övertydlig?

Ibland blir jag så irriterad/arg/frustrerad över den svart/vita-debatten som präglas av anekdoter från den egna verksamheten hej vilt blandat med övergripande politiska beslut och dess konsekvenser. Detta samt den enorma polariseringen i frågan gör att det ibland synes helt omöjligt att föra ett problematiserat och nyanserat samtal om IT i skolan. Jag känner att jag måste vara en smula tydlig när det gäller en del saker så här kommer det:

När man som jag tror och verkar för en ökad användning av IT i skolan innebär det INTE automatiskt:

  • Att jag tror att elever lär sig bäst genom att ”forska” på nätet
  • Att mina elever sitter ensamma vid datorn och jobbar enskilt med ”eget arbete” under hela lektionen och jag dricker kaffe under tiden.
  • Att jag tror att elever lär sig bättre av att anteckna via tangentbord på datorn under genomgången
  • Att mina elever sitter med sina mobiltelefoner uppe under lektionstid och gör ”icke-skol-grejer”
  • Att mina elever använder datorn hela tiden
  • Att mina elever aldrig får göra vanliga NO-labbar
  • Att mina elever inte lär sig anteckna för hand
  • Att mina elever sitter och chattar med varandra under lektionstid
  • Att jag tycker att föreläsning är uråldrigt och att jag som lärare inte har något att förmedla till mina elever

Det betyder INTE heller automatiskt:

  • Att jag inte tror på kunskap och bildning
  • Att jag inte tycker det är viktigt att låta barn lära sig läsa, skriva och räkna
  • Att jag tror att eleverna redan är digitalt kompetenta
  • Att jag tror att programmering är lösningen på svensk skolas problem
  • Att jag struntar i att barn idag rör sig mindre och hur de sitter när de jobbar vid sin platta/dator

Det betyder INTE heller att jag tycker att det är acceptabelt:

  • Att lärare ägnar värdefull tid till att laga datorer
  • Att lärare ska tvingas göra dubbla planeringar eftersom de inte kan lita på sina digitala system
  • Att lärare ska acceptera plattformar som tar mer tid än de ger
  • Att lärare ska få sin enda kompetensutveckling inom IT i skolan av hård- och mjukvaruföretag

Det betyder dock att jag brinner för alla elever rätt till en likvärdig skola där varje lärare är så digitalt kompetent så att hen kan ta kloka, professionella beslut om ett ansvarsfullt användande av IT i klassrummet som alltid bygger på den pedagogiska idén och aldrig handlar om brist på kompetens eller teknik.

Vill du läsa med om hur jag tror att IT kan och bör användas finns det en bok om det och ett blogginlägg som snabbt förklarar varför jag faktiskt tror på detta med en digitaliserad skola.

broar del 3

Dags för summering. Just i skrivandets stund sitter eleverna och skriver prov om broar. De två frågorna har de fått reda på innan men under provet får de inte ha anteckningar med sig. Jag ser dock att det är många som ansträngt sig, antecknat, strukit under och diskuterat med varandra i sina förberedelser för provet.

De två frågorna lyder:

Fråga 1:

Du ska bygga en bro mellan två ställen. Vad är viktigt att tänka på? Vad är det som påverkar besluten du måste ta?

På denna fråga bedöms du mot dessa kunskapskrav:

Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med viss användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur enkelt identifierbara delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med relativt god användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med god användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion och visar då på andra liknande lösningar.
Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar.

Fråga 2:

Nu är bron färdig. Hur kommer samhället, miljön och människorna runt bron påverkas?

På denna fråga bedöms du mot dessa kunskapskrav:

Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen.
Dessutom kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur olika val av

tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö.

Dessutom kan eleven föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö. Dessutom kan eleven föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur olika val av

tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö.

Hemsidan om broar, den som eleverna har gjort själva är nästan klar. Om ni vill gå in och titta på den är adressen:

http://7eombroar.webnode.se/ Vi skapade vårt eget digitala läromedel genom att göra denna sida. Personligen längtar jag efter riktigt bra digitala läromedel i teknik då väldigt många begrepp och fenomen i vårt ämne passar bättre att visa i film eller animation än i text.

