Att undervisa för konstnärligt tänkande – TAB

Vad har du för vision om bildämnet? Vad vill du att eleverna ska få ut från din undervisning? Har du ställt dig dessa stora frågor?
Ibland slår det mig att i många klassrum, så ges eleverna liten frihet. Eleverna ska ofta följa ett visst recept fram till ett visst resultat, istället för att få utvecklas i att uttrycka sig själv och öva detta i olika material och med olika metoder.

TAB

Jag vill därför denna söndag berätta om vad som har stärkt mig bildpedagogiskt och utvecklat mig som bildlärare. För flera år sedan kom jag i kontakt med den amerikanska gräsrotsrörelsen: TAB, eller teaching for artistic behaviour eller choice-based art education. Den grundades på 70-talet av Katherine Douglas, John Crowe, Diane Jaquith mfl. För mig så funkar deras tänk ideologiskt.

Amerikanska lärare i bild möter ofta 400 elever i veckan. De har ofta korta 40-50 minuters lektioner. Så om du jobbar på förskola till gymnasiet, om du är ny i yrket eller gammal bildlärare, så läs noga, för här är ett recept i struktur! Varje TAB-lärare implementerar det som passar en själv. Jag har t.ex. ofta ”modified choice” vilket betyder att jag har kvar vissa områden eller uppgifter, men rör mig och eleverna mot ”full choice based classroom”.

Teaching for artistic behaviours hemsida

Varför tycker jag att vi ska titta på TAB?

  • I TAB vill man få eleverna självstyrande i klassrummet, (lära sig motivera sig själv).
  • Eleverna äger sina arbeten, de hittar på sina egna uppgifter – du behöver inte hitta på nya bilduppgifter…
  • Både process och produkt betonas.
  • TAB passar väl in i STEAM och 21th century skills då innovation och kreativitet, kritiskt tänkande och problemlösning betonas.
  • Bildsalen organiseras som en studio/ateljé som liknar ett ”makerspace”.
  • De svenska betygskriterierna i bildämnet och Hetlands 2013 ”studio thinking habits” eller artistic habits går väl ihop.

Jag kan verkligen rekommendera att gå in och titta runt på deras sidor för det är en guldgruva att gräva ur.

Kort om hur TAB-klassrum och undervisning organiseras

Klassrummet

Klassrummen organiseras i stationer efter tekniker. Det mesta finns framme för eleverna att använda. Grundläggande menyer över hur man arbetar finns uppsatt på väggarna i bildsalen för att eleverna ska kunna vara så självständiga som möjligt. Man övar eleverna i att ta ansvar för att kunna hämta och lämna sitt material och att städa snabbt så det blir tid över att skapa.

Undervisningen

Undervisningen går till så att man introducerar en station i taget över tid. Varje lektion ger man en så kort demonstration som möjligt, 5-10 min, av hur man använder något. Det kan också vara om begrepp – t.ex. vad man gör när man tecknar fel, spiller färg.
Därefter väljer eleverna var de vill börja arbeta. Man dokumenterar vilka stationer de arbetar vid. Sedan iakttar man som lärare eleverna och matar dem med mer och mer grundkunskaper som man ser att de behöver. För att utmana eleverna ger man ibland ”challenges” eller möjlighet arbeta tematiskt. Vid slutet av lektionen får eleverna dela någon upptäckt de gjort. De behöver lämna in ett par ”WOW” varje termin, det vill säga arbeten som eleven utvecklat över tid och har fördjupat sina kunskaper i. Det är alltså både fritt och styrt och eleverna jobbar mot kvalitativa arbeten. Som lärare uppmuntrar man risktagande, experimenterande, samarbete, berättande och uttryck. Eleverna dokumenterar och skriver konstnärliga uttalanden om sina bilder. Eleverna lär sig hur man kommer på idéer till bilder, metoder, uttryckssätt och att öva och pröva sig fram. Och det fungerar. Med respekt för varje individs utgångspunkt och motivation.

Här är två filmer från Ann Bedrick som också skrivit e-boken Choice without chaos:

Choice Without Chaos Opening Movie from Anne Bedrick on Vimeo.

A Typical Class Period from Anne Bedrick on Vimeo.

Jag vill avsluta med ett citat från Katherine Douglas, en av grundarna.
Detta skrev hon till bilder på ett facebookforum för någon månad sedan. Det var till bilder från en elevutställning som en av mina TAB-kollegor hade på sin skola, obs. min översättning;

– Får jag be om er uppmärksamhet Bildlärare!
– Vi behöver inte projekt, vi behöver inte Monets broar.
– Vi behöver inte göra som fröken.
– Vi behöver information om verktyg, material, tekniker,
tid att skapa och en mottagare för våra idéer.
– Vi har massor av idéer att visa er,
om ni ger oss stöd och uppmuntran.”
– Detta är vad din elevutställning säger till mig.
– Tack för att du visade elevbilderna – jag önskar att alla bildlärare fick se dem.

Gå in och upptäck TAB för jag tror alla elever behöver mer av TAB ute i skolorna.
Börja gräv här

Älskade, hatade matris – matriser i bildämnet.

Lärarutbildningarna har satt igång och i bildlärarforum cirkulerar det frågor om hur vi yrkesarbetande bildlärare arbetar med matriser. Över åren har jag gjort många olika matriser för att försöka få eleverna att se lärandemålet, jobba mot kvalité och göra tydligt hur bildbetyget är uppbyggt och vad det innehåller.  I det här inlägget tänker jag beskriva tre olika matriser som jag kommer fortsätta arbeta med.

Jag har ett hatkärleksförhållande till matriser. Ska vi verkligen ta tid att fylla i alla dessa matriser och hur använder jag dem. Bedömningsmatriser, lärandematriser och uppgiftsmatriser. Vem är de till för elever, lärare, eller föräldrar? Jag har främst två farhågor;

  1. Hur påverkas kreativiteten?

Mina största farhågor har gällt mitt ämnes kärna – kreativiteten.
Om jag konkretiserar för mycket, hur påverkas då elevernas resultat? I bildskapande är det så mycket som kan vara kvalitet, förutom det jag får ner på pappret. Jag är rädd att jag minskar det eleverna lämnar in om jag skriver för snäva kriterier. Det är också så att i och med att jag ofta gör väldigt öppna områden så kan jag fråga om det och det och det – men så får jag även in bevis på att en elev har kunskaper och visat även det och det och det – och kanske inte just det jag bad om! Hur klämmer jag in detta i uppgiftsmatrisen? En del elever gör bara minsta möjliga om det står i den grundläggande nivån. De vill inte vidare. Trist!

