broar del 3

Dags för summering. Just i skrivandets stund sitter eleverna och skriver prov om broar. De två frågorna har de fått reda på innan men under provet får de inte ha anteckningar med sig. Jag ser dock att det är många som ansträngt sig, antecknat, strukit under och diskuterat med varandra i sina förberedelser för provet.

De två frågorna lyder:

Fråga 1:

Du ska bygga en bro mellan två ställen. Vad är viktigt att tänka på? Vad är det som påverkar besluten du måste ta?

På denna fråga bedöms du mot dessa kunskapskrav:

Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med viss användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur enkelt identifierbara delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med relativt god användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med god användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion och visar då på andra liknande lösningar.
Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar.

Fråga 2:

Nu är bron färdig. Hur kommer samhället, miljön och människorna runt bron påverkas?

På denna fråga bedöms du mot dessa kunskapskrav:

Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen.
Dessutom kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur olika val av

tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö.

Dessutom kan eleven föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö. Dessutom kan eleven föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur olika val av

tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö.

Hemsidan om broar, den som eleverna har gjort själva är nästan klar. Om ni vill gå in och titta på den är adressen:

http://7eombroar.webnode.se/ Vi skapade vårt eget digitala läromedel genom att göra denna sida. Personligen längtar jag efter riktigt bra digitala läromedel i teknik då väldigt många begrepp och fenomen i vårt ämne passar bättre att visa i film eller animation än i text.

2016-05-02_0935

Studieteknik i 7an

Mitt i vårt arbete med broar (se inlägg bro 1 och bro 2) behöver eleverna läsa ett kapitel i sin teknikbok.

Många elever känner sig stressade över de ökade krav som kommit genom att de börjat högstadiet och jag tänkte passa på att ge dem en dos studieteknik.

Vi är respektlösa mot eleverna om vi utgår från att de vet hur man pluggar bäst. Jag kan själv tänk mig in i situationen att ha massor att göra men ingen aning om hur jag ska göra. Det är klart att det upplevs som stressande. En av de viktigaste sakerna för att motverka stress är att uppleva en känsla av att man har kontroll över situationen. En annan viktig del i skolan är ju att använda tiden på ett effektivt sätt. Som elev bör man få med sig strategier för hur man läser och lyssnar på ett effektivt sätt så att man hinner mer.

Sagt och gjort. Kapitlet om material och hållbara konstruktioner i teknikboken fick bli innehållet i den första kursen om studieteknik som mina elever får av mig.

Jag började med att prata allmänt om studier, hur man lär, att vi alla är bra på olika saker och att vi alla behöver olika förutsättningar för att kunna lära oss så mycket som möjligt men att det finns vissa gemensamma framgångsfaktorer som tydliga mål, strategier att ta sig dit och en tro på att lyckas.

Sen gick vi in på en modell för läsandet som är en förenklad och anpassad variant av SITRA-modellen (läs mer i denna bok av Håkan Fleischer). Den är i första hand skriven för högskolestudenter men med vissa justeringar så är den en bra modell även för 13-åringar.

SITRA står för att Syna, Intervjua, Ta in, Repetera, Anpassa. I mitt klassrum fick dessa ord denna förklaring (anpassat till 12 sidor lärobokstext)

Syna

Titta igenom hela kapitlet, titta på bilderna, på rubrikerna.

Intervjua

Titta på rubrikerna igen. Vad säger dem dig? Har du hört begreppen förr? Vad tror du att det kommer att handla om? Försök låtsas som att det är intressant även om du inte tycker det.

Ta in

Läs ett stycke i taget. Läs det utan att anteckna, läs avslappnat och koncentrerat men lägg ner pennan. När du läst stycket försöker du sammanfatta det med några ord. (just dessa elever fick en kopia på texten för att kunna göra anteckningar i marginalen mm) stryk under nyckelord, rita pilar och ringa in viktiga eller svåra saker.

När ett stycke är gjort tar du dig an nästa på samma sätt.

Repetera

När du läst igenom (tagit in) alla styckena är det dags för att repetera.

Titta igenom dina anteckningar. Påminn dig om vad som var det viktiga i texten.