2016-05-02_0935

Studieteknik i 7an

Mitt i vårt arbete med broar (se inlägg bro 1 och bro 2) behöver eleverna läsa ett kapitel i sin teknikbok.

Många elever känner sig stressade över de ökade krav som kommit genom att de börjat högstadiet och jag tänkte passa på att ge dem en dos studieteknik.

Vi är respektlösa mot eleverna om vi utgår från att de vet hur man pluggar bäst. Jag kan själv tänk mig in i situationen att ha massor att göra men ingen aning om hur jag ska göra. Det är klart att det upplevs som stressande. En av de viktigaste sakerna för att motverka stress är att uppleva en känsla av att man har kontroll över situationen. En annan viktig del i skolan är ju att använda tiden på ett effektivt sätt. Som elev bör man få med sig strategier för hur man läser och lyssnar på ett effektivt sätt så att man hinner mer.

Sagt och gjort. Kapitlet om material och hållbara konstruktioner i teknikboken fick bli innehållet i den första kursen om studieteknik som mina elever får av mig.

Jag började med att prata allmänt om studier, hur man lär, att vi alla är bra på olika saker och att vi alla behöver olika förutsättningar för att kunna lära oss så mycket som möjligt men att det finns vissa gemensamma framgångsfaktorer som tydliga mål, strategier att ta sig dit och en tro på att lyckas.

Sen gick vi in på en modell för läsandet som är en förenklad och anpassad variant av SITRA-modellen (läs mer i denna bok av Håkan Fleischer). Den är i första hand skriven för högskolestudenter men med vissa justeringar så är den en bra modell även för 13-åringar.

SITRA står för att Syna, Intervjua, Ta in, Repetera, Anpassa. I mitt klassrum fick dessa ord denna förklaring (anpassat till 12 sidor lärobokstext)

Syna

Titta igenom hela kapitlet, titta på bilderna, på rubrikerna.

Intervjua

Titta på rubrikerna igen. Vad säger dem dig? Har du hört begreppen förr? Vad tror du att det kommer att handla om? Försök låtsas som att det är intressant även om du inte tycker det.

Ta in

Läs ett stycke i taget. Läs det utan att anteckna, läs avslappnat och koncentrerat men lägg ner pennan. När du läst stycket försöker du sammanfatta det med några ord. (just dessa elever fick en kopia på texten för att kunna göra anteckningar i marginalen mm) stryk under nyckelord, rita pilar och ringa in viktiga eller svåra saker.

När ett stycke är gjort tar du dig an nästa på samma sätt.

Repetera

När du läst igenom (tagit in) alla styckena är det dags för att repetera.

Titta igenom dina anteckningar. Påminn dig om vad som var det viktiga i texten.

Anpassa

Kändes det som något var oklart fortfarande? Några anteckningar som du inte förstod? Gå tillbaka till de styckena och gör om de steg som behövs (kanske framförallt I , T och R)

Jag körde denna modell med niorna förra året (läs mer här). En av deras tydligaste åsikter då var ”Varför får vi inte lära oss detta förrän nu?” Detta gjorde att jag ville börja tidigare med dessa elever men självklart anpassat för deras nivå.

En annan viktig del av studietekniken är att göra eleverna medvetna om sina förutsättningar och att sätta realistiska mål. ren konkret gjorde jag så här igår: Jag bad eleverna skriva ner alla dagar som var kvar till läxan skulle vara klar och sen fundera på när de skulle läsa vilka sidor. Om de har träning på onsdagskvällar men inte på torsdagar kan det ju vara realistiskt att inte göra läxor på onsdagar men ägna lite mer tid på torsdagar osv. Vi har också tillgång till läxhjälp på skolan och jag ville puffa lite extra för att gå på den för att på så sätt kanske kunna få lite extra stöd.

När jag repeterat modellen för eleverna och bett dem fundera över sin planering av läxorna var det 25 minuter kvar på lektionen. Dessa 25 minuter ägnades då åt att läsa häftet med hjälp av modellen. Det har aldrig tidigare varit så tyst och koncentrerat eget arbete i det klassrummet skulle jag nog kunna säga.

broar i teknik del 2

Vi har nu kommit igång med arbetet med hemsidan. (för tidigare inlägg om arbetsområdet: klicka här.)

