hur kan man lösa programmeringen för elever?

I mitt senaste inlägg beskriver jag min rädsla för dyra quick-fix i kölvattnet av förändringar i läroplanen.

Problemet är förenklat uttryckt: Plötsligt ingår programmering i matematik och teknikämnet. Programmering har dock inte ingått i särskilt många matte- eller tekniklärares utbildning. Alltså kan lärarna inte det som de ska undervisa i.

Så hur ska man göra då? Genom LR försöker vi påverka på nationell nivå men Du som enskild lärare eller rektor kan faktiskt också göra skillnad.

  • Inventera på skolan om det finns någon som har läst programmering. (Det finns en del f.d. ingenjörer som läst KPU för att bli lärare till exempel. De kanske har det i sin tidigare utbildning)
  • Inventera även bland andra lärare än matte- och tekniklärarna. Ibland finns det kunskaper hos lärare i annat än det de är anställda inom 😉
  • Ge dessa lärare, som alltså redan kan programmera tid att friska upp sina kunskaper. Ge dem dessutom tid att tillsammans sitta och fundera hur ni kan lösa programmeringsundervisningen ihop med matte- och tekniklärare under de år som det tar för de andra lärarna att fortbilda sig.
  • Gör en tjänstefördelning och ett schema som gör detta möjligt i praktiken. Kanske parallell-lägga den programmeringskunniga läraren med den ordinarie läraren för att kunna vara tillsammans i klassen?
  • Köp in bra läromedel med bra lärarhandledning till alla elever för att förenkla planering och val av stoff.
  • Se till att göra plats i tjänstefördelning och schema för fortbildning av lärare i matematik och teknik.

Och du lärare: stå på dig! Det finns ingen busenkel superbillig lösning. Låt inte arbetsgivaren tro att detta löses med en workshop, några dyra robotar och Din fritid.

 

 

 

 

livrädd för quick-fix i läroplansförändringarnas kölvatten

Så är det då till slut inskrivet i våra läroplaner om programmering.

Så här skriver regeringen:

Matematik
• Algebra i årskurs 1–3: Hur entydiga stegvisa instruktioner kan konstrueras, beskrivas och följas som grund för programmering. Symbolers användning vid stegvisa instruktioner.
• Algebra i årskurs 4–6 samt årskurs 7-9: Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i visuella/olika programmeringsmiljöer.
• Problemlösning i årskurs 7–9: Hur algoritmer kan skapas, testas och förbättras vid programmering för matematisk problemlösning.
Teknik
• Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar i årskurs 1–3: Att styra föremål med programmering.
• Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar i årskurs 4–6: Att styra egna konstruktioner eller andra föremål med programmering.
• Tekniska lösningar i årskurs 7–9: Tekniska lösningar som utnyttjar elektronik och hur de kan programmeras.
• Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar i årskurs 7–9: Egna konstruktioner där man tillämpar styrning och reglering, bland annat med hjälp av programmering. Hur digitala verktyg kan vara stöd i teknikutvecklingsarbete till exempel för att göra ritningar och simuleringar.

Dessutom skriver regeringen att man kan välja att införa detta redan i höst eller till höstterminen 2018.

Min oro ser ut ungefär så här:

  • Jag tycker att man ska ha läst de ämnen man undervisar i på högskola. Dessutom tycker jag att man ska ha läst ämnesdidaktik i området.
  • Det är väldigt få matte och teknik-lärare som har haft programmering i sin utbildning. Under mina 4,5 år på lärarhögskolan nämndes det aldrig trots att jag är utbildad och legitimerad i både matte och teknik. (Jag läste dock en lärarlyfts-kurs på KTH där programmering ingick samt att jag har en del med mig från gymnasiet. Om jag känner mig mogen att undervisa elever i textbaserad programmering? Nej, tyvärr, jag behöver sätta mig ner med andra och fundera på hur och vad först. Sådant tar tid.)
  • De flesta matte och tekniklärare har dock inte turen att de fått med sig detta med programmering.
  • Då uppstår ett kompetensutvecklingsbehov!
  • De flesta skolor och huvudmän längtar efter en ”quickfix” vilket gör att företag som erbjuder t.ex. ”Vi utbildar elever och personal och ger er en helhetslösning” kommer att kunna skära guld av kommunala skolpengar. Jag befarar att vi kommer att se en uppsjö av workshops och robotar som på något sätt ska ”kortsluta” systemet och få rektorer att tro att lärare minsann ska undervisa i något de inte kan.

