Ny roll, samma ämne – framgångsrik utbildning för flerspråkiga elever

Med anledning av att jag från och med höstterminens start har ett nytt uppdrag har jag inte kunnat bidra med några nya inlägg som ämnesspanare. Min nya roll är att jag arbetar som adjunkt i svenska som andraspråk på Högskolan Väst.

Även om rollen är ny, är området detsamma, och handlar om svenska som andraspråk. Mina försök i klassrummet att skapa framgångsrik utbildning för nyanlända elever, till att reflektera, sammanfatta och dela med mig på min blogg och i föreläsningar, till att organisera och jobba stadsövergripande för att så småningom skriva en bok och ett kapitel för LR i ämnet så innebär ändå min nya roll att det har varit massor av nytt att sätta sig in i! Det finns massor att lära och massor att utveckla. Vilken tur jag ha erfarenhet från verkligheten ute bland eleverna, förförståelse i ämnet och lyckan att mina kollegor har höga förväntningar och ger mig mycket stöd. En för mig helt ny miljö som innebär nya arbetsuppgifter, nya saker att lära och som tur är, många erfarna kollegor att fråga.

Med kurser inom Svenska som andraspråk, utbildningar i Lärarlyftet och uppdragsutbildningar från Skolverket inom ramen för Samverkan för bästa skola känns det meningsfullt att vara en del i ett kompetent team för att:

Bidra till att den svenska skolan kan erbjuda framgångsrik utbildning för flerspråkiga elever.

Som avslutning av mitt uppdrag som ämnesspanare kommer jag att föreläsa i Lärarnas Riksförbunds monter (C04:20) på Bokmässan, torsdag den 22 september klockan 15.00- 15.30. Mitt pass heter Nyanlända elevers språkutveckling, en fråga om pedagogik — inte teknik!

Vi kanske ses på bokmässan?

Tack för mig här på LRbloggar!

Hülya Basaran

Förresten, hoppas du inte missat boken från LR; Vi får det att funka! Framgångsrika exempel på IT i skolan. En antologi med lärare som delar med sig av hur de använder IT i sin undervisning. I boken bidrar jag också med ett kapitel. Boklansering och panelsamtal sker under torsdagen på bokmässan med bland annat Åsa Fahlén och Gustav Fridolin kl.11.15. Hoppas vi ses 😉

bokmassan-3

Vara med- en bok för nyanlända

Jag vill tipsa om en bok som jag upptäckte via sociala medier.

Det är en nyutkommen bok på enkel svenska för elever i högstadieåldern. Boken är fri att använda och kan läsas online eller laddas ner på läsplatta. Boken finns också som PDF. Du hittar den här: http://www.varamed.org/

Så här står det om boken på hemsidan:

Detta projekt startades i januari 2016 och initerades av Cecilia Appelquist, Victor Becker, Matilda Hamberg, Gabriella Jakobsen, Clara Kristiansen, Linnéa Pettersson-Berglund, Linnea Röös-Gunnarsson och Malin Wahlberg.
Syftet med projektet var att skapa ett lättläst skönlitterärt material som är riktat till ungdomar som vill lära sig svenska. Detta resulterade i boken Vara med.Boken handlar om tre vänner som går i samma högstadieklass och om Asal. Asal är ny i skolan och vill få vänner. Att få vänner är inte alltid så lätt… Boken är skriven på tre språkliga nivåer med samma handling. Det går alltså att läsa endast en nivå för att förstå allt som händer i boken. När du helt förstått en nivå kan du läsa om boken på en svårare nivå.
Illustratör: Victor Becker
Layout: Rebecca Risén
Författare: Cecilia Appelquist, Matilda Hamberg, Clara Kristiansen
Administration: Gabriella Jokobsen, Linnéa Pettersson-Berglund, Linnea Röös-Gunnarsson och Malin Wahlberg

Man kan skriva ut boken och som spiralbunden bok blir det säkert en fin sommarlovspresent när eleverna slutar skolan.

Eller så kan man skriva ut planschen med QR-kod och sätta upp den i klassrummet. Med appen Qrreader (eller annan app som läser QR-koder) kan eleverna scanna av koden på planschen och snabbt hamna på sidan där boken finns.

Namnlös presentation

Att kartlägga nyanlända elever- Litteracitet

Det är skolans skyldighet att anpassa undervisningen efter elevens förutsättningar och behov. Det här läsåret har många skolor brottats med att kunna anpassa undervisningen för alla de nyanlända elever som har börjat skolan. Från och med årskiftet har Skolverkets kartläggningsmaterial varit till stor hjälp för skolan att få en bild av elevens utgångsläge.  Många skolor utmanas med att organisera för att utföra dessa kartläggningar. Eftersom syftet är att identifiera hur skolan ska skapa förutsättningar för en likvärdig utbildning ställer det krav på att kartläggande lärare verkligen kan fånga upp elevens styrkor och vad eleven behöver utveckla närmast. Det är inte enkelt.

Litteracitet

I ett tidigare inlägg delade jag  med mig av mina erfarenheter i att kartlägga nyanlända elever med Skolverkets kartläggningsmaterial Steg 1, Språk och erfarenheter. Det är också i det första steget i kartläggningsmaterialet som jag förväntas urskilja hur långt eleven har kommit i sin läs och skrivutveckling och om jag ska använda A- eller B- spåret. I det här inlägget går jag vidare och delar med mig av kartläggning av elevens Litteracitet, steg 2.

LitteracitetSteg 2 – Litteracitet kartlägger hur eleven har använt språket i olika sammanhang. Begreppet litteracitet används här som ett överordnat begrepp för olika aktiviteter kopplade till skrift. Det är inte bara läsande och skrivande utan också olika muntliga aktiviteter i samband med läsande och skrivande, till exempel högläsning och diskussion om texters innehåll. (Skolverket)

För att kunna kartlägga behövs tolk, modersmålslärare eller studiehandledare, det vill säga någon som kan det språk som ska användas under kartläggningen. Hos oss på Välkomsten kartllägger SVA-lärare eleven i Litteracitet. Jag föredrar att kartlägga tillsammans med studiehandledare. Det har flera fördelar. Dels så är studiehandledaren insatt i materialet men också för att studiehandledaren sedan möter eleven i undervisningen och känner till elevens förutsättningar och kan hjälpa eleven under de veckor som eleven är på Välkomsten.

