Digitala resurser som ett genomgående inslag i sfi-undervisningen

Jag möter många sfi-lärare när jag åker runt och föreläser om sådant som formativa arbetssätt i sfi-undervisningen, genrepedagogik, grundläggande läs- och skrivutveckling och digitala resurser och märker att det ibland finns en uppfattning att dessa modeller och arbetssätt är skilda från varandra. ”Nu jobbar vi i arbetslaget med att undervisa mer formativt, så vi hinner inte utveckla användandet av digitala resurser i undervisningen just nu, det får vi ta sen”, kan det låta. Ungefär. Kanske med lite överdrift, men ändå.

 

Allt hänger ihop

Min erfarenhet från klassrummet är att allt hänger ihop och att det bästa för elevernas lärande är när de ovannämnda pedagogiska modellerna och arbetssätten samspelar med varandra hela tiden. I det här inlägget vill jag förklara vad jag menar och varför.

En sfi-lärares undervisning handlar pedagogiskt och didaktiskt om att stötta eleverna i deras språkutveckling muntligt och skriftligt, och det oavsett kursnivå. Till vår hjälp har vi olika undervisningsmodeller, metoder och modern teknik.

 

Det finns en digital resurs för allt

Bilden ingick i en föreläsning som jag höll på SETT den 4 maj. Det var responsen på bilden som inspirerade mig till att skriva det här blogginlägget.

Läs- och skrivutveckling samt tal och uttal

För att eleverna ska kunna utveckla sina färdigheter i t.ex. att läsa och skriva på ett effektivt sätt, behöver de ha tillgång till tekniska hjälpverktyg i form av ordbehandlare med talsyntes, uppläsningsfunktion, flerspråkiga tangentbord och rättstavningskontroll (s.k. digitalt läs- och skrivstöd) men också gärna till en multimodal presentation av det de ska läsa och skriva (flippat klassrum). Tillgängligheten får man till med hjälp av t.ex. youtube, bloggar och qr-koder). Också sin förmåga att uttrycka sig muntligt kan eleverna träna med hjälp digitala resurser (röstinspelning, dikteringsfunktion, filmskapande). För att träna uttal och stavning och för att bygga upp ett fungerande ordförråd finns det ett flertal digitala resurser att välja bland, både som webbaserade verktyg på datorn och som applikationer för surfplattor. Några av dem är färdiga att använda som de är, några behöver du som lärare preparera med ett eget innehåll. De förstnämnda är bekväma och universella, de sistnämnda kräver en arbetsinsats initialt men är lättare att grupp- och individanpassa och det faktum att innehållet kan skräddarsys för just din undervisning i just den gruppen du har just nu är klart en fördel.

 

Flippat klassrum

För att du ska kunna flippa klassrummet, behöver du ett skärminspelningsverktyg eller en applikation som fungerar som en interaktiv whiteboard med möjlighet att spela in det som sker på surfplattans skärm samt det du berättar under genomgången.

Flippat klassrum (filmade multimodala genomgångar som används före, under och efter genomgången i klassrummet) är användbart för t.ex:

  • lästräning och uttalsträning (text + ljud + rörlig markör)
  • skrivträning, t.ex. diktamen (text + ljud + rörlig markör)
  • konkretisering av målen med hjälp av exempel (formativ bedömning, strategi 1)
  • visualisering av strategier för läsning och förståelse (t.ex. hur man läser/förstår en busstidtabell), läs mer här.
  • presentation av texttyper och analys av malltexter inom ramen för genrepedagogik (cirkelmodellen, fas 2), läs mer här.
  • multimodala ordlistor (t.ex. under cirkelmodellens fas 1)

 

Genrepedagogik och cirkelmodellen

Genrepedagogik och cirkelmodellen fungerar, tycker jag, redan på nybörjarnivå och på enstaka-meningar-stadiet när man exempelvis vill tala och skriva kring bilder man har tagit med mobilens kamera under ett studiebesök (läs gärna ett tidigare inlägg här). När jag skapar diktamenstexter som veckans läxa till mina elever, ser jag alltid till att diktamen samtidigt är en sorts malltext vars delar eleverna kan använda till egna kommunikativa syften i tal och skrift, dvs de kan ta ut färdiga fraser eller ersätta vissa delar med egna ord/individuell information för att berätta om något eget. Det här har visat sig vara framgångsrikt på A-nivå eftersom det är oftast bättre att jobba ordentligt och på olika sätt med en enda text än att överösa eleverna med olika texter för olika saker och bara skrapa på ytan varje gång.