Nej tyvärr. Precis som om en lärare ska undervisa i något annat nytt så behövs bra, akademisk fortbildning för att läraren ska gå rakryggad och kunskapsvaccinerad in i detta nya och med sin utbildning kunna välja klokt hur, vad och med vad för pryl.

Jag hörde en gång en lärare säga ”med verktyget ___________ kan jag lära eleverna programmera utan att själv kunna programmera!”

 

ett förstadium till programmering?

Det här med programmering är ju stekhett just nu…men jag är lite orolig för hur det ska bli på skolorna. I förra veckan anordnade Skolverket en träff med en referensgrupp för att tanka av oss verksamma lärare lite av våra ideér om fortbildning, implementering och stödbehov. Bra Skolverket! Jag hoppas att det blir bra tillslut det här. Vi har en tekniklärarkår som är lite osäker i sin reella (och i viss mån också formella) kompetens, detta enligt skolinspektionens rapport 2014. Min gissning är att ännu fler är osäkra på sin kompetens inom programmering. Jag hoppas inte någon huvudman tror att lärare ska undervisa i och om programmering utan att kunna programmera.

Vad jag egentligen tänkte skriva om idag är det som, enligt mig, ofta saknas när vi pratar programmering. Alldeles för ofta hör jag att vi ska köpa häftiga robotar som vi ska programmera eller öva i verktyg och appar med blockprogrammering för att lära oss förstadiet till programmering. Jag tror att det är bra och nödvändigt men det jag vill påminna om är hur vi historiskt sett kom fram till programmerade datorer. Jag tror att det kan vara en väldigt bra väg att gå för att få elever (och lärare) att närma sig programmering.. Så innan vi lägger pengar på dyra, väldigt avancerade robotar, surfplattor och appar, så tycker jag att vi bör se oss omkring och leta efter saker och mekanik i gränslandet mellan analogt och digitalt. De exempel jag har kommit att tänka på är:

vävstolar, positiv och speldosor. alla dessa styrs av någon typ av karta/hålkort/beskrivning och upprepar små kommandon i ett visst mönster för att bilda en större helhet. Är jag fel ute? Kan du komma på fler saker?
Феликс м

Crazy old barrel organ dude in Bruges Loom

Tack för allt Hans Rosling

Sällan har någon ”kändis” bortgång påverkat mig så som den dystra nyheten att Hans Rosling gått bort förra veckan gjorde. Hade han fått leva några år till hade han hunnit påverka några till människor att bli klokare, mer ifrågasättande när det gäller myter om antal barn i familjer, ebola och fattigdom i världen. Nu få vi som beundrade honom ta vårt ansvar och sprida hans tankar vidare.

Jag träffade på Hans Rosling för första gången hösten 2011 då han på sitt snabba, effektiva och inspirerande sätt visade Gapminder under Skolforum. Det finns streamat via Bambuser här.

Sedan dess har jag använt hans underbara verktyg Gapminder i NO och matteundervisningen. Jag har dessutom visat det för många lärare under workshops och inspirationsföreläsningar och varenda gång jag visar det kliar det i fingrarna på mig att lära mig mer om världen. Jag brukar visa eleverna snabbt hur verktyget fungerar och de fastnar direkt och ställer frågor ”klicka på Sverige då!” ”Hur är det med USA?” ”Vad hände där 1945+” osv. De blir förtjusta när de sedan får klicka runt själva.

Exempel på uppgifter jag använt mig av i mina ämnen kopplade till Gapminder:

Biologi

  • Se Hans Roslings TED-talk om HIV i världen
  • Låt eleverna ändra y-axeln till att visa alkoholkonsumtion/socker/rökning/kolesterol/blodtryck mm i respektive land. Be dem fundera på varför det ser ut som det gör.
  • Låt eleverna ändra y-axeln till att visa statistik om vattenanvändning för respektive land samt andel skog och jordbruk och be eleverna fundera på påverkan på de lokala ekosystemen.

Fysik

  • Låt eleverna ändra y-axeln till att visa energianvändning/energiproduktion/utsläpp mm för respektive land eller per person i respektive land. Be dem fundera på varför det ser ut som det gör.

