Gör om gör rätt – undervisa sjuor i matte

Här kommer en kort uppdatering om vad vi gör just nu i matte 7E och jag.

Jag har under de senaste åren lyckats rätt bra med att få eleverna att lära sig NO-ämnena bra, utifrån vad jag kan se på resultaten av Nationella proven i 9:an. I matte är det inte alls samma kunskapsutveckling och det stör mig. Jag borde kunna bättre! Jag har undervisat i snart 16 år, jag har utbildat mig till handledare i mattelyftet, jag har läst massor av forskning i mattedidaktik och jag har någorlunda ”enkla” elever på skolan. Skolan ligger i en kommun som satsar mycket på skolan och jag har bra kollegor som har hand om eleverna F-6.

Men…

Min upplevelse är att mina elever, när de kommer till mig i 7-an, inte har någon djup taluppfattning och att de har luckor i det som är ”mellanstadiematte”. Och dessa elever tragglar jag på med i tre år under högstadiet och det finns mycket stress, mycket dåligt självförtroende, en del brist på motivation och liknande som gör att jag inte lyckas få dem att klara matten lika bra som NO:n.

Vems fel?

Mitt! En sak är helt säker, när eleverna väl kommer till mitt klassrum är det faktiskt mitt ansvar att se till så att de får med sig så mycket som möjligt under mina tre år. Jag har nog hittills, erkänner jag skamset, mest ”kört på” med det som jag anser de ska kunna på högstadiet och tyvärr inte alls insett att det är väldigt svårt att bygga högt om man inte har en grund att stå på. Så därför har jag tänkt om till denna sjuas start. Vi går mycket långsamt framåt och ägnar i princip hela höstterminen till det kapitel i boken som heter något med ”Tal” och som behandlar positionssystemet, de fyra räknesättens algoritmer och huvudräkningsstrategier, överslag, avrundning, multiplikation och division med 10, 100, 1000, 0,1, 0,001, primtal och delbarhet. Jag får ibland känslan av att om bara eleverna kan precis detta så klarar de ett E på Nationella provet i år 9. Men framförallt är min erfarenhet att om de INTE kan just detta så kommer matten i högstadiet vara väldigt jobbig.

Veckans mattelektioner är uppdelade på: måndag 75 min, onsdag 75 min och fredag 50 min. De flesta veckor ser ut ungefär så här:

Måndagen ägnas åt en start-uppgift, en genomgång, lite ”ETA*” och på slutet lite uppgifter från boken då de jobbar enskilt eller två och två. Det nya innehållet blir läxa till fredag.

Onsdagen görs en matte-laboration eller problemlösningsuppgift, på samma innehåll som måndagen, digitalt eller analogt i grupper/parvis. Lite färdighetsträning via länk, ibland gemensam eller parvis sökning efter bra ”flipp”-filmer som kan vara till hjälp vid läxläsningen.

Fredag: Skriftligt läxförhör som i grund och botten handlar om veckans tema men kan vara mer eller mindre inriktade på bedömning mot en viss förmåga. Efter läxförhöret jobbar eleverna enskilt efter sin egen planering som bygger på resultat från tidigare läxförhör.

Jag hoppas att på detta sätt kunna få med mig alla på ”taluppfattningståget” och att som lärare ha koll på var alla ligger. Att dessutom ha ett skriftligt, kort, litet bedömningstillfälle varje vecka är enligt mig och eleverna mycket bättre än två stora per termin.

 

Just denna vecka är det primtal och delbarhet som gäller och här under kommer länkarna knutna till det:

Träna på att faktorisera: länk

En annan variant av faktorisering med ”träd”: länk

En helt fantastiskt vacker animation av tal och primtal som mina elever ska få i uppgift att förklara vad de ser i: länk

 

primtal

Vi passade på att utnyttja att vi har en lång orm av tal på F-6 skolgård och gick och ställde oss på alla primtal under 100 för att ”få in dem i kroppen”.

 

*ETA= en metod som genomsyrar hela mattelyftet och som bygger på att eleven först tänker Enskilt, sen Två och två för att till sist samtala lärarlett Alla i klassen.

Jakten på framtidens skola – Skolforum

Jag blev ombedd av Skolforum att hålla en ”vandring” på själva mässgolvet. Jag har gjort det på BETT tidigare och tyckt att det är en intressant utmaning. Att få gå runt med några och tänka runt vad vi ser på golvet. Rätt intressant som sagt. Tänkte ta och skriva ner lite om vandringen jag höll förra veckan på Skolforum här i bloggen. Vandringen hade titeln ”Jakten på framtidens skola”.

