kemitallriken – organisk kemi åk 8

Under början av våren läste mina elever i årskurs 8 biologi om hälsa, mat, motion o.s.v. Så småningom kommer det upp en film om det på lr.se men redan nu kan man läsa om ett liknande projekt som jag tidigare gjort på Skolverkets hemsida.

Efter biologin tog vi oss an den organiska kemin där en del handlar om kolhydrater, fetter, proteiner och liknade. Eftersom det var lyckat med elevernas intresse när det biologiuppgiften kändes det roligt att spinna vidare på den och ge dem en uppgift där de skulle resonera runt en måltid men nu med kemiska ögon.


Uppgiften såg ut så här:

  1. Utgå från en bild på en mattallrik.
  2. Beskriv vad som finns på tallriken och vad det är rent kemiskt kemiskt.
  3. Vad händer kroppen, kemiskt med beståndsdelarna?
  4. Ange källor
  5. Använd vilket presentationsprogram du vill: onenote, powerpoint, film, emayze, prezi el dyl.
    Prata eller skriv in det du vill berätta.

Begrepp och ord att ha med kan vara: fetter, proteiner, kolhydrater, omättat, mättat, fleromättat, essentiella aminosyror, stärkelse, cellulosa, enkla och sammansatta sockerarter, vitaminer, mineraler samt fotosyntes.


Det blev en bra uppgift och eleverna jobbade stenhårt med den. Jag tror att den blev bra då den knöt an till något enkelt och som de behärskar (mat). Även de som har svårare för kemi kom igång och kunde resonera runt åtminstone kolhydrater, fetter och proteiner medan det fanns gott om möjligheter för de som ville att fördjupa sig ordentligt. Jag upplevde det som om många eleverna kom till en hel del insikter när det gäller sammansättning av måltider, de olika beståndsdelarnas vikt och roll. Den stora utmaningen var att hålla sig neutral och inte dela in livsmedel i nyttigt och onyttigt. Jag hade utmanat dem genom att ”förbjuda” de orden varpå det blev ett tydligare ”kemifokus” på uppgiften.

 

Delar av kunskapskraven som bedömdes med denna uppgift var:

e c a
Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp. Eleven kan använda informationen på ett fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp. Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier. Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp, modeller och teorier. Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
Eleven kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på enkelt identifierbara kemiska samband i naturen. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på förhållandevis komplexa kemiska samband i naturen. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på komplexa kemiska samband i naturen.
Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då enkelt identifierbara samband och ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp. Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då komplexa samband och förklarar och visar på samband mellan energiomvandlingar och materiens kretslopp. Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då komplexa samband och förklarar och generaliserar
kring energiomvandlingar och materiens kretslopp.

 

Hur jag rättar NP

Precis som tips i övrigt så är det möjligt att dessa inte passar alla. Jag tänkte dock passa på att berätta hur jag gör när jag rättar nationella prov. Jag är oerhört sträng med min arbetstid, jag har nyss skrivit en bok som heter Jobba smart – din vägledning som lärare och i den finns det beskrivet mer övergripande om hur jag jobbar med arbetstid, planering och en del andra sätt att få tiden att räcka till. I detta blogginlägg försöker jag dock vara konkret och berätta om hur jag i år gör för att rätta NP i kemi som jag fått tilldelat mig.

På min skola har vi solidarisk rättning vilket innebär att alla lärare på högstadiet, som undervisar i ämnet delar proven lika mellan sig.

I min bunt ligger 20 elevers prov.

Vi har fått två dagar av skolan att rätta på. En av dagarna har vi för samrättning och en av dagarna rår vi själva över. Vi har bestämt att vi ska vara ordentligt insatta i rättningen när vi har vår sambedömningsdag nästa vecka vilket innebär att den mesta rättningen bör ha skett innan.

Jag har alltså ca 8 timmar på mig att titta igenom 20 prov. Detta innebär att jag har ungefär 20 minuter till varje prov. Nu gäller det att vara effektiv.

