träna uthållighet i matten

I dagens samhälle övar vi inte så ofta upp vår förmåga när det gäller att vara uthållig. Flödet av information och chansen att alltid vara uppkopplad mot alla och allt gör oss kanske rastlösa. Jag tror att uthållighet behövs och har under höstterminen jobbat strategiskt med det med mina elever i framförallt matematik. I matematik är det viktigt att vara uthållig och inte ”ge upp” för snabbt.

Höstterminen inleddes med att jag frågade eleverna om hur man blir riktigt bra på något, apropå OS som precis slutat. (eleverna går i åttan)

Detta var vad de kom fram till:

Hur ska man vara?

  • engagerad
  • intresserad
  • tålmodig/uthållig
  • kunna lära av misstag
  • bra självförtroende/ tro på sig själv
  • positiv
  • driven

Vad ska man göra?

  • träna/träna mentalt
  • repetera
  • äta bra
  • ha ett mål
  • skaffa sig en bra tränare/lärare

Min följdfråga blev förstås om de trodde att det här var saker som även stämde in på att bli bra på matematik. Alla trodde nog det och vi bestämde oss för att träna just uthållighet och drivet genom att repetera, träna och att ha ett tydligt mål. Fokus låg på uthållighet och i just denna klass matteundervisning kom det att innebära att varje fredags-lektion ägnades åt läxförhör i ett adaptivt, självrättande verktyg med efterföljande enskilt arbete där den tydliga uppgiften var att tänka lite till innan man som elev räckte upp handen för att fråga mig.

I början av terminen var det fler elever som tyckte att det var riktigt jobbigt men ju längre tid som gick så upplevde jag det som att de faktiskt uppskattade träningen på fredagar. Och som de tränande! Så många matteuppgifter som de räknade! Det här är förstås till stor del det digitala verktygets förtjänst, eleverna uppskattade att det var en uppgift i taget på skärmen, den tydliga och snabba återkopplingen och i viss mån den adaptiva förmågan.

Jag blev nyfiken på hur de upplevt uthållighetsträningen och bad dem svara på några frågor vid terminsslut.. Jag slängde också in några frågor om hur de tyckte att uthålligheten på andra lektioner och hemma hade förändrats.

Kunskapsmässigt tog denna klass ett ordentligt skutt uppåt och det var väldigt roligt att se.

mobildagis eller strategier?

Att leva och vara elev i denna tid kräver andra saker av dagens ungdomar än vad som krävdes av mig när jag gick i skolan.

Dagens elever behöver bli bättre på att hantera distraktioner då de hela tiden utsätts för dessa.

”Datorer och smarta telefoner är och kommer att förbli distraherande, med det är puberteten, ett favoritlag som åker ur allsvenskan och olycklig (eller för all del lycklig) kärlek också. Vi som lärare måste lära eleverna att hantera sina distraktionsmoment och brist på motivation genom att ge dem verktyg för det.” (Fleischer & Kvarnsell 2015)

Då jag verkligen försöker leva som jag lär så ägnar jag en del tid till att prata om strategier för att behålla fokus med mina elever. Jag visar hur man ställer telefonen på ljudlöst/flygplansläge, hur man hanterar datorns notisfunktioner, vi pratar om hur man kan ha telefonen i väskan, fickan eller uppochner på bordet och att olika elever behöver sätt olika regler för sig själv och att de reglerna kan vara olika beroende på dagsform eller tid på dygnet o.s.v.  Straxt innan jul träffade jag på någon som inte trodde på grejen med strategier utan hävdade att mobildagis och förbud var det enda rätta. Jag förstår lärare som känner sig handfallna och som i sin frustration väljer att samla in telefonerna varje lektion men jag personligen tror att det blir svårt då aktivitetsarmband och klockor snart har samma funktioner som telefonen…det blir mycket saker som ska samlas in… Och dessutom: När eleven sedan ska sitta hemma och försöka behålla fokus under läxläsningen finns där ingen som samlar in mobilerna…

Jag gjorde en liten undersökning bland mina elever om hur de upplevde att deras fokus hade förändrats den senaste terminen. Jag valde att ställa frågan tre gånger en med hur fokus förändrats under just mina lektioner (det är ju ändå där vi talat mest som mobilerna) hur det påverkat de andra lektionerna och till sist hur fokusträningen förändrat fokus hemma under läxläsning. Undersökningen gjordes digitalt med Socrative, helt anonymt.