Utmaningen i kartläggningssituationen är, tycker jag, att få eleverna att berätta och att välja en nivå på textpaketet där eleven kan visa vad hen kan utan att det är för lätt eller för svårt. För att få eleven att berätta kan man utgå och koppla frågor till det man vet om eleven från kartläggning av språk och erfarenheter i Steg 1. Syftet att ta reda på vad för slags texter eleven har erfarenhet av att läsa och skriva, och hur eleven använder sina läs- och skrivkunskaper i olika sammanhang. Genom att koppla det till elevens tidigare svar om exempelvis favoritämnet i skolan kan man samtala om vilka texter som eleven läste i det ämnet och om det fanns några muntliga och skriftliga aktivteter i samband med läsningen. Utmaningen är att ställa nyfikna frågor och få eleven att berätta om sina erfarenheter kring skriftspråk och aktiviteter kopplade till texter. Något som jag lärt mig under resans gång är att vara nyfiken på elevernas medievanor. Många gånger utvecklar eleverna inte sina svar gällande hur de använder dator, mobiltelefon och surfplattor. Genom att ställa nyfikna frågor framkommer det att elever som inte läser och skriver ändå kan söka filmklipp och musikvideor på söksidor genom att identifiera begynnelsebokstäverna på filmer/artister. Eller att de har hittat former för att kommunicera med skriftspråket trots att de inte kan läsa och skriva. 

Texter i ej översatta språk

Texterna finns inte översatta till alla språk. Under ett kartläggningssamtal i steg 1 turen att det var en modersmålslärare som tolkade. Då kunde modermålsläraren, inför steg 2 Litteracitet, hjälpa mig att ta fram texter på elevens modersmål och hjälpa till med bedömningen. Eftersom texter är kulturbundna behövde jag själv stöd av modersmålsläraren med att förstå textens budskap och resonemanget som eleven förde kring texten. Även om det inte var likvärdigt med Skolverkets texter kunde vi få en bild av elevens läsförståelse.

Höga förväntningar och elevinflytande

Idag är jag mer öppen för att erbjuda eleven svårare textpaket än den bedöming jag gör i steg 1 om vilket textpaket som passar elevens erfarenheter. Till en början valde jag textpaket efter elevens skolbakgrund. Det kan till exempel vara så att eleven ligger mellan två textpaket. Idag rör jag mig mellan olika textpaket och eleven kan vara med och bestämma vilken text som ska läsas. Ibland säger eleven att texten är för svår och att hen hellre vill ha en lättare. Då samtalar vi om varför eleven tycker texten är svår.  Eftersom det inte är en testsituation tycker jag att man kan föra en dialog med eleven om texten.

Men sen då?

Analysen av elevens styrkor och utvecklingsområden sammanfattas i Kartläggningsprofil Steg 2 Litteracitet. Det är en bedömning som bygger på samtalet och elevens svar på frågor om texterna. Fokus ska ligga på elevens styrkor och utvecklingsområden. Det handlar inte om att eleven ska svara “rätt” på alla läsförståelsefrågor utan snarare om eleven har förstått huvuddragen i texten, kan återberätta, föra resonemang och förklara hur hen tänker kring sina svar. Förutom en bedömning av läsförståelse sammanställs elevens erfarenheter av litteracitet så skolan får en bild av elevens utgångsläge och vad man behöver jobba vidare med. Tillsammans med övriga steg i kartläggningsmaterialet samt elevens ålder och personliga förhållanden i övrigt kan rektor fatta beslut kring åskursplacering och planering av elevens fortsatta undervisning.

Trots att jag utfört många kartläggningar tar jag fortfarande hjälp av kartläggande kollegor och lärarhandledningen. I gruppen Svenska som andraspråk på Facebook kommer det upp frågor gällande nyanlända elevers kartläggning, vilket också är till stor hjälp.

Det är inte lätt att göra den här bedömningen och inte heller så lätt att sammanställa och skriva ner allt man har sett under samtalet. Dessutom ska informationen överföras till alla som kommer att möta eleven.  Det finns olika sätt hur man organiserar mottagandet för nyanlända elever, det gemensamma är att, oavsett var kartläggningen görs, mottagningsenhet eller skola, så ska skolan organisera utbildningen för eleven. Det är hela skolans ansvar och det som framkommer i kartläggningen behöver alla lärare som möter eleven ta del av. Detta för att ha en chans att möta eleven i klassrummet. Det är ju inte kartläggning i sig som är det viktiga, utan hur man använder det och vad man gör av det som framkommer i kartläggningen. 

Skolverket har filmat hur just överlämning och fortsatt undervisning går till på Lextorpsskolan i Trollhättan.  Du hittar filmen här: Bedömning, beslut och planering – kartläggning i steg 1 och 2

Skolverket har också tagit fram en webbkurs med moduler om kartläggningsmaterialet för att bedöma nyanlända elevers kunskaper, jag har påbörjat kursen och kan varmt rekommendera den!

Dela gärna med dig av dina erfarenheter i kommentarsfältet nedan 😉

Foto från Pixabay.

Med bilder och IT som stöd- Äpplets livscykel

Att planera lektioner för elever som är nya i Sverige och i början på sin språkutveckling i svenska kräver att man använder sig av olika framställningsformer som bro in i det svenska språket. Utmaningen är att inte förenkla uppgifterna kognitivt och lägga innehållet till elevernas språkliga nivå i svenska, snarare handlar det om höga förväntningar och att planera in stöttning. Istället för att förenkla och utelämna ord och begrepp som kan tänkas vara för svåra kan man planera in stöd för att utveckla språket genom interaktion med bilder och animationer som stöd. Men det handlar också om hur man kan använda digitala resurser som stöd i planeringsfasen.

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och väcker nyfikenhet och intresse för att eleverna ska lära sig mer om naturen. Förutom ämneskunskaper där eleven ska kunna berätta om förändringar i naturen och ge exempel på livcykler hos djur och växter ska eleven ges  förutsättningar att ställa frågor, samtala och uttrycka sig med naturvetenskapligt innehåll.

I en grupp med nyanlända elever (i skolår 1-5) har vi jobbat med äpplets livcykel. Så här såg mina förberedelser ut och så här blev arbetsgången:

För att hitta inspiration sökte jag på Pinterest. 

Namnlös presentation

Sedan förberedde jag en presentation som underlag för samtal och interaktion. Om du vill använda den hittar du den på Google Drive. Du kan ladda ned den som Power Point och ändra i den om du önskar.

Presentation Äpplets livscykel

Presentationen blev bildstöd för samtal och interaktion om ämnet. I presentationen finns det en animerad som vi tittade på utan ljud (den är inte på svenska) och där vi själva tillsammans, med stöd av mig, satte ord på vad som hände. Vi jobbade med ord och begrepp på svenska. Det var verb, substantiv men också ämnesspecifika ord och begrepp.

Jag hade skrivit ut bilder som eleverna skulle använda när de lägger äpplets livscykel: Bilder från Montessori. Det står på engelska och det går inte att ändra i pdf-filen men man kan komplettera materialet med egen text på svenska.

