Varför?

Vi har på min skola ett system där vi kan projicera elevers pulsnivåer på storbild. På så sätt kan elever själv utvärdera om de når målet med lektionen. Ett sådant mål kan vara att i ett pass tabata eller annat högintensivt pass ligga på det intervall som det är tänkt. Vi har såklart läst om de olika pulsnivåerna. Lektionstillfället när de genomför sin högintensiva träning är en chans att visa teoretisk kunskap praktiskt men även en chans för eleven att visa goda rörelsekvaliteter i en bredd av aktiviteter. Därför är det bra att en träningsmetod innehåller rörelser som eleven fått tillfälle att träna på några gånger som jag tagit upp i ett tidigare blogginlägg. Det är samtidigt så att dessa rörelser  går att träna hemma och att man oftast kan öva upp sig till goda rörelsekvaliteter. I anslutning till passet så får eleven  reflektera hur det kändes, eventuella hälsovinster samt om man lyckades nå målet med lektionen. Om eleven inte nådde målet måste ju såklart eleven kunna reflektera över varför de inte gjorde det och därmed även fast de inte nådde målet visa prov på kunskaper. Ett  exempel på en sådan reflektion kan vara att övningarna var för svår rent koordinativt för eleven för att kunna nå upp i pulsnivån och eleven tar upp det faktum att hen skulle ha behövt träna lite mer på dessa rörelser innan passet. Har även testat ett sådant upplägg med badminton för några år sedan. Eleverna hade då också fått reda på att målet med lektionen var att testa på att träna högintensiv träning. Vi hade tränat på badminton i ett antal lektioner och som alla lärare vet så kan det vara en oerhörd spridning på elevers förmåga att utöva diverse racketsporter. Tyvärr så är det nog inte tack vare att de får öva och träna på lektionerna i Idrott och Hälsa som vissa är längre fram i sin utveckling utan på grund av att de är aktiv på sin fritid i den sporten eller liknande sport. Därför hade jag i detta fall ett tillägg i deras uppgift. Detta var att om man märkte att vanligt badminton spel inte fick pulsen att nå den nivå som var tänkt så var man tvungen att hitta på egna regler så att man kunde hålla pulsen uppe. I samma klass kan det vara elever som kan spela en jämn badminton match med clear slag, drop, servar och förflyttningar och således nästan ligga på en maxnivå av pulsen i stora delar av en match. Men om tekniken bara räcker till att spela “camping badminton” kan elever i samma klass ligga i den lågintensiva intervallen. Eleverna som inte nådde de pulsnivåer med vanlig badminton spel lade då till tex att de skulle göra upphopp när bollen var ur spel eller burpees eller springa till bollen osv.

Jag började skriva detta blogginlägg då jag läste en fråga på facebook om varför man ska använda pulsklockor i undervisningen av Idrott och Hälsa. Det är en bra fråga för då tänker man efter varför man gör saker. Jag började grunna och texten ovan är väl ett försök att koppla till kursplan och ämnets syfte. När jag läste syftet så kom jag på ytterliggare en bra sak med pulsklockor och det är att jobba mot sin puls är ett ypperligt sätt individanpassa.

Undervisningen ska utgöras av fysiska aktiviteter utformade så att alla kan delta och utvecklas utifrån egna förutsättningar

 

 

 

 

 

 

 

Lämna en kommentar

  • (will not be published)