Läxa spela brospel

Eleverna har haft i läxa att spela något brospel på telefonen eller datorn. När de spelat så länge de vill men minst 20 minuter skulle de skriva ihop några rader om spelet för att kunna berätta för de andra i klassen på lektionen. Läxan följdes upp genom att de delades in fyra och fyra i grupper där de fick berätta kort (2 minuter) om ”sitt” spel och sen diskutera frågorna ”Vad kan man lära sig om brobygge i spelet?” ”kan ni se några gemensamma nämnare när det gäller konstruktion av broar mellan de olika spelen?”

Läxa fota broar

Nästa läxa var att gå ut och hitta så många bro-typer som möjligt samt att fota dem. Denna läxa följdes upp genom att de, igen, delades in i grupper och denna gång var frågorna ”Vilka typ av bro är just denna?” ”Varför bygger man broar på just detta sätt?” och ”När/Var passar de olika typerna av broar?” Till sin hjälp hade de en lärobok i teknik.

Redaktioner

När det samtalet var slut delade jag in dem i ”redaktioner” för att på så sätt dela upp ansvaret för de olika delarna av hemsidan (som du kan läsa mer om här) Nu är tanken att de ska sitta i dessa redaktioner i två lektioner för att hitta alla information som vi vill ha ut på vår hemsida, sen byter vi grupper/redaktioner och så får någon annan redigera in texten på webben. Alla är väldigt taggade för detta område och det jobbades på med mycket energi.

redaktionerna:

Hur man bygger en bro/stabilitet (ex: Material, Balkar, Armering,  Använd boken och webben)

Spel (ex: Skärmdump på spelet, Länk till spelet, En kort beskrivande text)

Foton (ex: Lägga in foton, Vem är fotografen?, Var ligger bron? Karta?, Vad heter bron?)

Information och historia om broar (ex: Information om broar, Länkar, Störst?, Längst?, Gammal /ny?)

Experter att intervjua (ex: Vilka kan man kontakta?, Vilka frågor ska vi ställa?, Hur kan ett trevligt brev se ut?)

olika typer av broar (ex: Andra exempel än ”våra” foton, Varför ser broarna ut som de gör?, Använd bok och webb)

 

fortsättning följer…

broar i teknik

Alla dessa brobyggen i teknikämnet…spagetti, tandpetare, glasspinnar o.s.v.

Mina elever ska i år 7 enligt kommunens planering jobba med ett område som heter ”bygga högt”.

Vi kör igång med teknik efter påsklovet och jag passade på att intervjua eleverna om vad de hade gjort på mellanstadiet när det gäller teknik. Det visade sig (föga förvånande) att de bl.a. byggt broar av diverse olika material. Alltså tänkte jag att vi inte ska ägna så mycket tid till just byggandet i år. Jag lät eleverna sitta och prata i grupper om 3-4 och tänka runt hur vi skulle kunna lägga upp vår teknikundervisning i vår. Vi hade precis gått igenom LGR11:s förmågor och centralt innehåll och deras idéer var, sedan jag kläckt iden att vi kan samla vårt material i en webbsida:

  • Hur man bygger stabila broar (material, balkar osv)
  • Tips om filmer (spel- och dokumentärer) med brotema
  • Tips på brobyggarspel samt skärminspelningar som visar runt bland broar
  • chatt där andra kan ställa frågor om broar till eleverna
  • foton på broar
  • Ritningar på broar
  • Intervjua brobyggare, ställa frågor om lön och hur det är med fördelningen män/kvinnor
  • Inlägg om varför broar behövs
  • Diskussioner om hur broar förändrar samhället runt dem
  • Information om olika typer av broar
  • Information om största/längsta/högsta/äldsta bro
  • Vanliga material som används vid brobyggen

Jag har nu lovat att snickra ihop ett arbetsområde och koppla det till kunskapskrav, syfte och centralt innehåll samt ge förslag på tidsplan. Jag ser verkligen fram emot det och känner att det finns en hel del att jobba med här.

