Måste vi verkligen åka hela vägen till London?

Jag var på BETT för femte eller sjätte gången i år och ni som följer mig i sociala media vet att jag är positiv till mycket på och omkring BETT. (Det vore mer rättvist att hänvisa till “omkring BETT” istället för bara “BETT” eftersom det mesta sker utanför själva mässan men för enkelhets skull skriver jag BETT här.) De senaste året har jag stått för resan själv men i år var det min arbetsgivare som betalade allt. Detta fick mig att fundera på om det verkligen är värt de pengarna och om vi verkligen behöver åka just till London för att uppleva detta.

Vad är det då som är så bra med en BETT-resa? Jag ägnade stor del av årets resa till att fråga folk vad det är som är så bra med BETT-resorna och nedan följer de uppdelade på rubriker.

Att vara kvar
Det absolut vanligaste svaret på varför det är så bra att åka till BETT är just att alla är kvar. Jag gissar att det är samma sak som med Almedalsveckan, att eftersom London ligger en bra bit ifrån vardagen så är det ingen som måste rusa iväg för att hämta på dagis eller infinna sig på ett möte “uppe på kommun”. Jag älskar detta kvarvarande i stunden, på platsen. Det är det som gör att jag finner det intressant att åka varje år. Det finns så många chanser till samtal med människor jag aldrig har tid att prata klart med annars.
Måste man åka till London för att vara kvar? Nej, det borde gå att få till på något annat sätt på närmre håll, mer kostnadseffektivt.

Möten med andra lärare från andra skolor
De flesta lärare jag känner älskar att prata med andra lärare om den egna praktiken, att jämföra skolor och kommuner på systemnivå men också att få prata med den andra fysikläraren om “tips och trix” på hur hen gör i ett visst avsnitt, en ide på en laboration eller en bra uppgift till eleverna. Åker man till BETT med en arrangerad resa så har man ibland tur att hamna jämte någon annan lärare som man får ett utbyte med och som man i bästa fall fortsätter ha kontakt med efter resan för att på så sätt inspireras och kanske spara lite tid genom att låna idéer av varandra.
Behöver man åka till London för detta? Nej, gissningsvis är det betydligt enklare att träffa på dessa kollegor i Sverige under en ämnesdidaktiskt konferens.

Utländska talare
Förvånansvärt få som jag talar med nämner det faktum att det är intressant att få lyssna på “de stora namnen inom utbildning i världen” som Stephen Heppell, Anne Bamford, Dylan Wiliam m.fl. Naiv som jag är trodde jag faktiskt att fler skulle påpeka det. Jag har alltid tyckt att det är givande att lyssna på dessa goda talare som med sin långa forskarerfarenhet och många år av skolbesök har en uppsjö av exempel och idéer.
Måste man åka till London för att lyssna på “skol-giganterna”? Nej, resorna som arrangeras av svenska företag är ofta så tajt program på så att man som deltagare har svårt att hinna se dessa talare på BETT-mässans gratis-scener. En del företag bjuder in en viss forskare eller talare il sitt hotell och låter alla sina deltagare lyssna på henom. Då bör man som deltagare genast plocka fram sina kritiska frågor: Varför vill detta dator-bolag att vi just ska höra prof/doktor Siochså? Är det för att hen är ett “affischnamn” och drar deltagare till deras program där de också gör reklam för sina produkter? Eller är det för att denne professor/doktor är ovanligt okritisk till användningen av plattor eller datorer i klassrummet och alltså legitimerar försäljningen av dessa? Jag gissar att det är betydligt billigare att betala resan till Sverige för en eller två forskare än vad det är att låta hela skolsverige åka till London…
Dessutom tänker jag så här runt det här med just föreläsningar; visst är det kul att se personerna live men i ärlighetens namn så är det ju envägskommunikation detta. Det är ju väldigt sällan vi får sitta ner och prata en till en med föreläsaren och då, när det gäller just föreläsningar, brukar ju vi IT-ivrare påstå att dessa kan flippas. Varför inte se en film på föreläsningen istället? Kanske inte lika kul men betydligt mer kostnads- och tidseffektivt. Eller kanske be om en livestreamad föreläsning av någon forskare hem till kommunen? Mindre miljöpåverkan och mindre dyrt. Dessutom ett alldeles utmärkt sätt att använda internet och datorer på.

