Flerspråkiga elever- fokus på möjligheter!

possible-953169_1920

I dag möter många lärare flerspråkiga elever i klassrummet. Det är också vanligt att elever som är nya i Sverige och nya i svenska skolan efter en tid i förberedelseklass, eller inte ens det, följer ordinarie undervisning. Att eleven är i starten av sin språkutveckling i svenska, innebär att många lärare utmanas i sin yrkesutsövning. Det räcker inte med att eleven befinner sig i den ordinarie undervisningen. Det är först när undervisningen är språk- och kunskapsutvecklande som flerspråkiga elever utvecklar ämneskunskaper och svenska. 

I det här inlägget ger jag några tips på hur man i undervisningen, med små enkla medel, kan göra stor skillnad i flerspråkiga elevers inkludering och lärande i klassen. Målet är att eleven ska kunna delta i aktiviteter tillsammans med sina klasskamrater för att utveckla språk- och ämneskunskaper oavsett om den resan börjar i en förberedelseklass eller ordinarie undervisning. Förhållningssättet bygger på tre grundprinciper:

# Bygg vidare på det eleverna har med sig till skolan (språk, kultur, förståelse och erfarenheter). Att eleven inte kan svenska betyder inte att eleven är ”ett tomt blad”.

# Ge den typ av stöd som eleven behöver utifrån de krav kursplanen ställer. Längre ner i inlägget ger jag exempel på olika typer av stöd.

# Arbeta för att eleverna ska utveckla självständighet i sitt lärande, genom former där eleverna kan använda nyförvärvade kunskaper i nya sammanhang.

Ovanstående grundprinciper kan man även läsa i Gibbons bok, Stärk språket stärk lärandet, 2013.

Nu till frågan: Hur kan jag som undervisande lärare göra för att stötta flerspråkiga elever i klassrummet? Vad kan jag göra i min undervisning?

Av en slump kom jag över ett blogginlägg som beskriver 12 sätt att stötta andraspråkseleverMed inspiration från dessa vill jag bidra med mina egna erfarenheter på hur du som lärare kan tänka och vad du kan göra för att inte fastna i bristfokus. Dock serverar jag inte några färdiga lösningar utan ställer frågor och ger exempel att fundera över:

Var nyfiken!

Vad har eleven med sig och hur kan jag ta vara på det? Har elevens bakgrund, Litteracitet och Numeracitet kartlagts? Eller har du tagit del av innehållet i den kartläggning som någon annan har gjort? Vad visar den? Så småningom kan du kartlägga eleven i det ämnet du undervisar i. Det finns olika sätt att få syn på och ta del av kunskaper som eleven har med sig. Med studiehandledare eller tolk kan du skapa möjlighet för eleven att visa de kunskaper som eleven har med sig, på det språk som eleven kan bäst. Skolverket kommer också att publicera kartläggningsmaterial Steg 3, i ämnen. Som sagt, att eleven inte kan svenska eller att eleven inte har skolbakgrund betyder inte att eleven är ett ”tomt blad”. Eleven kan har lärt sig utanför skolkontexten.

Vilka intressen har eleven och hur kan du använda det i din undervisning eller för att skapa relation med eleven? Vilka språk kan eleven och hur kan dessa språk användas i undervisningen? Finns det någon annan i klassrummet som talar samma språk? Fokusera på att din flerspråkiga elev är en elev, en individ som inte behöver vara exakt likadan som sin klasskompis från samma land. Istället för att ta vissa saker för givet, var nyfiken och fråga!

Ha höga förväntningar!

Ha höga förväntningar på din elev men fundera på vilken typ av stöttning som krävs för att inte förväntningarna ska bli orealistiska. Din elev kan! Din elev kan lära sig! Dock kräver det resurser och stöd. Kanske behöver du stöd i att utveckla arbetssätt och metoder som gynnar elevens språkutveckling? Kanske behöver du studiehandledare för att eleven ska kunna jobba med ord och begrepp före, under eller efter lektionen på sitt modersmål/starkaste språk. Prata med din rektor och ta hjälp av SVA-lärare på skolan.

Se till att veta vilka rättigheter eleven har och vilka skyldigheter skolan har. För att ta reda på det kan du kika in på Skolverkets hemsida om nyanlända. För frågor om organisering av nyanlända elevers undervisning kan du kontakta Skolverkets upplysningstjänst. På Skolverkets hemsida kan du ladda ned publikationer som Allmänna Råd, Studiehandledning mm.

Visualisera, konkretisera!