Jag låter diagrammen tala för sig själva.

 

 

Ref: Fleischer & Kvarnsell: Digitaliseringen som lyfter skolan – teori möter praktik

digital produktutveckling i teknik

I kapitel två i läroplanen kan vi läsa att skolans mål är att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier.
Om vi har det som mål så måste eleverna få lära sig genom att reflektera, höra, se och läsa om metoder för ansvar och studieteknik tänker jag.

I teknikämnet är en stor del kopplat till teknikutvecklingsarbete (en tredjedel av kunskapskraven) dessutom ska eleven fundera runt teknikens betydelse för individ, samhälle och miljö.

Tidigare har mina elever jobbat en del med uppfinningar och modellbyggen men jag tycker att det är svårt att få det tillräckligt ”effektivt”, många lektioner går åt till limma och skära istället för fördjupade resonemang. Jag tror dessutom att det är rätt troligt att den vanligaste produktutvecklingen handlar om produktutveckling i den digitala världen.

Mina elever i årskurs 8 fick alltså denna uppgift:
Du ska ”uppfinna” något digitalt: Ett läromedel, något som hjälper dig att hålla ordning på skolarbeten, hjälper dig plugga eller på något annat sätt underlättar för dig i dina studier.
Du gör också en prototyp i powerpoint, emaze, prezi eller liknade program.
Uppgiften är en vidareutveckling av en som jag skrivit om tidigare här:

Ibland när jag startar igång stora projekt som löper över många lektioner så blir det lite oroligt i början. Därför var detta projekt ovanligt välstrukturerat och vi tog oss an en fas i teknikutvecklingen i taget.

Eleverna skrev sedan en rapport där de beskrev vilket problem med studierna som skulle lösas och varför det var viktigt. De kopplade texten till filmerna de sett och de allra flesta hade verkligen tänkt runt sin egen studiesituation. Jag blir alldeles rörd över att de ger mig den inblicken i sina liv och jag blir förtjust över hur mycket de har tänkt runt sina studier, sina möjligheter och utmaningar. Om dessa elever kommer ut och börjar göra digitala läromedel, plattformar och appar så kommer jag äntligen ha något att betala fullpris för!

Mönster och samband på datorn

Jag undervisar en årskurs 8 i matte och vi har jobbat med mönster och samband under hösten. Jag är inte så väldigt intresserad av datorer egentligen men jag är väldigt intresserad av hur datorn kan vara ett verktyg för elever i deras lärande.

I LGR11 under syftet i matematikämnet kan vi läsa att eleverna genom undervisningen ska ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digital teknik för att göra beräkningar. Datorer är bra på att räkna ut saker och att just passa på att använda dem till just det skulle vara kul tyckte jag. Då vi har PC på min skola så var det framförallt kalkylprogrammet Excel jag kom att tänka på med även andra kalkylprogram fungerar förstås förträffligt till denna uppgift.

Eleverna skulle lösa uppgifter i stil med:

Hur fortsätter serien om de första figurerna ser ut så här? Hur många prickar är det i figur nummer 5? I figur nummer 10? i figur nummer 100? I figur nummer 100?

prickar

Det som är det svåra här är ju att formulera formeln. Eleverna i mitt klassrum fick i uppgift att hitta formeln och sedan skriva in den i Excel så att datorn sedermera kunde räkna ut alla figurers antal prickar.

