HLR

HLRVarje gång man ska gå igenom HLR och även när man ska öva på simning och livräddning i vatten får man höra från elever

Jag gjorde detta i 9:an så kan jag tillgodoräkna mig detta.

Det kommer även elever med en sån där folder som ska visa på att de genomfört och är utbildad i HLR och vill slippa. De missar hela poängen med att öva på något så pass mycket så att när olyckan är framme så kan man handla instinktivt och rädda ett liv. Jag har gått massor med livräddarutbildningar på bl.a. Bosön och GIH men skulle aldrig säga att det där kan jag. Senast jag fick en uppfräschning var i början på denna termin då brandmän kom för att prata med några av våra klasser. De gick igenom “först på plats” som handlar om hur man ska agera om man  är först på plats vid en bilolycka då eleverna börjar närma sig körkortsåldern. Jag kände att det var nya saker jag fick lära mig.Dessutom revideras riktlinjerna vart femte år. Det kan man hålla koll på Svenska rådet för hjärt-lungräddnings hemsida. Den största förändringen i senaste riktlinjerna tycker jag är att man inte skall utföra någon pulskontroll. Den kom 2011 och någon gång 2016 kommer den nya

Sammanfattning av svenska riktlinjer 2011 om HLR till vuxen

Om personen är medvetslös och saknar eller har onormal andning skall du larma, be någon hämta en hjärtstartare och själv starta HLR så fort som möjligt. Pulskontrollen är överflödig eftersom den är svårbedömd och tar onödig tid från HLR. Kontrollera därför endast medvetande och andning innan du startar HLR. Onormal, även kallad agonal andning, förekommer ofta under de första minuterna efter ett hjärtstopp hos många personer. Den beskrivs som en långsam och annorlunda eller ansträngd andning med suckande eller stönande andetag. Onormal andning kan vara ett tidigt tecken på hjärtstopp och innebär att du skall göra HLR. Förekomst av livstecken bedömer du genom medvetande-kontroll och andningskontroll.

Här nedan finns ett litet test samt inlärningstillfälle om just HLR. Man ska titta på filmerna och klicka på rätt svar. Man kan pausa om man inte hinner se frågan. Man behöver titta från en dator, ej telefon och vissa surfplattor. Svarar man rätt leds man vidare i filmen men svarar man fel kommer man till en stoppskylt och skickas tillbaka. När man kommit till slutet ombeds man logga in i ett klassrum på socrative. Välj logga in som elev och knappa in rumsnumret. Svaren ni ger hamnar hos mig som lärare i ett typ av excel document med bra överblick hur alla elever svarat. Har ni inte testat skapat prov på Socrative så gör det. När ni ändå är i farten kan ni testa att i era genomgångar lägga in omröstningar i tex mentimeter. Allt för att öka deltagandet hos eleverna och en möjlighet för läraren att hålla koll på om undervisningen är effektiv.

När jag gjorde denna interaktiva film kände jag inte till, eller så fanns inte edpuzzle. Med edpuzzle kan man skapa lektioner och prov med alla filmer som finns tillgängligt på YOUTUBE, KAANACADEMY, TEDED och andra videotjänster. Man kan även använda den till att elever lämna in sina filmer tex dans. Då samlas elevernas filmer på en sida och man kan ge dem feedback. Det krävs att eleverna lägger upp sina danser på youtube men de kan göras olistade. Ett annat verktyg jag använt mig av finns på google drive. Där har jag skapat videoprov på E nivå exempel på det finner ni här.

Dessa IKT verktyg har jag använt mig av för att tjäna tid och så är det med allt jag gjort inom IKT och idrott. Den tid man lägger ner på att skapa och hitta på tjänar man sedan igen när man sedan använder det som funkat bra.

Simning och nödsituationer

Simning och hantering av nödsituationer på grundskolan i åk 6-9 måste ju vara det lättaste momentet att bedöma?! Varför? Om vi tittar nedan på centralt innehåll och på kunskapskraven så kan det inte bli tydligare vilka  metoder man ska använda och hur man ska bedöma.simning livräddning

Centralt åk 6-9

Olika simsätt i mag- och ryggläge.

Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap, enligt principen för förlängda armen.

Om vi sedan kollar in kunskapskraven ser det ut så här

Kunskapskrav åk 6-9

Åk 6-9 Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge.

Åk 6 Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider.

Åk 9 Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider.

Ur bedömningsstödet kan man läsa.

I kunskapskraven för ämnet idrott och hälsa finns enbart ett kvantitativt mått angivet, nämligen kravet att kunna simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Denna formulering kring simkunnighet ställer i princip inga tekniska krav, mer än att 50 meter ska ske i ryggläge.

Man måste med andra ord inte kunna livrädda i vattnet men man måste kunna hantera en nödsituation vid vatten under olika årstider samt ta sig fram 200m i vatten och 50m måste ske i ryggläge.

Ändå så dyker det med jämna mellanrum upp diskussioner  som delar kåren i olika tolkningar i att bedöma just detta. Senaste exemplet handlade om djupt vatten/ grunt vatten. Är man simkunnig om man kan simma 200m varav 50m i ryggläge på grunt vatten? Svaret för mig är självklart ja. Men det är inte så självklart för annars skulle inte så många argumentera att det måste ske på djupt vatten. Detta är bara en av många diskussioner.En annan vanligt förekommande diskussion är om man får använda sig av hundsim. Vad gäller hundsim har jag ännu inte stött på någon elev som fixar hundsim i 150m. Man orkar helt enkelt inte det och skulle någon göra det hänvisar jag till bedömningstödet ovan. Hur som helst så brukar diskussionerna oftast leda till att ena parten hänvisar till livräddningssällskapets definition eller något annat utanför skolans styrdokument för att stärka sin åsikt. Jag tänker därför dela ett svar Pierre Noord gav i djupt vatten tråden.

SLS styr inte skolan. Inte heller Amnesty eller Rädda Barnen som också är bra organisationer. Vi måste göra som det står i våra styrdokument OAVSETT vad vi tycker personligen. Likvärdigheten i utbildningen är beroende av detta.

I ditt exempel finns inget utrymme för tolkning. Man kan inte tolka det som inte står. Man kan däremot tycka att det borde stå där. Stor skillnad.

Jag ser det så här. I första hand lär vi eleverna simning för att de ska överleva om de trillar i vatten. I andra hand för att de skall få ett rikare liv och kunna använda sig av vattenaktiviteter för rekreation och fritidsintresse. I tredje hand för att de skall kunna använda simaktiviteter som motion. Simning för att kunna livrädda blir en sorts bonuskunskap…… Kan man simma på grunt vatten kan man också på djupt (om man skulle tvingas till det) och troligen försvinner denna rädsla på sikt. Alltså är den viktigaste kunskapen inhämtad. …..Livräddningskravet är VID vatten och alltså är detta kunskapskrav inte tillämpbart iIHOP med simkravet. (det är säkert en anledning till att simkravet ligger för sig i ett eget krav) Troligen ser författarna till styrdokumenten det som viktigare att man kan livrädda från kanten än inte alls. Jag tycker att det borde vara ett krav att man iförd kläder skall kunna transportera en person i livboj minst 25m simmandes med ryggsimsbentag för att få ett E i idrott. Men tyvärr tycker inte alla som mig och fram tills dess får man rätta in sig i ledet och försöka lära eleverna utan att använda  betyget som ett verktyg