Det är alltså det här jag menar med att allt hänger ihop, med en diktamen som exempel: diktamen + cirkelmodellen + läs-/skrivinlärning + multimodal ordlista + digitalt läs- och skrivstöd + flippat klassrum + formativ återkoppling = SANT.

 

Bedömning för lärande (BFL)

Formativa arbetssätt och de fem strategierna för bedömning för lärande (BFL) – hur får du in dem i det hela? I väldigt korta drag och ganska förenklat så här:

  • Genom att ge eleverna tillgång till inspelade exempel på produktion och färdigheter som de ska lära sig, förstår eleverna vart de är på väg och vad det är de ska prestera i slutänden av ett arbetsområde/en uppgift (BFL, strategi nr 1).
  • Genom att på ett multimodalt sätt visualisera instruktioner, strategier och beskrivningar av och checklistor för arbetsgångar, kan du få till stånd både kamratstöd och självbedömning (BFL, strategi 4 och 5).
  • Genom att under tiden eleven övar, övar och övar (analogt och digitalt) komma med en feedback som både innehåller information om vad eleven kan bättre nu än sist och vad som är nästa steg och hur det ska tas (t.ex. studietekniska tips om vad och hur eleven kan göra med en inspelad ordlista, en text eller en checklista), använder du dig av strategi 3 inom BFL. Det är inte ovanligt att lärare ger feedback på ett digitalt och multimodalt vis för det finns faktiskt digitala resurser som kan användas för att kommentera direkt i elevens digitala material. Webben kan användas till mycket.
  • Man kan gemensamt i klassen diskutera elevtexter genom att med hjälp av en dokumentkamera eller en applikation som fyller en sådan funktion visa upp elevernas texter på tavlan. Man kan då prata kring en text, markera förtjänster och göra redigeringar direkt i dokumentet och sedan kanske skriva ut den nya versionen och ge till eleven för vidare bearbetning. På så sätt tränas eleverna i att ge och ta formativ feedback och klassrumsklimatet stärks, samtidigt som processen är språkutvecklande eftersom eleverna tvingas att betrakta språket och uttrycka sig konstruktivt om det. Samma princip kan gälla om eleverna har skapat egna multimodala presentationer eller filmer.
  • När det gäller att bygga upp ett tryggt klassrumsklimat i vilket eleverna vågar visa vad de kan och vad de inte kan (BFL, strategi 2), har du bl.a. diverse digitala responsverktyg och webbaserade frågesporter, digitala skrivtavlor och no-hands-up-verktyg till din hjälp.
  • För övrigt kan du använda digitala responsverktyg till att ta reda på elevernas förkunskaper (cirkelmodellen?) och graden av förståelse efter en genomgång, ett arbetsområde eller en lektion och utifrån elevernas svar göra dig en uppfattning om hur du ska gå vidare i din undervisning och vad som eventuellt behöver ändras i den. Läs mer här.

 

Avslutningsvis

Kanske har det här blogginlägget blivit lite rörigt genom mitt försök att uttrycka mig kort och inte gå in på detaljer – men jag hoppas ändå inte det. Illustrationen med alla pilarna borde absolut kunna vara till hjälp. Jag hoppas alltså att budskapet om att allt hänger ihop framgår. Jag tror att det (som med så mycket annat när det gäller undervisning) handlar om ett synsätt och ett förhållningssätt till pedagogisk utveckling. Antingen ser jag tekniken som en resurs och ett verktyg för att få ut maximalt mycket av beprövade pedagogiska modeller, eller så stirrar jag mig blind på sådant som tidsbrist och förmodad ökad arbetsbelastning. I boken De fem stora (NoK, 2016) finns det ett kapitel om Dylan William och bedömning för lärande och i det återger författaren Jesper Ersgård en liten historia (s. 106). Jag avslutar mitt blogginlägg med att också bjuda dig på den eftersom historien lätt kan appliceras på användningen av digitala resurser och dess betydelse för effektiviserad undervisning.

En man slet med att försöka såga ved med en helt slö såg. Det gick inte bra. Han kämpade men kom bara någon millimeter på en hel dag. En kvinna gick förbi och ställde förbryllat frågan varför mannen inte slipade sin såg, varpå han svarade att han inte hade tid eftersom han redan låg så långt efter.

Om inte historiens sensmoral är tydlig, så säg…

Ha det gott så länge, så ses vi snart igen på en lr-blogg nära dig.

 

 

Kommentarer (4)

Lämna en kommentar

  • (will not be published)