Teknik

  • Se Hans Roslings TED-talk om den magiska tvättmaskinen.
  • Låt eleverna ändra y-axeln så att den visa infrastruktur i respektive land. t.ex. mobiltelefoner, bredband, trafik osv. Be dem fundera på hur infrastrukturen påverkar människan, samhället och miljön.

Matematik

  • Låt eleverna göra frågor till varandra om fakta i Gapminder. T.ex: Hur var kvinnorna som gifte sig för första gången 1976 i Sverige? Detta för att öva sig att avläsa diagram.
  • Låt eleverna göra egna matteuppgifter på temat procent med Gapminder som databas. T.ex: Hur mycket äldre är de kvinnor i genomsnitt som gifter sig idag i Sverige än de som gifte sig 1976? I år? I procent?

Fantasin sätter gränserna och verktyget är underbart.

 

För dig som vill lära dig mer om Gapminder rekommenderar jag : https://www.gapminder.org/for-teachers/

 

 

 

träna uthållighet i matten

I dagens samhälle övar vi inte så ofta upp vår förmåga när det gäller att vara uthållig. Flödet av information och chansen att alltid vara uppkopplad mot alla och allt gör oss kanske rastlösa. Jag tror att uthållighet behövs och har under höstterminen jobbat strategiskt med det med mina elever i framförallt matematik. I matematik är det viktigt att vara uthållig och inte ”ge upp” för snabbt.

Höstterminen inleddes med att jag frågade eleverna om hur man blir riktigt bra på något, apropå OS som precis slutat. (eleverna går i åttan)

Detta var vad de kom fram till:

Hur ska man vara?

  • engagerad
  • intresserad
  • tålmodig/uthållig
  • kunna lära av misstag
  • bra självförtroende/ tro på sig själv
  • positiv
  • driven

Vad ska man göra?

  • träna/träna mentalt
  • repetera
  • äta bra
  • ha ett mål
  • skaffa sig en bra tränare/lärare

Min följdfråga blev förstås om de trodde att det här var saker som även stämde in på att bli bra på matematik. Alla trodde nog det och vi bestämde oss för att träna just uthållighet och drivet genom att repetera, träna och att ha ett tydligt mål. Fokus låg på uthållighet och i just denna klass matteundervisning kom det att innebära att varje fredags-lektion ägnades åt läxförhör i ett adaptivt, självrättande verktyg med efterföljande enskilt arbete där den tydliga uppgiften var att tänka lite till innan man som elev räckte upp handen för att fråga mig.

I början av terminen var det fler elever som tyckte att det var riktigt jobbigt men ju längre tid som gick så upplevde jag det som att de faktiskt uppskattade träningen på fredagar. Och som de tränande! Så många matteuppgifter som de räknade! Det här är förstås till stor del det digitala verktygets förtjänst, eleverna uppskattade att det var en uppgift i taget på skärmen, den tydliga och snabba återkopplingen och i viss mån den adaptiva förmågan.

Jag blev nyfiken på hur de upplevt uthållighetsträningen och bad dem svara på några frågor vid terminsslut.. Jag slängde också in några frågor om hur de tyckte att uthålligheten på andra lektioner och hemma hade förändrats.

Kunskapsmässigt tog denna klass ett ordentligt skutt uppåt och det var väldigt roligt att se.

mobildagis eller strategier?

Att leva och vara elev i denna tid kräver andra saker av dagens ungdomar än vad som krävdes av mig när jag gick i skolan.

Dagens elever behöver bli bättre på att hantera distraktioner då de hela tiden utsätts för dessa.

”Datorer och smarta telefoner är och kommer att förbli distraherande, med det är puberteten, ett favoritlag som åker ur allsvenskan och olycklig (eller för all del lycklig) kärlek också. Vi som lärare måste lära eleverna att hantera sina distraktionsmoment och brist på motivation genom att ge dem verktyg för det.” (Fleischer & Kvarnsell 2015)

Då jag verkligen försöker leva som jag lär så ägnar jag en del tid till att prata om strategier för att behålla fokus med mina elever. Jag visar hur man ställer telefonen på ljudlöst/flygplansläge, hur man hanterar datorns notisfunktioner, vi pratar om hur man kan ha telefonen i väskan, fickan eller uppochner på bordet och att olika elever behöver sätt olika regler för sig själv och att de reglerna kan vara olika beroende på dagsform eller tid på dygnet o.s.v.  Straxt innan jul träffade jag på någon som inte trodde på grejen med strategier utan hävdade att mobildagis och förbud var det enda rätta. Jag förstår lärare som känner sig handfallna och som i sin frustration väljer att samla in telefonerna varje lektion men jag personligen tror att det blir svårt då aktivitetsarmband och klockor snart har samma funktioner som telefonen…det blir mycket saker som ska samlas in… Och dessutom: När eleven sedan ska sitta hemma och försöka behålla fokus under läxläsningen finns där ingen som samlar in mobilerna…