För att inte framhäva mitt och Pierres  synsett och att ytterligare komplicera något som i början såg så enkelt ut så tar jag upp en diskussion som har dykt upp från föräldrars håll. Jag har haft föräldrar som hävdat att eftersom det inte står att man ska simma 200m i sträck skulle man  kunna få vila lite då och då vid kanten?  Nej det står inte i sträck men om man tänker någorlunda objektivt på detta så förstår man att det måste vara i sträck. Det skulle annars vara möjligt att dela upp de 200m på en termin och vilken är inte simkunnig då? Skolverket har sagt att det måste finnas utrymme för en lärares professionella bedömning och att de inte kan skriva allt så tydligt. Detta är det som gör det så viktigt med att det är en legitimerad utbildad och professionell lärare som sätter betyg och undervisar. Jag tror vi är ganska många som känner att det borde stå en massa saker i kurs och ämnesplaner men man måste rätta sig efter det som faktiskt står. Djupt vatten står inte. Dessutom skulle jag inte kunna kolla detta då min simhalls bassäng inte är djup. När vi jobbar med simning och hantering av nödsituationer ska man såklart sträva efter att så många som möjligt klarar det man själv tycker ingår och träna på detta. Men när det kommer till bedömning som måste vi hålla oss till skolverkets riktlinjer. Ett annat dilemma är att jag hör elever prata om de fått A i simning. Konstigt då kunskapskravet för simning är ett E kunskapskrav som om man använder matris bör vara tomt på C och A nivå för att underlätta för eleverna. Man kan däremot i det generella rörelsekravet uppnått kunskapskravet

Åk6 Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten. Det är större än ett betyg det är en mänsklig rättighet att kunna simma och en dag kanske rädda sitt egna barn.

Åk9 Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget

Om vi går vidare och tittar på gymnasiets kursplan så står det

Centralt innehåll gymnasiet

Åtgärder vid skador och nödsituationer, till exempel livräddande aktiviteter vid blödning och drunkningstillbud.

Säkerhet i samband med fysiska aktiviteter och friluftsliv.

Kunskapskrav

Det finns tyvärr inte något krav på simkunnighet på gymnasiet och jag har själv i början av min gymnasietid blivit tillrättavisad då jag inte var tydlig vid underkännande av elev. Detta är ett problem då jag träffar på elever på gymnasiet som inte kan simma. Om jag ska bedriva friluftsliv i olika miljöer och elever ska nå kunskapskravet

Eleven visar i utövandet av idrott, motion och friluftsliv hänsyn till sin egen och andras säkerhet och kan efter samråd med handledare vidta åtgärder vid skada eller nödsituation.

Så måste man vara simkunnig vi ska ju faktiskt kanske vara i en skog med sjö eller på is vintertid eller kanske paddla kajak.

Men jag tycker det här är större än något betyg att kunna simma och kanske en dag rädda sitt barn det är en mänsklig rättighet.

Här kommer lite inspiration vad man kan träna på vad gäller nödsituation i vatten.

 

 

Gnistan (pulshöjande aktivitet för förbättrad inlärning)

imageJag har i ett tidigare inlägg nämnt spark och naperville projektet (om ni vill veta mer om det klicka bara på respektive namn) som har en röd tråd och det är hur pulshöjande aktivitet kan påverka inlärningen positivt samt få hjärnan att utvecklas. Jag kommer inte skriva något djupare om detta nu utan hänvisar till tidigare inlägg som finns länkat i början av denna text. Men jag återkommer till detta ämne för att jag idag har jag dragit igång mitt egna pulsprojekt. Kort beskrivit har jag erbjudit en klass två pass pulshöjande aktiviteter i veckan. Dessa pass är på 30 minuter och ligger innan skolan börjar eller i början av dagen. Passen är frivilliga men jag har bombarderat dem med fakta om hur pulshöjande aktivitet optimerar inlärning m.m. för att öka sina chanser till bra betyg i alla ämnen. Jag hade 13 tappra av totalt 28 i klassen som stod redo kl. 8:00 och i filmen nedan får ni se vad vi använde för metod. Det som är mest positivt är att alla låg på ett pulsintervall runt 70-100% i snitt i minst 20 minuter. Jag kommer i fortsättningen inte blogga varje gång vi kört ett pass. Däremot kommer jag att filma och lägga ut på min youtube kanal varje gång vi använder oss av en ny metod. Men kolla nu in filmen och glöm inte att anmäla er till detta evenemang med massa häftiga föreläsningar kring detta ämne. Anmälan

 

Dans

dansAtt bedriva dans och rörelse till musik var när jag gick i skolan inte så populärt.  Det var stämplat som lite töntigt och obevämt hos en del elever.  Trots det var ofta de som inte gillade dans duktiga i övriga rörelseaktiviteter.