Anpassa

Kändes det som något var oklart fortfarande? Några anteckningar som du inte förstod? Gå tillbaka till de styckena och gör om de steg som behövs (kanske framförallt I , T och R)

Jag körde denna modell med niorna förra året (läs mer här). En av deras tydligaste åsikter då var ”Varför får vi inte lära oss detta förrän nu?” Detta gjorde att jag ville börja tidigare med dessa elever men självklart anpassat för deras nivå.

En annan viktig del av studietekniken är att göra eleverna medvetna om sina förutsättningar och att sätta realistiska mål. ren konkret gjorde jag så här igår: Jag bad eleverna skriva ner alla dagar som var kvar till läxan skulle vara klar och sen fundera på när de skulle läsa vilka sidor. Om de har träning på onsdagskvällar men inte på torsdagar kan det ju vara realistiskt att inte göra läxor på onsdagar men ägna lite mer tid på torsdagar osv. Vi har också tillgång till läxhjälp på skolan och jag ville puffa lite extra för att gå på den för att på så sätt kanske kunna få lite extra stöd.

När jag repeterat modellen för eleverna och bett dem fundera över sin planering av läxorna var det 25 minuter kvar på lektionen. Dessa 25 minuter ägnades då åt att läsa häftet med hjälp av modellen. Det har aldrig tidigare varit så tyst och koncentrerat eget arbete i det klassrummet skulle jag nog kunna säga.

broar i teknik del 2

Vi har nu kommit igång med arbetet med hemsidan. (för tidigare inlägg om arbetsområdet: klicka här.)

Läxa spela brospel

Eleverna har haft i läxa att spela något brospel på telefonen eller datorn. När de spelat så länge de vill men minst 20 minuter skulle de skriva ihop några rader om spelet för att kunna berätta för de andra i klassen på lektionen. Läxan följdes upp genom att de delades in fyra och fyra i grupper där de fick berätta kort (2 minuter) om ”sitt” spel och sen diskutera frågorna ”Vad kan man lära sig om brobygge i spelet?” ”kan ni se några gemensamma nämnare när det gäller konstruktion av broar mellan de olika spelen?”

Läxa fota broar

Nästa läxa var att gå ut och hitta så många bro-typer som möjligt samt att fota dem. Denna läxa följdes upp genom att de, igen, delades in i grupper och denna gång var frågorna ”Vilka typ av bro är just denna?” ”Varför bygger man broar på just detta sätt?” och ”När/Var passar de olika typerna av broar?” Till sin hjälp hade de en lärobok i teknik.

Redaktioner

När det samtalet var slut delade jag in dem i ”redaktioner” för att på så sätt dela upp ansvaret för de olika delarna av hemsidan (som du kan läsa mer om här) Nu är tanken att de ska sitta i dessa redaktioner i två lektioner för att hitta alla information som vi vill ha ut på vår hemsida, sen byter vi grupper/redaktioner och så får någon annan redigera in texten på webben. Alla är väldigt taggade för detta område och det jobbades på med mycket energi.

redaktionerna:

Hur man bygger en bro/stabilitet (ex: Material, Balkar, Armering,  Använd boken och webben)

Spel (ex: Skärmdump på spelet, Länk till spelet, En kort beskrivande text)

Foton (ex: Lägga in foton, Vem är fotografen?, Var ligger bron? Karta?, Vad heter bron?)

Information och historia om broar (ex: Information om broar, Länkar, Störst?, Längst?, Gammal /ny?)

Experter att intervjua (ex: Vilka kan man kontakta?, Vilka frågor ska vi ställa?, Hur kan ett trevligt brev se ut?)

olika typer av broar (ex: Andra exempel än ”våra” foton, Varför ser broarna ut som de gör?, Använd bok och webb)

 

fortsättning följer…

broar i teknik

Alla dessa brobyggen i teknikämnet…spagetti, tandpetare, glasspinnar o.s.v.

Mina elever ska i år 7 enligt kommunens planering jobba med ett område som heter ”bygga högt”.