Skolbesök
Jag har varit på en hel del skolbesök i samband med BETT-resor. Det är spännande, intressant och får mig att tänka. Oftast går skolbesöken till så här: den “svenska delegationen” anländer med buss/tunnelbana”, får fin frukost som äts ihop med de andra svenskarna. Sen sätts vi i en aula och får höra rektorn på skolan och ibland någon lärare berätta om sin skolas tankar, visioner och utveckling. Efter det äter svenskarna lunch med svenskarna och sen guidas man runt i ett högt tempo och får se hela skolan men nästan aldrig prata med någon lärare.
Måste man åka till London för att besöka skolor? Nja, för att besöka brittiska skolor behöver man kanske det men förmodligen vore det billigare (mer miljövänligt och mindre transfertid) om man flög hit rektorerna från England till Sverige istället för att prata om sin skola. Rundvandringen då? Ja den är ju svår att få till men förmodligen (IT-ivrare som vi BETT-resenärer oftast är) borde vi kunna ta del av hur det ser ut på en skola genom att någon visar runt med hjälp av film. Inte lika bra förstås men tänk så mycket billigare. Problemet, som jag ser det är att vi nästan aldrig får tillfälle att prata med lärarna från England, de finns oftast bara med som statister på rundvandringen, fullt i färd med att bedriva undervisning som vi tittar på, ungefär som på Skansen. Bättre då med Comenius-projekt som bygger på samarbete mellan lärare och elever från olika länder (inte bara England.)
Det lite konstiga i sammanhanget är ju faktiskt att jag har tillbringat fler timmar på studiebesök på skolor i England än jag gjort i Sverige. Jag vet många lärare som skulle ha väldigt stor behållning av att se en annan skola i sin hemkommun. Och tänk bara vad det skulle kunna göra för stoltheten, likvärdigheten och samarbetet! Jobbskuggning eller studiebesök kanske?

Åka tillsammans några kollegor
Att få dela intryck med sina kollegor från den egna skolan och att reflektera tillsammans lyfter många av deltagarna som värdefullt. Dels att se och höra samma sak och sedan prata vidare om hur man tar med sig det bästa av det till den egna skolan men också rapportera om vad man varit med om som de andra inte hört, om man till exempel har någon typ av valbart program. Allt detta samt att “äntligen ha tid att prata skolutveckling med kollegorna” upplevs som väldigt bra.
Måste man åka till London för att hinna prata med kollegor? Nej självklart inte. Här måste vi på skolorna och skolledningen bli bättre på att skapa dessa tillfällen för gemensam reflektion hemma, i närheten, på egna skolan , i egna kommunen eller staden. Dessutom kan ju tyvärr inte alla kollegorna följa med när det är så här dyrt.

Åka tillsammans med skolledning, förvaltning, politiker
En del kommuner satsar många kronor på resan och har med representanter från hela “styrkedjan” dvs både politiker, förvaltningsfolk, IT-chefer, skolledare, IT-pedagoger, förstelärare m.fl. De upplever det mycket värdefullt att hinna sitta ner och prata igenom saker i lugn och ro inför en IT-satsning eller liknande i kommunen. Rent personligen tycker jag också att det varit värdefullt de timmar jag tillbringat på olika kollektiva färdmedel ihop med IT-chefer och skolledare från min kommun.
Måste man åka till London för att prata ihop politiker, förvaltning och skola? Nej, det verkar ju absurt att det skulle vara det billigaste och effektivaste sättet att hinna samtala dessa yrkeskategorier emellan. Men här har vi alltså en knäckfråga: hur får vi till dessa någorlunda informella samtal mellan beslutsfattare och lärare inom kommunen att ske på lite närmre håll?