Först lär sig eleven att låta Excel skriva ut alla figurers nummer genom att skriva de två första och sen dra vidare i den gröna kvadraten.

figur-nummer

fig-allaSen gäller det att hitta en formel och den kan eleven antingen konstruera på papper eller pröva sig fram på datorn. Formeln skrivs genom att man skriver ett = och sen cellens namn på figur 1 och sen vad som ska göras (multiplikation, addition etc)

formel

när eleven sedan drar i den gröna kvadraten räknar datorn ut antal prickar.

fomerl-alla

Hur jag lärde mig hur man gör? Jag frågade på twitter och fick svar inom ett par minuter, tack för det 🙂

Om eleverna hade svårt att förstå själva handhavandet av Excel? Nej

Om det blev fokus på formelskrivning? Ja

Om de var motiverade och gjorde massor av uppgifter? Ja

Om de lärde sig något? Ja, varje vecka gör vi läxförhör på fredagar och denna vecka tyckte eleverna att det var ovanligt lätt ”trots att vi inte jobbat något alls i boken”.

Resultaten på läxförhöret denna vecka är inringat och jag måste hålla med, detta lärde sig dom verkligen.

resultat

Bra uppgifter att använda sig av finns förmodligen i din lärobok men också här på NCM:s sida.

 

 

 

svåra frågor – sociala medier – lärare och elever

Det kom nyss en rapport om lärares användning av sociala medier i kontakt med elever. Jag har läst den och vill du läsa den så finns den här. Rapporten är skriven i projektet: Lärare utan gränser. Yrkesetiska utmaningar när lärare använder sociala medier för elevkontakter.

Jag minns när jag pluggade på Lärarhögskolan och vi studenter hade kontakt via ICQ , vi såg framför oss ett fortsatt samarbete när vi så småningom började våra jobb som lärare på olika skolor runt om i landet. Vi tänkte att vi alltid skulle ha ICQ-blommorna som en del av vår dators skrivbord. Så blev det inte, ICQ dog och datortätheten på skolorna vid millennieskiftet var inte mycket att skryta med (dessutom inte uppkopplingen).

På en av de första skolorna jag jobbade på var Lunarstorm utbrett som socialt media bland eleverna. Vi ”unga och pigga” lärare skaffade oss konton där och försökte lära oss hur detta fungerade, hur våra elevers internetvardag såg ut. Jag bytte skola efter några år och på nya skolan var det Playahead som gällde bland eleverna. Jag och någon kollega skapade konton och ”gled runt” lite för att se vad eleverna sysslade med. En tjuvkikande känsla i en tid då vi aldrig hade våra vanliga användarnamn som nicknames. Vi hade nästan ingen kunskap och än mindre förståelse för hur eleverna levde sina liv sömlöst mellan analogt och digitalt. (detta utspelar sig innan Facebook) Särskilt påtagligt blev detta under en tragisk händelse bland eleverna då jag och min kollega plötslig fick tillgång till mycket av vad som rörde sig i deras huvuden och hur de mådde. Jag upplever det som att vi där hade nytta av att finnas i samma sociala media även om vi var där anonymt, enbart som passiva åskådare. Jag vet inte hur det blivit om vi valt en mer aktiv roll.

Under ett par år var jag tillgänglig via MSN messenger för mina elever under de timmar som jag var kvar på skolan men de var hemma och läste läxor, det var mycket uppskattat från båda håll. Det var heller aldrig något problem att få eleverna att ”acceptera” att jag bara var uppkopplad och tillgänglig vissa tider.

Nåväl. Sen bullrade Facebook in och då var ingen längre anonym. När Facebook fortfarande var stort bland elever på högstadiet tog jag beslutet att inte vara vän där med mina elever. Några andra valde annorlunda, någon hade regeln att de godkände vänförfrågningar men aldrig skickade någon, någon ytterligare att de godkände förfrågningar samma dag som eleven slutade vara elev på skolan. Uppenbart var att vi hade behövt kunskap och chans tid att prata om det här i kollegiet.

När jag läser rapporten från Lärare utan gränser slås jag av just hur dålig koll vi har, hur lite tid vi ägnar åt att fundera runt vad konsekvenserna blir om och hur vi använder sociala medier med eleverna. Själv ser jag mest problem och risker och har därför valt att inte ha någon kontakt med mina elever via sociala medier. Jag förstår att det finns argument för användning av sociala medier och det finns utskrivet i rapporten om vilka anledningar lärare har för att använda just sociala medier, allt ifrån att hålla koll till att skapa relationer och visa att man bryr sig.