Jag hade också skapat en mall för att eleverna skulle klippa ut ovanstående bilder (från Montessori) och limma på mallen för livscykel:

Presentation Äpplets livscykel IMG_1338

Avslutningsvis hade jag poppat popcorn och förberett papper, lim, penslar och färg för att eleverna genom estetiska uttryck skulle visualisera hur ett äppleträd ser ut nu, på våren. Eleverna målade stammen, limmade popcorn som skulle symbolisera blommorna och målade sedan dessa rosa.

På väggen i klassrummet:

Så här blev det.

Så här blev det.

Behöver du tips och inspiration är mitt tips att söka på Pinterest med engelska sökord. Det finns en del tips på hur man under hösten kan jobba med temat äpple inom olika ämnen.

Att kartlägga nyanlända elever, Steg 1- mina erfarenheter

I det här inlägget vill jag dela med mig av mina erfarenheter i att kartlägga nyanlända elever med Skolverkets kartläggningsmaterial Steg 1, Språk och erfarenheter.

Oavsett hur man har organiserat mottagandet av nyanlända elever så ska man kartlägga eleven.

Bedömningen av en nyanländ elevs kunskaper är reglerad i skollagen och obligatorisk att genomföra. Sedan den 15 april 2016 är Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 1 och 2 obligatorisk att använda i det här arbetet för grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan. (Skolverket)

Eftersom jag jobbar på en mottagningsenhet för nyanlända elever i grundskolan, är vårt huvuduppdrag att kartlägga elever som är nya i svenska skolan. Kartläggningen, eller det som framkommer i den, blir ett stöd för rektor på mottagande skola att bedöma i vilken årskurs och undervisningsgrupp eleven ska placeras samt hur tiden mellan de olika ämnena ska fördelas. Det hjälper skolan att gå ifrån generella beslut gällande nyanlända elever som grupp och fokusera på individuella behov som eleven har. Det ställer krav på att kartläggningen verkligen fångar elevens styrkor och utgångsläge för att sedan genom analys bygga på med vilka möjligheter som skolan eventuellt behöver erbjuda för elevens fortsatta utveckling. Förutom att det ställer krav på själva samtalet under kartläggningstillfället, innebär det också att man kan dokumentera vad som framkommer och förmedla detta till rektor och andra personer som möter eleven i skolan.

På Välkomsten, som mottagningsenheten jag jobbar på heter, påbörjar vi kartläggningen med just de delar som är obligatoriska: Steg 1 (Språk och erfarenheter) och Steg 2 (Literacitet och Numeracitet). Det har det blivit ganska många kartläggningstillfällen eftersom vi under en tid haft förmånen att prova ut Skolverkets kartläggningsmaterial. Vi har organiserat oss så att  SVA- läraren kartlägger eleven i Steg 1 och steg 2 Litteracitet. Detta för att Steg 1 till stor del innehåller frågor om språk vilket är lättare för en språklärare att fånga upp och använda  i den fortsatta kartläggningen steg 2 litteracitet. Steg 2 Numeracitet kartläggs av lärare med matematikbehörighet.

Kartläggning steg 1- språk och erfarenheter

Erfarenheter som jag delar med mig av i det här inlägget, är enbart en sammanfattning av mina erfarenheter. Om du ska bilda dig en egen uppfattning och förbereda dig för en eventuell kartläggning behöver du grundligt gå igenom all information som finns på Skolverket gällande kartläggning av nyanlända.

Utmaningen i att utföra kartläggning steg 1, som det här inlägget fokuserar på, är att utforma det så att bli ett givande samtal där jag som kartläggare ska lägga fokus på att upptäcka styrkor som skolan kan bygga vidare på samtidigt som man ringar in vilka behov eleven har. Förutom att eleven inte ska uppleva tillfället som ett förhör eller ett test behöver jag också informera eleven om att det inte är ett test. Samtalet ska mynna ut i att skolan, utifrån elevens och vårdnadshavarens egna uppfattningar och beskrivningar, får en bild av elevens språk och erfarenheter. För att samtalet ska vara givande behöver jag som kartläggande person vara nyfiken och ställa utforskande frågor som uppmuntrar eleven till att berätta. Därför behöver man under samtalet anpassa frågorna, omformulera och stötta eleven genom att exempelvis ge exempel från sina egna erfarenheter. I och med att samtalet sker på elevens modersmål eller starkaste språk behöver man ha tolk (eller studiehandledare) och tydliggöra vilken roll tolken och man själv har. Det finns material på Skolverkets hemsida som handlar just om vad man ska tänka på under tolkade samtal. Något jag märkt är också att tala om att eleven förväntas svara på frågorna med stöd från vårdnadshavare, så att det blir ett samtal där eleven är aktiv.

De flesta elever som kommer till Sverige talar inte enbart ett språk, utan kan använda flera språk. I frågor som rör språk så är inte min uppgift att bedöma ”hur bra” eleven är i de olika språken utan syftet är att ta reda på hur eleven har använt sig av sina språk, hur eleven har lärt sig språken och hur eleven kan använder sig av språken idag. Och hur skolan kan ta tillvara på elevens språk. Kanske det är så att eleven ska ha modersmålsundervisning på ett språk men får studiehandledning på ett annat språk.

Även om materialet och frågorna är samma för eleverna behöver man som kartläggare vara flexibel och inte alltid ställa alla frågor i den ordning som det är i materialet. Det gäller att snappa upp trådar i elevens svar och vara flexibel när man samtalar. Annars kan kartläggningstillfället lätt likna en intervju där man dokumenterar elevens svar så som eleven berättar utan att följa upp med följdfrågor. Istället kan man återkoppla och ställa frågor som bygger på elevens svar. Då blir samtalet mer naturligt och man får ut mycket mer. Till en början följde jag formuläret ganska slaviskt men i och med att man till slut lär sig materialet och vad man ska få ut av frågorna börjar man röra sig alltmer mellan frågeområdena och min upplevelse är att det då blir ett mer naturligt samtal. Dock behöver jag i slutet av samtalat kolla av om jag fått svar på alla frågor och inte missat något. Det kan vara svårt att dokumentera eftersom svaren kan ge svar på frågor som finns i de olika områdena i Steg 1, men att fånga upp och ställa följdfrågor oavsett område ger ett bättre samtal. Man får också ge eleven tid att tänka och inte forcera fram svar.

Det jag brukar tänka på är att det som framkommer i kartläggningen är elevens och vårdnadshavarens egna uppfattningar och beskrivningar. Ibland har elever uttryckt att det inte alls är bra på ett visst språk där det sedan har visat sig att eleven läser och förstår avancerade texter i språket, och ibland har det varit tvärtom. En pappa som satt med under samtalet blev bestört över att dottern uppgav att hon kunde arabiska, han påtalade flera gånger att det inte var deras modersmål eller att dottern heller inte kunde kommunicera på arabiska, bara hälsa och några enstaka fraser.