Vi kör igång med teknik efter påsklovet och jag passade på att intervjua eleverna om vad de hade gjort på mellanstadiet när det gäller teknik. Det visade sig (föga förvånande) att de bl.a. byggt broar av diverse olika material. Alltså tänkte jag att vi inte ska ägna så mycket tid till just byggandet i år. Jag lät eleverna sitta och prata i grupper om 3-4 och tänka runt hur vi skulle kunna lägga upp vår teknikundervisning i vår. Vi hade precis gått igenom LGR11:s förmågor och centralt innehåll och deras idéer var, sedan jag kläckt iden att vi kan samla vårt material i en webbsida:

  • Hur man bygger stabila broar (material, balkar osv)
  • Tips om filmer (spel- och dokumentärer) med brotema
  • Tips på brobyggarspel samt skärminspelningar som visar runt bland broar
  • chatt där andra kan ställa frågor om broar till eleverna
  • foton på broar
  • Ritningar på broar
  • Intervjua brobyggare, ställa frågor om lön och hur det är med fördelningen män/kvinnor
  • Inlägg om varför broar behövs
  • Diskussioner om hur broar förändrar samhället runt dem
  • Information om olika typer av broar
  • Information om största/längsta/högsta/äldsta bro
  • Vanliga material som används vid brobyggen

Jag har nu lovat att snickra ihop ett arbetsområde och koppla det till kunskapskrav, syfte och centralt innehåll samt ge förslag på tidsplan. Jag ser verkligen fram emot det och känner att det finns en hel del att jobba med här.

Jag frågade mitt utökade kollegium på Twitter om tips på gratis hemsidor att använda mig av. Här är deras tips:

Wix: http://sv.wix.com/ 

Weebly: http://www.weebly.com/index.php?lang=sv 

Webbstjärnan: http://www.webbstjarnan.se/ (mkt bra men öppnar inte förrän augusti för nyregistreringar)

webnode: http://www.webnode.se/

Jag återkommer när jag och eleverna har kommit igång.
Stockholm. Vy från Skurusundet. Skurubron
Foto av: Britt-Marie Sohlström

 

 

dax att tycka till om programmering i matte och teknik

I höstas fick skolverket i uppdrag av regeringen att få in programmering i LGR11. I sin väg mot de perfekta formuleringarna har Skolverket pratat med experter, deltagit i workshops, lyssnat på konferenser, kallat till samråd och referensgrupper. Nu är det äntligen dags för er, alla kunniga matte- och tekniklärare där ute att tycka till om det nuvarande förslaget.

Skolverket har skrivit ett utkast för matematik och teknikämnena

  • I kursplanen i matematik föreslås programmering handla till exempel om att träna eleverna i att skapa, beskriva och följa entydiga och stegvisa instruktioner och att använda programmering för att lösa problem.
  • I teknik föreslås programmering handla till exempel om att använda programmering för att styra föremål eller egna konstruktioner men också att förstå att datorer styrs av program och kopplas ihop i nätverk.

Lämnar synpunkter gör du här: länk

och här kan du läsa mer om hela uppdraget som dessutom innefattar att få in en tydligare digital kompetens i läroplanen: länk

In och tyck till nu! Du har bara t.o.m den 29/3 på dig.

IMG_3729

 

 

 

 

film om atomer

Eleverna har nyss börjat med 7-ans kemi och just nu läser vi om fasövergångar.

Jag har tidigare också arbetat med film i just detta moment då jag finner det vara ett ytterst effektivt sätt att få eleverna att verkligen reflektera och försöka förstå vad det är som händer i ämnen som värms upp och kyls. (nederst i inlägget finner du elevuppgiften)

Jag slås som vanligt av hur fantastiskt det är att jobba med formatet film. Jag har ännu inte träffat på någon elev som inte tycker det är roligt och det är förstås väldigt värdefullt för energin på lektionerna. Men…det som verkligen slår mig varje gång jag låter elever göra film är hur mycket de lär sig om ämnet! Jag går runt och hör elever diskutera in i minsta detalj hur atomerna rör sig, om de liksom ”skakar ” eller ”virvlar runt”? Vad är egentligen skillnaden mellan fast och flytande form på molekylnivå? Varför är luft gas i rumstemperatur men inte vatten? Hur mycket rör sig en vattenmolekyl egentligen? Vad finns mellan molekylerna? Hur ser atomer egentligen ut?

(Jag och Håkan Fleischer har skrivit om denna chans till reflektion i vår bok om du vill läsa mer)

De förra eleverna som jag hade, de som gick ut nian i våras,gjorde också film på samma tema och jag upplever att de verkligen mindes och förstod detta även efter fler år. Jag vågar mig på att tro att om man som elev verkligen förstått något så ordentligt så att man kan förklara det genom att göra en film mer lera om det, då kommer man ihåg det.