  • Jag börjar med att göra en fil i ett kalkylprogram (se bild) med elevernas namn i en kolumn och sen alla belägg eleven kan visa som egna kolumner (se bild.)
  • Sen läser jag igenom rättningsanvisningarna och markerar de lätträttade uppgifterna, de som har korta, exakta svar.
  • Det första jag rättar är sedan just de uppgifterna.
  • Jag rättar alltid en fråga i taget, dels blir det effektivare då jag lättare kan hålla bedömningsanvisningarna i huvudet, dels upplever jag det som att det är mindre risk att jag ser vems prov jag rättar, det anonymiserar.
  • Rätt svar (dvs att eleven visar belägg för en viss förmåga på en viss nivå) markeras med en ”1” i kalkylarket samt ett kryss i uppgiftens matris. Om jag är osäker på bedömningen skriver jag ett ”?”.
  • I kalkylarket har jag skapat formler som färgar de celler som innehåller ”1” gröna, de som innehåller ”0” röda och de som innehåller ”?” gula. Översikten ger mig en tydlig bild om vilka frågor jag framförallt behöver diskutera med mina kollegor (de med flest frågetecken). I kalkylarket använder jag mig dessutom av autosumma för att se det preliminära provbetyget.
  • De elever som ligger nära någon betygsgräns och har många frågetecken är de elevers prov som jag kommer lägga mest tid på att rätta. Det kan ju finnas elever där jag markerat två ”?” i deras rad men att det är mer än 2 poäng till nästa betygsgräns på provet…om jag har ont om tid bör jag ju inte prioritera just de elevernas prov.

I en bättre av världar skulle jag lära mig hur jag programmerar mitt kalkylark att spotta ut en rapport per elev. I en ännu bättre värld skulle de lärosäten som tar fram proven eller för den delen Skolverket kunna serva oss med dessa kalkylark. I en utopisk värld skulle proven vara digitala….

 

 

PS en liten film om hur man summerar och markerar finns här.

Öppet brev till läromedelsförlagen angående programmering i matematik åk 7-9

Hej kära läromedelsförlag!

Ni vet att jag innerst inne tycker väldigt bra om er. Jag tror ju faktiskt att det är mer effektivt att några gör läromedel för många än att alla lärare gör sitt eget…framförallt för att många lärare har ont om tid.

Nu tänkte jag tipsa eller utmana er till att verkligen göra skillnad för alla kloka högstadiemattelärare ute i landet.

Nuläge:

Vi har en välutbildad mattelärarkår, många har dessutom nyligen genomgått matematiklyftet och är ordentligt uppdaterade på rådande läroplan och rådande pedagogisk forskning.

Matematik är ett ämne som många elever har svårt för och tycker är jobbigt men det är också ett ämne som eleven behöver ha minst E i betyg i för att komma in på gymnasiet.

Det är redan rätt fullt i det centrala innehållet och nu kommer dessutom detta in:

Algebra: Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i olika programmeringsmiljöer.

Problemlösning: Hur algoritmer kan skapas, testas och förbättras vid programmering för matematisk problemlösning. 

Detta ska implementeras senast läsåret 18/19.

Jag har tidigare pekat på behov av fortbildning i mina inlägg här och här. I väntan på att matematiklärarna hinner fortbildas behöver vi tillgång till bra läromedel. Det är där ni kommer in.

Min önskan är att ni, kära förlag, gör så här:

  • Ta er en titt på vilka läromedel ni ger ut i matematik för högstadiet.
  • Sätt någon kunnig lärare som behärskar både matematik och programmering på att ta fram elevuppgifter som passar i er bok. (inget extra läromedel bredvid, det har vi inte tid och ork till att sätta oss in i)
  • Ha som målsättning att skapa en elevuppgift som behandlar programmering till vart och ett av era kapitel i varje årskurs bok. (det blir ca 15 uppgifter)
  • Dessa uppgifter ska vara kopplade till kapitlets begrepp och metoder för att lätt kunna användas ihop med den ordinarie boken.
  • Publicera dessa lättillgängligt, fritt, online som ett stöd till de lärare som redan använder er pappersbok med sina elever.
  • Elevuppgifterna ska vara självinstruerande och kunna göras i en vanlig webbläsare.
  • Ge gärna förslag på lektionsupplägg till läraren där förberedelser, ev systemkrav, tidsåtgång framgår.
  • Kopplingen till rådande papperslärobok ska vara oroligt tydlig. I princip: Denna digitala programmeringsuppgift passar efter bokens uppgift 24 på sidan 157.