Det har också framkommit att elever har lärt sig läsa och skriva på arabiska men att man inte kan språket, inte har förståelse över vad de läser och skriver, utan de avkodar.Om eleven gått i skolan pratar man om vilka ämnen eleven har läst och hur undervisningen har sett ut. Något att tänka på är att ämneskombinationerna ser inte ut som de gör i den svenska skolan, det betyder inte att eleven kan mindre utan detta får man fånga upp i ämneskartläggningen steg 3. Men det kan vara bra att identifiera vilka ämnen som eleven har haft för att prioritera detta i Steg 3, ämneskartläggningen. Som exempel har flera av de elever jag har kartlagt studerat SO ämnen där även biologi har ingått. Fysik och kemi verkar komma in i ett senare skede av skolgången. Det jag menar är att det kan se väldigt olika ut och att man kan utgå från att man tror att det är på ett visst sätt. Man måste fråga även om det verkar självklart.

I flera kartläggningar har det framkommit hur elever som inte läser och skriver använder sig av digitala verktyg för att söka information och kommunicera. Ett exempel är att en elev som kommunicerade med skriftspråket med sin god man, trots att eleven inte kunde läsa och skriva. Genom att tala in ett meddelande på sitt språk kunde hen omvandla talspråket till skrift, som sedan skickades till god man. God man som inte kan elevens modersmål klistrade in texten i Google translate och fick det översatt till svenska. Godman skickade skriftliga meddelande översatta till elevens modersmål som sedan lästes upp i elevens telefonen. Det kan vara klurigt att får reda på den här typen av information eftersom elever har uppfattningen av att den här typen av kommunikation inte är av betydelse i en skolkontext. Ofta svarar dessa elever utifrån ett bristperspektiv på sig själva eftersom de oftast tänker att bristen på skolgång har gjort att de inte kan så mycket. Utmaningen tycker jag är att få eleven att genom samtal berätta om sina erfarenheter  och hur de kommunicerar på olika språk, hur deras eventuella arbetsliv och fritid sett ut och hur de använder sig av olika resurser.  Det är ju först då, när eleven har berättat som jag kan dokumentera elevens styrkor och analysera hur skolan och undervigningen kan ta vara på detta. Hur eleven använder sig av digitala resurser som dator och mobiltelefoner kan användas i elevens fortsatta skolgång. Genom att använda verktyg som är bekanta för eleven kan man ta tillvara på elevens motivation och effektivisera exempelvis elevens läs- och skrivförmåga på det nya språket. Även erfarenheter av datorspel kan vara av betydelse för elevens utveckling av språk med bilder, animationer och text.

Efter Steg 1 som oftast håller sig inom tidsramen 70 minuter, fyller man i en analys, en så kallad kartläggningsprofil. Det är här som jag upplever att man ska sammanfatta elevens styrkor, utvecklingsområden och ge förslag på vilket stöd skolan ska erbjuda. Val av material i Kartläggningen i Steg 2 har sin utgångspunkt i vad som framkommer i Steg 1. Steg 1 är också en av tre profiler, det vill säga bedömningar som sedan ska ligga till grund för planering av elevens fortsatta skolgång. I kartläggning steg 1 får kartläggande lärare ta ställning i och notera vilket eller vilka språk som kan vara aktuella för kartläggningen i Steg 2. Det kan vara så att eleven i ett skolsammanhang har uttryckt ett annat språk än vad som är elevens modersmål. Det innebär att kartläggning steg 1 sker på ett språk och steg 2 på ett annat språk. Kartläggningen, dokumentationsunderlaget och profilen har vi hittills skrivit rent för hand. Men i och med vårt (kartläggarna på Välkomsten) senaste möte kom vi fram till att både dokumentationsunderlaget och kartläggningsprofilen ska renskrivas på dator. Dessa dokument skrivs ut och läggs in i elevens mapp. Till hösten ska vi se över hur vi kan hitta ett bra system för att spara kartläggningarna digitalt, dock kommer pappersformatet att finnas kvar.

Efter flera kartläggningar vet jag idag att den ena kartläggningen inte är den andra lik. Varje tillfälle är unikt och innebär lärande för mig som kartläggande lärare. Det är också givande att ta del av barnens tankar om den svenska skolan och den bild de har med sig av vad skolan är. Det gemensamma för nästa alla elever är att de uttrycker att skolan är viktig och att de delar med sig av sina framtidsdrömmar. Behovet av att prata om den svenska skolan uppstår under samtalet. Där handlar det om att snappa upp frågor och informera om den svenska skolan.

Anledningen till att kartläggningsmaterialet över huvud taget finns är ju att skolan inte följt Skollagen och inte anpassat undervisningen efter elevens förutsättningar och behov.  Så själva kartläggningen är ett verktyg för att ta reda på hur skolan ska anpassa undervisningen till elevens förutsättningar och behov. Och det är just efter kartläggningen som utvecklingsarbetet börjar. Intressant är att koppla kartläggningen till hur skolan har organiserat och anpassat utbildningen för eleven.

Jag kommer längre fram att dela med mig av mina erfarenheter av kartläggningar i Litteracitet och Numeracitet.

Jag vill avsluta det här inlägget med en sammanfattning av hur elev uttryckte sina tankar om framtiden:

”Jag vill bli en berömd fotbollsspelare eller politiker. Politiker kan göra bra saker, eller dåliga saker. Folket gillar inte politiker, därför måste de ha livvakt. Jag ska kanske bli fotbollsspelare, folket gillar fotbollsspelare. Men de måste också ha livvakt. Både politiker och fotbollspelare måste ha livvakt, men fotbollsspelare är älskade. Jag ska nog bli fotbollsspelare”.

Har du någon erfarenhet eller fundering får du gärna skriva i kommentarsfältet nedan!

// Hülya

Källa citat från Skolverket: http://www.skolverket.se/bedomning/bedomning/kartlaggningsmaterial

Bildkälla: https://pixabay.com/sv/skriftligen-skriva-personen-828911/

 

Att lära sig skriva på ett andraspråk- analogt eller digitalt?

I veckan publicerades en nyhet där forskare, verksamma vid Universitetet i Stavanger i Norge menar att det kan finnas kognitiva fördelar med att skriva för hand, jämfört med ett tangentbord. Undersökningen bygger på 36 personer i åldrarna 19–54 år som har haft i uppgift att komma ihåg en lista med ord efter att ha skrivit dem på tre olika sätt, genom att skriva för hand med penna och papper, på ett vanligt tangentbord eller på en surfplatta. Personerna som skrev listan för hand mindes orden mycket bättre. En undersökning som pekar på fördelar med att skriva med penna.

