Språkutveckling med sekvensbilder


Varför sekvensbilder?

Ett omtyckt inslag för att träna den narrativa förmågan i elevernas språkutveckling är att använda sig av sekvensbilder. Det är bilder eller foton som eleverna ska lägga i den ordning som de tycker att det blir en röd tråd i berättandet. Genom samtal och interaktion med lärare eller en kompis kan eleverna träna logiskt tänkande och lägga bilderna i kronologisk ordning. Genom bilderna som utgångspunkt har eleverna möjlighet att träna på att utrycka sitt berättande både muntligt och skriftligt. Med utmanande frågor till bilderna utökar de sitt ordförråd och tränar på grammatik i ett meningsfullt sammanhang. Berättande till bilder kan användas för språkutveckling i flera språk än just svenska som andraspråk, till exempel modersmålet, engelska och moderna språk. Man kan också skriva meningar till varje bild där övningen är att para ihop rätt meningar till bilderna. På det sättet tränar eleverna sin läsförståelse.

Det finns säkert en mängd olika sätt som man kan använda sekvensbilder. Det jag gillar med sekvensbilder är att alla elever kan delta och utvecklas utifrån sin språkliga nivå. I bilden nedan arbetar eleverna i språkgrupper, där de uppmuntras till att diskutera handlingen på sitt modersmål, skriva på svenska med hjälp av översättningsverktyg. Detta för att berättelsen inte ska begränsas av elevernas språkliga nivå i svenska som andraspråk. Allt skrivande föregås av en muntlig bearbetning för att eleverna ska samla på sig så många ord och begrepp som möjligt. När eleverna spelar in berättarröst tränar de på att läsa sitt manus och uttrycka sig muntligt. De tränar på uttal och repeterar många gångar innan de är nöjda med resultatet. Lärandet fortsätter när eleverna tar del av varandras berättelser.

Hur kan jag använda sekvensbilder?

Sekvensbilder, eller foton kan användas på olika sätt:

Med sekvensbilder kan eleverna:

# Lägga en berättelse i kronologisk ordning och skriva eller prata till.

# Träna på att återberätta och använda annat tempus och tidsord som först, sedan, efter en stund, till slut osv.

# Träna läsförståelse genom att para ihop text och bild (förutsätter att läraren har skrivit texter till bilderna).

# Reflektera över hur man kan göra och inte göra. Jämföra med hur man själv skulle göra i samma situation.

# Formulera egna frågor till bilderna.

# Hitta på dialoger till personerna i bilderna.

# Använda början på bilderna och fortsätta med ett eget påhittat slut.

# Para ihop ord och meningar med rätt bild (förutsätter att man förbereder och klipper ut ord och meningar).

# Skärmövning, eleverna sitter mittemot varandra med en skärm mellan för att de inte ska se varandras bilder. Eleverna har fått varannan sekvens av bilderna och ska nu beskriva handlingen på sina bilder. Samtalet eleverna har ska leda till att de så småningom kan lägga bilderna i rätt ordning.

Tips!

Vill du ha ett konkret exempel så kan du kika in på min blogg där jag beskriver hur jag använt mig av sekvensbilder i en grupp nyanlända elever årskurs 1-3. Inlägget hittar du här.

Använd appen Imovie för att skapa berättelser i filmformat. Eleverna har då möjlighet att infoga berättarröst och text till bilderna. För att skapa berättelser i bokformat kan man använda sig av appen Book Creator.

En annan app som bygger på att samla sekvensbilder och träna på att lägga bilderna i rätt ordning är appen Making Sequnces. I appen finns det sekvensbilder som man ska lägga i rätt ordning. Man kan med fördel använda det för att eleverna ska träna på att berätta med ”röd tråd” Appen är självrättande och man kan även skapa egna sekvensserier.

Var hittar jag sekvensbilder?

Sekvensbilder finns att köpa på läromedelsförlag. Sica förlag säljer språklådor – de hittar du här. Det finns också lärarhandledningar på internet: Exempel på lärarhandledning till språklåda Flo. Det finns även språklådor med illustrationer som passar de äldre eleverna. Språklådan Pappa Moll använde jag flitigt när jag hade äldre elever på SFI (svenska för invandrare). Det är läraren som har friheten att planera hur de kan användas i undervisningen.

Man kan också söka sekvensbilder på webben. Jag har sparat sidor med sekvenbilder på webbtjänsten Pinterest. De hittar du här. Anledningen till att jag använder Pinterest är att länkar sparas visuellt, med bilder från sidan väl synlig. Jag får snabbt en överblick i vad det är jag har sparat. Dessutom kan jag söka och spara sidor som andra lärare har sparat samt följa personer eller deras ”boards” (mappar som är kategoriserade i det man sparar). Jag kan (för det mesta) mycket enkelt skriva ut bilderna, gratis.