  1. Matris som feedback – blir det formativt eller summativt?

Den andra farhågan är matrisens ibland betygsliknande utseende kopplat till tiden vi har till förfogande i bildämnet. Hur mycket kan elever utvecklas på femton timmar i halvåret? Hur många matriser ska jag hinna fylla i innan terminen är slut för att de ska bli formativa hellre än summativa. Hur lång tid tar det för mig att skriva skriftlig feedback till 350 elever? Hinner jag inom arbetstiden?

Feedback i form av muntlig handledning under lektionerna räknar eleverna ofta inte som formativ feedback utan mera som hjälp att komma vidare med skapandet! Föräldrarna kan inte heller följa den feedback som är muntlig. Hur kan jag som bildlärare berätta om elevens kunskapsutveckling annat än i betyget? I bildmappen kan de se produkterna men process och reflektion då?

3 olika sorters matriser som jag använder.

Matris i form av checklista.

Den jag visar här ingår i en kunskaps/bedömningsmatris för bildframställning och redskap för detta. Jag skriver också ofta en lista som elever kan checka av, över vad uppgiften innehåller eller steg som de ska ta i en arbetsprocess. Eleverna får överblick över vad de ska göra eller i detta fallet kan lära sig.

Checklista över kunskaper i teckningsteknik

Matris till en specifik uppgift.

Här är ett exempel på en matris bara för det lilla specifika lärandemålet att teckna av/observera.  Att teckna det en ser, inte det en vet. Här har jag lagt till förmågan vi övar samt ett fält där eleven kan beskriva hur de ska komma vidare. Något som vi går igenom och diskuterar i klassen.

Självskattningsmatris att iaktta och avbilda

En-punkts-matrisen

Detta är den sista matrisen som löser vissa av mina farhågor som jag beskrev ovan! Jag stötte först på den hos Cult of Pedagogy och fördjupade mig sedan i en text av Jarene Fluckiger från University of Nebraska at Omaha från 2010. Tyvärr har jag inte sett så många exempel på om denna utformning vinner mark ute på skolorna, men jag kan verkligen rekommendera denna. Med denna matris kan även de som ofta gör minsta möjliga, sträva framåt och all sorts kvalitet kan fås in i matrisen. Jag som lärare behöver inte specificera alla olika nivåer i matrisen. Jag kan samla vad kvalitet är med mina elever och jag kan göra det för mig själv för att ha en ”bank” att ta av när jag ska skriva elevernas feedback. Eleverna kan tillsammans göra upp hur ett kvalitetsarbete ser ut. Exempelvis vad ska finnas med på ett bokomslag för att det ska se ut som ett bokomslag. Jag kan fylla i matrisen, eleverna kan ha matrisen som en checklista, föräldrarna kan se matrisen och eleverna kan använda samma matris för att göra kamratrespons eller ”two stars and a wish”.  Och jag gillade speciellt att Jarene skriver:

Att sätta sina egna mål är bättre än att alltid följa mål satta av andra.

Jag kan plötsligt andas igen i dessa matristider… så här ser min enpunktsmatris från Namnmandala-uppgiften ut som jag skrev om häromveckan. Ni kan se att jag delat upp den efter produkt, process och reflektion samt att den följer kunskapskriterierna.

Helhetsskattning feedback i enpunktsmatris

Slutligen, ett komplement till matriser av alla de slag är klassrumsdiskussioner om kvaliteter.  Detta har jag skrivit om i andra blogginlägg. T.ex. här och här.

Matilda Åhalls nyutkomna bok Lärarens guide till Bild har fylligt och bra beskrivet kring hur en kan jobba med matriser och med olika arbetssätt i bild. Det är verkligen en guldgruva för alla som ska undervisa i bildämnet. Jag kan verkligen rekommendera den.

Öva din organisationsförmåga

Det här med att ämnesblogga är en kunskapsresa i sig. Vad innebär det att skapa texter utifrån sin yrkesvardag? Jag har märkt att jag behöver organisera tankar och reflektioner och dessutom sätta mig ned och bara skriva av mig, Dela upp texter i olika spår bygga ut dem till något begripligt. Jag behöver göra research och vika tid för reflektion, fånga inspiration i flykten o.s.v. Det är läskigt att bli läst och utvecklande att få syn på sig själv genom andra och jag önskar att fler lärare bloggade om sin vardag. Här finns en länk för att komma igång med det förresten.

Men nu ska det handla om att organisera sitt liv!

Att blogga är ju inte det enda projekt jag har utöver mitt heltidsarbete. Mitt trädgårdsintresse är stort med uppåt 300 kvm grönsaksodling, och en trädgårdsentusiasts tomt på 1400 kvm för människor, djur, och odlad natur. Så här i skolstart så kastar jag upp bollar i luften i en strid ström, samtidigt som det är skördetid. Till det kommer allt annat jag vill, måste och borde. Allt ska inte falla ner igen utan hållas i ett flöde där det går att andas samtidigt. Bildlärare har ett högt trackrekord av risk för utmattningssymptom. En av de saker jag kan göra för att eventuellt förebygga kanske kan vara att planera och prioritera så att jag inte hamnar där.

Innan skolstart letade jag efter hur jag kunde strukturera mitt bloggande och även organisera allt jag vill hinna med. Jag hittade ett system som jag tänkte dela med mig av. Nu har jag likt bilden övat mig i att organisera i ett par veckor och jag kan säga att jag är över förväntan nöjd. Kanske är det något för dig också?

För något år sedan hittade jag en app som heter Swipe. Det är en av många ”to do list-appar”. Den har jag använt, men nu ville jag ha en övergång där listorna hänger ihop med ett ställe där jag kan utveckla mitt bloggande. Mitt val blev att testa Evernote. Som lärare och elev i Stockholms stad, där jag arbetar, har man tillgång till OneNote som är liknande. Eftersom jag ville samla hela ”mig” så ville jag inte använda jobbets system. Onenote och Evernote kan du ha på Android, på Iphone, på platta, online på datorn, nedladdat på dator och det synkas så det är samma överallt. Här ligger en presentation av Anders Sporring om Evernote som jag tyckte förklarade bra vad det går ut på.