De sociala medier som gäller bland mina elever idag kräver nästan alla en ”ömsesidig vänskap” d.v.s. jag som lärare måste bli godkänd som följare/vän av eleven eller tvärt om. Jag gissar att elever kan ha förväntningar på mig som lärare om jag ”addar” eleven, till exempel i frågan om tillgänglighet utanför skoltid osv.

Sociala medier är en stor del av våra liv, både lärares och elevers. Kanalerna förändras och beteendemönstren likaså. Det enda jag kan komma på att jag verkligen tycker i frågan är att vi måste prata om sociala medier i skolan och hur vi använder dem med elever. Få skolor har policys om detta visar rapporten. Jag tror att policys bör innehålla skrivningar som

Vi som personal på skolan:

  • håller oss uppdaterade om vilka medier som eleverna använder samt möjligheter och risker med dessa
  • får tid att reflektera över vår användning och vilka konsekvenser den får
  • tillåts göra olika om vi vet varför vi gör på ett visst sätt
  • inser att elevens liv inte går att dela i ett analogt och ett digitalt
  • förhåller oss till det som sker i sociala medier (och som vi får vetskap om) på samma sätt som det som sker i den analoga världen.
  • bör analysera vilka risker/möjligheter det kan finnas med att vara tillgänglig 24:7

Du som lärare: ta chansen att prata om sociala medier med dina elever. Lägg dig platt, visa att du inte kan något och be dem berätta för dig hur det fungerar. Be dem visa runt. Ställ frågor. Var nyfiken. Du behöver inte vara på och i deras media för att visa att du bryr dig. Du kommer förmodligen också att märka att eleverna är mer riskmedvetna än en del av oss äldre…

icqBilden är en del av Majentos  CC-licensierade bild

 

(Jag vet att detta var ett inlägg som var mer allmänt hållet än att det handlade just om mina ämnen Matte/NO/teknik men då ett av mina #ämnesspanare – ämnen är IT så tyckte jag att det passade fint)

 

 

 

 

 

 

 

 

lärarguider till sociala medier

De elever som jag undervisade för fyra år sedan gjorde då ”lärarens guide till sociala medier”. Jag tyckte att det var ett bra sätt att börja tänka om digitalisering, risker med internet och hur vi beter oss på nätet med eleverna och valde därför att göra samma uppgift igen.

Så, i samband med att internetstiftelsen släppte sin rapport om ”svenskarna och sociala medier 2016”, börjar vi vårt arbete med sociala medier.

elevuppgift:

Ni jobbar tre och tre

Välj ett socialt medium som du själv har testat

Beskriv

  • vad det går ut på
  • hur det fungerar
  • Hur det fungerar privat/publikt
  • Är man vän med de andra eller följer man bara?
  • Vad finns det för ”koder” hur brukar folk där bete sig?
  • Vad finns det för möjligheter med detta?
  • Vad finns det för risker?
  • Vad är viktigt att tänka på?
  • Vem är det som är medlem och använder detta medium?

Använd information från https://www.iis.se/fakta/svenskarna-och-sociala-medier-2016/ i din presentation.

Skriv till mig, som om jag är läsaren. Jag vill veta allt om de sociala medier som är aktuella just nu.

Använd inbäddade youtubefilmer och bilder om det går. Då vi publicerar på nätet får du inte stjäla bilder som du inte har tillåtelse av fotografen att använda.

Ni presenterar i något av  följande program:

https://animoto.com/

https://prezi.com/

https://www.emaze.com/

 

Ni har fyra lektioner på er.

