Almanacka som undervisningsmaterial

Eftersom det är viktigt att sfi-läraren på studieväg 1 hela tiden arbetar parallellt med både funktionell och rent teknisk läs- och skrivundervisning, gäller det att skapa undervisningsmaterial som på ett naturligt sätt stödjer de här sakerna, dvs avkodning och förståelse i samspel men som även hjälper deltagarna att förstå skriftens nytta i vardagslivet. En stor del av vårt uppdrag enligt kursplanen är att ge deltagarna kommunikativa strategier och färdigheter för en fungerande vardag.

Som vuxen och förälder behöver man hålla koll på sina egna och hela familjens aktiviteter och det gör vi genom att anteckna saker och ting i en almanacka. Jag har almanacksblad för en månad som ett stående inslag i undervisningen och jag minns hur jag som nybliven alfabetiseringslärare hämtade tipset från Margareta Mörlings metodbok Att undervisa analfabeter men också hur jag ganska snart fann hennes sätt att använda sig av almanackan otillfredsställande. Jag ville utveckla övningen och ta det ett steg längre. Koppla in läsförståelse på ett mer strukturerat och repetitivt sätt.

Framför allt märkte jag tidigt att eleverna inte förstod hur ett almanacksblad fungerade som texttyp och hur de skulle knäcka läskoden för den. Därför började jag arbeta med ett månatligt almanacksblad nästan som om de var en egen genre. Dessutom ville jag, förutom färdigheten att tillsammans och på egen hand anteckna en aktivitet på bladet, också få in en funktionell läsförståelse när det gäller datum, veckodagar, veckonummer, helgdagar, månader osv. I min egen metodbok Webbaserad alfabetisering beskriver jag detaljerat hela lärprocessen kring almanacksbladet, så det kan hända att du känner till allt det här redan. Men eftersom det är en uppgiftstyp som jag har två års positiv erfarenhet av och det är januari och tid för inköp av nya kalendrar och nya planer, så känns det som att almanacka som undervisningsmaterial är rätt ämne att blogga om och ge ett metodiskt tips om.

Jag laddar ner gratis almanacksblad från internet, vanligen månadsblad i A4-format där varje datum i månaden har en egen rad så att man kan anteckna information bredvid. Jag för in information om för klassen relevanta aktiviteter, händelser, ledigheter och liknande och markerar veckonummer med en överstrykningspenna. Jag väljer att skriva in information för hand eftersom det känns mest verklighetsnära. Har man en analog kalender så skriver man för hand, så är det bara. Sedan skannar jag enkelt in månadsbladet och skriver ca tio läsförståelsefrågor till det (se bilderna nedan). Både antalet frågor och deras svårighetsgrad anpassar jag till gruppens nivå och när det gäller individualisering anpassar jag formen och graden av stöttning som jag ger en enskild elev.

  

Generellt är arbetsgången att först kommer en kort introduktion till uppgiften, sedan får eleverna försöka besvara frågorna i par eller i små grupper medan jag går runt, stöttar och ger formativ återkoppling på deras svar. Till slut går vi igenom alla svar i helklass och vi diskuterar lässtrategier och hur man behöver tänka och läsa för att tolka frågorna, hitta rätt information och föra in svaret på ställe. Frågetyperna på månadsbladet återkommer månad för månad och brukar se ut ungefär så här: Vad heter månaden? Vilket nummer har månaden? Hur många dagar har månaden? Vilken är den första/sista dagen i månaden? Vilken vecka är …? Hur många dagar är du ledig? Vilket datum är …? Vilken veckodag är…? När är…? Hur många måndagar har månaden? Hur många röda dagar har månaden? Vilken vecka börjar den…?

För att eleverna ska kunna klara läsförståelsen räcker det inte att kunna avkoda rätt (ett vad). Eleverna behöver tillägna sig rätt lässtrategier, alltså ett hur. Eleverna måste veta var någonstans på almanacksbladet de måste titta för att hitta en viss typ av information och de måste självklart också förstå frågeorden (när, vilken/vilket, hur många osv) och begreppen som används (år, månad, vecka, dag, datum, veckonummer, första/sista osv).

Jag ser på ett almanacksblad som en typ av text – med en given struktur och uppbyggnad, vilken jag visualiserar för eleverna enligt bilden och filmen nedan. När det gäller filmen, har eleverna alltid tillgång till den via en qr-kod som jag klistrar in högst upp på månadsbladet – det är bra för repetition och för eventuella individuella genomgångar. För övrigt är filmen ett exempel på hur du som lärare kan göra för att flippa ditt klassrum (läs om flippat klassrum här) och med hjälp av digitala resurser (t.ex. denna) skapa filmade genomgångar som fungerar både före, under och efter ett arbetsområde och både i helklassundervisning och för individuella genomgångar och repetition. När jag har den här typen av genomgångar i klassrummet försöker jag att då och då ha med våra modersmålslärare i arabiska och somaliska för det är guld värt när åtminstone de eleverna kan få stöd på modersmålet när det gäller strukturer, begrepp och strategier. Där har flippat klassrum ännu en fördel för det är lätt för en modersmålslärare att använda sig av filmen för att förklara den på modersmålslektionen. Det effektiviserar lärandet.

Jag tycker att det är jätteviktigt att deltagarna får en praktisk, konkret och användbar kunskap på sfi. Deltagarna upplever almanacksuppgiften och själva uppgiftstypen som mycket meningsfull eftersom de dels har nytta av den utanför skolan och dels får även skolmässiga kompetenser i fråga om hur de rent tekniskt och tankemässigt ska lösa uppgiftstypen.

Uppgiften och arbetssättet fungerar i en enklare form redan på A-nivå och jag rekommenderar att man börjar med den så tidigt som möjligt för att deltagarna ska få rikligt med tillfällen för repetion och träning. Att det är bra är forskarbelagt också:

“Tidlig i undervisningen må det bli synlig hvordan de kan bruke det de lærer, i dagliglivet. Det funksjonelle perspektivet må komme fram helt fra starten av. Vi må ikke vente til de har lært alle bokstavene, med å lære dem å skrive navn og datoer og andre funksjonelle skrifthandlinger. Noe kan læres `utenat´ og brukes som et formular før man har forstått `systemet´. Senere vill det utenatlærte bli en del av den mer bevisste læringen.” (Ur: Alver Rosvold, Vigdis 2013. Metodisk veiledning. Lese- og skriveopplæring. I: Metoder för alfabetisering og spor 1. Sid. )

Också i Alfaportföljen Alfa 1 och Alfa 2 finns metodiska exempel på hur man kan jobba med just almanacksblad och hur man kan anpassa uppgiften utifrån kursplanen och elevernas språkliga nivå.

Som sagt så tycker både jag och eleverna om att jobba med ett almanacksblad varje gång det är månadsskifte. Det blir tolv naturliga och autentiska övningstillfällen.

Som en utvidgning av arbetet med almanacksbladet brukar jag också skriva ut ett helårsblad så här i början av året (med alla månader, datum, veckor och dagar på en sida) och kopiera det i A3-format. Sedan plastar jag in så många årsblad som det finns elever i klassen. Bra att ständigt ha till hands i klassrummet. Då kan man träna på månader, datum och veckor och lära sig att orientera sig över hela året, hitta årets stora helger och liknande när som helst. Bara att ta fram när behovet uppstår och tillfället bjuds. Mycket praktiskt.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)