Bygga broar till skriftspråket- läsförståelse med flerspråkiga elever

sv.wikipedia.org/wiki/Bro

sv.wikipedia.org/wiki/Bro

Att bygga broar till skriftspråket innebär olika sätt att stötta förståelsen av texter. Även om stöttningen passar alla elever oavsett om de är flerspråkiga eller inte skriver jag i det här inlägget om olika sätt lärare kan planera in stöttning för flerspråkiga elever inför deras möte med texter i olika ämnen.  Om man vill fördjupa sig och få fler exempel kan jag rekommendera böckerna av Pauline Gibbons- det är övningar från Gibbons-böckerna som jag har arbetat och min erfarenhet är att de de ger god stöttning för flerspråkiga elevers läsning. Därav delar jag med mig av några exempel i det här inlägget.

Eftersom det för andraspråkselever är en utmaning att läsa och förstå texter, är det viktigt att undervisningen stöttar eleverna och visar på strategier så att de så småningom blir effektiva, självständiga läsare. Det är vanligt att man i all välvilja förenklar texter som eleven möter, man vill att eleven ska lyckas. Men hur utmanade är det för andraspråkselever att alltid läsa texter som ligger på deras språkliga nivå? Och hur blir vägen in till mer utmanande texter? Istället för att förenkla texter till elevernas språkliga nivå kan man jobba med strategier och stöttning som stöd in i skriftspråket, och jobba med texter med innehåll som är kognitivt krävande. Det kräver en balansgång, stöttningen innebär ju heller inte att elever ska läsa alltför avancerade texter som ligger långt över deras närmsta utvecklingszon.

Elevens förförståelse och kännedom om innehållet är betydelsefullt. En språkligt svårare text i ett bekant ämne är lättare än en språkligt lättare text i ett obekant ämne. Istället för att börja i texten och försöka förklara svårigheter som eleven möter kan man jobba med förförståelse. Att skapa förförståelse ger eleven större chanser att förstå texten när den läses. Förförståelsen är viktig, speciellt för andraspråkselever eftersom elevens kulturella bakgrund sällan matchar textförfattarens kulturella bakgrund och syn på sin omvärld. Den förkunskap eleven har påverkar elevens förståelse av texten. För att överbrygga dessa utmaningar kan man jobba med att bygga broar till de texter man jobbar med. Det handlar om texter som eleverna möter i olika ämnen, alltså även ämnesspecifika texter. Stöttning kan handla om aktiviteter före, under och efter läsning.

Dessa aktiviteter har till syfte att stötta eleven i att förstå texten de läser och ge dem lässtrategier för att förstå kommande texter. Det finns flera exempel, jag listar några här:

Aktiviteter före läsning

Här handlar det in om att lyfta fram svåra ord och förklara dessa utan snarare om att förbereda eleven för textens språkliga och kulturella svårigheter. Att lyfta fram alla nya ord kan i värsta fall låsa elevens förståelse. Min erfarenhet är att inte innan förklara svåra ord utan snarare berätta om texten och aktivera eleverna i samtal om texten innan.

Ord, illustration, bild, titel eller inledning som ledtråd– Genom att lyfta fram ord, titel eller inledning kan man föra ett samtal om vad man tror texten ska handla om. Genom bilder och illustrationer kan eleverna i par eller grupp samtala om vad de tror bilden föreställer och kopplingen till texten.

För mig blev den här övningen uppenbar när en grupp elever förutspådde att illustrationen på ett barn som blev uppvaktad med en bricka med frukost i sängen. Eleverna var övertygade om att barnet på bilden var svårt sjuk och inte kunde kliva upp ur sin säng för äta frukost i köket. Om vi inte hade samtalat om bilden och jag tagit reda på och bemött deras förförståelse hade texten fått en annan innebörd.

Om det inte finns bilder eller illustrationer kan man inför läsning förbereda bilder genom att googla bilder som fotosyntes, evolution, erosion eller andra ämnesspecifika ord eller andra ord som förekommmer i texter som kan vara svåra att förklara, till exempel snowboard, älg etc. Eleverna kan möta bilden innan texten och därmed förberedas vad texten kommer att handla om.

Eleverna kan förutom att förutspå också tala om va dem ser och samtala om vad de vill lära sig genom att ställa frågor till bilderna.

