Ett mångkulturellt Sverige börjar i skolan!

Ett mångkulturellt Sverige börjar i skolan.

Men är det verkligen så?

Hur är det möjligt, kanske ni tänker, när bostadssegregation och det “fria” skolvalet bidrar till ökad segregation mellan elever med olika bakgrund. Avståndet till skolor blir mindre viktiga när det fria skolvalet öppnar upp för att vårdnadshavare snarare väljer bort skolor i socialt utsatta bostadsområden.

Önskvärt vore att enspråkiga elever inte använde det fria skolvalet  för att välja sig bort från mångkulturella skolor.

Förhållningssätt har betydelse

Att jobba med elever från olika delar av världen är en utmaning. Speciellt i kombination med att den svenska skolan utgår från att svenskhet är normen och sätter barn med utländsk bakgrund i relation och jämför så att man ser flerspråkiga elever utifrån ett bristperspektiv. Trots att det i läroplanen, Lgr 11, står att undervisningen ska främja lärandet och kunskapsutvecklingen genom att utgå från ”elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper” visar Skolverkets statistik att flerspråkiga elever inte klarar skolans krav i samma utsträckning som övriga elever. Kan det vara så att skolans organisationskultur, förhållningssätt, arbetssätt, läromedel och material inte är anpassade för flerspråkiga elever?

Det är också ganska vanligt att det ligger ett bristfokus på flerspråkiga elever där man i all välvilja vill lära eleven allt som är specifikt svenskt.

Problemet är när elever med utländsk bakgrund bemöts och förväntas agera eller prestera på ett visst sätt just på grund av deras utländska bakgrund. (Skolverket)
Skolverkets hemsida kan man läsa hur personal på skolan genom sitt bemötande av elever med utländsk bakgrund är med och bidrar till en än mer utmanande miljö. Ett exempel som lyfts fram är när personal stoppar bråk mellan två nyanlända elever och talar om att “Här i Sverige slåss vi inte”. Jag  måste erkänna att jag känner igen mig. I all välvilja att visa eleverna vilka regler som gäller, vilket man ska göra, kan man lätt hamna i att man hävdar att tex icke-våld är specifikt svenskt. Många forskare är eniga om att individens identitetsutveckling kan uppfattas som direkt respons på omgivningens tillskrivningar och förväntningar (Elmeroth, 2014). Därav har lärare och vänners förhållningssätt stor betydelse i elevens identitetsutveckling. Vad händer om min bakgrund indirekt tillskrivs att vara icke-svenskt och till och med våldsamt? Att tillskriva grupper egenskaper handlar om att särskilja men också om att rangordna. Om man drar det till sin spets kan det leda till att människor beter sig precis som de förväntas av sin omgivning. I all välvilja kan skolan förstärka “vi” och “dom” bidra till skapandet av ett uppdelat samhälle.

Den mångkulturella skolan

Skolan är den enda mötesplats där unga människor med olika bakgrunder möts under en längre tid. Där barn och unga redan tidig ålder har möjlighet att få umgås med klasskamrater som har en annan trosuppfattning, annat språk, kommer från en annan kultur och har andra traditioner. När man växer upp med människor runtomkring sig med olika bakgrunder och erfarenheter blir dessa olikheter norm istället för undantag.

Kanske skolan kan använda mötet mellan människor med olika bakgrunder i skolan och bli en motpol till de rasistiska vindar som blåser i Sverige?

Önskvärt vore att enspråkiga elever inte nyttjade det fria skolvalet för att välja sig bort från mångkulturella skolor.

Att vara med i skapandet av den mångkulturella skolan handlar det inte enbart om att kartlägga nyanlända elevers skolbakgrund. Det handlar om en öppenhet för olika språk och kulturer där man ställer intresserade frågor och planerar sin undervisning så att den inte enbart har det svenska som utgångspunkt, snarare att hela världen bidrar med innehåll för lärande. Det handlar om att använda det kulturella utbytet som verktyg för lärande, tillsammans. När ny kunskap relateras till något som är bekant för eleven stimuleras elevens identitets- språk och kunskapsutveckling (Bergendorff, 2014).

Frågor att reflektera över

Vad gör vi bra på vår skola- Vad kan vi göra bättre?

Hur kan vi i skolan använda oss av den kulturella mångfald som finns på skolan?

Hur använder skolan olikheterna som en tillgång
 i alla elevers lärande?

Vad har vi i skolan för attityder till språk och kultur? På vilket sätt syns det?

Hur visar vi på skolan att elevens flerspråkighet och bakgrund är en tillgång för eleven och samhället?

Speglar texter, bilder, material och läromedel som vi använder på skolan olika miljöer och kulturer?

Som lärare kan man känna sig frustrerad över yttre faktorer som bostadssegregation och socioekonomiska förhållanden, men det gäller att fokusera på det man kan påverka: Förhållningssätt och undervisning.

// Hülya Basaran

Lästips:

Kästen Ebeling & Tore Otterup (red.), En bra början: mottagande och introduktion av nyanlända elever.

 

Referenser

Kästen Ebeling & Tore Otterup (red.), En bra början: mottagande och introduktion av nyanlända elever.
Här refererat till kapitel skriven av: Bergendorff, I. Nyanlända elever i Sverige. Samt Elmeroth, E. Interkulturell pedagogik.
Skolinspektionen (2014). Utbildningen för nyanlända elever 2014. Stockholm: Skolinspektionen.

 

Kommentarer (1)

Lämna en kommentar

  • (will not be published)