Kunskapskrav som hör samman med uppgiften:

tabell-media

resultat/färdiga elevarbeten:

Här är de färdiga elevarbetena:

snapchat:

https://prezi.com/hk6z2auzgzji/snapchat/

Ask.fm:

https://prezi.com/y7xk5ftiw2mc/askfm/

Skype:

https://prezi.com/j-qge-e9qx8j/skype/

Instagram:

https://www.emaze.com/@AWLQRRCO/untitled?kun0|RzssvjoqppeozwAemdzvxhpazvTbhjvM|0nuk

Youtube:

http://prezi.com/ttl5wfgzuj0k/?utm_campaign=share&utm_medium=copy&rc=ex0share

Musical.ly:

https://prezi.com/04-kxazvix_z/musically/

 

 

Digitala läromedel i matematik

Jag tycker mycket om läromedel. Det har jag gjort under alla mina år som lärare. När jag gick på lärarhögskolan 1995-1999 stod inte matteböcker högt i kurs men det var en av våra metodik- (senare didaktik-) lärare där som pratade med oss blivande lärare om just läromedel i matematik. Han hade, då han kände till alla risker med ett för okritiskt användande av mattebok, provat att köra utan mattebok i ett läsår och han berättade att även om det varit inspirerande, roligt och utvecklande så var det ingenting han rekommenderade på grund av arbetsbelastningen.

Detta gäller förstås i minst lika hög grad digitala läromedel. I LR:s rapport som släpptes i samband med Bokmässan i år kan man läsa att 12% av de svarande lärarna lägger mer än 10 timmar per månad på att ta fram egna digitala läromedel! Detta är inte rimligt då många av landets lärare upplever att de har för mycket att göra redan. Alla lärare ska ha tillgång till bra digitala läromedel.

En sak som jag brinner för är en likvärdig skola och i digitaliseringens kölvatten ser jag hur denna likvärdiga skola löses upp och försvinner tyvärr. Jag tror att bra digitala läromedel kan vara ett sätt att på något sätt åtminstone försöka överbrygga de digitala klyftor som finns i och utanför skolan.

Jag vill att alla elever ska ha tillgång till de allra bästa digitala funktionerna som finns i sitt läromedel.

Här kommer min önskelista / kravspecifikation på hur ett bra matteläromedel ska vara upplagt för att gagna mig och mina elever på bästa sätt.

Grunden är en mattelärobok av papper, upplagd som de flesta läroböcker är med förklaring, lösta exempeluppgifter och övningsuppgifter på olika nivåer. Den stora skillnaden är att det på det första uppslaget finns en länk till bokens digitala material. Det är nämligen så att de flesta elever i dag har en mattebok men att det är bara några få som har ett digitalt läromedel också. Det är dessvärre endast eleverna till de lärare och rektorer som sett digitaliseringens vinster som får tillgång till de bra digitala materialet. Där för tror jag på en lösning som är en vanlig mattebok men med ett tydligt kopplat och mycket bra digitalt material som vars pris är inbakat i bokens. Den eleven som då har en lärare som inte visar på det digitala kan själv eller med hjälp av någon förälder kanske ändå få använda dessa digitala verktyg.

Kravspecifikation/önskelista för den digitala elev”boken”:

  • Den ska ingå ”automatiskt” tillsammans med deras mattebok
  • Den ska vara tillgänglig från alla typer av enheter (telefon, dator, surfplatta)
  • Filmade, inspirerande genomgångar om matematik. Inte bara läraren vid tavlan utan fina filmer som inspirerar som t.ex. UR:s Kalkyl
  • Filmer med lösta exempel-uppgifter, gärna med lärarens hand, penna och papper. (typiska ”Flipped classroom-filmer”) Detta för varje nytt moment i boken.
  • Adaptiv färdighetsträning. Mängdträning som är självrättande och som anpassar nivån efter hur eleven svarat. Detta får gärna vara med inslag av yttre motivation och ”gamifaction”-inslag, allt för att öka antalet repetitioner.
  • Självrättande diagnoser som eleven kan göra när det passar om som sedan ger förslag på övningar, filmade genomgångar och annat för att träna mer på det eleven inte kan.
  • Ett bibliotek med digitala verktyg som ”bråkdelar”, passare, gradskivor, grafräknare mm och annat som eleven kan ha nytta av i studierna
  • En ”online”-bok liknande de som en del av förlagen säljer licenser för. Dvs en avancerad ”pdf-bok” som du kommer åt från vilken enhet som helst och där du kan förstora texten och/eller få den uppläst.
  • Ett roligt mattespel (kommer ni ihåg ”Cheops pyramid”?) som utmanar eleven på alla förmågor och som kan fungera som något eleven kan sitta med på bussen hem eller när det finns lite tid över någon lektion.
  • VR-filmer, 360-graders-foton, 3d-bilder som man kan snurra på
  • Självklart ska allt (filmer, övningar, text) finnas tillgängligt på alla språk.

