Apropå dagens PISA om IT

Idag släpptes en rapport från Skolverket som handlar om datoranvändning och PISA-resultat.

http://www.skolverket.se/om-skolverket/press/pressmeddelanden/2015/ny-pisa-studie-viktigt-att-tanka-till-om-skoldatorer-1.239554

Jag läste den på vägen till jobbet och kan väl bara konstatera att det tyvärr inte var något nytt. Datorer fungerar som katalysatorer i klassrummet vill jag mena. Med en bra pedagogik lyfter de skolan, med en dålig sänker man skolan.

Jag tänkte ta tillfället i akta att lyfta några citat ifrån rapporten.

”Sverige är ett av de länder där tillgången till och användningen av it är störst. ”

Och då menar jag att då det ser ut på detta sätt är det förstås riktigt viktigt att vi använder datorerna till rätt sak på lektionerna samt att vi hjälper eleverna att hitta strategier för att undvika de problem som finns med datorer både hemma, i skolan och i framtida yrkesliv.

”Grundläggande IT-kunskaper är en förutsättning för att kunna delta i samhället fullt ut.”

För att skolan ska vara likvärdig och fungera som en klassöverbryggande institution måste eleverna få med sig detta i skolan då vi inte kan utgå från att alla får med sig relevanta IT-kunskaper hemifrån.

”Kommunikation och informationsspridning sker i hög grad digitalt idag, vilket ökat betydelsen av goda läs- och skrivkunskaper”

Vilket i sin tur innebär att förutom att elever måste lära sig läsa på ”vanligt” sätt måste de få lära sig läsa på skärmen då detta är något som de förmodligen kommer att ha svårt att slippa i framtiden. Och var ska eleverna få lära sig det då? Jo, i skolan. Alltså kan vi inte slänga ut datorerna ur skolan. Det vore respektlöst mot eleverna.

”I Sverige görs stora satsningar inom it i skolan. Denna studie

visar på vikten av att satsningarna är väl genomtänkta och pekar

på behovet av en diskussion kring dess förutsättningar, potential

och utformning.”

Jag hörde för många år sedan en klok IT-chef säga att en tredjedel av IT-budgeten på en skola borde gå till inköp av datorer, en tredjedel till support och en tredjedel till fortbildning av lärarna. Åren har gått sedan jag hörde detta men jag tror att det är en bra bild på hur det borde se ut. Jag vet dock att det inte ser ut så på särskilt många skolor. Datorerna köps in, supporten är undermålig vilket gör att lärare förväntas lösa dessa saker själva (och det om något tar tid) och bristen på kompetensutveckling är uppenbar. I många fall består dessutom kompetensutvecklingen av föreläsningar, inspirationspass och workshops som arrangeras av datorleverantören.

Jag vill att alla elever ska ha rätt till en skola som bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, så också inom IT. Det finns inte så mycket att titta på då datorer i skolan är ett relativt nytt fenomen, alltså är det så mycket viktigare att lyfta de goda exemplen. Vi måste göra de bra sakerna oftare och de dåliga sakerna mer sällan. Jag vill också ha adekvat fortbildning som behandlar digitaliseringens utmaningar och hinder i skolan med fokus på hur vi tar oss runt dem.

ny klass med var sin dator

Jaha, nytt läsår, ny klass, nya uppdrag. Jag delar numera min tid mellan LR där jag ska ”samordna förbundets verksamhet inom IT i skolan och Björknässkolan där jag undervisar klass 7e i matte, NO och teknik. Några procent av min tid ägnar jag dessutom till ett Vinnova-finansierat projekt om bl.a. flippat klassrum. Jag antar att jag har anledning att återkomma till alla delarna här på bloggen under året.

Nåväl. Jag fick nu den 17/8 min tredje omgång sjuor med varsin dator. (Min första 1:1-klass fick jag ht 2009.)  Jag vet av erfarenhet att det är klokt att lägga en del tid på att skapa de olika strukturerna och strategierna för datorhanteringen så här i början. Så vi har ägnat oss åt att logga in på de digitala läromedlen och lagt dessa som favoriter i i webbläsaren tillsammans med skolans lärplattform, lärportal och e-post. Vi har tittat igenom de digitala läromedlen och lärt oss hitta i dem. Vi har skapat anteckningsböcker i molnet där vi kan samarbeta och dela material mellan oss. När det var vackert väder passade vi dessutom på att gå ut och fota växter med mobilkameror och andra digitala kameror och dessa bilder har vi sedan övat på att föra över från telefonen till dator och sen vidare till en delad yta där hela klassen kommer åt dem.

Att jobba med strategier för att undvika att datorn distraherar för mycket är också något som så här i början med en ny klass blir en smula tydligare än lite senare när vi känner varandra bättre. Vi ändrar inställningarna i datorn så att den inte stängs av bara för att man fäller ner locket. På det sättet så kan jag som lärare säga ”fäll ner locket, lägg händerna i knät och titta framåt” för att sedan direkt efter ha eleverna jobbandes med det de höll på med utan att de måste vänta på att datorn ska vakna upp.

Låter detta jobbigt? Jag erkänner utan omsvep att det vissa lektioner känns som en uppförsbacke med alla inloggningar och inställningar, när jag för tionde gången på fem minuter svarar på samma fråga. Men jag vet att det är värt allt slit. Det kommer en nedförsbacke efter tröskeln. Vi kan inte utgå från att alla elever kan hantera datorn på ett bra sätt. Vi måste lära dem det.

Det som är riktigt häftigt med dessa lektioner i början är att jag snabbt lär känna eleverna och skapar en relation till dem på ett sätt som jag aldrig hade gjort om jag istället hade satt igång direkt med mer traditionell undervisning i ämnena mina. Jag vet mina elever så småningom kommer hitta sina egna sätt, genvägar, strategier och strukturer. Det är förstås något jag verkligen uppmuntrar hela tiden. Men för att inte förlora och springa ifrån de som inte gör detta så snabbt, ger jag dem en struktur till att börja med.