Nu när jag undervisar i ämnet Idrott och Hälsa på gymnasiet och vi sysslar med dans och rörelse till musik så ser jag en skillnad. Dagens populärkultur (se bara på vad som visas på tv idag) är fylld med dans vilket har lett till att det ligger en viss social status att kunna dansa. Det har blivit ballt att kunna dansa. Det finns fortfarande ändå en del elever som inte vågar bjuda på sig själv och släppa loss. Jag har några knep att komma åt dessa men först vill jag ta upp en diskussion som skedde i en idrottsläraregrupp på Facebook.

Diskussionen började med det klassiska dilemmat “bra bollelev”. Dessa elever kan ofta prestera mycket bra på de flesta moment i idrottskursen, men visar inte samma höga nivå när det kommer till dans.  Det var en hel del lärare som tyckte det var jobbigt att de inte kunde sätta högsta betyg på dessa elever och tyckte därför synd om dem. Först måste jag klargöra en viss skillnad på grundskolan åk 6-9 och gymnasiet; i båda  fallen skall man använda rörelse och dans till musik som metod för eleverna att nå kunskapskraven. Men i grundskolan är det ett eget kunskapskrav och på gymnasiet är det “bara” med i centralt innehåll (se nedan).

Kunskapskrav för e i åk 6 och åk 9

I rörelser till musik och i danser anpassar eleven till viss del sina rörelser till takt och rytm.

I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven sina rörelser relativt väl till takt, rytm och sammanhang.

Kunskapskraven på gymnasiet så finns inget renodlat om dans men jag brukar bedöma eleverna på följande kunskapskrav när jag har dans

Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan

Ett tag in i diskussionen kom ett väldigt bra svar från Richard Håkansson som jag tänkt dela här:

Under drygt 20 år har undervisningen i dans och rörelse till musik försummats av en majoritet av oss lärare i idrott och hälsa. Det är svårt att undervisa i om man själv som lärare har svårigheter och upplever det som jobbigt. Så vi har hållet det till en försumbar lägstanivå, det visar granskning efter granskning av vårt ämne. Så när nu de nya kursplanerna skrevs fram blev dans och rörelse till musik ett eget kunskapskrav. Nu kan vi inte längre sopa dansen under mattan eller vikta bort den hos bollspelande “A-elever”. Nu är dansen lika viktig för betyget som ALL övrig rörelse tillsammans. Detta ställer krav på oss lärare. Om vi fortsätter arbeta med dans på samma låga nivå som tidigare så kommer detta få de konsekvenser som beskrivs i inlägget. Elever som har A i alla kunskapskrav förutom dans där de har C, E eller i värsta fall F. Dessa elever måste vi hjälpa att klara kunskapskraven med mer undervisning i flera olika former av dans och rörelse till musik. Om vi spelar mer än ett bollspel per termin, varför erbjuder vi då inte mer än en dansform per termin? Så vill vi att fler elever ska få A som betyg i idrott och hälsa är vi nog ganska många lärare som har lite att bita i framöver 

Detta kan ju vara ett sätt att se på idrotten vad gäller alla moment. Finns det några kunskapskrav där en elev har svårt att nå upp till sin “vanliga” nivå så måste vi ju träna mer på det med eleven. När man sedan har dans som moment i kursen idrott och hälsa kan man ju även bedöma eleverna i andra kunskapskrav också, precis som skolverket vill. Ett exempel är att först leda ett par lektioner och visa på olika sätt att röra sig till musik och sedan ge eleverna i uppgift att träna och visa upp en egen dans. Man ger såklart lektionstid till att de skall leda sig själva och öva och de kan få redovisa både en teoretiskt och praktiskt del. Exempel på de kunskapskrav som bedöms i uppgiften kan vara det ovan nämnda eller det som beskrivs här nedan (detta gäller dock endast gymnasiet.)