Ett ställe att samla allt på;

  • när jag ser något kul då fotar jag det med telefonen
  • när jag får en idé kastar jag ned en anteckning, även skisser
  • när jag sitter på möte kan jag göra minnesanteckningar
  • det finns microfon så jag kan spela in något
  • jag kan skriva dokument, tabeller, göra presentationer
  • jag kan spara ner saker från internet
  • jag kan ställa in påminnelser, koppla på mailboxen…
  • jag kan alltså samla allt på ett ställe och utgå från Evernote
  • Och det är gratis!

Denna gigantiska mängd information skulle inte vara någonting om en inte skulle ha en struktur för att hitta allt en vill komma ihåg. Ett system som är enkelt att tagga upp och sortera. Ett ”Sesam öppna dig”.

Sesam öppna dig

Den struktur jag provade har ursprung från David Allen som skrivit en populär bok som heter ”Få det gjort”. (Som jag inte läst.) Här finns länk till hur jag byggde upp min struktur. Jag taggar eller sätter nu etiketter på det som jag stoppar in och det är så enkelt att jag faktiskt gör det! För att kort berätta så gjorde jag tre böcker som jag döpte till:

På gång
Minnesanteckningar
Fått gjort

Grundtrådarna som jag lätt kan bläddra i:
.När
.Vad
.Var
.Aktiva Projekt
.Inaktiva Projekt
.Vem

Själva grejen är att organisera etiketterna som ovan för att få överblick och kunna arbeta effektivt. Därefter är etiketterna  kodade så att de är enkla att komma ihåg och använda. T.ex. ett @ framför mina olika projekt gör att jag snabbt kan välja någon av dem. Siffror framför när jag ska göra saker gör att jag får upp valen automatiskt för ska skriva in dem.

Hemma har jag laddat ned evernote på datorn, jag har använt mobilen flitigt och på jobbet har jag använt onlinevarianten. Än så länge är det smidigt och skapar en känsla av kontroll på livet.

Nu hoppas jag detta kan inspirera dig. Vad finns det fler för bra sätt att strukturera och komma ihåg? Vad använder du för någonting?

Lär känna eleverna utifrån bildämnets förmågor

Såhär i terminsstarten tänkte jag dela med mig av en stencil med ”lära-känna-frågor” utifrån de olika förmågorna som ska övas i bildämnet. Stencilen har jag tänkt ska ligga i deras bildmapp som underlag för diskussioner. Kanske går vi igenom några frågor nu och några senare och vi kan återkomma till dem under terminen.

Lär känna eleverna och eleverna lär känna bildämnet

Även om jag har haft några elever i flera år kan det ändå vara intressant att se hur svaren förändras eller inte. Som bildlärare har jag ca 350 människor att lära känna. 350 väldigt viktiga möten varje vecka och det kräver en del arbete. Ibland behöver jag försöka hitta ingång till vad som intresserar en elev för att anpassa undervisningen så att den blir intressant. Att skapa relation är ju viktigt och på bara en lektion i veckan så behöver jag lite underlag. Stencilen kan vara ett underlag att utgå ifrån.

Jag vill också att eleverna ska förstå vad bildämnet går ut på och jag vill börja direkt på terminen med förmågorna. Jag kan också plocka upp intressanta svar jag får och knyta an till under terminen. T.ex. är jag nyfiken på vilka bilder de diskuterar med sina kompisar eller fascineras av. Jag ser vilka favoriter det finns i grupperna och kan vikta olika områden så att det passar dem. Stencilen finns här: till pdf dokumentet.

Förutom denna stencil så vill jag modellera hur en vanlig lektion går till redan första terminslektionen. Speciellt för de elever som är nya för mig. 25% av min tjänst byts ju ut varje år! Jag vill att de ska skapa på en gång! Att visa: Hur man går in sätter sig, får instruktioner, hämtar material, jobbar, städar, reflekterar och avslutar.

Uppstartsuppgift

Att göra något till utsidan på elevernas bildmapp, börjar jag varje höst med. Oftast har det gått ut på att jobba med bild och text i en layout Tidigare år har jag gjort en terminsplanering för varje årskurs (6-9) och då gjort fyra olika typer av uppgifter utanpå elevernas bildmappar. I år har jag färgkodat årskursernas mappar men alla elever kommer få jobba fram en symmetribild utifrån inspiration av sitt namn. De får leka med bokstäverna i sitt namn och kopiera upp en del/tårtbit till en mandala eller en spegelvänd bild. De får denna instruktion av mig.  Och denna powerpoint ligger till grund för uppgiften. Så samtidigt som alla terminsplaneringar ska göras och nya idéer och grepp ska tas, så har jag ett rikt material att börja alla mina 15 grupper bild med.

Namnmandala och symmetribild

Eleverna får skriva sitt namn och jag demonstrerar olika sätt att göra det framme på tavlan. Jag erbjuder en inplastad stencil med hur man gör blockbokstäver. Jag visar hur man planerar ord för att få bokstäverna lika stora och mellanrummen bra. Uppgiftsstencilen ger exempel på val och hänsynstaganden man kan göra när man skapar. Det är ett stöd och en steg för steg beskrivning som kan vara bra för de elever som vill att vi bryter ned uppgiften. Det är också för att visa hur mycket tänkande det finns i en process. Efteråt får eleverna fylla i en självbedömning och vi kommer också att samla kvaliteter tillsammans. Hur många veckor kan det här ta!!!

Olika ingångar till att manipulera fotografier

I detta inlägg tänker jag berätta lite om olika ingångar till arbete med pixelbaserade bilder. Jag hoppas jag kan inspirera till mer arbete med digitala bilder.

Det är så många bilder runt om oss idag som är manipulerade på olika sätt. Det har stor betydelse för vår uppfattning om världen och påverkar oss på olika vis. Att skapa digitala bilder är på samma gång enkelt och pilligt och tidsödande svårt. Med en mobiltelefon i handen är det bara några knapptryckningar bort att manipulera bilder, samtidigt tycker jag det är viktigt att visa på yrkesområden som använder sig av bildbehandling som ett hantverk t.ex. konstnären Erik Johansson. Han började som retouch och har byggt upp ett konstnärsskap. Här är prankar han bussresenärer med hjälp av Photoshop och en reklamtavla i form av extra bildskärm. Den här gillar eleverna! Och de vill gärna göra surrealistiska digitala collage.

