livrädd för quick-fix i läroplansförändringarnas kölvatten

Så är det då till slut inskrivet i våra läroplaner om programmering.

Så här skriver regeringen:

Matematik
• Algebra i årskurs 1–3: Hur entydiga stegvisa instruktioner kan konstrueras, beskrivas och följas som grund för programmering. Symbolers användning vid stegvisa instruktioner.
• Algebra i årskurs 4–6 samt årskurs 7-9: Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i visuella/olika programmeringsmiljöer.
• Problemlösning i årskurs 7–9: Hur algoritmer kan skapas, testas och förbättras vid programmering för matematisk problemlösning.
Teknik
• Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar i årskurs 1–3: Att styra föremål med programmering.
• Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar i årskurs 4–6: Att styra egna konstruktioner eller andra föremål med programmering.
• Tekniska lösningar i årskurs 7–9: Tekniska lösningar som utnyttjar elektronik och hur de kan programmeras.
• Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar i årskurs 7–9: Egna konstruktioner där man tillämpar styrning och reglering, bland annat med hjälp av programmering. Hur digitala verktyg kan vara stöd i teknikutvecklingsarbete till exempel för att göra ritningar och simuleringar.

Dessutom skriver regeringen att man kan välja att införa detta redan i höst eller till höstterminen 2018.

Min oro ser ut ungefär så här:

  • Jag tycker att man ska ha läst de ämnen man undervisar i på högskola. Dessutom tycker jag att man ska ha läst ämnesdidaktik i området.
  • Det är väldigt få matte och teknik-lärare som har haft programmering i sin utbildning. Under mina 4,5 år på lärarhögskolan nämndes det aldrig trots att jag är utbildad och legitimerad i både matte och teknik. (Jag läste dock en lärarlyfts-kurs på KTH där programmering ingick samt att jag har en del med mig från gymnasiet. Om jag känner mig mogen att undervisa elever i textbaserad programmering? Nej, tyvärr, jag behöver sätta mig ner med andra och fundera på hur och vad först. Sådant tar tid.)
  • De flesta matte och tekniklärare har dock inte turen att de fått med sig detta med programmering.
  • Då uppstår ett kompetensutvecklingsbehov!
  • De flesta skolor och huvudmän längtar efter en “quickfix” vilket gör att företag som erbjuder t.ex. “Vi utbildar elever och personal och ger er en helhetslösning” kommer att kunna skära guld av kommunala skolpengar. Jag befarar att vi kommer att se en uppsjö av workshops och robotar som på något sätt ska “kortsluta” systemet och få rektorer att tro att lärare minsann ska undervisa i något de inte kan.

Nej tyvärr. Precis som om en lärare ska undervisa i något annat nytt så behövs bra, akademisk fortbildning för att läraren ska gå rakryggad och kunskapsvaccinerad in i detta nya och med sin utbildning kunna välja klokt hur, vad och med vad för pryl.

Jag hörde en gång en lärare säga “med verktyget ___________ kan jag lära eleverna programmera utan att själv kunna programmera!”

 

Kommentarer (5)

  1. sören holdar skriver:

    Ja men de som bestämmer (för att använda en grov generalisering) befinner sig ju på någon av Saturnus månar. I skolans verklighet är de i alla fall inte. Jämför vi skolans verklighet med formuleringarna i läroplanen har vi beviset för parallella verkligheter.

  2. Tobias Holmbom skriver:

    Jag är en student som läser till högstadielärare i matte, fysik och kemi mot högstadiet och redan nu under min utbildning så ser jag att jag inte läser den programmering som jag behöver för att klara min utbildning.
    Jag läser kurser som har programmering som förkunskapskrav utan att få den i min utbildning.

    När jag till sist blir färdig med utbildningen så gissar jag att alla andra lärare i Sverige redan har genomgått just sådana quick-fix lösningar och att jag hamnar mellan stolarna.

    • Helena Kvarnsell skriver:

      mycket intressant! Jag hör av mig via mail 🙂 det där vill jag höra mer om!

Lämna en kommentar

  • (will not be published)