Eleverna löste uppgiften på olika sätt. Någon valde att visa med lera, en annan ritar på ett papper och pratar till, någon hade smält i hemma på spisen och filmat under helgen, Att det är en väldigt positiv energi i klassrummet under dessa tre lektioner och att det osar av kreativitet behöver jag väl inte nämna.

 

 

Uppgiften till eleverna:

Gör en film där du förklarar fasövergångar. Tänk dig att du ska förklara detta för någon som är lite yngre än du själv. Du ska visa att du kan använda kemins begrepp och modeller. Du ska använda dig av minst tre källor och dessa ska du skriva upp samt förklara varför du valt just dessa. I filmen ska du också beskriva hur man kan se dessa fasövergångar i naturen.

Förutsättningar:

Du har tre lektioner på dig samt valfri tid hemma (kanske kan du öva dig i att göra film hemma eller använda läxtiden till att redigera filmen)

Filmen får vara max 4 minuter lång

Resten av klassen ska kunna få se den och den ska kunna publiceras på nätet (olistat) alltså får du inte använda något upphovsrättsskyddat material.

Använd dig av det filmprogram du trivs bäst med: Imovie, stopmotion, moviemaker eller något annat.

Tänk på att det är innehållet i filmen jag bedömer inte hur ”snygg” filmen är.

Det centrala innehåll som vi behandlar i detta är: ”Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper,  fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.”

Kunskapskraven som elevens bedöms mot på uppgiften är: 

Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla/utvecklade/välutvecklade och relativt väl och till viss del underbyggda/underbyggda/väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande/fungerande/väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla/utvecklade/välutvecklade texter och andra framställningar med viss/relativt god/god anpassning till syfte och målgrupp.

Eleven har grundläggande/goda/mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på/förklara och visa på samband och beskriva dessa med viss/relativt god/god användning användning av kemins begrepp, modeller och teorier.

Eleven kan föra enkla/utvecklade/välutvecklade till viss del underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på enkelt identifierbara/förhållandevis komplexa(komplexa kemiska kemiska samband i naturen.

 

 

 

 

bråkkakor

Jag har precis introducerat (eller återintroducerat hoppas jag) bråk för mina 7-or i matte.

Det är många som har svårt med detta moment och vi anstränger oss med grunden nu. Till vår hjälp har vi förstås alla mina ritade bilder av tårtor, chokladkakor och pizzor men också dessa plast-bråkkakor.IMG_3415 IMG_3416

För en del av eleverna försvinner charmen ganska snart med att pilla med plastbitarna och de går då vidare med att jobba med bråkkakorna online: http://www.skolresurs.fi/matteva/brak/brakkakor.html Det passar utmärkt att jämföra olika bråk med detta som hjälp och också ha som stöd när man ska göra om mellan blandad form och bråkform.

Skärmklipp3

När uppgifterna så småningom blir mer avancerade (addition av bråk med olika nämnare t.ex) har många elever haft nytta av visualiseringarna som man kan hitta på http://nlvm.usu.edu/ Den mattelärare som inte har varit inne på den länken och kollat har något roligt framför sig.

Jag brukar använda denna för förlängning/förkortning av bråk:

http://nlvm.usu.edu/en/nav/frames_asid_105_g_4_t_1.html?from=category_g_4_t_1.html

och denna för addition av bråk:

http://nlvm.usu.edu/en/nav/frames_asid_106_g_4_t_1.html?from=category_g_4_t_1.html

SkärmklippSkärmklipp2

 

 

diagnos – länk – öva – planera

Jag undervisar just nu en årskurs sju i matte. På skolan har vi kommit överens om att göra en diagnos från ”Att förstå och använda tal” ( http://ncm.gu.se/handboken ) för att kartlägga våra elever, se vad de kan och vad de behöver repetera.

Mina elever skrev denna diagnos i augusti men också i december för att visa att de lärt sig saker under terminen. Det är en hel del elever som behöver repetera en del moment från mellanstadiet och därför har jag nu kopplat övningslänkar till nästan alla uppgifter på diagnosen.