För att eleverna ska få en god uppfattning om hur lätt det är att luras och laborera med bilder får de lära sig att använda gratisvarianterna: GIMP och Pixlr. Dessa kan de även hämta hem gratis hemma. Blir det ett ytterligare fördjupat intresse kan de hemma gå vidare till professionella Photoshop eller PaintShop pro.

För de elever som tycker att det är svårt att överblicka dessa program så har jag märkt att Superimpose på Ipad funkar jättebra. Det är avskalat och givetvis mindre, men om man lägger om arbetsordningen så fungerar det att göra komplicerade bilder ändå. I Superimpose har man bara två lager åt gången men om man sparar och öppnar bilden man vill göra flera gånger, så funkar det. Superimpose har även varit användbart när jag med enkla medel vill låta eleverna skapa digitala bilder.

Olika tillämpningar

Alla arbetsuppgifter behöver kanske inte göras noggrant och fördjupat. Ett exempel var att jag lät eleverna i åk 6 ”kräla runt på gröna vaxdukar” (uppskattat) särskilt när en kallar dem greenscreen. (Det räcker gott med vilken enfärgad bakgrund som helst för att göra det enkelt att frilägga med trollspöet i programvaran.)

Eleverna hoppar på så vis in i en gemensam målning de gjort – ett par minuters jobb. Här finns möjligheter att hoppa in i historiska bilder likväl som handgjorda bilder. De kan sätta in sin skulptur i ett egentaget fotografi eller fejka ett resereportage. Här är en bild från ett arbete vi gjorde där vi lade ihop arkivbilder från Stockholmskällan och egna tagna fotografier på tema Stockholm då och nu. Fyra böcker trycktes som redovisning.

Steven och Marcus bild av köande människor "Staden då och nu"

Ibland har jag gått ut med elever och gjort forcerade perspektiv, bara med kamera, med Superimpose får man ytterligare möjligheter.

Forcerat perspektiv - balansera månen på ett finger.

Hantera digitala bilder
Det är viktigt är att elever idag lär sig hantera skyldigheter och rättigheter vad gäller bildhantering. I det centrala innehållet finns också inskrivet att eleverna ska kunna återanvända egna och andras bilder. Då behöver de veta vad copyright och creative commons innebär. Att kunna söka och ladda ned bilder med rätt licens och storlek för ändamålet är grundläggande.

Okända djur som startuppgift

För en första övning i GIMP har jag under flera år gjort ”okända djur” med eleverna. För att inspireras får de då se på detta klipp.

De har fått börja att söka efter djurbilder på Flickr med licensrättigheten ”modify” – bilder de får lov att förändra. Flickr är en community av bl.a. fotointresserade som lägger upp fantastiska bilder i större storlek. På så vis kan eleverna få bra kvalitet i sina bilder och inte råka ut för pixliga bilder. Eleverna behöver inte skaffa ett konto, bara skriva in ett sökord. Därefter kommer de till möjligheten att välja licens. Som lärare tycker jag att jag är skyldig att hänvisa eleverna till bra källor så att arbetet att hitta bilder inte drar ut på tiden.

Genomgångar på projektor

Jag brukar ha två genomgångar i GIMP, där eleverna enbart tittar och frågar. En första där jag går igenom ungefär; att nu ska vi hämta en veckotidning, sax, papper och klister – fast vi gör det i datorn i det här programmet istället! Jag säger att här har vi papperna – de kallas lager. Vi kan ändra ordningen i dem. Vi kan klistra ihop dem – det kallas sammanfoga. Istället för en sax så har vi flera olika saxar. Beroende på vilken bild de har så väljer de olika saxar. Dessa kallas markeringsverktyg. Det är en konst att markera snyggt. Jag brukar lära eleverna snabbmaskläget. Jag brukar också lära dem råklippa kring en del de vill ha och spara som en ny bild och därefter finklippa med suddgummit så att de får en fin bilddel.

Nästa genomgång brukar jag gå igenom de blå verktygen i GIMP. Det vill säga rotera, spegla, skala och skeva. Jag brukar också gå igenom smeta och klona för att eleverna ska kunna göra fina övergångar mellan de båda djuren. Klonstämpeln är lite kruxig att lära ut hur ctrl + klick fungerar för att sätta startpunkten för de pixlar de vill måla med. T.ex. för att täcka över en utstickande del av ett djur med hjälp av bakgrunden.

Handledningar

Handledningar på svenska och inspelade enkla handledningar är ett kapitel för sig. Det borde finnas många, men oftast får en lägga ned tid på att göra sitt eget arbetsmaterial. Här kunde vi verkligen gå ihop och vara metodiska. Här är en handledning som eleverna gillade, med stora pilar. Handledning till ”frökenvampyr”. Det är en konst att göra instruktioner som fungerar. Att handleda elever framför datorn är också ett kapitel för sig. Det är nytt att arbeta digitalt för många och jag har helklass. Jag har därför valt att de får sitta två och två. Båda ska hålla i musen lika länge… jag har också valt att cirkulera runt rummet istället för att ha en hjälplista. De har också fått mycket uppmuntran att hjälpa varandra, ändå kan jag säga att det är väldigt intensiva lektioner där jag inte riktigt räcker till. Jag märker att elever börjar bli sämre på datorkunskap än för något år sedan.

Finn fem fel

Ytterligare en övningsuppgift eleverna fortsatt med är att göra en ”finn fem fel” bild. De får spara ned en bild och därefter öppna och spara som en ny bild. Denna andra bild ska de göra fem förändringar på. Så bra förändringar att det är svårt att upptäcka dem. Därefter skriver vi ut båda bilderna och eleverna tycker det är roligt att försöka hitta ”felen” på varandras bilder. Här kan de verkligen öva på att klona, byta färg och lära känna de olika verktygen.

Någonstans där det passar brukar jag även visa Doves reklamkampanj och några kända manipuleringar av nyhetsbilder som diskussionsunderlag för vad fejkade nyheter och stereotypiska bilder gör med vår uppfattning om världen och vår uppfattning av våra medmänniskor runt omkring oss.