 

Vad säger ni?

Det är väl inte så svårt?

Ni kommer vinna så mycket cred, förtroende och tacksamhet.

Tack på förhand <3

 

/Helena

hur kan man lösa programmeringen för elever?

I mitt senaste inlägg beskriver jag min rädsla för dyra quick-fix i kölvattnet av förändringar i läroplanen.

Problemet är förenklat uttryckt: Plötsligt ingår programmering i matematik och teknikämnet. Programmering har dock inte ingått i särskilt många matte- eller tekniklärares utbildning. Alltså kan lärarna inte det som de ska undervisa i.

Så hur ska man göra då? Genom LR försöker vi påverka på nationell nivå men Du som enskild lärare eller rektor kan faktiskt också göra skillnad.

  • Inventera på skolan om det finns någon som har läst programmering. (Det finns en del f.d. ingenjörer som läst KPU för att bli lärare till exempel. De kanske har det i sin tidigare utbildning)
  • Inventera även bland andra lärare än matte- och tekniklärarna. Ibland finns det kunskaper hos lärare i annat än det de är anställda inom 😉
  • Ge dessa lärare, som alltså redan kan programmera tid att friska upp sina kunskaper. Ge dem dessutom tid att tillsammans sitta och fundera hur ni kan lösa programmeringsundervisningen ihop med matte- och tekniklärare under de år som det tar för de andra lärarna att fortbilda sig.
  • Gör en tjänstefördelning och ett schema som gör detta möjligt i praktiken. Kanske parallell-lägga den programmeringskunniga läraren med den ordinarie läraren för att kunna vara tillsammans i klassen?
  • Köp in bra läromedel med bra lärarhandledning till alla elever för att förenkla planering och val av stoff.
  • Se till att göra plats i tjänstefördelning och schema för fortbildning av lärare i matematik och teknik.

Och du lärare: stå på dig! Det finns ingen busenkel superbillig lösning. Låt inte arbetsgivaren tro att detta löses med en workshop, några dyra robotar och Din fritid.

 

 

 

 

livrädd för quick-fix i läroplansförändringarnas kölvatten

Så är det då till slut inskrivet i våra läroplaner om programmering.

Så här skriver regeringen:

Matematik
• Algebra i årskurs 1–3: Hur entydiga stegvisa instruktioner kan konstrueras, beskrivas och följas som grund för programmering. Symbolers användning vid stegvisa instruktioner.
• Algebra i årskurs 4–6 samt årskurs 7-9: Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i visuella/olika programmeringsmiljöer.
• Problemlösning i årskurs 7–9: Hur algoritmer kan skapas, testas och förbättras vid programmering för matematisk problemlösning.
Teknik
• Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar i årskurs 1–3: Att styra föremål med programmering.
• Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar i årskurs 4–6: Att styra egna konstruktioner eller andra föremål med programmering.
• Tekniska lösningar i årskurs 7–9: Tekniska lösningar som utnyttjar elektronik och hur de kan programmeras.
• Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar i årskurs 7–9: Egna konstruktioner där man tillämpar styrning och reglering, bland annat med hjälp av programmering. Hur digitala verktyg kan vara stöd i teknikutvecklingsarbete till exempel för att göra ritningar och simuleringar.

Dessutom skriver regeringen att man kan välja att införa detta redan i höst eller till höstterminen 2018.

