever börjar bli sämre på datorkunskap än för något år sedan.

Finn fem fel

Ytterligare en övningsuppgift eleverna fortsatt med är att göra en “finn fem fel” bild. De får spara ned en bild och därefter öppna och spara som en ny bild. Denna andra bild ska de göra fem förändringar på. Så bra förändringar att det är svårt att upptäcka dem. Därefter skriver vi ut båda bilderna och eleverna tycker det är roligt att försöka hitta “felen” på varandras bilder. Här kan de verkligen öva på att klona, byta färg och lära känna de olika verktygen.

Någonstans där det passar brukar jag även visa Doves reklamkampanj och några kända manipuleringar av nyhetsbilder som diskussionsunderlag för vad fejkade nyheter och stereotypiska bilder gör med vår uppfattning om världen och vår uppfattning av våra medmänniskor runt omkring oss.