Digital bild – vektorbilder i bildämnet.

Förra veckan skrev jag om en struktur till digitalt bildskapande att gå från små enkla appar till att eleverna efter intresse kan gå över till mer avancerade program på dator. Det som är speciellt med vektorbilder är att man kan förstora och förminska dem utan kvalitetsförlust. Illustrationer, skyltar, affischer, loggor är exempel på tillämpningar för vektorbilder. I grundskolan har det för mig hittills blivit mycket pixelbaserade bilder, att redigera foton och göra collage. Jag har tidigare arbetat med dataprogrammet Illustrator på gymnasiet men på grundskolan har jag för dessa typer av produkter mest arbetat för hand. Därför blev jag glad åt att hitta en bra app som ingång för att utveckla att skapa med vektorbilder i grundskolan. För en månad sedan introducerade jag appen i mer fria arbetsområden där eleverna kan välja verktyg och material själv. Det gav mersmak, så jag kommer fortsätta utveckla användningsområden.

Eftersom jag skaffat 15 Ipads till bildsalen valde jag appen Assembly  som ingång till vektorprogram. Därefter kan eleverna gå över till dator och t.ex. det större gratisprogrammet Inkscape  som också går att ladda ned gratis hemma både PC och Mac. Fördjupas intresset så finns professionella Illustrator och Corel draw att gå vidare med hemmavid. I Assembly finns färdiga bilddelar att sätta samman till helheter. Det kräver att eleverna övar sin föreställningsförmåga att vara kreativa och se vad delarna kan bli om de sätts ihop.

Hjälpavsnittet är utformat med enkla instruerande animationer som är bra att sätta i händerna på elever, t.ex. har det fungerat bra till mina klassintegrerade nyanlända i bildsalen då de kunnat komma igång på egen hand. Typiskt för vektorprogram är att man kan gruppera, låsa och låsa upp, lägga delar framför och bakom varandra. Ska man göra en figur designar man t.ex. en arm, grupperar objekten, kopierar och spegelvänder till den andra armen.

Övningsuppgifter

Assembly har låg ingångströskel på så vis att man kan förändra en befintlig bild och på så sätt lära sig. Här en skärmdump av en färdig bild på en kanin och den vädurskanin som jag experimenterade fram.  En lagom första uppgift för att lära sig funktionerna i programmet.

Digitalt skapande i assemblys färdiga bilder förändra färdig vektorbild i assembly för att lära dig

Min elev Hugo Viking, tyckte om appen och gjorde flera hjältar till sitt arbete, här är en av dem.

Hugo Vikings hjälte i Assembly vektorbild
Det är bra med symmetriska bilder, för det gör att eleverna lär sig ett bra arbetstänk i att göra en vektorbild. De designar en del, gruppera den, kopierar delen och sedan kanske speglar de eller vrider delen till en ny position. Jag provade detta för att lära mig appen.

digitalt skapande, en insekt i en symmetrisk vektorbild.

Andra tillämpningsuppgifter

När jag gjorde research för appen så hittade jag denna tutorial som utgår från ett fotografi/teckning och visar hur man kan skapa en illustration.

Detta provade jag också och utgick från ett självporträtt för att göra en egen emoji. Att ha ett foto som bakgrund fungerade utmärkt, men när jag skickade bilden i ett i-message så blev den väldigt stor och klumpig. Jag behöver göra mer research för att få det i rätt storlek och kanske att jag kan komma tillbaka till hur man kan skapa egna emojis i ett annat inlägg.

Slutligen provade jag att göra en reklamsnutt för appen till min bildämnesblogg, den sparades i mp4 och jag la upp den på mitt youtube-konto för att sedan länka den till bloggen. Att spara sin bild som en liten film öppnar upp för ytterligare tillämpningar, att lägga in klipp i sina filmer, göra små reklamanimationer…

 

Kollegialt lärande

Genom det här inlägget har jag också visat hur man själv kan prova sig fram och lära känna ett program eller en app. Samla på sig tillämpningssätt och hitta på uppgifter genom att själv laborera i programvaran. Leta tutorials både att prova själv och till att sätta i elevernas händer. Jag gjorde också bildresearch genom att göra en bildsökning på assembly och upptäcka bilder gjorda i appen.

Tänk om vi bildlärare skulle arbeta tillsammans med att prova nytt, för att effektivisera och underlätta vårt arbete. Jag vill därför avsluta med att göra en efterlysning på bildlärare som vill samla bra material tillsammans, t.ex. tutorials till olika programvara. Välkomna att höra av er. Varför ska vi ensamma uppfinna hjulet gång på gång. Varför utnyttjar vi inte att vi kan samla in inspiration och bra material tillsammans? Flera personer kan pinna tillsammans eller skapa spellistor tillsammans. Här är mina listor:

Pinterest-board som handlar om Assembly
Youtube-spellista som handlar om Assembly
Youtube-spellista om Inkscape

Värdet av digitala bildexperiment och att ha god struktur på det digitala

Bildämnet har ganska få timmar på schemat i förhållande till alla grunder vi ska lära eleverna. När det gäller att skapa digitala bilder, vilka av alla programvaror ska vi då välja och vad ska vi lära eleverna? Jag tror vi vinner mycket på att över tid strukturera för att få en genomtänkt undervisning.

Från enkelt till avancerat

Jag tycker det känns viktigt att lära ut att det finns pixelbaserade och vektorbaserade programvaror för bildskapande och att de har olika användningsområde men också att de delvis överlappar varandra. Jag har skaffat 15 Ipads till bildämnet och det återstår att se hur länge dessa håller innan de är för gamla. Än så länge tycker jag att det verkar gå in flera användningsområden i samma verktyg. Fotografering, film, animation, presentation, experimenterande och dokumentation. Jag kommer visa hur enkla appar blir inkörsport och inblick till större och mer avancerade programvaror. För de flesta elever så kanske det kan räcka att skapa digitala bilder i dessa enkla program. Blir de sedan mer intresserade kan de gå vidare.

Jag kommer fortsätta ta upp digitala bilder i några blogginlägg. I detta inlägg betonar jag vikten av att själv experimentera med digitala bilder liksom att uppmuntra eleverna till detta. I ett annat inlägg kommer jag visa hur jag arbetar med vektorbaserade bilder och ett tredje inlägg hur jag organiserat arbetet med pixelbaserade bilder.