I och med resultatet börjar man prata om att välja penna framför datorn- för att minnas bättre- vilket också blir en slagkraftig rubrik i nyhetsmedier. Det öppnar också upp diskussioner kring val av verktyg inom skolan, eftersom den tenderar till att man liksom ”väljer sida”- dator eller penna i skolan?

Jag förespråkar varken penna eller dator. Eller, ja det beror på. Val av verktyg beror på syftet med uppgiften. Och jag tror som min ämnesspanarkollega Mia Kempe skriver att en kombination, eller snarare ett klokt pedagogiskt förhållningssätt till verktyg, analoga som digitala är det bästa. Därför vill jag dela med mig om hur jag tänker och hur jag jobbar med elever som är i början av sin skriftspråksutvecking i svenska som andraspråk, som till stor del bygger på att välja verktyg som stöttar eleverna i deras skriftspråksutveckling.

Att läras sig skriva är en utmaning. Att lära sig skriva på ett andraspråk är en ännu större utmaning. Elever som kommer under senare delen av grundskolan och inte kan läsa och skriva på sitt förstaspråk ställs inför stora utmaningar eftersom skriftspråksinlärningen i målspråket inte utgår från elevernas modersmål som bas. Tänk dig att du inte kan läsa och skriva på ditt modersmål och att du sedan ska skriva på ett främmande språk som till och med kanske har ett (för dig) främmande skriftspråk. Då kan digitala verktyg vara stöd i att du inte behöver fokusera på att forma bokstäver, inte fokusera på skrivriktningen och bokstävernas läge. Du kan dessutom lyssna på hur bokstaven låter samt höra hur ord och meningar läsas upp. Eftersom digitala verktyg är multimodala blir kopplingen ljud och skrift tydlig för eleven.

När en nyanländ elev ska lära sig skriva, och inte har finmotoriska färdigheter vill jag inte att elevens skrivförmåga ska missgynnas av att eleven inte kan forma bokstäver. Jag vill också att eleven ska känna sig som en framgångsrik skribent i ett tidigt skede. Därav är digitala resurser som en lärplatta, exempelvis appen Skolstil 2 en resurs som jag kan rekommendera när eleven ska träna på att skriva. Eftersom appen har talsyntes kan eleven höra varje bokstavsljud, ord och meningar. Det blir ett stöd för eleven när eleven inte vet vad varje bokstavssymbol har för ljud. Det går helt enkelt till så att eleven kan lyssna sig till rätt bokstavssymbol när hen skriver.

skolstil2

Oavsett vilket verktyg man väljer eller vilken app man jobbar i eller var eleverna befinner sig i sin skriftspråksutveckling är talet en bro in till skriftspråket. Att samtala och prata om det man ska skriva är betydelsefullt för alla elever men i synnerhet för andraspråkselever som ännu inte behärskar det svenska språket.

Oavsett vilket sätt eleverna ska skriva på kan man stötta genom olika (analoga) förberedelser innan eleven börjar skriva digitalt:

skrivaLR

När eleven sedan har skrivit en text på lärplattan kan eleven träna handstil genom att skriva samma text för hand. I Skolstil 2 kan man infoga stödlinjer och då blir den digitalt skrivna texten, med stödlinjer, den text som eleven kan träna på när hen skriver för hand, med penna och papper. Det är också en uppgift som eleven kan ha som hemuppgift.

Att bearbeta sin text, flytta stycken, lägga till text och utveckla texten när den är skriven digitalt är mycket enklare. Även om mina elever föredrar att skriva texter digitalt använder vi oss också av pennor. Det ena behöver inte utesluta det andra.

Eftersom läs- och skrivutvecklingen sker parallellt gynnar läsning elevernas skrivande. Att känna igen bokstäver och kunna namnen på dem är inte tillräckligt. Grunden är att eleven behöver utveckla fonologisk medvetenhet. Eftersom ljudningsstrategin ligger till grund för att eleven ska avkoda skriftspråket och uppnå läsflyt är digitala resurser till stor hjälp eftersom eleven kan lyssna på hela ordet, för att urskilja ljud och sedan genom att lyssna på varje enskilt bokstavsljud välja rätt plats i ordet. I en bok blir det svårt för eleverna när uppgifterna inte bygger på deras modersmål och eleven inte har möjlighet att ta reda på (lyssna) på vad ordet heter på svenska. Att se en bild på en bil som efterfrågar första bokstaven i svenska hjälper inte eleven att urskilja första bokstavsljudet om eleven inte vet att bil heter bil på svenska. För att få stöd genom att lyssna på orden finns det en del appar som erbjuder multimodalitet som bild, ljud och text samt att elever som ännu inte läser och skriver har möjlighet att utveckla sitt ordförråd. Man kan använda nedanstående appar i gemensamma genomgångar om man projicerar lärplattan på tavlan.

läskodenSå för att sammanfatta det hela så tänker jag att vi behöver ta tillvara på de möjligheter som digitala resurser erbjuder. Forskningsresultatet jag inledde inlägget med får mig att tänka på om alla skrivaktiviteter har till syfte att vi ska minnas och om vi egentligen inte antecknar för att slippa minnas? Intressant inlägg skriven av Johan Lindström om detta hittar du här.

I mitt arbete spelar digitala resurser och digitala verktyg en betydelsefull roll i elevernas språkutveckling. Och att vi bör använda digitala resurser utan att ha en övertro till tekniken. Det är läraren som har den pedagogiska kompetensen att skapa lärande med olika resurser, analoga som digitala.

Det handlar också om att visa hur ett verktyg som är bekant för eleven och som tills stor del används för annat som spel och nöje, kan användas för lärande.

Vill du läsa mer så har jag delat med mig av hur man kan arbeta språkutvecklande med digitala resurser i boken: Nyanlända elever i mitt klassrum- språkutveckling med digitala resurser.

// Hülya

Bygga broar till skriftspråket- läsförståelse med flerspråkiga elever

sv.wikipedia.org/wiki/Bro

sv.wikipedia.org/wiki/Bro

Att bygga broar till skriftspråket innebär olika sätt att stötta förståelsen av texter. Även om stöttningen passar alla elever oavsett om de är flerspråkiga eller inte skriver jag i det här inlägget om olika sätt lärare kan planera in stöttning för flerspråkiga elever inför deras möte med texter i olika ämnen.  Om man vill fördjupa sig och få fler exempel kan jag rekommendera böckerna av Pauline Gibbons- det är övningar från Gibbons-böckerna som jag har arbetat och min erfarenhet är att de de ger god stöttning för flerspråkiga elevers läsning. Därav delar jag med mig av några exempel i det här inlägget.