Jag gjorde en liten undersökning bland mina elever om hur de upplevde att deras fokus hade förändrats den senaste terminen. Jag valde att ställa frågan tre gånger en med hur fokus förändrats under just mina lektioner (det är ju ändå där vi talat mest som mobilerna) hur det påverkat de andra lektionerna och till sist hur fokusträningen förändrat fokus hemma under läxläsning. Undersökningen gjordes digitalt med Socrative, helt anonymt.

Jag låter diagrammen tala för sig själva.

 

 

Ref: Fleischer & Kvarnsell: Digitaliseringen som lyfter skolan – teori möter praktik

digital produktutveckling i teknik

I kapitel två i läroplanen kan vi läsa att skolans mål är att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier.
Om vi har det som mål så måste eleverna få lära sig genom att reflektera, höra, se och läsa om metoder för ansvar och studieteknik tänker jag.

I teknikämnet är en stor del kopplat till teknikutvecklingsarbete (en tredjedel av kunskapskraven) dessutom ska eleven fundera runt teknikens betydelse för individ, samhälle och miljö.

Tidigare har mina elever jobbat en del med uppfinningar och modellbyggen men jag tycker att det är svårt att få det tillräckligt ”effektivt”, många lektioner går åt till limma och skära istället för fördjupade resonemang. Jag tror dessutom att det är rätt troligt att den vanligaste produktutvecklingen handlar om produktutveckling i den digitala världen.

Mina elever i årskurs 8 fick alltså denna uppgift:
Du ska ”uppfinna” något digitalt: Ett läromedel, något som hjälper dig att hålla ordning på skolarbeten, hjälper dig plugga eller på något annat sätt underlättar för dig i dina studier.
Du gör också en prototyp i powerpoint, emaze, prezi eller liknade program.
Uppgiften är en vidareutveckling av en som jag skrivit om tidigare här:

Ibland när jag startar igång stora projekt som löper över många lektioner så blir det lite oroligt i början. Därför var detta projekt ovanligt välstrukturerat och vi tog oss an en fas i teknikutvecklingen i taget.

Eleverna skrev sedan en rapport där de beskrev vilket problem med studierna som skulle lösas och varför det var viktigt. De kopplade texten till filmerna de sett och de allra flesta hade verkligen tänkt runt sin egen studiesituation. Jag blir alldeles rörd över att de ger mig den inblicken i sina liv och jag blir förtjust över hur mycket de har tänkt runt sina studier, sina möjligheter och utmaningar. Om dessa elever kommer ut och börjar göra digitala läromedel, plattformar och appar så kommer jag äntligen ha något att betala fullpris för!

Mönster och samband på datorn

Jag undervisar en årskurs 8 i matte och vi har jobbat med mönster och samband under hösten. Jag är inte så väldigt intresserad av datorer egentligen men jag är väldigt intresserad av hur datorn kan vara ett verktyg för elever i deras lärande.

I LGR11 under syftet i matematikämnet kan vi läsa att eleverna genom undervisningen ska ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digital teknik för att göra beräkningar. Datorer är bra på att räkna ut saker och att just passa på att använda dem till just det skulle vara kul tyckte jag. Då vi har PC på min skola så var det framförallt kalkylprogrammet Excel jag kom att tänka på med även andra kalkylprogram fungerar förstås förträffligt till denna uppgift.

Eleverna skulle lösa uppgifter i stil med:

Hur fortsätter serien om de första figurerna ser ut så här? Hur många prickar är det i figur nummer 5? I figur nummer 10? i figur nummer 100? I figur nummer 100?

prickar

Det som är det svåra här är ju att formulera formeln. Eleverna i mitt klassrum fick i uppgift att hitta formeln och sedan skriva in den i Excel så att datorn sedermera kunde räkna ut alla figurers antal prickar.