…i samband med det beskriver eleven översiktligt aktiviteternas och livsstilens betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan.

Eleven kan bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga och kan med viss säkerhet välja områden och metoder för träning, ta ett aktivt ansvar för att genomföra dessa samt med enkla omdömen värdera resultatet.

Om vi då återgår till tipsen för att få alla att röra sig till musik; tips 1 är att använda film som  examinationsmedel. Nedan finns ett exempel på några elever som jag inte sett röra sig till musik på lektionstillfällena  och när det kom till deras egna  koreografi övade de i omklädningsrummet. Jag var hela tiden orolig och påpekade för dem att jag behöver se hur de kan anpassa sina rörelser till musik. Nedan är deras dans som de övade på och spelade in i omklädningsrummet (Obs! Jag har bytt musiken pga upphovsrätt. Originallåten är Ushers “Dj´s got us fallin in love”).

Efter att jag fick in den här examinationen kunde jag konstatera att både eleverna och jag tycker att det är bra med videoinlämning.

Jag brukar börja med en väldigt lättsam första lektion i momentet “Dans och rörelse till musik” med en känna-musiken-övning, danskull, gå i takt, hoppa hopprep i takt och hitta 1:an. Lektion 2 brukar jag lära dem en line dance eller square dance. Lektion 3 brukar vi köra “Fyra-hörn street dance” där eleverna är uppdelade i fyra grupper som lär sig varsin dela av dansen som sedan sätts ihop (med tro det eller  Ushers koreografi som vi fick lära oss på GIH av Carolina). Denna brukar uppskattas av eleverna, fast den nu har några år på nacken. På lektion 4 använder jag ett Xbox och Kinect och då dansar vi till Lady Gaga, Kylie Minough och Snoop Dogg och det är full fart hela lektionen. Den lektionen är tips nr 2, för när elever dansar till Kinect måste de hela tiden koncentrerat följa vad den animerade figuren gör och vad som kommer sedan. Detta gör att alla har så mycket fokus på skärmen  att många verkar känna sig mer avslappnade i sin dans.

Vi brukar ha helt släckt i lokalen och det brukar vara 30 elever som dansar, men nu  när ville jag filma det klipp ni ser ovan var det endast dessa som ställde upp. När man spelar är det en elev längst fram som får poäng och alla de andra bara dansar. Det brukar i vissa klasser vara slagsmål om vem som ska stå längst fram och i andra klasser får man som lärare dansa mycket själv. Fördelarna med detta är att man får hjälp till att köra lite häftigare koreografier samt dansa till nya låtar hela tiden. När jag gick på GIH skämtade vi om att vi gick på Gymnastik- och danshögskolan då vi tyckte att vi blev examinerade i dans både fram och baklänges. det var många moment som innehöll dans och som testades rigoröst.  Vi var också många som upplevde att de andra praktiska examinationerna var mer godtyckligt testade än dansen, med undantag för gymnastiken, vilket gjorde oss förvånade. Jag förstår det bättre nu.

Doktoranden Bèatrice Gibbs på GIH har genomfört  en studie om andra fördelar som tv-spel kan ha på dansundervisningen läs här.

 

 

 

Styrketräning

Har precis avslutat en period av styrketräning i kursen Idrott och hälsa 1.

Styrketräning är en viktig del av ett livslångt hälsoarbete och dess hälsoeffekter är välkända. Därför ett måste att gå igenom grundligt i kursen Idrott och hälsa.

Hälsoeffekter

(Tips på att få bra källor när man googlar är att söka på googles scholar funktion)

Men många anser det inte lämpligt innan viss ålder detta tror jag är en myt om man lär ut rätt teknik.

Abstract styrka och ungdom

Jag kommer ihåg hur Michail Tonkonogi  under sina föreläsningar på GIH nästan hånfullt pratade om hur man i Sverige inte tillät unga träna styrka

(Michail Tonkonogi är professor i medicinsk vetenskap och är en av landets främsta experter och forskare inom området fysisk träning och hälsa. Han är rådgivare åt flera idrottsförbund, elitidrottare och tränare.)