Kravspecifikation/önskelista för den digitala lärarmaterialet:

Förutom allt det som nämns ovan vill jag se detta i lärarens material

  • Jag vill kunna se vilka elever som sett en viss film och som gjort en viss uppgift.
  • Jag vill kunna dela ut läxor i form av ”se den här filmen och gör den här övningen”, detta ska då ”poppa upp” i elevens del.
  • Jag vill kunna distribuera diagnoser till eleverna och se deras resultat.
  • Analyser över hur mina elever ligger till i allt det som de gjort så jag så tidigt som möjligt vet var jag ska sätta in extra resurser.
  • Inspirerande uppgifter i bildspelsformat som jag kan använda under min genomgång.
  • Bra visualiseringar och simuleringar för att bygga upp förståelsen hos eleverna. Jag tänker NLVM:s . Dessa tycker jag att alla lärare ska ha tillgång till för att visa eleverna med.
  • Massor av ”prov”-uppgifter med bedömda elevlösningar på olika nivåer. Dessa ska kunna sättas ihop på olika sätt för att skapa bra bedömningsunderlag till mina elever. Att konstruera matteprov och omprov tar på tok för mycket tid.
  • VR-filmer, 360-graders-foton, 3d-bilder som man kan snurra på. Alla sätt som gör att jag kan visa upp matematikens skönhet och logik för mina elever

Nu fick ni något att jobba med kära bokförlag, jag återkommer med fler idéer senare.

mattebok-egen

 

 

 

 

200 timmar mer av – ja vadå?

Ett problem som teknikämnet länge brottats med är bristen på ”egna” timmar i timplanen.

I läroplanen (LGR11) är teknik ett eget ämne och NO(biologi, kemi och fysik) finns under en gemensam rubrik som de naturorienterande ämnena.

ämnen

När vi sedan läser i skollagen under timplan så finner vi dock att att teknikämnet ska dela med NO-ämnena. 800 timmar till biologi, fysik, kemi och teknik under hela grundskolan.

timplan

Det är inte svårt att gissa att NO-ämnena i många fall ”snott” åt sig timmar på bekostnad av teknikämnet. Teknikämnet är ett relativt nytt ämne i svenska skolan (obligatoriskt sedan 1980) och många lärare är obehöriga, det finns ingen tradition av att använda läromedel och det finns inget nationellt prov. Alla dessa saker samverkar förmodligen till att vi har en del att jobba med när det gäller teknikämnet. (läs gärna CETIS rapport om teknikämnet.)

Härom veckan presenterade Gustav Fridolin en promemoria om stadieindelad timplan. Han tryckte, under presskonferensen mycket på att just teknik nu fick 200 timmar. Detta förstås som ett led i tanken att programmering ska in i läroplanen och det i framförallt ämnet teknik men också ett större fokus på digitalisering och medföljande risker och chanser. Promemorian kan läsas här. Skolverkets förslag till nationell IT-strategi för skola läses här. I skolverkets förslag som de gjort på uppdrag av regeringen finns förändringar i det centrala innehållet för framförallt teknikämnet.

Men vem ska undervisa!!?

44% av de som lärare som undervisar i teknik är behöriga i ämnet. Av dessa har många gått den utbildningen som jag gick på slutet av 1990-talet och som innehöll 5(!) veckors teknik. Undervisningen var inte så teoretisk, den mesta tiden ägnades åt popnitar, att bocka plåt, sätta s.k. ”jungfruben” i pappkartonger samt att värma och forma plast. Detta gav mig alltså legitimation i ämnet teknik. Nu hade jag sådan tur att jag fick vänta så länge på min legitimation så att jag hann börja läsa 45 hp teknik för 7-9 lärare på KTH innan jag visste detta. Jag hade aldrig i min livligaste fantasi trott att de gamla poängen skulle ge mig behörighet i teknik.  Jag fullföljde KTH-kursen. En mycket bra kurs men trots detta känner jag min inte helt säker på allt som jag förväntas kunna för att undervisa i dagens teknikämne.