Först lär sig eleven att låta Excel skriva ut alla figurers nummer genom att skriva de två första och sen dra vidare i den gröna kvadraten.

figur-nummer

fig-allaSen gäller det att hitta en formel och den kan eleven antingen konstruera på papper eller pröva sig fram på datorn. Formeln skrivs genom att man skriver ett = och sen cellens namn på figur 1 och sen vad som ska göras (multiplikation, addition etc)

formel

när eleven sedan drar i den gröna kvadraten räknar datorn ut antal prickar.

fomerl-alla

Hur jag lärde mig hur man gör? Jag frågade på twitter och fick svar inom ett par minuter, tack för det 🙂

Om eleverna hade svårt att förstå själva handhavandet av Excel? Nej

Om det blev fokus på formelskrivning? Ja

Om de var motiverade och gjorde massor av uppgifter? Ja

Om de lärde sig något? Ja, varje vecka gör vi läxförhör på fredagar och denna vecka tyckte eleverna att det var ovanligt lätt ”trots att vi inte jobbat något alls i boken”.

Resultaten på läxförhöret denna vecka är inringat och jag måste hålla med, detta lärde sig dom verkligen.

resultat

Bra uppgifter att använda sig av finns förmodligen i din lärobok men också här på NCM:s sida.

 

 

 

svåra frågor – sociala medier – lärare och elever

Det kom nyss en rapport om lärares användning av sociala medier i kontakt med elever. Jag har läst den och vill du läsa den så finns den här. Rapporten är skriven i projektet: Lärare utan gränser. Yrkesetiska utmaningar när lärare använder sociala medier för elevkontakter.

Jag minns när jag pluggade på Lärarhögskolan och vi studenter hade kontakt via ICQ , vi såg framför oss ett fortsatt samarbete när vi så småningom började våra jobb som lärare på olika skolor runt om i landet. Vi tänkte att vi alltid skulle ha ICQ-blommorna som en del av vår dators skrivbord. Så blev det inte, ICQ dog och datortätheten på skolorna vid millennieskiftet var inte mycket att skryta med (dessutom inte uppkopplingen).

På en av de första skolorna jag jobbade på var Lunarstorm utbrett som socialt media bland eleverna. Vi ”unga och pigga” lärare skaffade oss konton där och försökte lära oss hur detta fungerade, hur våra elevers internetvardag såg ut. Jag bytte skola efter några år och på nya skolan var det Playahead som gällde bland eleverna. Jag och någon kollega skapade konton och ”gled runt” lite för att se vad eleverna sysslade med. En tjuvkikande känsla i en tid då vi aldrig hade våra vanliga användarnamn som nicknames. Vi hade nästan ingen kunskap och än mindre förståelse för hur eleverna levde sina liv sömlöst mellan analogt och digitalt. (detta utspelar sig innan Facebook) Särskilt påtagligt blev detta under en tragisk händelse bland eleverna då jag och min kollega plötslig fick tillgång till mycket av vad som rörde sig i deras huvuden och hur de mådde. Jag upplever det som att vi där hade nytta av att finnas i samma sociala media även om vi var där anonymt, enbart som passiva åskådare. Jag vet inte hur det blivit om vi valt en mer aktiv roll.

Under ett par år var jag tillgänglig via MSN messenger för mina elever under de timmar som jag var kvar på skolan men de var hemma och läste läxor, det var mycket uppskattat från båda håll. Det var heller aldrig något problem att få eleverna att ”acceptera” att jag bara var uppkopplad och tillgänglig vissa tider.

Nåväl. Sen bullrade Facebook in och då var ingen längre anonym. När Facebook fortfarande var stort bland elever på högstadiet tog jag beslutet att inte vara vän där med mina elever. Några andra valde annorlunda, någon hade regeln att de godkände vänförfrågningar men aldrig skickade någon, någon ytterligare att de godkände förfrågningar samma dag som eleven slutade vara elev på skolan. Uppenbart var att vi hade behövt kunskap och chans tid att prata om det här i kollegiet.

När jag läser rapporten från Lärare utan gränser slås jag av just hur dålig koll vi har, hur lite tid vi ägnar åt att fundera runt vad konsekvenserna blir om och hur vi använder sociala medier med eleverna. Själv ser jag mest problem och risker och har därför valt att inte ha någon kontakt med mina elever via sociala medier. Jag förstår att det finns argument för användning av sociala medier och det finns utskrivet i rapporten om vilka anledningar lärare har för att använda just sociala medier, allt ifrån att hålla koll till att skapa relationer och visa att man bryr sig.

