Att kartlägga nyanlända elever- Litteracitet

Det är skolans skyldighet att anpassa undervisningen efter elevens förutsättningar och behov. Det här läsåret har många skolor brottats med att kunna anpassa undervisningen för alla de nyanlända elever som har börjat skolan. Från och med årskiftet har Skolverkets kartläggningsmaterial varit till stor hjälp för skolan att få en bild av elevens utgångsläge.  Många skolor utmanas med att organisera för att utföra dessa kartläggningar. Eftersom syftet är att identifiera hur skolan ska skapa förutsättningar för en likvärdig utbildning ställer det krav på att kartläggande lärare verkligen kan fånga upp elevens styrkor och vad eleven behöver utveckla närmast. Det är inte enkelt.

Litteracitet

I ett tidigare inlägg delade jag  med mig av mina erfarenheter i att kartlägga nyanlända elever med Skolverkets kartläggningsmaterial Steg 1, Språk och erfarenheter. Det är också i det första steget i kartläggningsmaterialet som jag förväntas urskilja hur långt eleven har kommit i sin läs och skrivutveckling och om jag ska använda A- eller B- spåret. I det här inlägget går jag vidare och delar med mig av kartläggning av elevens Litteracitet, steg 2.

LitteracitetSteg 2 – Litteracitet kartlägger hur eleven har använt språket i olika sammanhang. Begreppet litteracitet används här som ett överordnat begrepp för olika aktiviteter kopplade till skrift. Det är inte bara läsande och skrivande utan också olika muntliga aktiviteter i samband med läsande och skrivande, till exempel högläsning och diskussion om texters innehåll. (Skolverket)

För att kunna kartlägga behövs tolk, modersmålslärare eller studiehandledare, det vill säga någon som kan det språk som ska användas under kartläggningen. Hos oss på Välkomsten kartllägger SVA-lärare eleven i Litteracitet. Jag föredrar att kartlägga tillsammans med studiehandledare. Det har flera fördelar. Dels så är studiehandledaren insatt i materialet men också för att studiehandledaren sedan möter eleven i undervisningen och känner till elevens förutsättningar och kan hjälpa eleven under de veckor som eleven är på Välkomsten.

Utmaningen i kartläggningssituationen är, tycker jag, att få eleverna att berätta och att välja en nivå på textpaketet där eleven kan visa vad hen kan utan att det är för lätt eller för svårt. För att få eleven att berätta kan man utgå och koppla frågor till det man vet om eleven från kartläggning av språk och erfarenheter i Steg 1. Syftet att ta reda på vad för slags texter eleven har erfarenhet av att läsa och skriva, och hur eleven använder sina läs- och skrivkunskaper i olika sammanhang. Genom att koppla det till elevens tidigare svar om exempelvis favoritämnet i skolan kan man samtala om vilka texter som eleven läste i det ämnet och om det fanns några muntliga och skriftliga aktivteter i samband med läsningen. Utmaningen är att ställa nyfikna frågor och få eleven att berätta om sina erfarenheter kring skriftspråk och aktiviteter kopplade till texter. Något som jag lärt mig under resans gång är att vara nyfiken på elevernas medievanor. Många gånger utvecklar eleverna inte sina svar gällande hur de använder dator, mobiltelefon och surfplattor. Genom att ställa nyfikna frågor framkommer det att elever som inte läser och skriver ändå kan söka filmklipp och musikvideor på söksidor genom att identifiera begynnelsebokstäverna på filmer/artister. Eller att de har hittat former för att kommunicera med skriftspråket trots att de inte kan läsa och skriva. 

Texter i ej översatta språk

Texterna finns inte översatta till alla språk. Under ett kartläggningssamtal i steg 1 turen att det var en modersmålslärare som tolkade. Då kunde modermålsläraren, inför steg 2 Litteracitet, hjälpa mig att ta fram texter på elevens modersmål och hjälpa till med bedömningen. Eftersom texter är kulturbundna behövde jag själv stöd av modersmålsläraren med att förstå textens budskap och resonemanget som eleven förde kring texten. Även om det inte var likvärdigt med Skolverkets texter kunde vi få en bild av elevens läsförståelse.

Höga förväntningar och elevinflytande

Idag är jag mer öppen för att erbjuda eleven svårare textpaket än den bedöming jag gör i steg 1 om vilket textpaket som passar elevens erfarenheter. Till en början valde jag textpaket efter elevens skolbakgrund. Det kan till exempel vara så att eleven ligger mellan två textpaket. Idag rör jag mig mellan olika textpaket och eleven kan vara med och bestämma vilken text som ska läsas. Ibland säger eleven att texten är för svår och att hen hellre vill ha en lättare. Då samtalar vi om varför eleven tycker texten är svår.  Eftersom det inte är en testsituation tycker jag att man kan föra en dialog med eleven om texten.

Men sen då?

Analysen av elevens styrkor och utvecklingsområden sammanfattas i Kartläggningsprofil Steg 2 Litteracitet. Det är en bedömning som bygger på samtalet och elevens svar på frågor om texterna. Fokus ska ligga på elevens styrkor och utvecklingsområden. Det handlar inte om att eleven ska svara “rätt” på alla läsförståelsefrågor utan snarare om eleven har förstått huvuddragen i texten, kan återberätta, föra resonemang och förklara hur hen tänker kring sina svar. Förutom en bedömning av läsförståelse sammanställs elevens erfarenheter av litteracitet så skolan får en bild av elevens utgångsläge och vad man behöver jobba vidare med. Tillsammans med övriga steg i kartläggningsmaterialet samt elevens ålder och personliga förhållanden i övrigt kan rektor fatta beslut kring åskursplacering och planering av elevens fortsatta undervisning.

Trots att jag utfört många kartläggningar tar jag fortfarande hjälp av kartläggande kollegor och lärarhandledningen. I gruppen Svenska som andraspråk på Facebook kommer det upp frågor gällande nyanlända elevers kartläggning, vilket också är till stor hjälp.

Det är inte lätt att göra den här bedömningen och inte heller så lätt att sammanställa och skriva ner allt man har sett under samtalet. Dessutom ska informationen överföras till alla som kommer att möta eleven.  Det finns olika sätt hur man organiserar mottagandet för nyanlända elever, det gemensamma är att, oavsett var kartläggningen görs, mottagningsenhet eller skola, så ska skolan organisera utbildningen för eleven. Det är hela skolans ansvar och det som framkommer i kartläggningen behöver alla lärare som möter eleven ta del av. Detta för att ha en chans att möta eleven i klassrummet. Det är ju inte kartläggning i sig som är det viktiga, utan hur man använder det och vad man gör av det som framkommer i kartläggningen. 

Skolverket har filmat hur just överlämning och fortsatt undervisning går till på Lextorpsskolan i Trollhättan.  Du hittar filmen här: Bedömning, beslut och planering – kartläggning i steg 1 och 2

Skolverket har också tagit fram en webbkurs med moduler om kartläggningsmaterialet för att bedöma nyanlända elevers kunskaper, jag har påbörjat kursen och kan varmt rekommendera den!

Dela gärna med dig av dina erfarenheter i kommentarsfältet nedan 😉

Foto från Pixabay.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)