Fem förslag till Skolkommissionen

OECD har varit tydligt: det behöver inte ta ett årtionde att vända utvecklingen i den svenska skolan.  Men statsmakten måste ta ett fast grepp, och göra det nu!

Regeringen verkar hålla med: ”Vi vet att när en nation samlas går det att vända den negativa utvecklingen tämligen snabbt”, sa gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic när  Skolkommissionen nyligen presenterades.

Vad behöver då göras? Här kommer fem konkreta förslag:

1. Skapa ett tydligt och överblickbart karriärsystem för lärare, som gäller lika hos alla huvudmän. Vitsen med ett sådant system är bland annat att det ska vara förutsägbart för den enskilde läraren. En normalfungerande lärare ska kunna räkna med att efter ett antal år i yrket, säg fem till tio år, ta ett karriärsteg som ger betydligt högre grundlön. Efter ytterligare några år, säg totalt ca 15 års yrkesverksamhet, ska man kunna ta ytterligare ett steg med ytterligare en betydande höjning av grundlönen.

2. Centralisera lärarutbildningen. Andreas Schleicher från OECD anser att för ett land av Sveriges storlek skulle det vara lagom med en lärarutbildningsinstitution. Det är kanske att gå för långt. Men minska dagens 28 lärarutbildningsinstitutioner ner till åtminstone ett ensiffrigt antal.

3. Skapa ett faktorsystem för lärares arbete kring lektionerna, som gäller för alla arbetsgivare, oavsett arbetstidssystem och arbetstidsregler i övrigt. Ett faktorsystem betyder att läraren är garanterad en viss tid till planering, utvärdering och annat för- och efterarbete av varje lektion. Någon kanske frågar sig om man verkligen kan gå in och detaljstyra en del av anställningsavtalen på detta sätt. Mitt svar är att man kan göra allt man vill och tror är viktigt och vettigt för undervisningens bästa.

4. Förstatliga lärarfortbildningen, som ett första steg mot ett nationellt ansvarstagande för hela skolan. All lärarfortbildning skall vara statligt granskad och certifierad. Ge alla lärare ett fortbildningskonto, och begränsa huvudmannens möjligheter att erbjuda fortbildning till att ligga inom den statligt granskade och certifierade utbudskorgen.

5. Förstatliga rektorerna, som ett andra steg mot ett nationellt ansvarstagande för hela skolan. Om den som har ansvaret för verksamheten på varje skola får både sin lön och sitt uppdrag direkt från staten, så blir det oändligt mycket lättare att få ett skolsystem som drar åt samma håll, och där resultaten på bred front kan förbättras. På sikt bör även lärartjänsterna förstatligas, men ett förstatligande av rektorstjänsterna skulle kunna ske relativt snabbt och utan särskilt mycket byråkrati. En fördel är att detta även skulle omfatta friskolesektorn.

Se där, några anspråkslösa förslag från undertecknad. Det är bara att sätta igång. Hur svårt kan det va?

😉

Kommentarer (4)

  1. Bengt Sjöberg skriver:

    Ni menar alltså enl. punkt 1 ovan att i en lärares meritförteckning vid ansökan om en högre tjänst så skall antalet tjänsteår ha en dominerande vikt, för att inte säga vara den enda meriten? Detta är väl inte en rimlig meritvärdering!

  2. Sten Hagberg skriver:

    Jag menar inte att antalet tjänsteår ska vara det enda kriteriet. För de nuvarande förstelärartjänsterna krävs ju t ex fyra års lärartjänstgöring med bra vitsord, men det betyder inte att det är det enda kriteriet.

    Min poäng är att kriterierna utöver ett antal års väl vitsordad lärarerfarenhet ska vara tydliga och lika oavsett huvudman, och att volymen på antalet tjänster vara sådan att den stora majoriteten lärare ska kunna räkna med att ta detta karriärsteg.

  3. Åke Dahlbäck skriver:

    Ditt förslag till karriärsystem påminner mycket om systemet när jag började jobba. De första åren fick vi betyg från rektor. Var vi godkända gick vi efter ett par år från “Extra anställda” till “Extra ordinarie” med ferielön och något högre grundlön. Därefter kunde man söka “Ordinarie tjänst” i konkurrens med andra, något som tog minst tio år med goda vitsord. Bredvid detta fanns särskilda tjänster som huvudlärare, institutionsföreståndare, tillsynslärare och överlärare, var och en med ökat ansvar, ökade befogenheter och ökad lön. Systemet var tydligt och man var tvungen att söka tjänsterna.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)