Vi samlades vid infodisken för att sedan ta ett par steg inåt lokalen där vi tittade som hastigast på en triangelformad yta där fler förlag presenterade sina digitala läromedel. Jag berättade om titeln på Daniel Barkers föreläsning ”Om digitala läromedel är svaret – Vad är då frågan?” vilken in sin tur är en parafras av min författarkollega Håkan Fleischers titel på sin avhandling: ”Om en-till-en är svaret – Vad är då frågan?” Dessa frågor är oerhört viktiga för digitaliseringen i skolan, det kan röra sig om allt ifrån att dessa frågor bör ställas av inköparen och sen till slut även av läraren i klassrummet. Jag ville på det sättet skicka med mina vandringsvänner en tanke om frågor man bör ställa till läromedelsföretag.

Sen vandrade vi vidare till UR (UtbildningsRadion). UR har väldigt många bra program som är proffsigt framtagna. Vi får faktiskt inte glömma att använda allt bra som redan finns tillgängligt. Vi behöver inte göra allt själva. På UR:s webbsida finns det program för alla ämnen. Det finns också en fin programserie om att förstå kunskapskraven vilken jag tycker att alla elever ska ha chans att se. Där finns också filmerna på olika språk. UR har dessutom en del samtal om lärande som vi kan ta del om dels genom TV-programmet Lärlabbet, dels genom radioprogrammet Lärarrummet.

När vi tittat ett tag i UR:s monter gick vi vidare till SCB:s monter (Statistiska CentralByrån) eftersom jag hört att de precis lanserat sin nya webtjänst: Sverige i siffror. Som mattelärare är det enkelt att lista ut när jag kan använda tjänsten (när vi läser statistik t.ex.) men SCB har tagit fram lärarhandledning för Samhällskunskap och den hem- och konsumentläraren som vandrade med mig såg också genast kopplingar till sitt ämne.

IMG_2312

Efter detta stopp blev det en tur förbi 3D-skrivarna (jag är ju ändå tekniklärare…) och vi samtalade om hur de kan komma att revolutionera sjukvård, reservdelsindustrin mm och hur vi kan knyta våra olika ämnen till den diskussionen. Jag tror att det var Vetenskapens hus som ställde ut 3D-skrivarna på mässan. Där finns åtminstone ett skolprogram om 3D-skrivare för skolor som har möjlighet att åka dit.

På vägen tillbaka mot utgången passade jag på att trycka lite extra på det som jag tycker är viktigast när man går på Skolforum: programmet. I år fanns ett otroligt brett program på fyra scener där du kunde stanna till och lyssna på massor av inspirerande föreläsare. Därtill fanns det en mängd av seminariesalar som var lite mer slutna men där programmet också ingick i biljetten. Dessutom monterprogram och massor av kollegor att stöta och blöta nya tankar med.

Vi gjorde några stopp till för att titta på några olika typer av programmerbara robotar, ett samtal om ”learning analytics” och ett exempel på hur lärare numera kan dela material med varandra inom ett läromedel.

IMG_2314

 

 

 

Framtidens läromedel

 

Förra veckan var några av oss ämnesspanare på konferensen Framtidens Läromedel i Solna. Ett riktigt bra program tycker jag att det var. Jag, Mia och Robin modererade varsitt spår och dessutom modererade jag det gemensamma spåret.

Det som var extra roligt med att just moderera var att jag ju var ”tvungen” att lyssna på alla talare på spåret, även de jag inte kanske hade valt annars och de jag hört flera gånger.

Jag hann faktiskt bli lite inspirerad och här följer inspirationen i korta punkter:

Åsa Colliander Celik

Hon är lärare i  SO men en hel del av hennes tips fungerar utmärkt i kanske framförallt biologi. Hon berättade om hur hon och eleverna jobbat med geografi i närmiljön och jag tänkte direkt på hur kul det hade varit att samarbetat med henne och passat på att prata om lokala ekosystem när eleverna ändå var ut och såg sig omkring.