Eftersom det för andraspråkselever är en utmaning att läsa och förstå texter, är det viktigt att undervisningen stöttar eleverna och visar på strategier så att de så småningom blir effektiva, självständiga läsare. Det är vanligt att man i all välvilja förenklar texter som eleven möter, man vill att eleven ska lyckas. Men hur utmanade är det för andraspråkselever att alltid läsa texter som ligger på deras språkliga nivå? Och hur blir vägen in till mer utmanande texter? Istället för att förenkla texter till elevernas språkliga nivå kan man jobba med strategier och stöttning som stöd in i skriftspråket, och jobba med texter med innehåll som är kognitivt krävande. Det kräver en balansgång, stöttningen innebär ju heller inte att elever ska läsa alltför avancerade texter som ligger långt över deras närmsta utvecklingszon.

Elevens förförståelse och kännedom om innehållet är betydelsefullt. En språkligt svårare text i ett bekant ämne är lättare än en språkligt lättare text i ett obekant ämne. Istället för att börja i texten och försöka förklara svårigheter som eleven möter kan man jobba med förförståelse. Att skapa förförståelse ger eleven större chanser att förstå texten när den läses. Förförståelsen är viktig, speciellt för andraspråkselever eftersom elevens kulturella bakgrund sällan matchar textförfattarens kulturella bakgrund och syn på sin omvärld. Den förkunskap eleven har påverkar elevens förståelse av texten. För att överbrygga dessa utmaningar kan man jobba med att bygga broar till de texter man jobbar med. Det handlar om texter som eleverna möter i olika ämnen, alltså även ämnesspecifika texter. Stöttning kan handla om aktiviteter före, under och efter läsning.

Dessa aktiviteter har till syfte att stötta eleven i att förstå texten de läser och ge dem lässtrategier för att förstå kommande texter. Det finns flera exempel, jag listar några här:

Aktiviteter före läsning

Här handlar det in om att lyfta fram svåra ord och förklara dessa utan snarare om att förbereda eleven för textens språkliga och kulturella svårigheter. Att lyfta fram alla nya ord kan i värsta fall låsa elevens förståelse. Min erfarenhet är att inte innan förklara svåra ord utan snarare berätta om texten och aktivera eleverna i samtal om texten innan.

Ord, illustration, bild, titel eller inledning som ledtråd– Genom att lyfta fram ord, titel eller inledning kan man föra ett samtal om vad man tror texten ska handla om. Genom bilder och illustrationer kan eleverna i par eller grupp samtala om vad de tror bilden föreställer och kopplingen till texten.

För mig blev den här övningen uppenbar när en grupp elever förutspådde att illustrationen på ett barn som blev uppvaktad med en bricka med frukost i sängen. Eleverna var övertygade om att barnet på bilden var svårt sjuk och inte kunde kliva upp ur sin säng för äta frukost i köket. Om vi inte hade samtalat om bilden och jag tagit reda på och bemött deras förförståelse hade texten fått en annan innebörd.

Om det inte finns bilder eller illustrationer kan man inför läsning förbereda bilder genom att googla bilder som fotosyntes, evolution, erosion eller andra ämnesspecifika ord eller andra ord som förekommmer i texter som kan vara svåra att förklara, till exempel snowboard, älg etc. Eleverna kan möta bilden innan texten och därmed förberedas vad texten kommer att handla om.

Eleverna kan förutom att förutspå också tala om va dem ser och samtala om vad de vill lära sig genom att ställa frågor till bilderna.

Berätta i stora drag- Som lärare kan du samtala och berätta vad varje stycke handlar på svenska, med bildstöd eller genom att ta hjälp av studiehandledare kan du skapa förförståelse på elevens starkaste språk.

Använd elevens starkaste språk- Finns texten på elevens starkaste språk kan eleven läsa texten på sitt modersmål innan texten läses på svenska. Idag finns det många läromedel som också är inlästa på flera språk. Eller det kanske till och med finns genomgångar eller filmer inspelade på elevens modersmål. 

Aktiviter under läsning

Läs texten högt för eleverna och stanna upp för att samtala om och koppla till elevernas samtal och eventuella förutsägelser innan ni började läsa texten. Sedan kan eleverna läsa texten enskilt eller i par. 

Analysera i ordet och sammanhanget- En fördel är att hellre lyfta obekanta ord som nya ord,  istället för att benämna orden som svåra ord. Istället för att stanna upp vid varje nytt ord för att slå upp det kan man stryka under och använda strategier för att gissa vad ordet kan betyda. Kan man gissa vad ordet betyder genom sammanhanget, genom orden före eller efter? Är delar av ordet bekant? Är begynnelseboktaven stor, kan det vara ett namn? Ger bilderna någon ledtråd till ordet?

Förutspå- Förutspå vad som ska hända genom att stanna upp i texten. Ställ öppna frågor utan fel eller rätt svar.

Sammanfatta innehållet- Eleverna kan sammanfatta varje stycke med egna ord, dels genom att återberätta eller genom att skriva en sammanfattning.

Aktiviteter efter läsning

Sönderklippt text- Eleverna får texten sönderklippt för att bygga upp den på nytt. Denna uppgift lämpar sig bäst som par. Därmed kan eleverna samtala om innehållet och språket. Genom samtalet stöttar de varandra när de återskapar texten.

Lucktext-  Genom luckor i texten ska eleverna skriva in rätt ord i luckan. En bekant text som eleverna har jobbat i med utifrån ämne och arbetsområde. Som stöd kan man lista vilka ord ska in i luckorna. Ett annat sätt är att skriva en siffra i luckan. För varje siffra finns det (längre ner på samma papper) en förklaring för det ämnesspecifika ordet/begreppet som ska in i luckan. 

Para ihop bild och text- Välj ut illustrationer/bilder och skriv meningar som passar ihop med bilderna. Eleverna kan arbeta i par och para ihop bild och text.

Sant eller falskt- Skriv påståenden om texten där eleverna tar ställning om det är sant eller falskt. Här kan du använda digitala quiz som Kahoot.

Samtala om innehållet- Samtala om innehållet med frågor där eleven kan koppla det till sin erfarenhetsvärld. Har du varit med om något liknande? Hur hade du gjort?

Jobba vidare- Välj ut karaktärer och händelser och bygg vidare med nya uppgifter. Eleverna kan beskriva en karaktär från texten eller byta ur ord och ändra karaktären på texten.

Har du fler förslag?

Skriv gärna in ditt förslag i kommentarsfältet!

Lästips!