Jag har tidigare gjort en sammanställning om vilken elev som haft fel/rätt på respektive uppgift.excel

Och nu, efter att ha kopplat länkar till uppgifterna, så la jag in dessa länkar i den delen av den digitala anteckningsboken ( https://www.onenote.com/classnotebook ) som enbart jag och eleven delar med varandra. Där har jag röd-markerat de uppgifter som eleven behöver öva på och dessutom har jag lagt till kolumner där eleven själv ska planera när de ska öva på en viss länk samt en kolumn där de ska kryssa i när de känner att de kan momentet. Jag kan hela tiden följa deras arbete tack vara att vi delar anteckningsbok.

diagnos

Mycket chans till att planera och ta ansvar samt göra uppgifterna när det passar eleven. Men också stor insyn för mig så att jag lätt kan följa upp de som behöver mer stöttning.

Måste vi verkligen åka hela vägen till London?

Jag var på BETT för femte eller sjätte gången i år och ni som följer mig i sociala media vet att jag är positiv till mycket på och omkring BETT. (Det vore mer rättvist att hänvisa till ”omkring BETT” istället för bara ”BETT” eftersom det mesta sker utanför själva mässan men för enkelhets skull skriver jag BETT här.) De senaste året har jag stått för resan själv men i år var det min arbetsgivare som betalade allt. Detta fick mig att fundera på om det verkligen är värt de pengarna och om vi verkligen behöver åka just till London för att uppleva detta.

Vad är det då som är så bra med en BETT-resa? Jag ägnade stor del av årets resa till att fråga folk vad det är som är så bra med BETT-resorna och nedan följer de uppdelade på rubriker.

Att vara kvar
Det absolut vanligaste svaret på varför det är så bra att åka till BETT är just att alla är kvar. Jag gissar att det är samma sak som med Almedalsveckan, att eftersom London ligger en bra bit ifrån vardagen så är det ingen som måste rusa iväg för att hämta på dagis eller infinna sig på ett möte ”uppe på kommun”. Jag älskar detta kvarvarande i stunden, på platsen. Det är det som gör att jag finner det intressant att åka varje år. Det finns så många chanser till samtal med människor jag aldrig har tid att prata klart med annars.
Måste man åka till London för att vara kvar? Nej, det borde gå att få till på något annat sätt på närmre håll, mer kostnadseffektivt.

Möten med andra lärare från andra skolor
De flesta lärare jag känner älskar att prata med andra lärare om den egna praktiken, att jämföra skolor och kommuner på systemnivå men också att få prata med den andra fysikläraren om ”tips och trix” på hur hen gör i ett visst avsnitt, en ide på en laboration eller en bra uppgift till eleverna. Åker man till BETT med en arrangerad resa så har man ibland tur att hamna jämte någon annan lärare som man får ett utbyte med och som man i bästa fall fortsätter ha kontakt med efter resan för att på så sätt inspireras och kanske spara lite tid genom att låna idéer av varandra.
Behöver man åka till London för detta? Nej, gissningsvis är det betydligt enklare att träffa på dessa kollegor i Sverige under en ämnesdidaktiskt konferens.

Utländska talare
Förvånansvärt få som jag talar med nämner det faktum att det är intressant att få lyssna på ”de stora namnen inom utbildning i världen” som Stephen Heppell, Anne Bamford, Dylan Wiliam m.fl. Naiv som jag är trodde jag faktiskt att fler skulle påpeka det. Jag har alltid tyckt att det är givande att lyssna på dessa goda talare som med sin långa forskarerfarenhet och många år av skolbesök har en uppsjö av exempel och idéer.
Måste man åka till London för att lyssna på ”skol-giganterna”? Nej, resorna som arrangeras av svenska företag är ofta så tajt program på så att man som deltagare har svårt att hinna se dessa talare på BETT-mässans gratis-scener. En del företag bjuder in en viss forskare eller talare il sitt hotell och låter alla sina deltagare lyssna på henom. Då bör man som deltagare genast plocka fram sina kritiska frågor: Varför vill detta dator-bolag att vi just ska höra prof/doktor Siochså? Är det för att hen är ett ”affischnamn” och drar deltagare till deras program där de också gör reklam för sina produkter? Eller är det för att denne professor/doktor är ovanligt okritisk till användningen av plattor eller datorer i klassrummet och alltså legitimerar försäljningen av dessa? Jag gissar att det är betydligt billigare att betala resan till Sverige för en eller två forskare än vad det är att låta hela skolsverige åka till London…
Dessutom tänker jag så här runt det här med just föreläsningar; visst är det kul att se personerna live men i ärlighetens namn så är det ju envägskommunikation detta. Det är ju väldigt sällan vi får sitta ner och prata en till en med föreläsaren och då, när det gäller just föreläsningar, brukar ju vi IT-ivrare påstå att dessa kan flippas. Varför inte se en film på föreläsningen istället? Kanske inte lika kul men betydligt mer kostnads- och tidseffektivt. Eller kanske be om en livestreamad föreläsning av någon forskare hem till kommunen? Mindre miljöpåverkan och mindre dyrt. Dessutom ett alldeles utmärkt sätt att använda internet och datorer på.