Det behövs alltså enorma fortbildningsinsatser för tekniklärare, och hörrni, inga kollegiala samtal där vi byter ”tips och trix” med varandra. Då kommer teknikämnet fortsätta enbart handla om brobyggen av spagetti men mängder av limpistoler. När sedan programmeringen införs kommer vi vara helt i händerna på Lego Mindstorms och andra dyra ”quick-fix”.

Jag hoppas alla inser att den svenska tekniklärarkåren enbart kommer att kunna jobba halvtid kommande år och att lärarutbildningarna på de högskolor och universitet som har tekniklärarutbildning kommer att få dimensionera upp sin utbildningsverksamhet för att ta emot alla dessa halvtidsstuderande lärare.

OM detta funkar, då kan det vara en av de bästa sakerna som skett på länge i svensk skola.

Vi får en nyutbildad men erfaren lärarkår med trygghet och ett kritiskt tänkande skolat i akademin som tar sig an ett av de mest föränderliga skolämnena som dessutom är under stark påverkan av diverse teknikföretag.

Vi kan ge eleverna mycket av den funktionella digitala kompetensen och också en hel del av e-säkerhet så att detta med fördel kan lyftas ifrån andra ämnen i skolan. Då kan de andra lärarna i de andra ämnena få koncentrera sig mer på de delar av digital kompetens som ligger närmre det ämnets karaktär.

Det kan bli hur bra som helst

 

 

 

väva samman analogt och digitalt – fysik år 8 elektricitet

Detta läsår undervisar jag en klass i årskurs åtta i mina ämnen (matte, kemi, fysik, biologi och teknik)

Vi kommer att börja med fysiken och det första avsnittet handlar om elektricitet. Här är ett exempel på hur jag jobbar både analogt och digitalt:

Första lektionen:

analogt: Jag tar med en uppblåst ballong, gnuggar den mot tröjan och visar på statisk elektricitet. (en riktig klassiker)

digitalt: Jag visar med denna simulering vad det är som händer i ballongen och tröjan när jag gnuggar den.


Balloons and Static Electricity

Första laborationen:

analogt: Eleverna kopplar ihop sladdar, batterier och glödlampor. De övar seriekoppling och parallellkoppling.

digitalt: När eleverna fått en uppfattning om vad som händer får de i uppgift att systematisera sin undersökning, skriva en hypotes och sedan testa den i denna simulering:

Circuit Construction Kit (DC Only)
Jag önskar att simuleringar likt dessa fanns i elevernas digitala fysikbok, det skulle göra skolan och digitaliseringen av den samma mer likvärdig.

 

mitt nya sätt att surfa på nätet

Kommer du ihåg hur vi ”surfade på nätet” runt millennieskiftet? Är det någon som gör så numera? Jag gör det iallafall inte, det blir mest att jag går in och läser på sociala medier om jag har lite slötid och läser de tips som jag ser där om bloggar, artiklar och verktyg.

idag skulle jag dock skriva en text om fysikundervisning och insåg då att jag har ett nytt sätt att surfa på. Det började med att jag jag gick in på: http://www.diva-portal.org/som är den portal där akademiska texter publiceras och som jag känner mig rätt bekväm med. Där sökte jag på ”fysik didaktik”. Jag hittade en licentiatavhandling som jag skummade igenom och hittade en referens till en text från Skolverket. Jag gick in på Skolverket och sökte reda på publikationen som inte heller riktigt behandlade det jag var ute efter. I Skolverkets text hittar jag dock en referens till en rapport från Skolinspektionen som var mer av det jag var ute efter.

Det är påfallande ofta jag finner mig själv göra så här, jag hittar ett examensarbete, avhandling eller artikel som i sin tur ger bra tips på vidare läsning i sin referenslista.

Detta är mitt nya sätt att surfa på.

Prova du med 🙂