Referenser till inlägget som också är förslag på vidare läsning:

Böckerna nedan är skrivna av Pauline Gibbons

Yngre åren: Stärk språket – stärk lärandet

Äldre åren: Lyft språket – lyft tänkandet

På Nationellt Centrums hemsida beskriver de Gibbons bok för de yngre åren så här:

Boken är närmast att betrakta som en handbok för alla lärare som arbetar med flerspråkiga elever och används flitigt i lärarutbildningar i svenska som andraspråk. Efter en kortare teoretisk bakgrund ges olika exempel på strategier och arbetssätt som kan vara framgångsrika i mångkulturella klassrum. Begreppet scaffolding (ung. ”stöttning”) och hur detta kan komma till uttryck i praktiken, finns med som en röd tråd genom hela boken.

Vad händer i naturen på vintern? – Vantar!

Jag ställer eleverna frågan: Vad händer i naturen på vintern?

En elev svarar glatt: Vantar!

En fråga och ett svar. Jag ställer en fråga och eleven svarar. Fel. MEN så bra svar! Nu finns det en anledning till att jobba med grammatik! Learning by failing 😉

Med anledning av att det är Grammatikdagen den 18 mars, (ja den har en speciell dag och det finns till och med en bakelse för dagen) slog det mig först att jag kanske inte hade något att skriva i ämnet. Jag jobbar väl inte med grammatik? Men det är just det jag gör, nästan hela tiden! Kanske inte så explicit som jag hade önskat men ofta i ett sammanhang.

Om vi tittar på exemplet ovan, på elevens svar; vantar- visar det att eleven, utifrån sin förståelse, händer och vinter, självklart drar slutsatsen: man behöver vantar! Händer som i det här sammanhanget inte alls är pluralformen av substantivet hand. I min fråga är händer ett verb. Elevens svar visar på vad jag behöver förklara och att vi behöver jobba vidare med verb.

Det är just sådana sammanhang jag tycker att det är riktigt givande att förklara grammatik. Jag är förtjust i Sara Lövestams förklaring av grammatik. Hon menar att det är ett mönster som kan utforskas, en beskrivning av hur språket är uppbyggt och fungerar. Inte lagar. Inte regler. Grammatiken når fram när eleverna har något att hänga upp det på, något att associera till. De elever som har studerat grammatik på sitt modermål, vill gärna jobba med grammatik på svenska- de vill lära genom att jämföra med något de kan sedan innan.

Det är just det utforskande förhållningssättet jag försöker applicera i undervisningen. Visa på tydliga mönster och ställa frågor som gör att eleverna upptäcker svensk grammatik. Det kan se ut så här:

Vi jämför ordföljden, i svenska säger vi: jag spelar fotboll. Hur säger man på ditt modersmål? Hur ser mönstret ut på ditt språk, vad är likheten, vad är skillnaden?

Det heter en röd bil, en gul citron, en blå väska sedan heter det ett rött äpple, ett gult hus, ett blått armband. Varför blir det så?

Vilken dag är det idag? Vilken månad är det nu? Jag använder frågeordet vilken. Men varför använder jag frågeordet vilket när jag ställer frågan: Vilket datum är det idag?

Eleverna klurar och kommer på svaren.

När vi jobbar med texter skriver vi meningar. Efteråt får eleverna i uppgift att placera ut tidsord i texten. Dessa tidsord som först, sedan efter en stund placeras först i alla meningar. Det står nu så här: Först vi promenerade till skogen. Sedan visar jag ett exempel. Jag frågar var verbet är och flyttar det så att det hamnar efter tidsordet: Först promenerade vi till skogen. Eleverna får nu i uppgift att göra samma sak, och skriva nya meningar med samma mönster.

En rolig utforskande övning är att jobba med texter och byta ut adjektiv. Då märker man lätt vilken effekt adjektiv har på en text.

Så visst jobbar jag med grammatik! Eller snarare utforskar grammatik tillsammans med eleverna!

Önskar er alla en glad, utforskande grammatikdag!

// Hülya

Vill du att eleverna ska träna ordföljd med en quiz finns det flera på Kahoot, min (en jag duplicerat och ändrat) hittar du här.

Jag delar med mig av några enkla övningar jag skapat, dock har jag inte använt dessa så mycket ; Här finns de för utskrift.

De elever som har skolbakgrund och har pluggat grammatik på sitt modersmål brukar uppskatta grammatikövningarna från digitala spåret:

Övning 1 Övning 2 Övning 3 Övning 4 Övning 5

 

Skolans undervisningssvårigheter- rapport från Skolverket

Skolverket har i dagarna presenterat en rapport där de redovisar hur invandringen har påverkat de svenska resultaten i Pisa- undersökningen samt den försämrade gymnasiebehörigheten.

Det var inte oväntat. Varken rapporten eller resultatet.

Nyanlända elever har kortare tid på sig att klara målen i den svenska skolan. De ska lära sig svenska och lära sig svenska. Forskningen visar att det tar ett visst antal år att att behärska ett språk. Dessutom har många av de nyanlända barn som kommer till Sverige en sporadisk skolbakgrund eller ingen alls, detta på grund av krig och oroligheter i världen.

Frågan är om rapporten visar på att nyanlända elever har betydelse för de försämrade resultaten eller om rapporten visar på att skolan inte har kunnat möta de utmaningar som den ställts inför?

Med erfarenhet av mitt arbete med nyanlända elever på Välkomsten (Trollhättans mottagningsenhet) hävdar jag att de elever vi välkomnar till Sverige är framtida läkare, ingenjörer, artister, konstnärer, designers eller kanske till och med nobelpristagare!

Nu när vi då har konstaterat att en del av förklaringen av fallande Pisa- resultat och den försämrade gymnasiebehörigheten kan vi väl skifta fokus och prata om vad den svenska skolan behöver göra för att nyanlända elever ska nå skolframgång? Det är som sagt inte elevens problem, snarare skolans uppdrag. Skolan har undervisningssvårigheter. Läs gärna mina inlägg om nyanlända elever här och här.

Flera betydelsefulla insatser har påbörjats av Skolverket. För att ta tillvara på nyanlända elevers studiemotivation och glädje inför skolan behövs fler insatser. Många konstaterar att skolan är i akut behov för att höja skolresultaten. I ett inlägg listar Nationellt Centrum för svenska som andraspråk konkreta förslag som kan öka resultaten för nyanlända elever. Inlägget hittar ni här.

Diskussionen fortsätter i Facebook-gruppen för Svenska som andraspråk och många konkreta exempel lyfts fram. Min bild är att vi som möter nyanlända elever är väl insatta vad skolan behöver utveckla. 