Jag frågade mitt utökade kollegium på Twitter om tips på gratis hemsidor att använda mig av. Här är deras tips:

Wix: http://sv.wix.com/ 

Weebly: http://www.weebly.com/index.php?lang=sv 

Webbstjärnan: http://www.webbstjarnan.se/ (mkt bra men öppnar inte förrän augusti för nyregistreringar)

webnode: http://www.webnode.se/

Jag återkommer när jag och eleverna har kommit igång.
Stockholm. Vy från Skurusundet. Skurubron
Foto av: Britt-Marie Sohlström

 

 

dax att tycka till om programmering i matte och teknik

I höstas fick skolverket i uppdrag av regeringen att få in programmering i LGR11. I sin väg mot de perfekta formuleringarna har Skolverket pratat med experter, deltagit i workshops, lyssnat på konferenser, kallat till samråd och referensgrupper. Nu är det äntligen dags för er, alla kunniga matte- och tekniklärare där ute att tycka till om det nuvarande förslaget.

Skolverket har skrivit ett utkast för matematik och teknikämnena

  • I kursplanen i matematik föreslås programmering handla till exempel om att träna eleverna i att skapa, beskriva och följa entydiga och stegvisa instruktioner och att använda programmering för att lösa problem.
  • I teknik föreslås programmering handla till exempel om att använda programmering för att styra föremål eller egna konstruktioner men också att förstå att datorer styrs av program och kopplas ihop i nätverk.

Lämnar synpunkter gör du här: länk

och här kan du läsa mer om hela uppdraget som dessutom innefattar att få in en tydligare digital kompetens i läroplanen: länk

In och tyck till nu! Du har bara t.o.m den 29/3 på dig.

IMG_3729

 

 

 

 

film om atomer

Eleverna har nyss börjat med 7-ans kemi och just nu läser vi om fasövergångar.

Jag har tidigare också arbetat med film i just detta moment då jag finner det vara ett ytterst effektivt sätt att få eleverna att verkligen reflektera och försöka förstå vad det är som händer i ämnen som värms upp och kyls. (nederst i inlägget finner du elevuppgiften)

Jag slås som vanligt av hur fantastiskt det är att jobba med formatet film. Jag har ännu inte träffat på någon elev som inte tycker det är roligt och det är förstås väldigt värdefullt för energin på lektionerna. Men…det som verkligen slår mig varje gång jag låter elever göra film är hur mycket de lär sig om ämnet! Jag går runt och hör elever diskutera in i minsta detalj hur atomerna rör sig, om de liksom ”skakar ” eller ”virvlar runt”? Vad är egentligen skillnaden mellan fast och flytande form på molekylnivå? Varför är luft gas i rumstemperatur men inte vatten? Hur mycket rör sig en vattenmolekyl egentligen? Vad finns mellan molekylerna? Hur ser atomer egentligen ut?

(Jag och Håkan Fleischer har skrivit om denna chans till reflektion i vår bok om du vill läsa mer)

De förra eleverna som jag hade, de som gick ut nian i våras,gjorde också film på samma tema och jag upplever att de verkligen mindes och förstod detta även efter fler år. Jag vågar mig på att tro att om man som elev verkligen förstått något så ordentligt så att man kan förklara det genom att göra en film mer lera om det, då kommer man ihåg det.

Eleverna löste uppgiften på olika sätt. Någon valde att visa med lera, en annan ritar på ett papper och pratar till, någon hade smält i hemma på spisen och filmat under helgen, Att det är en väldigt positiv energi i klassrummet under dessa tre lektioner och att det osar av kreativitet behöver jag väl inte nämna.

 

 

Uppgiften till eleverna:

Gör en film där du förklarar fasövergångar. Tänk dig att du ska förklara detta för någon som är lite yngre än du själv. Du ska visa att du kan använda kemins begrepp och modeller. Du ska använda dig av minst tre källor och dessa ska du skriva upp samt förklara varför du valt just dessa. I filmen ska du också beskriva hur man kan se dessa fasövergångar i naturen.