Åsas blogg på Pedagog Stockholm:

http://pedagogstockholmblogg.se/granslost-digitalt-larande/

En magisteruppsats om geografiprojektet: länk

Patricia Diaz

Sen lyssnade jag på Patricia Diaz som pratade om att ”Förbättra det formativa arbetet med digitala verktyg” Ett av de verktyg hon nämnde är Mentimeter https://www.mentimeter.com/app : Jag har använt det förut men blev inspirerad igen och idag slängde jag ut två frågor via det verktyget till mina elever. Det är ett mycket snabbt och enkelt sätt att få in svar från eleverna för att sedan jobba vidare med dem under lektionen. Gå in och kolla på Patricias länksamling för fler tips: http://www.patriciadiaz.se/lanksamlingar/digitala-verktyg/

Helena Kvarnsell

Plötsligt skulle jag själv upp som talare…Som tur är har Hanna Forsberg som satt i publiken skrivit ett väldigt snällt och utförligt inlägg om det passet. Det kan läsas här: https://hforsbergblog.wordpress.com/2015/10/21/digitalisering-som-lyfter-skolan-tips-fran-helena-kvarnsell/

Daniel Barker

Daniel fick oss att fundera på varför vi har läromedel, vad det är vi tycker att de ska hjälpa oss med och hur läromedel, tryckta och digitala ska vara uppbyggda. Frågan ”Om digitala läromedel är svaret, vad är då frågan?” ställer det hela på sin spets och precis som Håkan Fleischer ursprungsfråga: ”Om en-till-en är svaret, vad är då frågan?” så är detta frågor som vi behöver fundera på. En, två och flera gånger förmodligen.

Prova redan idag genom att fundera på: Varför har mina elever en mattebok? Vad är det jag vill uppnå med läromedlet? Vad saknas för att jag ska kunna uppnå detta?

 

En summering av mina dagar på bokmässan

Jag har haft förmånen att spendera tre hela dagar på årets bokmässa i Göteborg. Mitt fokus har (som vanligt) varit It i skolan. Detta är mina högst personliga reflektioner och iakttagelser.

Jag och många med mig har tröttnat på eldsjälsberoendet i svensk skola. Vi vill att IT ska gälla alla för att skapa en likvärdig skola. Förmodligen behövs det krafttag såväl på lokal nivå som nationell.

Att använda IT i skolan/förskolan ska vara ett förhållningssätt och det är det vi måste prata om istället för att enbart hålla workshops i speciella program eller appar. Som min författarkollega Håkan Fleischer uttryckte det i slutet av vår programpunkt: ”appar kommer och går – ett förhållningssätt består”

Mina tankar har gått i ”teori och praktik”-spåret, förmodligen för att jag personligen är uppfylld av att vår bok är skickad till tryck och kommer och den handlar ju just om det ”digitalisering som lyfter skolan – teori möter praktik”. Jag njuter av samtalet mellan läraren och forskaren och jag hoppas få lyssna till fler sådana samtal. Samtal är spännande att få ta del av och jag tycker att det ska bli spännande att lyssna på alla avsnitt av Lärarpodden som spelats in under mässan. Jag har fått med mig massor av tankar för mitt fortsatta jobb på LR.

En liten sväng till makerspace-hörnan hann jag och där blev lite inspirerad till något litet projekt med scratch, jag hoppas att det ska mynna ut i något roligt för mina elever om ett tag.

Vidare har jag funderat en del på digitala lässtrategier, inte minst på grund av dagens artikel i DN där också appen Spritz nämns. Att få ett ord i taget serverat i en viss takt, det var första gången för mig och otroligt spännande. ett helt annat sätt att läsa. Jag inser att vi som jobbar i skolan måste lära eleverna läsa på skärmar för det är väl inte längre någon som tror att de kommer att slippa undan det senare i livet?

Och sen till sist, det sorgligaste med att befinna sig här på mässan är att inse hur många som inte är här. Jag gissar att det finns en mängd lärare och andra som gärna varit här men som är hemma och jobbar vilket vi andra får vara tacksamma för. Men det är egentligen inte de som vill hit men inte är här jag bekymrar mig för. När jag går en sväng på golvet på mässan idag bland författare och förlag slås jag hur väl jag passar in (även om jag är lite yngre än genomsnittet) Jag har råttfärgat hår, beige hy, är sparsmakat sminkad, klädd i svenskdesignad linneklänning och bekväma skor. Det är en otroligt homogen grupp av människor som är här. Var är alla andra? Misslyckas vi i skolan med att göra alla elever till läsare eller är det bristen på intressanta böcker för andra än mat- och trädgårdsintresserade, deckarläsande kulturtanter och deras män?  Är det så att vi misslyckas i vårt klassöverbryggande uppdrag? Att vi inte har en likvärdig skolan i Sverige? Jag hoppas det vänder.

golvet molnet

 

Entreprenöriellt filmskapande i förskolan

Ett trick som jag använder mig av när jag går på konferenser och mässor är att jag försöker hitta programpunkter som inte alltid just handlar om matte/NO/teknik för högstadiet. Jag behöver nämligen bredda mig och i ärlighetens namn finns inte tillräckligt med seminarier om bara mina intressesfär för att täcka en dags program. Då går jag och lyssnar på andra grejer och ser till att bli inspirerad av det. Nu sitter jag därför och lyssnar på Mats Larsnäs och Fredrik Hermansson som pratar om ett filmprojekt i förskolan. Långt ifrån min vardag men oh så inspirerande.

