Skolans undervisningssvårigheter- rapport från Skolverket

Skolverket har i dagarna presenterat en rapport där de redovisar hur invandringen har påverkat de svenska resultaten i Pisa- undersökningen samt den försämrade gymnasiebehörigheten.

Det var inte oväntat. Varken rapporten eller resultatet.

Nyanlända elever har kortare tid på sig att klara målen i den svenska skolan. De ska lära sig svenska och lära sig svenska. Forskningen visar att det tar ett visst antal år att att behärska ett språk. Dessutom har många av de nyanlända barn som kommer till Sverige en sporadisk skolbakgrund eller ingen alls, detta på grund av krig och oroligheter i världen.

Frågan är om rapporten visar på att nyanlända elever har betydelse för de försämrade resultaten eller om rapporten visar på att skolan inte har kunnat möta de utmaningar som den ställts inför?

Med erfarenhet av mitt arbete med nyanlända elever på Välkomsten (Trollhättans mottagningsenhet) hävdar jag att de elever vi välkomnar till Sverige är framtida läkare, ingenjörer, artister, konstnärer, designers eller kanske till och med nobelpristagare!

Nu när vi då har konstaterat att en del av förklaringen av fallande Pisa- resultat och den försämrade gymnasiebehörigheten kan vi väl skifta fokus och prata om vad den svenska skolan behöver göra för att nyanlända elever ska nå skolframgång? Det är som sagt inte elevens problem, snarare skolans uppdrag. Skolan har undervisningssvårigheter. Läs gärna mina inlägg om nyanlända elever här och här.

Flera betydelsefulla insatser har påbörjats av Skolverket. För att ta tillvara på nyanlända elevers studiemotivation och glädje inför skolan behövs fler insatser. Många konstaterar att skolan är i akut behov för att höja skolresultaten. I ett inlägg listar Nationellt Centrum för svenska som andraspråk konkreta förslag som kan öka resultaten för nyanlända elever. Inlägget hittar ni här.

Diskussionen fortsätter i Facebook-gruppen för Svenska som andraspråk och många konkreta exempel lyfts fram. Min bild är att vi som möter nyanlända elever är väl insatta vad skolan behöver utveckla. 

Det jag vill lyfta är att flerspråkiga elevers lärande ska genomsyras i lärarutbildningen, att rektorer och huvudmän ska erbjudas utbildning för att vara väl insatta i vilken skillnad de kan göra genom sin organisation och insatser, studiehandledare ska erbjudas utbildning, fler SVA-lärare ska utbildas, språk och kunskapsutvecklande arbetssätt ska spridas till alla lärare, kurser ska erbjudas för verksamma lärare och att man genom syv i ett tidigt skede ska kunna påbörja förverkligandet av elevens framtida yrkesval.

Något som är väldigt påtagligt är att elever som kommer i högstadieålder och inte kan läsa och skriva behöver grundläggande läs- och skriftspråksinlärning- något som undervisande lärare på högstadiet inte alltid har i sin utbildning. Det handlar inte om specialpedagogiska insatser. Snarare att eleven inte erbjudits undervisning i läs – och skriv och att hen behöver knäcka läskoden på sitt starkaste språk, modersmålet. Men att detta bör ske parallellt med svenskan, av någon som har kompetensen.

Min förhoppning är att vi nu kan skifta fokus från invandringens effekter på skolresultat till skolans undervisningssvårigheter och genom åtgärder kan skapa en skola där nyanlända elever kan nå sina framtidsdrömmar.

Det är skolans uppdrag.

Hülya

Länk till en presentation av rapporten hittar ni här.

 

Lämna en kommentar

  • (will not be published)