Lycka till!

Flerspråkiga elever- fokus på möjligheter!

possible-953169_1920

I dag möter många lärare flerspråkiga elever i klassrummet. Det är också vanligt att elever som är nya i Sverige och nya i svenska skolan efter en tid i förberedelseklass, eller inte ens det, följer ordinarie undervisning. Att eleven är i starten av sin språkutveckling i svenska, innebär att många lärare utmanas i sin yrkesutsövning. Det räcker inte med att eleven befinner sig i den ordinarie undervisningen. Det är först när undervisningen är språk- och kunskapsutvecklande som flerspråkiga elever utvecklar ämneskunskaper och svenska. 

I det här inlägget ger jag några tips på hur man i undervisningen, med små enkla medel, kan göra stor skillnad i flerspråkiga elevers inkludering och lärande i klassen. Målet är att eleven ska kunna delta i aktiviteter tillsammans med sina klasskamrater för att utveckla språk- och ämneskunskaper oavsett om den resan börjar i en förberedelseklass eller ordinarie undervisning. Förhållningssättet bygger på tre grundprinciper:

# Bygg vidare på det eleverna har med sig till skolan (språk, kultur, förståelse och erfarenheter). Att eleven inte kan svenska betyder inte att eleven är ”ett tomt blad”.

# Ge den typ av stöd som eleven behöver utifrån de krav kursplanen ställer. Längre ner i inlägget ger jag exempel på olika typer av stöd.

# Arbeta för att eleverna ska utveckla självständighet i sitt lärande, genom former där eleverna kan använda nyförvärvade kunskaper i nya sammanhang.

Ovanstående grundprinciper kan man även läsa i Gibbons bok, Stärk språket stärk lärandet, 2013.

Nu till frågan: Hur kan jag som undervisande lärare göra för att stötta flerspråkiga elever i klassrummet? Vad kan jag göra i min undervisning?

Av en slump kom jag över ett blogginlägg som beskriver 12 sätt att stötta andraspråkseleverMed inspiration från dessa vill jag bidra med mina egna erfarenheter på hur du som lärare kan tänka och vad du kan göra för att inte fastna i bristfokus. Dock serverar jag inte några färdiga lösningar utan ställer frågor och ger exempel att fundera över:

Var nyfiken!

Vad har eleven med sig och hur kan jag ta vara på det? Har elevens bakgrund, Litteracitet och Numeracitet kartlagts? Eller har du tagit del av innehållet i den kartläggning som någon annan har gjort? Vad visar den? Så småningom kan du kartlägga eleven i det ämnet du undervisar i. Det finns olika sätt att få syn på och ta del av kunskaper som eleven har med sig. Med studiehandledare eller tolk kan du skapa möjlighet för eleven att visa de kunskaper som eleven har med sig, på det språk som eleven kan bäst. Skolverket kommer också att publicera kartläggningsmaterial Steg 3, i ämnen. Som sagt, att eleven inte kan svenska eller att eleven inte har skolbakgrund betyder inte att eleven är ett ”tomt blad”. Eleven kan har lärt sig utanför skolkontexten.

Vilka intressen har eleven och hur kan du använda det i din undervisning eller för att skapa relation med eleven? Vilka språk kan eleven och hur kan dessa språk användas i undervisningen? Finns det någon annan i klassrummet som talar samma språk? Fokusera på att din flerspråkiga elev är en elev, en individ som inte behöver vara exakt likadan som sin klasskompis från samma land. Istället för att ta vissa saker för givet, var nyfiken och fråga!

Ha höga förväntningar!

Ha höga förväntningar på din elev men fundera på vilken typ av stöttning som krävs för att inte förväntningarna ska bli orealistiska. Din elev kan! Din elev kan lära sig! Dock kräver det resurser och stöd. Kanske behöver du stöd i att utveckla arbetssätt och metoder som gynnar elevens språkutveckling? Kanske behöver du studiehandledare för att eleven ska kunna jobba med ord och begrepp före, under eller efter lektionen på sitt modersmål/starkaste språk. Prata med din rektor och ta hjälp av SVA-lärare på skolan.

Se till att veta vilka rättigheter eleven har och vilka skyldigheter skolan har. För att ta reda på det kan du kika in på Skolverkets hemsida om nyanlända. För frågor om organisering av nyanlända elevers undervisning kan du kontakta Skolverkets upplysningstjänst. På Skolverkets hemsida kan du ladda ned publikationer som Allmänna Råd, Studiehandledning mm.

Visualisera, konkretisera!