Välja programvara

När jag väljer programvaror vill jag att de är ganska öppna och breda så att de går att använda till många olika typer av uppgifter. Ämnesspanare Ivana Eklund har skrivit om att utvärdera programvara för SFI-undervisning och i inlägget finns länkar och tips för oss bildlärare också. Det gäller också att veta vad man ska ha bilderna till i slutet. Att tänka igenom och dela upp de uppgifter du genomför i din undervisning så att de ger kunskaper i olika logiska processer. Att anpassa bilder för skärmvisning i ena uppgiften. Förbereda bilder för tryck i en annan. Samtidigt med alla mobiler och Ipad-appar så finns det många små effekter och roliga små appar som ofta dessutom är gratis. Då kan man ladda ned bara för ett smalt ämnesområde eller till att experimentera med.

Värdet av att experimentera

Som bildlärare bollar jag runt med 350 elevers idéprocesser i huvudet varje vecka och för mig har det varit svårt att också få ro till eget skapande. Men bilder är det roligaste som finns och med jämna mellanrum leker jag med olika appar på min telefon. I mitt arbete uppmuntrar jag också lek eller experiment i olika appar och det har varit inspirerande att tänka; att jag kan gå från det digitala till det traditionella analoga (hantverksmässigheten  – att sträva efter kvalitet finns i båda) och tvärtom. Experimenterandet ger inspiration till vidare arbete. Givetvis blir bilderna bättre om man har en idé om vad man vill åstadkomma och dessutom vet hur man kommer dit. Därför behöver både eleverna och jag se ett flöde av bilder och experimentera i olika material och verktyg för att ta med erfarenheterna till nästa bildskapandetillfälle. Det är ju också processer vi bildlärare ska bedöma eleverna i och processen måste få ges utrymme. Här kommer några exempel.

Exempel

I detta självporträtt experimenterade jag först med Iphoneappen SuperPhoto där jag ställde in en färgskala jag ville ha samt reducerade antalet färger i bilden. Därefter stoppade jag in den i PolyGen där jag pillade med geometrin i noderna. Den andra bilden är från förra årets bal för åk 9. Bilden tyckte jag blev kanonbra, men om jag skulle använda den på webben behövde jag avidentifiera eleverna. Detta gjorde jag i SuperPhoto. Båda bilderna är jag sugen på att måla.

Experiment med foto i flera appar för att sedan måla bild. Geometriska noder 

Prisma var en fluga för ett halvår sen och denna skulle man kunna experimentera i med fotografering kopplat till konsthistoria och ta reda på i vilken stil de hämtat filterna ifrån. Här är en marmorerad bil från Gröna Lund och en expressiv blombild.

 

Rollworld
Den här appen rullar ihop bilder till ett klot. Mitt eget ansikte har jag ju alltid till hands och vips åkte det in i appen och till min förvåning kom Shreck ut! Så fick jag ett alter ego som har varit användbart när det ska kläs ut på jobbet. Vips åkte sedan resten av familjen in i appen. Bildlärare har tålmodiga familjer…det är inte alla bilder som blir något. Det gäller att experimentera precis som i t.ex. fotografering.

Slutligen har jag experimenterat med olika superimposition-effekter. Det är när man placerar en bild över en annan bild så att en ny effekt eller betydelse uppstår. För att hitta sådana exempel kan man söka på t.ex. blending photos, fuse, dubbelexponering, double exposure. Några appar som hjälper en att göra dessa effekter är t.ex. Photoblend, Fused och Splitpic. Nedan är två bilder från en gymnastiklektion sammansmälta med Photoblend och en dubbelexponering av en familjemedlem och den läckra kålroten Superschmelz i Fused. Nu hoppas jag att jag inspirerat till mera experiment med digitala bilder.

Exempel på superimposition i bild exempel på superimposition i bild

Inspireras av varandra

Det är första maj och i fredags var det bildämnets dag. Idag vill jag hylla de små initiativen som gör att vi bildlärare hakar på varandra och utvecklas. Som Malin Jönsson som startade bildämnets dag, #bildchatt på twitter och även ett initiativ till ett gemensamt forum. Och jag vill hylla alla de bildlärare som hoppar på någon annans initiativ för många bäckar små…

Det får mig att fundera på vem som tänker på oss bildlärare. Vem uppmuntrar vårt ämneskollegiala lärande? Vem ordnar fortbildning till oss? Vi själva? Var ska drivet komma ifrån? Oss själva? Vi bildlärare utgör en del av facket. Vad kan vi göra tillsammans?

Logga för bildämnets dag 28 april 2017

Bildämnets dag den 28 april firades lite mer i år än förra och fick lite mer uppmärksamhet i år. Jag gjorde förra året Sverigepremiär på ett Task Party i Oliver Harings tappning på skolan, något som skapar social samhörighet på skolan. I år fick jag besök av en bildlärarkollega från Norrköping. Nämligen Elena Petersson med 24 år i yrket, 12 år i Ryssland och Mongoliet, 12 år i Sverige och en sann entusiast för ämnet. Hon kom, såg och bekräftade både mig och elevernas arbete. Jag såg och bekräftade hennes arbete. Hon talade om för mig att hon såg att jag älskar mitt jobb. Hon gav mig nya perspektiv på det jag gör. Vi fick och gav inspiration åt varandra och vi utbytte idéer. De här mötena är guld värda. För det är mötena med andra människor som utvecklar.

Så tag kontakt med andra bildlärare för det är bra med kollegor!

För en tid sedan tog jag tjänstledigt, åkte ned till Norrköping för att prata bedömning och bildämnet med bildlärarna i Norrköpings kommun. De har fått till stånd ett kommunnätverk som sammankallas av försteläraren i bild. De ses ett par gånger per termin med olika tema varje gång. Denna gång hade de fått till en studiedag. Det var en blandad grupp av VFU-studenter, nyfärdiga och gamla i gamet som jag träffade, några kände varandra väl, några var nya i nätverket.

Så vad gör du på din nästa ämneskonferens? Bjud in en kollega? Åk och kolla in en annan bildsal. Vi har många gemensamma frågor. Börja nätverka!