Min oro ser ut ungefär så här:

  • Jag tycker att man ska ha läst de ämnen man undervisar i på högskola. Dessutom tycker jag att man ska ha läst ämnesdidaktik i området.
  • Det är väldigt få matte och teknik-lärare som har haft programmering i sin utbildning. Under mina 4,5 år på lärarhögskolan nämndes det aldrig trots att jag är utbildad och legitimerad i både matte och teknik. (Jag läste dock en lärarlyfts-kurs på KTH där programmering ingick samt att jag har en del med mig från gymnasiet. Om jag känner mig mogen att undervisa elever i textbaserad programmering? Nej, tyvärr, jag behöver sätta mig ner med andra och fundera på hur och vad först. Sådant tar tid.)
  • De flesta matte och tekniklärare har dock inte turen att de fått med sig detta med programmering.
  • Då uppstår ett kompetensutvecklingsbehov!
  • De flesta skolor och huvudmän längtar efter en ”quickfix” vilket gör att företag som erbjuder t.ex. ”Vi utbildar elever och personal och ger er en helhetslösning” kommer att kunna skära guld av kommunala skolpengar. Jag befarar att vi kommer att se en uppsjö av workshops och robotar som på något sätt ska ”kortsluta” systemet och få rektorer att tro att lärare minsann ska undervisa i något de inte kan.

Nej tyvärr. Precis som om en lärare ska undervisa i något annat nytt så behövs bra, akademisk fortbildning för att läraren ska gå rakryggad och kunskapsvaccinerad in i detta nya och med sin utbildning kunna välja klokt hur, vad och med vad för pryl.

Jag hörde en gång en lärare säga ”med verktyget ___________ kan jag lära eleverna programmera utan att själv kunna programmera!”

 

ett förstadium till programmering?

Det här med programmering är ju stekhett just nu…men jag är lite orolig för hur det ska bli på skolorna. I förra veckan anordnade Skolverket en träff med en referensgrupp för att tanka av oss verksamma lärare lite av våra ideér om fortbildning, implementering och stödbehov. Bra Skolverket! Jag hoppas att det blir bra tillslut det här. Vi har en tekniklärarkår som är lite osäker i sin reella (och i viss mån också formella) kompetens, detta enligt skolinspektionens rapport 2014. Min gissning är att ännu fler är osäkra på sin kompetens inom programmering. Jag hoppas inte någon huvudman tror att lärare ska undervisa i och om programmering utan att kunna programmera.

Vad jag egentligen tänkte skriva om idag är det som, enligt mig, ofta saknas när vi pratar programmering. Alldeles för ofta hör jag att vi ska köpa häftiga robotar som vi ska programmera eller öva i verktyg och appar med blockprogrammering för att lära oss förstadiet till programmering. Jag tror att det är bra och nödvändigt men det jag vill påminna om är hur vi historiskt sett kom fram till programmerade datorer. Jag tror att det kan vara en väldigt bra väg att gå för att få elever (och lärare) att närma sig programmering.. Så innan vi lägger pengar på dyra, väldigt avancerade robotar, surfplattor och appar, så tycker jag att vi bör se oss omkring och leta efter saker och mekanik i gränslandet mellan analogt och digitalt. De exempel jag har kommit att tänka på är:

vävstolar, positiv och speldosor. alla dessa styrs av någon typ av karta/hålkort/beskrivning och upprepar små kommandon i ett visst mönster för att bilda en större helhet. Är jag fel ute? Kan du komma på fler saker?
Феликс м

Crazy old barrel organ dude in Bruges Loom

Tack för allt Hans Rosling

Sällan har någon ”kändis” bortgång påverkat mig så som den dystra nyheten att Hans Rosling gått bort förra veckan gjorde. Hade han fått leva några år till hade han hunnit påverka några till människor att bli klokare, mer ifrågasättande när det gäller myter om antal barn i familjer, ebola och fattigdom i världen. Nu få vi som beundrade honom ta vårt ansvar och sprida hans tankar vidare.

Jag träffade på Hans Rosling för första gången hösten 2011 då han på sitt snabba, effektiva och inspirerande sätt visade Gapminder under Skolforum. Det finns streamat via Bambuser här.

Sedan dess har jag använt hans underbara verktyg Gapminder i NO och matteundervisningen. Jag har dessutom visat det för många lärare under workshops och inspirationsföreläsningar och varenda gång jag visar det kliar det i fingrarna på mig att lära mig mer om världen. Jag brukar visa eleverna snabbt hur verktyget fungerar och de fastnar direkt och ställer frågor ”klicka på Sverige då!” ”Hur är det med USA?” ”Vad hände där 1945+” osv. De blir förtjusta när de sedan får klicka runt själva.