Skolbesök
Jag har varit på en hel del skolbesök i samband med BETT-resor. Det är spännande, intressant och får mig att tänka. Oftast går skolbesöken till så här: den ”svenska delegationen” anländer med buss/tunnelbana”, får fin frukost som äts ihop med de andra svenskarna. Sen sätts vi i en aula och får höra rektorn på skolan och ibland någon lärare berätta om sin skolas tankar, visioner och utveckling. Efter det äter svenskarna lunch med svenskarna och sen guidas man runt i ett högt tempo och får se hela skolan men nästan aldrig prata med någon lärare.
Måste man åka till London för att besöka skolor? Nja, för att besöka brittiska skolor behöver man kanske det men förmodligen vore det billigare (mer miljövänligt och mindre transfertid) om man flög hit rektorerna från England till Sverige istället för att prata om sin skola. Rundvandringen då? Ja den är ju svår att få till men förmodligen (IT-ivrare som vi BETT-resenärer oftast är) borde vi kunna ta del av hur det ser ut på en skola genom att någon visar runt med hjälp av film. Inte lika bra förstås men tänk så mycket billigare. Problemet, som jag ser det är att vi nästan aldrig får tillfälle att prata med lärarna från England, de finns oftast bara med som statister på rundvandringen, fullt i färd med att bedriva undervisning som vi tittar på, ungefär som på Skansen. Bättre då med Comenius-projekt som bygger på samarbete mellan lärare och elever från olika länder (inte bara England.)
Det lite konstiga i sammanhanget är ju faktiskt att jag har tillbringat fler timmar på studiebesök på skolor i England än jag gjort i Sverige. Jag vet många lärare som skulle ha väldigt stor behållning av att se en annan skola i sin hemkommun. Och tänk bara vad det skulle kunna göra för stoltheten, likvärdigheten och samarbetet! Jobbskuggning eller studiebesök kanske?

Åka tillsammans några kollegor
Att få dela intryck med sina kollegor från den egna skolan och att reflektera tillsammans lyfter många av deltagarna som värdefullt. Dels att se och höra samma sak och sedan prata vidare om hur man tar med sig det bästa av det till den egna skolan men också rapportera om vad man varit med om som de andra inte hört, om man till exempel har någon typ av valbart program. Allt detta samt att ”äntligen ha tid att prata skolutveckling med kollegorna” upplevs som väldigt bra.
Måste man åka till London för att hinna prata med kollegor? Nej självklart inte. Här måste vi på skolorna och skolledningen bli bättre på att skapa dessa tillfällen för gemensam reflektion hemma, i närheten, på egna skolan , i egna kommunen eller staden. Dessutom kan ju tyvärr inte alla kollegorna följa med när det är så här dyrt.

Åka tillsammans med skolledning, förvaltning, politiker
En del kommuner satsar många kronor på resan och har med representanter från hela ”styrkedjan” dvs både politiker, förvaltningsfolk, IT-chefer, skolledare, IT-pedagoger, förstelärare m.fl. De upplever det mycket värdefullt att hinna sitta ner och prata igenom saker i lugn och ro inför en IT-satsning eller liknande i kommunen. Rent personligen tycker jag också att det varit värdefullt de timmar jag tillbringat på olika kollektiva färdmedel ihop med IT-chefer och skolledare från min kommun.
Måste man åka till London för att prata ihop politiker, förvaltning och skola? Nej, det verkar ju absurt att det skulle vara det billigaste och effektivaste sättet att hinna samtala dessa yrkeskategorier emellan. Men här har vi alltså en knäckfråga: hur får vi till dessa någorlunda informella samtal mellan beslutsfattare och lärare inom kommunen att ske på lite närmre håll?