Digitalt skapande med mobilkamera och appar

Digitalt skapande i motvind

En av bildämnets fyra förmågor är att skapa bilder digitalt och för varje år så blir det lättare att göra detta genom teknikutvecklingen. Tack för det, verkligen… De tekniska förutsättningarna runt om på skolor ser väldigt olika ut. För egen del har jag fått bygga upp digital bild på alla skolor jag kommit till, ofta med liten förståelse från skolledning.

Digitalt skapande är sedan länge inskrivet i bildämnet och om jag förstått det rätt behövde ingen ytterligare justering göras i bildämnets kursplan i och med digitaliseringsrapporten. Det ansågs redan vara bra uttryckt i bildämnets kursplan. Men bildämnet utvärderades för något år sedan och då blev det tydligt att vi bildlärare har varit dåliga på att implementera digitalt skapande ute på skolorna. Många med mig vet hur vi får kämpa och trolla med knäna ute på skolorna för att kunna öva eleverna i att skapa digitalt. På bildinstitutionen på min nuvarande arbetsplats fanns enbart två enkla kompaktkameror och två datorer när jag startade. Det gäller att skapa en struktur för det digitala och utveckla denna varje år för att kunna bygga upp undervisningen så att den uppfyller kursplanen i bild.

Med enkla medel

I det här inlägget beskriver jag ett ett arbetsområde där eleverna skulle berätta genom att skapa digitala bilder med sina egna mobilkameror. Jag undersökte hur många åk 8 som hade mobilkamera och det gick ihop sig så att ca 4 elever av 107 lånade bildämnets digitala kompaktkameror! Jag tror att mobilkameran snart kommer vara det vanligaste undervisningsverktyget. Det är klart att eleverna ska kunna hantera alla möjligheter som de har i fickan. Som alltid är bilduppgiften sammansatt av många olika centrala innehåll och det blir tydligt för eleverna och oss om vi bryter ner uppgiften i olika moment. Eleverna behöver lära känna uttrycksformen de ska använda, i det här fallet bildreportaget. De behöver analysera denna form av berättande. De behöver lära sig hantera kameran, tekniken för att kunna berätta effektivt. Kan de inte ställa in ljus så blir det svårt att få tydliga bilder av det de vill berätta om.

Bildreportage

Åk 8 hade fortfarande PRAO-period och de fick i uppgift att fotografera och sammanställa ett yrkesreportage eller ett arbetsplatsreportage i form av ett enkelt bildcollage. Det var egentligen när eleverna kom tillbaka och skulle redovisa sina reportage som det blev tydligt och en väldigt bra diskussion kring om det var ett yrke de berättat om eller om det var en arbetsplats de beskrivit. Vilket intresserade dem mest, att i framtiden arbeta på en viss arbetsplats eller med ett visst yrke? Riktigt intressant diskussion blev det, vilket jag inte förutsett innan de gav sig ut.

Hur kommunicerar ett bildreportage?

Det första var att vi gemensamt tittade på några bildreportage från föregående års årets bild tävling.  Vi gick igenom vad ett bildreportage är, att berätta en historia i bildform. Reportage var ett nytt begrepp. Vad är en dokumentärbild och en arrangerad bild? En objektiv- eller subjektiv bild? Vilken funktion har bilderna i berättelsen? Ett reportage kan berätta med olika typer av bilder som etableringsbild, miljöbild, händelsebild – vilka av dessa kunde eleverna känna igen i ”årets bild”- reportagen?

Skyldigheter/Rättigheter – Etiska hänsynstaganden

Därefter gick vi igenom vilka rättigheter och skyldigheter när det gäller fotografering som gäller på arbetsplatser, fotograferingstillstånd, etiska hänsynstaganden m.m. Eleverna fick öva att fråga om lov.

Streetfotopromenad

Bildexempel på streetfoto med en ovanlig bil
Vi ägnade en lektion åt en streetfotopromenad, åt själva fotograferingshantverket, att en måste dansa runt motiven, gå närmre, stå på stol, gå ner på knä samt hålla mobilkameran stabilt, andas ut, händerna stöds av kroppen och så vidare. Att en måste hålla ögonen öppna och leta motiv som om det var i en främmande värld vi besöker för första gången. Att gå ut en timme tillsammans i grupp med olika fotouppdrag var något nytt för eleverna. Vi tittade på olika sorters digitala kameror och pratade om vad en kan tänka på för att få bra bilder. Vad kan en ställa in på mobilen? Vitbalans, elljus/dagsljus? Upplösning/pixlar? Det var inte många som undersökt sin egen mobilkamera.

Planera sitt reportage i förväg

Innan eleverna gav sig ut på PRAO fick de planera sitt reportage i förväg på ett formulär och hjälpas åt fantisera och ”brainstorma” vilka bilder de kunde fotografera på sina olika arbetsplatser dels för att vara mer förberedda och för att kunna förklara uppgiften ute på sina arbetsplatser. De elever som skulle ut på skola/förskola fick också förslag från klassen hur de kunde fotografera och berätta utan att avslöja barnens identitet. Några elever kom även att göra alternativa reportage på grund av att de inte fick fotografera alls på PRAON.

Öva förmågan att presentera digitala bilder

Jag letade i förväg upp några enkla collage-appar för respektive Android och iPhone samt några online-varianter som jag rekommenderade till eleverna för efterbearbetningen. Eleverna fyllde på med flera appar på whiteboarden. De flesta mailade in sina färdiga resultat till mig. Sedan redovisade vi dels genom visning på projektor i klassrummet och genom kamratfeedback i smågrupper genom att diskutera A4-färgutskrifter.

Datorkunskap och att skapa digitala bilder är tätt sammanlänkade

Några elever tyckte det var häpnadsväckande att de kunde göra en bilduppgift så enkelt som att få klippa ihop ett collage i Instacollage! Kan bildämnet vara så lätt! Många hämtade in grundläggande datorkunskaper på så många olika plan. Jag upplevde att när jag inte låste eleverna vid en viss programvara, både visade och ökade många elever sitt digitala kunnande. De blev mer säkra att hantera sin egen mobil och kände självständighet i att arbeta digitalt. Eleverna lärde sig att söka efter en för dem bra programvara, utvärdera och välja programvara, de samarbetade verkligen tillsammans i klasserna. Det blev många bra diskussioner om funktioner i apparna. I vilken upplösning eller kvalitet ville fröken få bilderna i, varför blev bilderna pixliga på A4 men inte på mobilen?