Berätta i stora drag- Som lärare kan du samtala och berätta vad varje stycke handlar på svenska, med bildstöd eller genom att ta hjälp av studiehandledare kan du skapa förförståelse på elevens starkaste språk.

Använd elevens starkaste språk- Finns texten på elevens starkaste språk kan eleven läsa texten på sitt modersmål innan texten läses på svenska. Idag finns det många läromedel som också är inlästa på flera språk. Eller det kanske till och med finns genomgångar eller filmer inspelade på elevens modersmål. 

Aktiviter under läsning

Läs texten högt för eleverna och stanna upp för att samtala om och koppla till elevernas samtal och eventuella förutsägelser innan ni började läsa texten. Sedan kan eleverna läsa texten enskilt eller i par. 

Analysera i ordet och sammanhanget- En fördel är att hellre lyfta obekanta ord som nya ord,  istället för att benämna orden som svåra ord. Istället för att stanna upp vid varje nytt ord för att slå upp det kan man stryka under och använda strategier för att gissa vad ordet kan betyda. Kan man gissa vad ordet betyder genom sammanhanget, genom orden före eller efter? Är delar av ordet bekant? Är begynnelseboktaven stor, kan det vara ett namn? Ger bilderna någon ledtråd till ordet?

Förutspå- Förutspå vad som ska hända genom att stanna upp i texten. Ställ öppna frågor utan fel eller rätt svar.

Sammanfatta innehållet- Eleverna kan sammanfatta varje stycke med egna ord, dels genom att återberätta eller genom att skriva en sammanfattning.

Aktiviteter efter läsning

Sönderklippt text- Eleverna får texten sönderklippt för att bygga upp den på nytt. Denna uppgift lämpar sig bäst som par. Därmed kan eleverna samtala om innehållet och språket. Genom samtalet stöttar de varandra när de återskapar texten.

Lucktext-  Genom luckor i texten ska eleverna skriva in rätt ord i luckan. En bekant text som eleverna har jobbat i med utifrån ämne och arbetsområde. Som stöd kan man lista vilka ord ska in i luckorna. Ett annat sätt är att skriva en siffra i luckan. För varje siffra finns det (längre ner på samma papper) en förklaring för det ämnesspecifika ordet/begreppet som ska in i luckan. 

Para ihop bild och text- Välj ut illustrationer/bilder och skriv meningar som passar ihop med bilderna. Eleverna kan arbeta i par och para ihop bild och text.

Sant eller falskt- Skriv påståenden om texten där eleverna tar ställning om det är sant eller falskt. Här kan du använda digitala quiz som Kahoot.

Samtala om innehållet- Samtala om innehållet med frågor där eleven kan koppla det till sin erfarenhetsvärld. Har du varit med om något liknande? Hur hade du gjort?

Jobba vidare- Välj ut karaktärer och händelser och bygg vidare med nya uppgifter. Eleverna kan beskriva en karaktär från texten eller byta ur ord och ändra karaktären på texten.

Har du fler förslag?

Skriv gärna in ditt förslag i kommentarsfältet!

Lästips!

Referenser till inlägget som också är förslag på vidare läsning:

Böckerna nedan är skrivna av Pauline Gibbons

Yngre åren: Stärk språket – stärk lärandet

Äldre åren: Lyft språket – lyft tänkandet

På Nationellt Centrums hemsida beskriver de Gibbons bok för de yngre åren så här:

Boken är närmast att betrakta som en handbok för alla lärare som arbetar med flerspråkiga elever och används flitigt i lärarutbildningar i svenska som andraspråk. Efter en kortare teoretisk bakgrund ges olika exempel på strategier och arbetssätt som kan vara framgångsrika i mångkulturella klassrum. Begreppet scaffolding (ung. “stöttning”) och hur detta kan komma till uttryck i praktiken, finns med som en röd tråd genom hela boken.

Kommentarer (1)

  1. Marie skriver:

    Vi läser Stärk språket Stärk lärandet i vår bokcirkel på jobbet. Riktigt bra bok. Senast testade vi övningen Berätta rita. Bra övning när eleverna behöver träna på att beskriva saker eller händelser så att kompisen förstår och kan rita det som beskrivs.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)