Perioden började med att jag gick igenom en teoridel sedan hade vi praktiska lektioner hur man kan träna styrka på olika sett och sedan fick eleverna  planera egen träning med eget syfte och mål.

Eleverna bedöms både på lektionstid och i slutet då de lämnar in en film med både praktisk och teoretiskexamination med blandannat teknik i benböj, ergonomiska aspekter och hälsoeffekter osv.

Har använt videoexamination i några år och tycker det är ett utmärkt hjälpmedel i ämnet.

Mina elever använder sina mobiler eller kameran i deras datorer.

Här nedan ser ni vad jag gick igenom på lektionerna samt kunskapskrav som momentet behandlade.

Sista filmen är lite exempel på vad deras video ska innehålla med några elevexempel, hela uppgiften får de på ett word dokument.

 

KUNSKAPSKRAV

Kroppsvikt

Med vikt

Benböj marklyft rodd

Instruktioner vad videon skall innehålla

När eleverna redigerar sina filmer har de använts sig av moviemaker tidigare men något strul har gjort att movie maker funkat dåligt ett tag.
Därför har vi övergått att använda powerpoint som film redigerare. Funkar utmärkt i office 2013.
Finns även mer avancerade videohjälpmedel för rörelseanalys.
Jag har lekt lite med coach´s eye nedan finns exempel vad man kan göra med den appen.

Vi använder oss av videoexamination även i dans, gymnastik och lågintensiva träningsmetoder.
Till våren innan konditionsblocket kommer jag nytt för i år analysera löpsteg med hjälp av video och då använda mobiler för de är utrustad med slowmotion funktion som funkar mycket bra.

Vad gäller gymnastik och grundmotorik och allmänt kunna träna på ett säkert sett är det oftast väldigt utmanande för de allra flesta på gymnasiet vare sig de är aktiva i förening eller ej så varför då krångla till det för elever med att alltid använda….. Ja ni som läst tidigare inlägg vet vad jag menar vid det här laget!?

Kloning och spark


När jag går igenom metoder för konditionsträning tar jag upp några vanliga gruppträningspass som finns på de olika gym kedjorna.

Vi går igenom hur de påverkar konditionen, hälsan och den kroppsliga förmågan.

För att få en så effektiv lektion som möjligt (högpuls) så ber jag eleverna titta på passet innan de ska utföra den rent praktiskt.

På lektionen går jag igenom tekniken innan uppvärmningen och sedan är det fullt ös.

Då jag har gjort lektionen på video och har tillgång till en projektor så kör jag igång passet och Daniel nr 2 håller i lektionen på skärmen. Jag (Daniel nr 1) är således fri att instruera eleverna en i taget eller själv visa hur det ska gå till eller peppa. Nedan hittar ni två olika pass som jag gjort videos till.

Den första lektionen är boxercise rond 1 och rond 2 har även en rond 3 på gång men den är inte riktigt klar. Den andra är tabata som jag tidigare visat i ett annat blogginlägg

Varför är det då viktigt att lära ut dessa metoder till eleverna? Jo det är ju så om man bortser från löpning och friluftsaktiviteter det mestadels denna typ av träning de kommer att använda som metoder för att träna sin kondition i sitt vuxna liv.

Varför det är viktigt med konditionsträning och vilken effekt den har på långsikt på hälsan vet de flesta och sammanfattas bra av Anders Hansen och Carl Johan Sundberg i deras bok Hälsa på recept

TÄNK DIG ATT du har en tablett framför dig. Det är den mest avancerade medicin som världen skådat. Med ett och samma piller kan du drastiskt minska risken för en lång rad allvarliga sjukdomar. Hjärt-kärlsjukdom, diabetes, stroke, depression och flera olika former av cancer är bara några av dessa. Men det slutar inte där. Du kommer att må bättre, få mer energi, sova bättre och bli mer koncentrerad. Ditt immunförsvar kommer att fungera bättre. Dessutom kommer du att leva längre. Flera år längre. Du kommer att bli yngre i biologisk mening. Ditt hjärta kommer att stärkas

Men det nyare forskning visar och Dr John Arden skriver i sin bok The brain bible:

är att motion har visat sig öka livslängden av hjärnan. Vuxna måste motionera för att utvecklas i sina senare år. Under aerob träning frigörs ett ämne som ibland kallas Miracle-Gro men tekniskt kallas brain-derived neurotrophic factor. Det är en slags tonic för hjärnan som främjar neuroplasticity och neurogenes (födelse av nya nervceller).