Exempel på uppgifter jag använt mig av i mina ämnen kopplade till Gapminder:

Biologi

  • Se Hans Roslings TED-talk om HIV i världen
  • Låt eleverna ändra y-axeln till att visa alkoholkonsumtion/socker/rökning/kolesterol/blodtryck mm i respektive land. Be dem fundera på varför det ser ut som det gör.
  • Låt eleverna ändra y-axeln till att visa statistik om vattenanvändning för respektive land samt andel skog och jordbruk och be eleverna fundera på påverkan på de lokala ekosystemen.

Fysik

  • Låt eleverna ändra y-axeln till att visa energianvändning/energiproduktion/utsläpp mm för respektive land eller per person i respektive land. Be dem fundera på varför det ser ut som det gör.

Teknik

  • Se Hans Roslings TED-talk om den magiska tvättmaskinen.
  • Låt eleverna ändra y-axeln så att den visa infrastruktur i respektive land. t.ex. mobiltelefoner, bredband, trafik osv. Be dem fundera på hur infrastrukturen påverkar människan, samhället och miljön.

Matematik

  • Låt eleverna göra frågor till varandra om fakta i Gapminder. T.ex: Hur var kvinnorna som gifte sig för första gången 1976 i Sverige? Detta för att öva sig att avläsa diagram.
  • Låt eleverna göra egna matteuppgifter på temat procent med Gapminder som databas. T.ex: Hur mycket äldre är de kvinnor i genomsnitt som gifter sig idag i Sverige än de som gifte sig 1976? I år? I procent?

Fantasin sätter gränserna och verktyget är underbart.

 

För dig som vill lära dig mer om Gapminder rekommenderar jag : https://www.gapminder.org/for-teachers/

 

 

 

träna uthållighet i matten

I dagens samhälle övar vi inte så ofta upp vår förmåga när det gäller att vara uthållig. Flödet av information och chansen att alltid vara uppkopplad mot alla och allt gör oss kanske rastlösa. Jag tror att uthållighet behövs och har under höstterminen jobbat strategiskt med det med mina elever i framförallt matematik. I matematik är det viktigt att vara uthållig och inte ”ge upp” för snabbt.

Höstterminen inleddes med att jag frågade eleverna om hur man blir riktigt bra på något, apropå OS som precis slutat. (eleverna går i åttan)

Detta var vad de kom fram till:

Hur ska man vara?

  • engagerad
  • intresserad
  • tålmodig/uthållig
  • kunna lära av misstag
  • bra självförtroende/ tro på sig själv
  • positiv
  • driven

Vad ska man göra?

  • träna/träna mentalt
  • repetera
  • äta bra
  • ha ett mål
  • skaffa sig en bra tränare/lärare

Min följdfråga blev förstås om de trodde att det här var saker som även stämde in på att bli bra på matematik. Alla trodde nog det och vi bestämde oss för att träna just uthållighet och drivet genom att repetera, träna och att ha ett tydligt mål. Fokus låg på uthållighet och i just denna klass matteundervisning kom det att innebära att varje fredags-lektion ägnades åt läxförhör i ett adaptivt, självrättande verktyg med efterföljande enskilt arbete där den tydliga uppgiften var att tänka lite till innan man som elev räckte upp handen för att fråga mig.

I början av terminen var det fler elever som tyckte att det var riktigt jobbigt men ju längre tid som gick så upplevde jag det som att de faktiskt uppskattade träningen på fredagar. Och som de tränande! Så många matteuppgifter som de räknade! Det här är förstås till stor del det digitala verktygets förtjänst, eleverna uppskattade att det var en uppgift i taget på skärmen, den tydliga och snabba återkopplingen och i viss mån den adaptiva förmågan.

Jag blev nyfiken på hur de upplevt uthållighetsträningen och bad dem svara på några frågor vid terminsslut.. Jag slängde också in några frågor om hur de tyckte att uthålligheten på andra lektioner och hemma hade förändrats.

Kunskapsmässigt tog denna klass ett ordentligt skutt uppåt och det var väldigt roligt att se.

mobildagis eller strategier?

Att leva och vara elev i denna tid kräver andra saker av dagens ungdomar än vad som krävdes av mig när jag gick i skolan.

