Att lära sig skriva på ett andraspråk- analogt eller digitalt?

I veckan publicerades en nyhet där forskare, verksamma vid Universitetet i Stavanger i Norge menar att det kan finnas kognitiva fördelar med att skriva för hand, jämfört med ett tangentbord. Undersökningen bygger på 36 personer i åldrarna 19–54 år som har haft i uppgift att komma ihåg en lista med ord efter att ha skrivit dem på tre olika sätt, genom att skriva för hand med penna och papper, på ett vanligt tangentbord eller på en surfplatta. Personerna som skrev listan för hand mindes orden mycket bättre. En undersökning som pekar på fördelar med att skriva med penna.

I och med resultatet börjar man prata om att välja penna framför datorn- för att minnas bättre- vilket också blir en slagkraftig rubrik i nyhetsmedier. Det öppnar också upp diskussioner kring val av verktyg inom skolan, eftersom den tenderar till att man liksom ”väljer sida”- dator eller penna i skolan?

Jag förespråkar varken penna eller dator. Eller, ja det beror på. Val av verktyg beror på syftet med uppgiften. Och jag tror som min ämnesspanarkollega Mia Kempe skriver att en kombination, eller snarare ett klokt pedagogiskt förhållningssätt till verktyg, analoga som digitala är det bästa. Därför vill jag dela med mig om hur jag tänker och hur jag jobbar med elever som är i början av sin skriftspråksutvecking i svenska som andraspråk, som till stor del bygger på att välja verktyg som stöttar eleverna i deras skriftspråksutveckling.

Att läras sig skriva är en utmaning. Att lära sig skriva på ett andraspråk är en ännu större utmaning. Elever som kommer under senare delen av grundskolan och inte kan läsa och skriva på sitt förstaspråk ställs inför stora utmaningar eftersom skriftspråksinlärningen i målspråket inte utgår från elevernas modersmål som bas. Tänk dig att du inte kan läsa och skriva på ditt modersmål och att du sedan ska skriva på ett främmande språk som till och med kanske har ett (för dig) främmande skriftspråk. Då kan digitala verktyg vara stöd i att du inte behöver fokusera på att forma bokstäver, inte fokusera på skrivriktningen och bokstävernas läge. Du kan dessutom lyssna på hur bokstaven låter samt höra hur ord och meningar läsas upp. Eftersom digitala verktyg är multimodala blir kopplingen ljud och skrift tydlig för eleven.

När en nyanländ elev ska lära sig skriva, och inte har finmotoriska färdigheter vill jag inte att elevens skrivförmåga ska missgynnas av att eleven inte kan forma bokstäver. Jag vill också att eleven ska känna sig som en framgångsrik skribent i ett tidigt skede. Därav är digitala resurser som en lärplatta, exempelvis appen Skolstil 2 en resurs som jag kan rekommendera när eleven ska träna på att skriva. Eftersom appen har talsyntes kan eleven höra varje bokstavsljud, ord och meningar. Det blir ett stöd för eleven när eleven inte vet vad varje bokstavssymbol har för ljud. Det går helt enkelt till så att eleven kan lyssna sig till rätt bokstavssymbol när hen skriver.

skolstil2

Oavsett vilket verktyg man väljer eller vilken app man jobbar i eller var eleverna befinner sig i sin skriftspråksutveckling är talet en bro in till skriftspråket. Att samtala och prata om det man ska skriva är betydelsefullt för alla elever men i synnerhet för andraspråkselever som ännu inte behärskar det svenska språket.

Oavsett vilket sätt eleverna ska skriva på kan man stötta genom olika (analoga) förberedelser innan eleven börjar skriva digitalt:

skrivaLR

När eleven sedan har skrivit en text på lärplattan kan eleven träna handstil genom att skriva samma text för hand. I Skolstil 2 kan man infoga stödlinjer och då blir den digitalt skrivna texten, med stödlinjer, den text som eleven kan träna på när hen skriver för hand, med penna och papper. Det är också en uppgift som eleven kan ha som hemuppgift.

Att bearbeta sin text, flytta stycken, lägga till text och utveckla texten när den är skriven digitalt är mycket enklare. Även om mina elever föredrar att skriva texter digitalt använder vi oss också av pennor. Det ena behöver inte utesluta det andra.

Eftersom läs- och skrivutvecklingen sker parallellt gynnar läsning elevernas skrivande. Att känna igen bokstäver och kunna namnen på dem är inte tillräckligt. Grunden är att eleven behöver utveckla fonologisk medvetenhet. Eftersom ljudningsstrategin ligger till grund för att eleven ska avkoda skriftspråket och uppnå läsflyt är digitala resurser till stor hjälp eftersom eleven kan lyssna på hela ordet, för att urskilja ljud och sedan genom att lyssna på varje enskilt bokstavsljud välja rätt plats i ordet. I en bok blir det svårt för eleverna när uppgifterna inte bygger på deras modersmål och eleven inte har möjlighet att ta reda på (lyssna) på vad ordet heter på svenska. Att se en bild på en bil som efterfrågar första bokstaven i svenska hjälper inte eleven att urskilja första bokstavsljudet om eleven inte vet att bil heter bil på svenska. För att få stöd genom att lyssna på orden finns det en del appar som erbjuder multimodalitet som bild, ljud och text samt att elever som ännu inte läser och skriver har möjlighet att utveckla sitt ordförråd. Man kan använda nedanstående appar i gemensamma genomgångar om man projicerar lärplattan på tavlan.

läskodenSå för att sammanfatta det hela så tänker jag att vi behöver ta tillvara på de möjligheter som digitala resurser erbjuder. Forskningsresultatet jag inledde inlägget med får mig att tänka på om alla skrivaktiviteter har till syfte att vi ska minnas och om vi egentligen inte antecknar för att slippa minnas? Intressant inlägg skriven av Johan Lindström om detta hittar du här.

I mitt arbete spelar digitala resurser och digitala verktyg en betydelsefull roll i elevernas språkutveckling. Och att vi bör använda digitala resurser utan att ha en övertro till tekniken. Det är läraren som har den pedagogiska kompetensen att skapa lärande med olika resurser, analoga som digitala.

Det handlar också om att visa hur ett verktyg som är bekant för eleven och som tills stor del används för annat som spel och nöje, kan användas för lärande.

Vill du läsa mer så har jag delat med mig av hur man kan arbeta språkutvecklande med digitala resurser i boken: Nyanlända elever i mitt klassrum- språkutveckling med digitala resurser.

// Hülya

Lämna en kommentar

  • (will not be published)