Vad händer i naturen på vintern? – Vantar!

Jag ställer eleverna frågan: Vad händer i naturen på vintern?

En elev svarar glatt: Vantar!

En fråga och ett svar. Jag ställer en fråga och eleven svarar. Fel. MEN så bra svar! Nu finns det en anledning till att jobba med grammatik! Learning by failing 😉

Med anledning av att det är Grammatikdagen den 18 mars, (ja den har en speciell dag och det finns till och med en bakelse för dagen) slog det mig först att jag kanske inte hade något att skriva i ämnet. Jag jobbar väl inte med grammatik? Men det är just det jag gör, nästan hela tiden! Kanske inte så explicit som jag hade önskat men ofta i ett sammanhang.

Om vi tittar på exemplet ovan, på elevens svar; vantar- visar det att eleven, utifrån sin förståelse, händer och vinter, självklart drar slutsatsen: man behöver vantar! Händer som i det här sammanhanget inte alls är pluralformen av substantivet hand. I min fråga är händer ett verb. Elevens svar visar på vad jag behöver förklara och att vi behöver jobba vidare med verb.

Det är just sådana sammanhang jag tycker att det är riktigt givande att förklara grammatik. Jag är förtjust i Sara Lövestams förklaring av grammatik. Hon menar att det är ett mönster som kan utforskas, en beskrivning av hur språket är uppbyggt och fungerar. Inte lagar. Inte regler. Grammatiken når fram när eleverna har något att hänga upp det på, något att associera till. De elever som har studerat grammatik på sitt modermål, vill gärna jobba med grammatik på svenska- de vill lära genom att jämföra med något de kan sedan innan.

Det är just det utforskande förhållningssättet jag försöker applicera i undervisningen. Visa på tydliga mönster och ställa frågor som gör att eleverna upptäcker svensk grammatik. Det kan se ut så här:

Vi jämför ordföljden, i svenska säger vi: jag spelar fotboll. Hur säger man på ditt modersmål? Hur ser mönstret ut på ditt språk, vad är likheten, vad är skillnaden?

Det heter en röd bil, en gul citron, en blå väska sedan heter det ett rött äpple, ett gult hus, ett blått armband. Varför blir det så?

Vilken dag är det idag? Vilken månad är det nu? Jag använder frågeordet vilken. Men varför använder jag frågeordet vilket när jag ställer frågan: Vilket datum är det idag?

Eleverna klurar och kommer på svaren.

När vi jobbar med texter skriver vi meningar. Efteråt får eleverna i uppgift att placera ut tidsord i texten. Dessa tidsord som först, sedan efter en stund placeras först i alla meningar. Det står nu så här: Först vi promenerade till skogen. Sedan visar jag ett exempel. Jag frågar var verbet är och flyttar det så att det hamnar efter tidsordet: Först promenerade vi till skogen. Eleverna får nu i uppgift att göra samma sak, och skriva nya meningar med samma mönster.

En rolig utforskande övning är att jobba med texter och byta ut adjektiv. Då märker man lätt vilken effekt adjektiv har på en text.

Så visst jobbar jag med grammatik! Eller snarare utforskar grammatik tillsammans med eleverna!

Önskar er alla en glad, utforskande grammatikdag!

// Hülya

Vill du att eleverna ska träna ordföljd med en quiz finns det flera på Kahoot, min (en jag duplicerat och ändrat) hittar du här.

Jag delar med mig av några enkla övningar jag skapat, dock har jag inte använt dessa så mycket ; Här finns de för utskrift.

De elever som har skolbakgrund och har pluggat grammatik på sitt modersmål brukar uppskatta grammatikövningarna från digitala spåret:

Övning 1 Övning 2 Övning 3 Övning 4 Övning 5

 

Lämna en kommentar

  • (will not be published)