Funder över olika uttryckssätt kan samspela i det du ska förmedla? Visst ska eleven möta svenska, men använd inte enbart tal och text. Använd text och tal och visualisera! Använd kroppsspråket, använd bilder, använd animationer! Ska du informera om en utflykt eller ett studiebesök? Informera muntligt till en presentation (powerpoint) med bilder. Skriv ut presentationen som ”handouts” och be eleven anteckna på sitt eget sätt, på svenska eller på det språk som eleven kan bäst. Jobbar ni i ett arbetsområde inom ett ämne med ämnesspecifika begrepp? Googla bilder och beskriv tillsammans, med egna ord vad begreppet betyder/innebär. Skapa begreppsordlistor med bilder till, sök filmer och animationer. Ta hjälp av studiehandledaren för att söka på elevens starkaste språk, eller be eleven söka själv. Det finns genomgångar, filmer och animationer på andra språk på webben! Genomgångar på andra språk i till exempel NO och matematik är sådana ämnen som man kan använda i elevens lärande.

Använda språken som resurs!

Vilka språk kan eleven och hur kan dessa språk användas i undervisningen? Finns det någon annan i klassrummet som talar samma språk? Kan jag tillsammans med studiehandledare välja ut nyckelord och begrepp från det arbetsområde som vi ska arbeta med. Kan jag översätta själv eller kan eleven använda översättningsverktyg? Instruktioner i läromedel samt frågeord är sådant som med hjälp av studiehandledaren kan översättas och stötta eleven att förstå vad som förväntas i uppgiften. Skapa ordlistor med dessa (på elevens modersmål) så att eleven kan förstå instruktionerna och därmed veta vad som förväntas i uppgiften.

Att visa på hur eleven kan använda sitt starkaste språk som resurs i sitt lärande är ett stöd som fungerar i alla ämnen. Det handlar inte om att ”tillåta” utan att uppmuntra och visa strategier på hur eleven kan använda sitt modersmål för lärande. Om eleven inte har möjlighet att uttrycka sig skriftligt i olika arbetsområden kan hen, istället för att sitta utan att göra någonting, faktiskt skriva på sitt modersmål. Använd studiehandledare eller modersmålslärare för att översätta elevens text till svenska. Förutom att modersmålet blir en resurs i lärandet höjer det statusen för andra språk.

Använd eleverna som resurs!

Använd klasskompisarna som resurs och planera in grupparbeten med uppgifter som bygger på att eleverna ska kommunicera med varandra. Längre ned i inlägget ger jag exempel på Litteratur med exempel på hur man kan aktivera andraspråkselever, ja egentligen alla elever, att lära sig språket med olika arbetssätt och genom att vara aktiv i olika sammanhang.

Använd mallar och börjor!

Förutom bilder, animationer och modersmål som resurs kan du stötta eleven genom att skapa exempeltexter där eleven förväntas att fylla i delar av det. Det kan vara lucktext, börjor och mallar i ämnesspecifika texter.

Nyanlända

Även om jag i det här inlägget fokuserar på vad lärare kan göra i klassrummet för flerspråkiga elever och nyanlända elever, får man inte glömma att den nyanlända eleven är skolans ansvar, allas ansvar. Som lärare ansvarar du för undervisningen och rektor ansvarar för utbildningen. Genom att skapa en flexibel organisation (eftersom en organisationsform sällan kan inkludera alla nyanlända elever) och kartlägga eleven ska man kunna identifiera vilka anpassningar och vilket stöd skolan ska erbjuda för eleven. Vi får inte glömma att normen för dagens klassrum, och ja samhället i stort, inte bör bygga på enspråkigheten som norm.

Här kan du läsa mer om ansvarsfördelningen, vem som gör vad, i det inkluderande arbetet på organisationsnivå: http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nyanlandas-larande/huvudman-rektor-nyanlanda-1.241043

På Skolverkets hemsida kan man läsa om framgångsfaktorer för nyanlända elevers skolgång.

Lärarnas och annan skolpersonals kompetens är avgörande för ett framgångsrikt mottagande av nyanlända elever. Alla lärare behöver ha kunskaper i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Utbildningen bör utgå från elevens delaktighet, såväl socialt som pedagogiskt.

(Skolverket: http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nyanlandas-larande/huvudman-rektor-nyanlanda-1.241043)

Litteratur med konkreta arbetssätt:

Lyft språket lyft tänkandet, Pauline Gibbons, 2013

Stärk språket stärk lärandet, Pauline Gibbons, 2013

Språkinriktad undervisning, Maaike Hajer, Theun Meestringa, 2014

Framgång genom språket : verktyg för språkutvecklande undervisning av andraspråkselever, Annika Löthagen, Anna Modigh, 2012

Att möta flerspråkiga elever och skapa lärande som de gynnas av innebär att DU kommer att betyda mycket för eleven, glöm inte det!

// Hülya

Bild längst upp i inlägget kommer från: Pixabay