De sociala medier som gäller bland mina elever idag kräver nästan alla en ”ömsesidig vänskap” d.v.s. jag som lärare måste bli godkänd som följare/vän av eleven eller tvärt om. Jag gissar att elever kan ha förväntningar på mig som lärare om jag ”addar” eleven, till exempel i frågan om tillgänglighet utanför skoltid osv.

Sociala medier är en stor del av våra liv, både lärares och elevers. Kanalerna förändras och beteendemönstren likaså. Det enda jag kan komma på att jag verkligen tycker i frågan är att vi måste prata om sociala medier i skolan och hur vi använder dem med elever. Få skolor har policys om detta visar rapporten. Jag tror att policys bör innehålla skrivningar som

Vi som personal på skolan:

  • håller oss uppdaterade om vilka medier som eleverna använder samt möjligheter och risker med dessa
  • får tid att reflektera över vår användning och vilka konsekvenser den får
  • tillåts göra olika om vi vet varför vi gör på ett visst sätt
  • inser att elevens liv inte går att dela i ett analogt och ett digitalt
  • förhåller oss till det som sker i sociala medier (och som vi får vetskap om) på samma sätt som det som sker i den analoga världen.
  • bör analysera vilka risker/möjligheter det kan finnas med att vara tillgänglig 24:7

Du som lärare: ta chansen att prata om sociala medier med dina elever. Lägg dig platt, visa att du inte kan något och be dem berätta för dig hur det fungerar. Be dem visa runt. Ställ frågor. Var nyfiken. Du behöver inte vara på och i deras media för att visa att du bryr dig. Du kommer förmodligen också att märka att eleverna är mer riskmedvetna än en del av oss äldre…

icqBilden är en del av Majentos  CC-licensierade bild

 

(Jag vet att detta var ett inlägg som var mer allmänt hållet än att det handlade just om mina ämnen Matte/NO/teknik men då ett av mina #ämnesspanare – ämnen är IT så tyckte jag att det passade fint)

 

 

 

 

 

 

 

 

lärarguider till sociala medier

De elever som jag undervisade för fyra år sedan gjorde då ”lärarens guide till sociala medier”. Jag tyckte att det var ett bra sätt att börja tänka om digitalisering, risker med internet och hur vi beter oss på nätet med eleverna och valde därför att göra samma uppgift igen.

Så, i samband med att internetstiftelsen släppte sin rapport om ”svenskarna och sociala medier 2016”, börjar vi vårt arbete med sociala medier.

elevuppgift:

Ni jobbar tre och tre

Välj ett socialt medium som du själv har testat

Beskriv

  • vad det går ut på
  • hur det fungerar
  • Hur det fungerar privat/publikt
  • Är man vän med de andra eller följer man bara?
  • Vad finns det för ”koder” hur brukar folk där bete sig?
  • Vad finns det för möjligheter med detta?
  • Vad finns det för risker?
  • Vad är viktigt att tänka på?
  • Vem är det som är medlem och använder detta medium?

Använd information från https://www.iis.se/fakta/svenskarna-och-sociala-medier-2016/ i din presentation.

Skriv till mig, som om jag är läsaren. Jag vill veta allt om de sociala medier som är aktuella just nu.

Använd inbäddade youtubefilmer och bilder om det går. Då vi publicerar på nätet får du inte stjäla bilder som du inte har tillåtelse av fotografen att använda.

Ni presenterar i något av  följande program:

https://animoto.com/

https://prezi.com/

https://www.emaze.com/

 

Ni har fyra lektioner på er.

Kunskapskrav som hör samman med uppgiften:

tabell-media

resultat/färdiga elevarbeten:

Här är de färdiga elevarbetena:

snapchat:

https://prezi.com/hk6z2auzgzji/snapchat/

Ask.fm:

https://prezi.com/y7xk5ftiw2mc/askfm/

Skype:

https://prezi.com/j-qge-e9qx8j/skype/

Instagram:

https://www.emaze.com/@AWLQRRCO/untitled?kun0|RzssvjoqppeozwAemdzvxhpazvTbhjvM|0nuk

Youtube:

http://prezi.com/ttl5wfgzuj0k/?utm_campaign=share&utm_medium=copy&rc=ex0share

Musical.ly:

https://prezi.com/04-kxazvix_z/musically/