Dagens elever behöver bli bättre på att hantera distraktioner då de hela tiden utsätts för dessa.

”Datorer och smarta telefoner är och kommer att förbli distraherande, med det är puberteten, ett favoritlag som åker ur allsvenskan och olycklig (eller för all del lycklig) kärlek också. Vi som lärare måste lära eleverna att hantera sina distraktionsmoment och brist på motivation genom att ge dem verktyg för det.” (Fleischer & Kvarnsell 2015)

Då jag verkligen försöker leva som jag lär så ägnar jag en del tid till att prata om strategier för att behålla fokus med mina elever. Jag visar hur man ställer telefonen på ljudlöst/flygplansläge, hur man hanterar datorns notisfunktioner, vi pratar om hur man kan ha telefonen i väskan, fickan eller uppochner på bordet och att olika elever behöver sätt olika regler för sig själv och att de reglerna kan vara olika beroende på dagsform eller tid på dygnet o.s.v.  Straxt innan jul träffade jag på någon som inte trodde på grejen med strategier utan hävdade att mobildagis och förbud var det enda rätta. Jag förstår lärare som känner sig handfallna och som i sin frustration väljer att samla in telefonerna varje lektion men jag personligen tror att det blir svårt då aktivitetsarmband och klockor snart har samma funktioner som telefonen…det blir mycket saker som ska samlas in… Och dessutom: När eleven sedan ska sitta hemma och försöka behålla fokus under läxläsningen finns där ingen som samlar in mobilerna…

Jag gjorde en liten undersökning bland mina elever om hur de upplevde att deras fokus hade förändrats den senaste terminen. Jag valde att ställa frågan tre gånger en med hur fokus förändrats under just mina lektioner (det är ju ändå där vi talat mest som mobilerna) hur det påverkat de andra lektionerna och till sist hur fokusträningen förändrat fokus hemma under läxläsning. Undersökningen gjordes digitalt med Socrative, helt anonymt.

Jag låter diagrammen tala för sig själva.

 

 

Ref: Fleischer & Kvarnsell: Digitaliseringen som lyfter skolan – teori möter praktik

digital produktutveckling i teknik

I kapitel två i läroplanen kan vi läsa att skolans mål är att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier.
Om vi har det som mål så måste eleverna få lära sig genom att reflektera, höra, se och läsa om metoder för ansvar och studieteknik tänker jag.

I teknikämnet är en stor del kopplat till teknikutvecklingsarbete (en tredjedel av kunskapskraven) dessutom ska eleven fundera runt teknikens betydelse för individ, samhälle och miljö.

Tidigare har mina elever jobbat en del med uppfinningar och modellbyggen men jag tycker att det är svårt att få det tillräckligt ”effektivt”, många lektioner går åt till limma och skära istället för fördjupade resonemang. Jag tror dessutom att det är rätt troligt att den vanligaste produktutvecklingen handlar om produktutveckling i den digitala världen.

Mina elever i årskurs 8 fick alltså denna uppgift:
Du ska ”uppfinna” något digitalt: Ett läromedel, något som hjälper dig att hålla ordning på skolarbeten, hjälper dig plugga eller på något annat sätt underlättar för dig i dina studier.
Du gör också en prototyp i powerpoint, emaze, prezi eller liknade program.
Uppgiften är en vidareutveckling av en som jag skrivit om tidigare här:

Ibland när jag startar igång stora projekt som löper över många lektioner så blir det lite oroligt i början. Därför var detta projekt ovanligt välstrukturerat och vi tog oss an en fas i teknikutvecklingen i taget.

Eleverna skrev sedan en rapport där de beskrev vilket problem med studierna som skulle lösas och varför det var viktigt. De kopplade texten till filmerna de sett och de allra flesta hade verkligen tänkt runt sin egen studiesituation. Jag blir alldeles rörd över att de ger mig den inblicken i sina liv och jag blir förtjust över hur mycket de har tänkt runt sina studier, sina möjligheter och utmaningar. Om dessa elever kommer ut och börjar göra digitala läromedel, plattformar och appar så kommer jag äntligen ha något att betala fullpris för!