Funder över olika uttryckssätt kan samspela i det du ska förmedla? Visst ska eleven möta svenska, men använd inte enbart tal och text. Använd text och tal och visualisera! Använd kroppsspråket, använd bilder, använd animationer! Ska du informera om en utflykt eller ett studiebesök? Informera muntligt till en presentation (powerpoint) med bilder. Skriv ut presentationen som ”handouts” och be eleven anteckna på sitt eget sätt, på svenska eller på det språk som eleven kan bäst. Jobbar ni i ett arbetsområde inom ett ämne med ämnesspecifika begrepp? Googla bilder och beskriv tillsammans, med egna ord vad begreppet betyder/innebär. Skapa begreppsordlistor med bilder till, sök filmer och animationer. Ta hjälp av studiehandledaren för att söka på elevens starkaste språk, eller be eleven söka själv. Det finns genomgångar, filmer och animationer på andra språk på webben! Genomgångar på andra språk i till exempel NO och matematik är sådana ämnen som man kan använda i elevens lärande.

Använda språken som resurs!

Vilka språk kan eleven och hur kan dessa språk användas i undervisningen? Finns det någon annan i klassrummet som talar samma språk? Kan jag tillsammans med studiehandledare välja ut nyckelord och begrepp från det arbetsområde som vi ska arbeta med. Kan jag översätta själv eller kan eleven använda översättningsverktyg? Instruktioner i läromedel samt frågeord är sådant som med hjälp av studiehandledaren kan översättas och stötta eleven att förstå vad som förväntas i uppgiften. Skapa ordlistor med dessa (på elevens modersmål) så att eleven kan förstå instruktionerna och därmed veta vad som förväntas i uppgiften.

Att visa på hur eleven kan använda sitt starkaste språk som resurs i sitt lärande är ett stöd som fungerar i alla ämnen. Det handlar inte om att ”tillåta” utan att uppmuntra och visa strategier på hur eleven kan använda sitt modersmål för lärande. Om eleven inte har möjlighet att uttrycka sig skriftligt i olika arbetsområden kan hen, istället för att sitta utan att göra någonting, faktiskt skriva på sitt modersmål. Använd studiehandledare eller modersmålslärare för att översätta elevens text till svenska. Förutom att modersmålet blir en resurs i lärandet höjer det statusen för andra språk.

Använd eleverna som resurs!

Använd klasskompisarna som resurs och planera in grupparbeten med uppgifter som bygger på att eleverna ska kommunicera med varandra. Längre ned i inlägget ger jag exempel på Litteratur med exempel på hur man kan aktivera andraspråkselever, ja egentligen alla elever, att lära sig språket med olika arbetssätt och genom att vara aktiv i olika sammanhang.

Använd mallar och börjor!

Förutom bilder, animationer och modersmål som resurs kan du stötta eleven genom att skapa exempeltexter där eleven förväntas att fylla i delar av det. Det kan vara lucktext, börjor och mallar i ämnesspecifika texter.

Nyanlända

Även om jag i det här inlägget fokuserar på vad lärare kan göra i klassrummet för flerspråkiga elever och nyanlända elever, får man inte glömma att den nyanlända eleven är skolans ansvar, allas ansvar. Som lärare ansvarar du för undervisningen och rektor ansvarar för utbildningen. Genom att skapa en flexibel organisation (eftersom en organisationsform sällan kan inkludera alla nyanlända elever) och kartlägga eleven ska man kunna identifiera vilka anpassningar och vilket stöd skolan ska erbjuda för eleven. Vi får inte glömma att normen för dagens klassrum, och ja samhället i stort, inte bör bygga på enspråkigheten som norm.

Här kan du läsa mer om ansvarsfördelningen, vem som gör vad, i det inkluderande arbetet på organisationsnivå: http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nyanlandas-larande/huvudman-rektor-nyanlanda-1.241043

På Skolverkets hemsida kan man läsa om framgångsfaktorer för nyanlända elevers skolgång.

Lärarnas och annan skolpersonals kompetens är avgörande för ett framgångsrikt mottagande av nyanlända elever. Alla lärare behöver ha kunskaper i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Utbildningen bör utgå från elevens delaktighet, såväl socialt som pedagogiskt.

(Skolverket: http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nyanlandas-larande/huvudman-rektor-nyanlanda-1.241043)

Litteratur med konkreta arbetssätt:

Lyft språket lyft tänkandet, Pauline Gibbons, 2013

Stärk språket stärk lärandet, Pauline Gibbons, 2013

Språkinriktad undervisning, Maaike Hajer, Theun Meestringa, 2014

Framgång genom språket : verktyg för språkutvecklande undervisning av andraspråkselever, Annika Löthagen, Anna Modigh, 2012

Att möta flerspråkiga elever och skapa lärande som de gynnas av innebär att DU kommer att betyda mycket för eleven, glöm inte det!

// Hülya

Bild längst upp i inlägget kommer från: Pixabay

Kommentarer (1)

Lämna en kommentar

  • (will not be published)