Mats och Fredrik berättar om skolverkets syn på entreprenöriellt lärande som sammanfattas i dessa punkter:

Ta initiativ och ansvar
Omsätta idéer till handling
Utveckla nyfikenhet, självförtroende och kreativitet
Våga ta risker, våga misslyckas
Exponera sig mot omvärlden – göra det på riktigt

I förskolan i Kungsbacka har man i förskolan alltså gjort film med barnen och dessa filmer visades sedan för alla på en riktig biograf. Jag gissar att detta blev succé. En hel filmfestival alltså. Av erfarenhet vet jag hur roligt eleverna tycker det är när deras alster visas upp för någon annan än bara lärare. Att ha en verklig publik kan vara väldigt motiverande och det tar jag med mig från denna programpunkt som ju inte alls handlade om högstadiet, eller matte, eller NO eller något sådant. VI lärare har ett ansvar att utvecklas och det är i huvudet det sitter om vi kan lära oss något av någon annan eller inte.
Läs mer om projekten här

Läs mer om entreprenöriellt lärande på skolverkets hemsida

Digitaliseringen utmanar medier, makthavare och medborgare

Jag lyssnade på Christer Sturmark, Peter Becker, Karin Nygårds, Ewa Thorslund och Carl Heath och mina tankar under och efter detta samtal kan du läsa nedan.

Vi formar verktygen men vi får aldrig glömma att verktygen sedan påverkar oss på ett sätt som vi förmodligen aldrig kan förutspå.

Vi måste sluta dela upp världen och livet i ”verkligheten” och ”på nätet”

För att vara värd ett förtroende från våra elever måste vi inse att de många lever sitt liv på och utanför nätet och att de delarna inte är delar utan en helhet.  Att t.ex. vifta bort kärlekssorg hos en elev som har haft en relation med någon ”endast” över nätet är förstås respektlöst. Känslor är känslor, hur de än uppkommer.

Ju bättre teknik vi skapar desto mer suddar vi ut gränserna mellan analogt och digitalt.

Så viktigt det blir att lära våra elever kritiskt tänkande i en värld där informationen flödar.

 

Här kommer två lästips kopplat till det jag hör och tänker under samtalet:

Karin Nygårds har skrivit ner sina tankar om kod, programmering, datalogiskt tänkande samt digital kompetens. Klokt och nyanserat: http://teacherhack.com/kod-programmering-datalogiskt-tankande-eller-digital-kompetens/

Ett metod material om unga, sex och internet: <http://www.mucf.se/publikationer/ses-offline>

IMG_0011

Bedömning, betyg och lärande  

Nu har jag varit på seminarium igen och denna gång var det fil dr Alli Klapp från Göteborgs universitet som pratade om betyg. Här kan du läsa hennes avhandling: http://hdl.handle.net/2077/18673

Hon hade tittat på betyg från 8500 personer födda 1967 där hälften fick betyg i år 6 och den andra hälften inte förrän år 7. Det visade sig att de lågpresterande eleverna påverkas negativs av betyg. Pojkar missgynnas i högre grad än flickor.

Sen väljer jag faktiskt att dela Allis bilder från presentationen istället för att skriva av dem. (lite genvägar får man kanske ta när man nästan ”livebloggar”)

IMG_0001 IMG_0003 IMG_0004 IMG_0005

Sociala medier och härskartekniker

Jag var och lyssnade på ett seminarium på bokmässan med titeln ”Sociala medier och härskartekniker” i programbeskrivningen står följande:

En snabb kommentar, en gest eller bara en lite för lång konstpaus kan fullständigt omdefiniera det sociala rummet. Mellan två personer skapas en maktasymmetri där den ena parten använder tekniker för att ställa sig ovanför, vid sidan om eller på avstånd från den andra. Det sker subtilt men ändå så uppenbart. Vilka handlingsutrymmen och härskartekniker möjliggörs i de sociala medierna? Internetforskarna Annakarin Nyberg och Mikael Wiberg, författare till Sociala medier och härskartekniker, möter nätprofilen och bloggaren Clara ”Underbara Clara” Lidström som med 1,6 miljoner sidvisningar i månaden har skapat sig en stark röst och position i de sociala medierna.