Mässan
Av de jag talat med under mina dagar runt BETT-mässan är det ingen som nämner själva mässan som den stora behållningen. Jag förstår dem precis eftersom det är en mässa där en ”vanlig” lärare inte har särskilt mycket att hämta. Vi har ju oftast inget mandat att köpa större IT-system till våra skolor. Tidigare år har det varit ganska många utställare som vänder sig till ”special needs” och jag vet att de lärarna som jobbar på träningsskolan haft ett visst utbyte av att se särskilda lösningar för deras svårt utvecklingsstörda elever ”live” och fått klämma och känna på dessa. I år var den delen inte särskilt omfattande dock.
Mässan ligger i England vilket gör att många av utställarna säljer tjänster för t.ex. kontantfri hantering av betalning av skollunch vilket förstås är helt ointressant för svensk skola. Vidare finns också många utställare specialiserade på filtrering eller inlåsning. Det är en annan kultur när det gäller internetanvändning i engelsk skola och många skolor har låsta system som förvägrar elever att besöka andra websidor än de som skolan lagt på sin lista osv. Detta är inte särskilt intressant för svensk skola då vi oftare vill trycka på att det ska finnas ett ”filter i huvudet” på eleven. Lägg till detta att de verktyg, mer lämpade för klassrummet, är ju förstås anpassade efter den engelska läroplanen och inte den svenska. Även här krävs det att besökaren plockar fram sina kritiska frågor och påminnelser: Det kostar att ha monter på mässan, vad vill de sälja till mig? Passar detta i svensk kontext? Vad kostar verktyget? Är det värt det?
Måste man åka till London för att gå på mässan? Ja, men i ärlighetens namn så kommer du få en mycket bättre bild av verktygen om du sätter dig ner och säker på internet efter dina behov. Då slipper du dessutom övertalas av någon av de ganska ettriga säljarna.

Inspireras av svenska talare
Lärare och skolledare som jag talat med är ofta glittriga i ögonen när de berättar om hur fantastiskt inspirerande det var att lyssna på Stefan/Maria/Eva eller någon av alla de andra lärarna och skolledarna som ingår i någon resas ”valbara program” och som föreläser på researrangörens hotell eller i någon lokal där bara svenskar vistas ute på mässan. Inget fel i det, en del av dessa lärare och skolledare är både pålästa, kloka och inspirerande. Och att lyssna på någon av dessa tillsammans med sina kollegor är förstås nyttigt och bra.
Måste man åka till London för att lyssna på svenska lärare? Nej. Att skicka en lärare till London för att lyssna på fyra svenska ”konsult-lärare” (sådana som jag) kostar lika mycket som att ta fyra av dessa konsult-lärare till den egna skolan/kommunen och då kan man ju fylla den största aulan och nå betydligt fler…

 

För precis här i den förra meningen har vi det som är bekymmersamt. Eftersom det är dyrt att åka till London så kan inte alla åka. Hur kan vi använda samma pengar för att skapa något bra i vårt land? Hur skapar vi incitament för politiker och skolledare att besöka samma mötesplatser som lärare? Hur skapar vi chanser till att stanna upp, reflektera tillsammans och att sitta ner ihop i anslutning till våra mer kostnadseffektiva konferenser? Hur inspirerar vi kommuner och skolchefer att bjuda in utländska talare via länk eller live? Hur hittar vi platser för samarbeten och delande av erfarenheter? Hur ska vi se till att alla lärare får dela av det som är bra med resorna runt BETT? Har du förslag på hur vi kan göra? Dela gärna med dig? Vad kan LR göra?

 

Detta inlägg är inte en kritik mot den enskilde läraren som fått åka på BETT, mer en uppmaning att se till att fler får uppleva det som vi gillar med resan. Det är faktiskt så att om man gör sitt jobb ordentligt, går på föreläsningar, mässa, workshops och skolbesök, så hinner man som deltagare nästan inte se något av själva London. Måste man då åka till London för det?  

betttag