Mässan
Av de jag talat med under mina dagar runt BETT-mässan är det ingen som nämner själva mässan som den stora behållningen. Jag förstår dem precis eftersom det är en mässa där en “vanlig” lärare inte har särskilt mycket att hämta. Vi har ju oftast inget mandat att köpa större IT-system till våra skolor. Tidigare år har det varit ganska många utställare som vänder sig till “special needs” och jag vet att de lärarna som jobbar på träningsskolan haft ett visst utbyte av att se särskilda lösningar för deras svårt utvecklingsstörda elever “live” och fått klämma och känna på dessa. I år var den delen inte särskilt omfattande dock.
Mässan ligger i England vilket gör att många av utställarna säljer tjänster för t.ex. kontantfri hantering av betalning av skollunch vilket förstås är helt ointressant för svensk skola. Vidare finns också många utställare specialiserade på filtrering eller inlåsning. Det är en annan kultur när det gäller internetanvändning i engelsk skola och många skolor har låsta system som förvägrar elever att besöka andra websidor än de som skolan lagt på sin lista osv. Detta är inte särskilt intressant för svensk skola då vi oftare vill trycka på att det ska finnas ett “filter i huvudet” på eleven. Lägg till detta att de verktyg, mer lämpade för klassrummet, är ju förstås anpassade efter den engelska läroplanen och inte den svenska. Även här krävs det att besökaren plockar fram sina kritiska frågor och påminnelser: Det kostar att ha monter på mässan, vad vill de sälja till mig? Passar detta i svensk kontext? Vad kostar verktyget? Är det värt det?
Måste man åka till London för att gå på mässan? Ja, men i ärlighetens namn så kommer du få en mycket bättre bild av verktygen om du sätter dig ner och säker på internet efter dina behov. Då slipper du dessutom övertalas av någon av de ganska ettriga säljarna.

Inspireras av svenska talare
Lärare och skolledare som jag talat med är ofta glittriga i ögonen när de berättar om hur fantastiskt inspirerande det var att lyssna på Stefan/Maria/Eva eller någon av alla de andra lärarna och skolledarna som ingår i någon resas “valbara program” och som föreläser på researrangörens hotell eller i någon lokal där bara svenskar vistas ute på mässan. Inget fel i det, en del av dessa lärare och skolledare är både pålästa, kloka och inspirerande. Och att lyssna på någon av dessa tillsammans med sina kollegor är förstås nyttigt och bra.
Måste man åka till London för att lyssna på svenska lärare? Nej. Att skicka en lärare till London för att lyssna på fyra svenska “konsult-lärare” (sådana som jag) kostar lika mycket som att ta fyra av dessa konsult-lärare till den egna skolan/kommunen och då kan man ju fylla den största aulan och nå betydligt fler…

 

För precis här i den förra meningen har vi det som är bekymmersamt. Eftersom det är dyrt att åka till London så kan inte alla åka. Hur kan vi använda samma pengar för att skapa något bra i vårt land? Hur skapar vi incitament för politiker och skolledare att besöka samma mötesplatser som lärare? Hur skapar vi chanser till att stanna upp, reflektera tillsammans och att sitta ner ihop i anslutning till våra mer kostnadseffektiva konferenser? Hur inspirerar vi kommuner och skolchefer att bjuda in utländska talare via länk eller live? Hur hittar vi platser för samarbeten och delande av erfarenheter? Hur ska vi se till att alla lärare får dela av det som är bra med resorna runt BETT? Har du förslag på hur vi kan göra? Dela gärna med dig? Vad kan LR göra?

 

Detta inlägg är inte en kritik mot den enskilde läraren som fått åka på BETT, mer en uppmaning att se till att fler får uppleva det som vi gillar med resan. Det är faktiskt så att om man gör sitt jobb ordentligt, går på föreläsningar, mässa, workshops och skolbesök, så hinner man som deltagare nästan inte se något av själva London. Måste man då åka till London för det?  

betttag

Kommentarer (2)

  1. Andreas skriver:

    Jag antar att LR skulle ha en del att erinra om vi föreslog inspelat och virtuellt framför en lärare och ett klassrum. Live är alltid bäst, där och då fångar man lättast tankarna, min erfarenhet är att man hellre ser något i efterhand som man först såg live. Men sedan bör man givetvis väga in fördelarna med att fler får tillgång till en mindre kostnad. Jag tycker att den stora skillnaden är förberedelsen hos kollegiet, en väl förberedd föreläsning kan fungera bättre inspelat än en icke förberedd live. Och det skulle nog faktiskt fungera även för elever 😉

  2. Mats skriver:

    Hej Helena
    För mig är mässan själva behållningen, det finns ingen annan rimlig möjlighet att se så många utställare, idag från hela världen, inom området utbildning och digitalisering. För att förstå sin egen situation kan man ibland behöva ett annat perspektiv – att UK tex har en annan inställning till internet i skolarbetet är intressant, om man inte vet det är det svårt att förhålla sig till forskning och erfarenheter från engelska skolor. Att spegla sina egna erfarenheter i andras är nödvändigt.
    Det handlar också om omvärldsspaning – att se vad som finns, inte bara det som våra svenska leverantörer erbjuder, att identifiera trender och försöka förstå vad som händer i vår omvärld- det är svårare att surfa sig fram till.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)