Förutsättningar:

Du har tre lektioner på dig samt valfri tid hemma (kanske kan du öva dig i att göra film hemma eller använda läxtiden till att redigera filmen)

Filmen får vara max 4 minuter lång

Resten av klassen ska kunna få se den och den ska kunna publiceras på nätet (olistat) alltså får du inte använda något upphovsrättsskyddat material.

Använd dig av det filmprogram du trivs bäst med: Imovie, stopmotion, moviemaker eller något annat.

Tänk på att det är innehållet i filmen jag bedömer inte hur ”snygg” filmen är.

Det centrala innehåll som vi behandlar i detta är: ”Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper,  fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.”

Kunskapskraven som elevens bedöms mot på uppgiften är: 

Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla/utvecklade/välutvecklade och relativt väl och till viss del underbyggda/underbyggda/väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande/fungerande/väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla/utvecklade/välutvecklade texter och andra framställningar med viss/relativt god/god anpassning till syfte och målgrupp.

Eleven har grundläggande/goda/mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på/förklara och visa på samband och beskriva dessa med viss/relativt god/god användning användning av kemins begrepp, modeller och teorier.

Eleven kan föra enkla/utvecklade/välutvecklade till viss del underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på enkelt identifierbara/förhållandevis komplexa(komplexa kemiska kemiska samband i naturen.

 

 

 

 

bråkkakor

Jag har precis introducerat (eller återintroducerat hoppas jag) bråk för mina 7-or i matte.

Det är många som har svårt med detta moment och vi anstränger oss med grunden nu. Till vår hjälp har vi förstås alla mina ritade bilder av tårtor, chokladkakor och pizzor men också dessa plast-bråkkakor.IMG_3415 IMG_3416

För en del av eleverna försvinner charmen ganska snart med att pilla med plastbitarna och de går då vidare med att jobba med bråkkakorna online: http://www.skolresurs.fi/matteva/brak/brakkakor.html Det passar utmärkt att jämföra olika bråk med detta som hjälp och också ha som stöd när man ska göra om mellan blandad form och bråkform.

Skärmklipp3

När uppgifterna så småningom blir mer avancerade (addition av bråk med olika nämnare t.ex) har många elever haft nytta av visualiseringarna som man kan hitta på http://nlvm.usu.edu/ Den mattelärare som inte har varit inne på den länken och kollat har något roligt framför sig.

Jag brukar använda denna för förlängning/förkortning av bråk:

http://nlvm.usu.edu/en/nav/frames_asid_105_g_4_t_1.html?from=category_g_4_t_1.html

och denna för addition av bråk:

http://nlvm.usu.edu/en/nav/frames_asid_106_g_4_t_1.html?from=category_g_4_t_1.html

SkärmklippSkärmklipp2

 

 

diagnos – länk – öva – planera

Jag undervisar just nu en årskurs sju i matte. På skolan har vi kommit överens om att göra en diagnos från ”Att förstå och använda tal” ( http://ncm.gu.se/handboken ) för att kartlägga våra elever, se vad de kan och vad de behöver repetera.

Mina elever skrev denna diagnos i augusti men också i december för att visa att de lärt sig saker under terminen. Det är en hel del elever som behöver repetera en del moment från mellanstadiet och därför har jag nu kopplat övningslänkar till nästan alla uppgifter på diagnosen.

Jag har tidigare gjort en sammanställning om vilken elev som haft fel/rätt på respektive uppgift.excel

Och nu, efter att ha kopplat länkar till uppgifterna, så la jag in dessa länkar i den delen av den digitala anteckningsboken ( https://www.onenote.com/classnotebook ) som enbart jag och eleven delar med varandra. Där har jag röd-markerat de uppgifter som eleven behöver öva på och dessutom har jag lagt till kolumner där eleven själv ska planera när de ska öva på en viss länk samt en kolumn där de ska kryssa i när de känner att de kan momentet. Jag kan hela tiden följa deras arbete tack vara att vi delar anteckningsbok.

diagnos

Mycket chans till att planera och ta ansvar samt göra uppgifterna när det passar eleven. Men också stor insyn för mig så att jag lätt kan följa upp de som behöver mer stöttning.