Mobilen allt viktigare som undervisningsredskap i bildämnet

Det känns numera grundläggande att eleverna ska kunna hantera sin mobil som ett arbetsredskap i skolan. Att skapa bilder digitalt med mobilen kan vara en grundläggande sak att utveckla i bildämnet. De flesta elever kommer att äga en telefon i sitt liv och med den kommer hela multimedia-paketet.

Öva berättande med filmteknik, rörlig bild i bildämnet

Rörlig bild i skolan

Den här veckan vill jag berätta om en kort övning i filmiskt berättande som medvetandegör filmens språk för eleverna. Min erfarenhet är att på många skolor så kan eleverna välja att redovisa skolarbeten i olika ämnen med hjälp av film. Jag upplever då att lärare ofta förutsätter att alla elever kan berätta med rörlig bild. Det tar väldigt lång tid att klippa och redigera en film, vilket eleverna ofta får göra på sin fritid. Ofta är det någon elev som får axla allt arbete med att putsa filmen. Ibland knackar det på bildsalsdörren och elever frågar efter hur de kan lösa något problem. Många gånger har jag hört elever prata om andra ämnens filmarbete i förbigående och då uppmuntrat dem att också lämna in sin film gjord i andra ämnen för bedömning även i bildämnet. Det är ju all tillgänglig kunskap vi lärare ska bedöma. Att strukturera rörlig bild som redovisningssätt på skolan så att det kan ingå på ett naturligt sätt skulle minska stress och skapa synergieffekter för både elever och lärare.

Varför ska vi ha rörlig bild i bildundervisningen?

I bildämnet vill jag ge alla grundläggande kunskaper i berättande och förbereda alla elever att våga vara framför och bakom en filmkamera. Idag behöver många yrkesgrupper kunna filma och det är ett medium som bara växer och utvecklas för varje år. Några elever använder rörlig bild till vardags på t.ex. Snapchat, men långt ifrån alla. Tekniken har också ändrats från det analoga mixerbordet som jag lärde mig på Konstfack till det lätthanterliga och lättillgängliga mobil- och IPAD-filmandet idag.

När jag introducerar rörlig bild i bildämnet brukar jag börja med elevernas förförståelse kring när vi använder rörlig bild idag. På tavlan kategoriserar vi rörliga bilder:

  • dokumentera
  • undervisa
  • instruera
  • underhålla
  • informera
  • propagera

Några av exemplen eleverna nämnde att vi använder rörliga bilder var: för övervakning, dokumentera sin dag, familjeberättelser, nyhetsförmedling, spelfilm, reklam…

Därefter griper jag mig an vilka filmtekniska begrepp eleverna känner till. Vi skriver upp nya kategorier på tavlan:

  • bildutsnitt
  • bildkomposition
  • bildperspektiv
  • kamerarörelser
  • ljusteknik

Detta år fick eleverna därefter se detta utmärkta filmklipp från Filmriket.

Min erfarenhet som bildlärare är att jag ska öva eleverna i berättandet och hur filmtekniken integreras och används för att berättandet ska bli bra och budskapet framgå effektivt och tydligt. Vi behöver alltså analysera filmberättandet kopplat till filmteknik. De filmer jag ibland får se som gjorts i andra ämnen, har ofta blivit så bra eller dåliga som de kunskaper eleverna har i medvetet filmskapande. Innehållet i filmen ska andra ämneslärare bedöma och min fråga är ifall filmens kvalitet står i vägen för bedömningen eller om brister kan bortses ifrån? Det tar tid att göra bra filmer – tid som i filmarbete ofta får tas av intresserade elevers fritid. Att samarbeta över ämnesgränserna är önskvärt och jag brinner verkligen för att ämnesintegrera men då behöver tiden tas hänsyn till. Ofta går det så snabbt fram i andra ämnen. Bra bilder tar tid oavsett material och teknik.

Kort filmövning:

Min erfarenhet är att den här förövningen jag ska berätta om idag, effektivt lär eleverna få upp ögonen för filmspråket. Min erfarenhet är annars att eleverna börjar ” filma teater” precis som ni kunde se i filmrikets klipp från filmens barndom.

Eleverna arbetar två och två där båda ska vara lika aktiva framför och bakom kameran (Jag har 15 IPads i min undervisning).Eleverna ska välja en av följande grundstories och bygga ut med egna detaljer:

  • Någon fuskar och blir avslöjad
  • Någon hör något den inte borde höra
  • Någon tappar något och en annan upptäcker det tappade.

Jag har medvetet försökt hitta på öppna stories där eleverna får diskutera sig fram i berättandet. Jag kan alltså bedöma hur de berättar med rörlig bild. Dessa stories bygger också på två rollgestalter så om en tappar något så är det nödvändigt att den andre i paret måste gestalta den andra rollen som tar upp något. De kan även låna in en tredje person från ett annat par om de behöver vara båda två i bild.

De ska nu försöka klippa fram storyn så att den blir intressant att titta på. De ska försöka använda filmtekniska och bildspråkliga begrepp (hjälpmedel stödordlista). Jag går inte igenom Imovie mer än att jag säger att de kan öppna Imovie, klicka på plus för ett nytt projekt, därefter klicka på kamerasymbolen och klippen hamnar direkt i programmet. De hade 40 minuter på sig och veckan därpå tittade vi på filmerna.

Min erfarenhet på skolan där jag arbetar, är att det går utmärkt att bara dela ut teknik utan att ha genomgång på tekniken. Det är bättre att senare när de kommer tillbaka med erfarenheter, ta en runda och sprida gruppens kunskap om tekniken och då kan jag bättre fylla i de luckor som finns.

Mina fyra åk 8 tog sig an dessa stories med liv och lust en solig vårdag förrförra veckan och kom tillbaka rosenkindade. De skrattade mycket under lektionen och hade väldigt kul. En riktig boost för många som förra veckan såg skräckslagna ut för att vara framför kameran.

Här är några smakprov från filmerna som jag fått lov att visa för er. Det syns verkligen att de tänkt på både berättande och filmteknik. Dessa ”film-skisser” kan eleverna sedan använda för att göra en ny bättre film. Men mina åk 8 kommer göra filmer på temat ”Må bra”!