Medverkande:

Annakarin Nyberg, Mikael Wiberg, Clara Lidström

Jag lyssnade intresserat (fattas bara annat) och hörde massor av saker som vi borde prata om i skolan. Jag vet att skolan inte kan syssla med allt men jag tror att , för att eleverna ska få samma chanser till att klara sig helskinnade på nätet så borde detta vara skolans uppgift. Jag har svårt att tro att de flesta föräldrar behärskar och har insyn i sociala medier så att de kan guida sina barn.

Seminariet, eller snarare samtalet på scenen handlade om härskartekniker i allmänhet och härskartekniker i sociala medier i synnerhet. Jag tänker att dessa frågor borde stötas och blötas i klassrummet. Hur hanterar man näthat? Vilka strategier är framgångsrika? Vilka är bäst för olika typer? Jag tror att det finns något speciellt med just sociala medier och de möjligheter som också finns där och att det inte alltid handlar om rena mobbningsärenden där det bara handlar om att skärmdumpa och polisanmäla. Strategier som nämndes var att bemöta hatet med att vara passiv, att få det att försvinna genom att ignorera det. En annan strategi är att retweeta eller dela det som inte är snällt och på så sätt skapa det omvända flödet på något sätt. Samtalet på scenen problematiserade lite runt detta, det är ju skönt att kunna sätta dit någon som beter sig illa men kanske man använder samma sätt tillbaka då? Det tredje sättet att bemöta näthat var enligt ”underbaraclara-Clara” att ”kill them with kindness” att helt enkelt vara helpdesk-vänlig i bemötandet tills de tröttnar. Inte så tacksamt alltid men tydligen effektivt.

Att över huvud taget samtala om härskartekniker och göra våra elever (och oss själva) medvetna om dem så att vi ser dem och kan motarbeta dem känner jag att jag vill testa väldigt snart. I teknikämnets centrala innehåll finns det med internets risker. Kanske får jag in det där? Andra förslag från lärare på twitter är svenska (inom retorik), psykologi, samhällskunskap och kanske filosofi.

Det är klart att vi måste prata om sociala medier med våra elever. Om vilken bild vi målar upp av oss själva och hur vi positionerar oss. Medvetenhet kan aldrig vara fel.

 

Upprop: Vart går skolpengen?

Jag bevakade nyss ”uppropet” om Vart går skolpengen? Detta på bokmässan.

Panelen bestod av åtta representanter från alla möjliga håll. Vi fick inga svar eftersom rapporten från LR (som ligger till grund för detta) inte ger svar på detta då det inte går att få fram de siffrorna. Vad som framkom i rapporten är att dock att skillnaden mellan kommuner är stor, jag gissar att skillnaden mellan skolor också är stor och dessutom mellan klassrum.

På scenen verkar alla vara överens om detta (enligt min tolkning):

Vi måste ha en fungerande infrastruktur runt IT

Lärare och elever behöver tillgång till digitala läromedel när man har datorer. (därmed förstås inte sagt att alla lärare ALLTID ska använda läromedlet, varje minut)

Att lärare är viktiga för elevens kunskapsbildning.

Att teknik utan medveten struktur, fortbildning och pedagogik inte är särskilt bra.

Fortbildning måste finnas för alla lärare, inte bara genom lärarutbildningen.

Det ”danska exemplet” är bra för att komma igång med digitaliseringen.

Vi behöver både ”underifrån och uppifrån”-driv.

Likvärdigheten i svensk skola måste öka. Det ska inte vara lotteri i svensk skola. Alla elever har rätt till den bästa skolan.

Molnet – här utvecklas lärande och skola

Nu är Molnet, vår plats på bokmässan invigt. Bo Jansson från LR invigde med bland annat orden ”Det vore ju osmart om datorerna på skolorna inte användes till att öka lärandet hos eleverna”. Det tycker jag är viktigt. Sverige är datortätt, vi måste förstås se till att all denna teknik används för att eleverna ska fördjupa sin kunskap. Med hjälp av bra lärare som orkar och vill utvecklas, bra digitala läromedel som kan erbjuda helt andra saker än en tryckt bok, bra nätverk med samarbetspartners utanför och innanför skolan och landet.