Hur jag rättar NP

Precis som tips i övrigt så är det möjligt att dessa inte passar alla. Jag tänkte dock passa på att berätta hur jag gör när jag rättar nationella prov. Jag är oerhört sträng med min arbetstid, jag har nyss skrivit en bok som heter Jobba smart – din vägledning som lärare och i den finns det beskrivet mer övergripande om hur jag jobbar med arbetstid, planering och en del andra sätt att få tiden att räcka till. I detta blogginlägg försöker jag dock vara konkret och berätta om hur jag i år gör för att rätta NP i kemi som jag fått tilldelat mig.

På min skola har vi solidarisk rättning vilket innebär att alla lärare på högstadiet, som undervisar i ämnet delar proven lika mellan sig.

I min bunt ligger 20 elevers prov.

Vi har fått två dagar av skolan att rätta på. En av dagarna har vi för samrättning och en av dagarna rår vi själva över. Vi har bestämt att vi ska vara ordentligt insatta i rättningen när vi har vår sambedömningsdag nästa vecka vilket innebär att den mesta rättningen bör ha skett innan.

Jag har alltså ca 8 timmar på mig att titta igenom 20 prov. Detta innebär att jag har ungefär 20 minuter till varje prov. Nu gäller det att vara effektiv.

  • Jag börjar med att göra en fil i ett kalkylprogram (se bild) med elevernas namn i en kolumn och sen alla belägg eleven kan visa som egna kolumner (se bild.)
  • Sen läser jag igenom rättningsanvisningarna och markerar de lätträttade uppgifterna, de som har korta, exakta svar.
  • Det första jag rättar är sedan just de uppgifterna.
  • Jag rättar alltid en fråga i taget, dels blir det effektivare då jag lättare kan hålla bedömningsanvisningarna i huvudet, dels upplever jag det som att det är mindre risk att jag ser vems prov jag rättar, det anonymiserar.
  • Rätt svar (dvs att eleven visar belägg för en viss förmåga på en viss nivå) markeras med en ”1” i kalkylarket samt ett kryss i uppgiftens matris. Om jag är osäker på bedömningen skriver jag ett ”?”.
  • I kalkylarket har jag skapat formler som färgar de celler som innehåller ”1” gröna, de som innehåller ”0” röda och de som innehåller ”?” gula. Översikten ger mig en tydlig bild om vilka frågor jag framförallt behöver diskutera med mina kollegor (de med flest frågetecken). I kalkylarket använder jag mig dessutom av autosumma för att se det preliminära provbetyget.
  • De elever som ligger nära någon betygsgräns och har många frågetecken är de elevers prov som jag kommer lägga mest tid på att rätta. Det kan ju finnas elever där jag markerat två ”?” i deras rad men att det är mer än 2 poäng till nästa betygsgräns på provet…om jag har ont om tid bör jag ju inte prioritera just de elevernas prov.

I en bättre av världar skulle jag lära mig hur jag programmerar mitt kalkylark att spotta ut en rapport per elev. I en ännu bättre värld skulle de lärosäten som tar fram proven eller för den delen Skolverket kunna serva oss med dessa kalkylark. I en utopisk värld skulle proven vara digitala….

 

 

PS en liten film om hur man summerar och markerar finns här.

Kommentarer (2)

  1. Lotten MD skriver:

    Gillar det! Speciellt slutklämmen och din utopi
    Har just beställt din bok och är förväntansfull!
    Mvh Lotten

    • Helena Kvarnsell skriver:

      Vad roligt! Tack!
      Hör av dig och berätta vad du tyckte om boken!

Lämna en kommentar

  • (will not be published)