Det jag vill lyfta är att flerspråkiga elevers lärande ska genomsyras i lärarutbildningen, att rektorer och huvudmän ska erbjudas utbildning för att vara väl insatta i vilken skillnad de kan göra genom sin organisation och insatser, studiehandledare ska erbjudas utbildning, fler SVA-lärare ska utbildas, språk och kunskapsutvecklande arbetssätt ska spridas till alla lärare, kurser ska erbjudas för verksamma lärare och att man genom syv i ett tidigt skede ska kunna påbörja förverkligandet av elevens framtida yrkesval.

Något som är väldigt påtagligt är att elever som kommer i högstadieålder och inte kan läsa och skriva behöver grundläggande läs- och skriftspråksinlärning- något som undervisande lärare på högstadiet inte alltid har i sin utbildning. Det handlar inte om specialpedagogiska insatser. Snarare att eleven inte erbjudits undervisning i läs – och skriv och att hen behöver knäcka läskoden på sitt starkaste språk, modersmålet. Men att detta bör ske parallellt med svenskan, av någon som har kompetensen.

Min förhoppning är att vi nu kan skifta fokus från invandringens effekter på skolresultat till skolans undervisningssvårigheter och genom åtgärder kan skapa en skola där nyanlända elever kan nå sina framtidsdrömmar.

Det är skolans uppdrag.

Hülya

Länk till en presentation av rapporten hittar ni här.

 

Ett mångkulturellt Sverige börjar i skolan!

Ett mångkulturellt Sverige börjar i skolan.

Men är det verkligen så?

Hur är det möjligt, kanske ni tänker, när bostadssegregation och det “fria” skolvalet bidrar till ökad segregation mellan elever med olika bakgrund. Avståndet till skolor blir mindre viktiga när det fria skolvalet öppnar upp för att vårdnadshavare snarare väljer bort skolor i socialt utsatta bostadsområden.

Önskvärt vore att enspråkiga elever inte använde det fria skolvalet  för att välja sig bort från mångkulturella skolor.

Förhållningssätt har betydelse

Att jobba med elever från olika delar av världen är en utmaning. Speciellt i kombination med att den svenska skolan utgår från att svenskhet är normen och sätter barn med utländsk bakgrund i relation och jämför så att man ser flerspråkiga elever utifrån ett bristperspektiv. Trots att det i läroplanen, Lgr 11, står att undervisningen ska främja lärandet och kunskapsutvecklingen genom att utgå från ”elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper” visar Skolverkets statistik att flerspråkiga elever inte klarar skolans krav i samma utsträckning som övriga elever. Kan det vara så att skolans organisationskultur, förhållningssätt, arbetssätt, läromedel och material inte är anpassade för flerspråkiga elever?

Det är också ganska vanligt att det ligger ett bristfokus på flerspråkiga elever där man i all välvilja vill lära eleven allt som är specifikt svenskt.

Problemet är när elever med utländsk bakgrund bemöts och förväntas agera eller prestera på ett visst sätt just på grund av deras utländska bakgrund. (Skolverket)
Skolverkets hemsida kan man läsa hur personal på skolan genom sitt bemötande av elever med utländsk bakgrund är med och bidrar till en än mer utmanande miljö. Ett exempel som lyfts fram är när personal stoppar bråk mellan två nyanlända elever och talar om att ”Här i Sverige slåss vi inte”. Jag  måste erkänna att jag känner igen mig. I all välvilja att visa eleverna vilka regler som gäller, vilket man ska göra, kan man lätt hamna i att man hävdar att tex icke-våld är specifikt svenskt. Många forskare är eniga om att individens identitetsutveckling kan uppfattas som direkt respons på omgivningens tillskrivningar och förväntningar (Elmeroth, 2014). Därav har lärare och vänners förhållningssätt stor betydelse i elevens identitetsutveckling. Vad händer om min bakgrund indirekt tillskrivs att vara icke-svenskt och till och med våldsamt? Att tillskriva grupper egenskaper handlar om att särskilja men också om att rangordna. Om man drar det till sin spets kan det leda till att människor beter sig precis som de förväntas av sin omgivning. I all välvilja kan skolan förstärka “vi” och “dom” bidra till skapandet av ett uppdelat samhälle.

Den mångkulturella skolan

Skolan är den enda mötesplats där unga människor med olika bakgrunder möts under en längre tid. Där barn och unga redan tidig ålder har möjlighet att få umgås med klasskamrater som har en annan trosuppfattning, annat språk, kommer från en annan kultur och har andra traditioner. När man växer upp med människor runtomkring sig med olika bakgrunder och erfarenheter blir dessa olikheter norm istället för undantag.

Kanske skolan kan använda mötet mellan människor med olika bakgrunder i skolan och bli en motpol till de rasistiska vindar som blåser i Sverige?

Önskvärt vore att enspråkiga elever inte nyttjade det fria skolvalet för att välja sig bort från mångkulturella skolor.

Att vara med i skapandet av den mångkulturella skolan handlar det inte enbart om att kartlägga nyanlända elevers skolbakgrund. Det handlar om en öppenhet för olika språk och kulturer där man ställer intresserade frågor och planerar sin undervisning så att den inte enbart har det svenska som utgångspunkt, snarare att hela världen bidrar med innehåll för lärande. Det handlar om att använda det kulturella utbytet som verktyg för lärande, tillsammans. När ny kunskap relateras till något som är bekant för eleven stimuleras elevens identitets- språk och kunskapsutveckling (Bergendorff, 2014).

Frågor att reflektera över

Vad gör vi bra på vår skola- Vad kan vi göra bättre?

Hur kan vi i skolan använda oss av den kulturella mångfald som finns på skolan?

Hur använder skolan olikheterna som en tillgång
 i alla elevers lärande?

Vad har vi i skolan för attityder till språk och kultur? På vilket sätt syns det?

Hur visar vi på skolan att elevens flerspråkighet och bakgrund är en tillgång för eleven och samhället?

Speglar texter, bilder, material och läromedel som vi använder på skolan olika miljöer och kulturer?

Som lärare kan man känna sig frustrerad över yttre faktorer som bostadssegregation och socioekonomiska förhållanden, men det gäller att fokusera på det man kan påverka: Förhållningssätt och undervisning.

// Hülya Basaran

Lästips:

Kästen Ebeling & Tore Otterup (red.), En bra början: mottagande och introduktion av nyanlända elever.

 

Referenser

Kästen Ebeling & Tore Otterup (red.), En bra början: mottagande och introduktion av nyanlända elever.
Här refererat till kapitel skriven av: Bergendorff, I. Nyanlända elever i Sverige. Samt Elmeroth, E. Interkulturell pedagogik.
Skolinspektionen (2014). Utbildningen för nyanlända elever 2014. Stockholm: Skolinspektionen.