 

Dr John J Ratey skriver i sin bok spark att när eleverna i Titusville eller i Naperville går ut och springer en engelsk mil gör de sig mer mottagliga för inlärning i

andra klasser:

deras sinnen är förhöjd; deras fokus och humör förbättras; de är mindre nervös och

spänd, och de känner sig mer motiverade och stärkta. Detsamma gäller för vuxna, i livets klassrum.

Vad som ger oss möjlighet att lära in nytt material är där revolutionerande ny vetenskap tagit fasta på

att fysisk aktivitet påverkar hjärnan på cellnivå, förbättrar hjärnans potential att logga in och bearbeta ny information.

Lägg till det vi redan vet om kondition och psykisk hälsa dvs. att det frigörs endorfiner som brukar kallas lyckohormonet men även att neorotransmittorerna serotonin, norepinefrin, metylfenidat och dopamin (som de flesta av de läkemedel vi använder oss av innehåller för att förbättra den psykiska hälsan har som mål öka eller minska) hamnar i bra balans av aktivitet och med läkemedel så påverkas bara det ena eller andra och man vet aldrig vad resultatet blir då det uppstår en domino effekt av medicinerna som kan ta olika vägar i olika hjärnor.

Men varför tar jag då upp allt detta? Jo därför det är ganska bra ammunition till att försöka övertala rektorer till att införa (inte mera idrott i skolan) mer pulshöjande/fysiska aktiviteter och nu med mer argument  med tanke på hur detta kan påverka inlärningen.

Här får ni dessutom lite statistik från en skola i Usa det s.k naperville projektet (tack Martin Lossman) och även en anmälningslänk att gå och lyssna på Paul Zientarski och David Slatkey, två lärare som ligger bakom den stora succén med ”Napervilleprojektet”. För ett tiotal år sedan startades projektet fysisk aktivitet/pulsträning för att höja kunskapsnivån i övriga skolämnen. Resultaten i de ämnen som kopplades till pulsträningen ökade med 40%!

Det de gjorde var att utöver vanliga idrotten lade till pulshöjande aktivitet innan skolan började och den skulle vara av den karaktär att eleverna låg på ca 70-80% av maxpulsen i ca 20 minuter då är det ju perfekt att ha några sådana lektioner som ovan på video som eleverna lätt kan följa.

 

 

 

Sluta använda sporter…


..och föreningsidrotter för att nå målen i Idrott och hälsa.

(minska i alla fall användandet)

Nu fick jag er uppmärksamhet? Återigen vill jag påpeka att jag älskar idrott och sport. Men är det verkligen nödvändigt att använda sig av dessa idrotter och sporter som metod för att nå målen i idrott och hälsa. Jag är tveksam. Låt mig få utveckla mina tankar innan ni skäller på mig samt förtydliga vad jag menar med idrotter och sporter.

 

Argument 1: Jag skulle älska att ta hand om t.ex. min kondition genom att spela fotboll nu i mogen ålder. Men tyvärr funkar det inte vare sig med livets pussel eller fysiologiskt. Det är ganska svårt att 3 ggr i veckan stämma träff med 14-22 likasinnade för en vänlig match fotboll. Jag har försökt spela lite matcher i division 5 men där känner jag att min snabbhet inte räcker till samt att skaderisken är stor. Därför får jag som många andra välja andra metoder för underhålla min kondition som alla vet är en färskvara. Då blir min fråga hur många tar hand om sin kondition i vuxen ålder genom att spela fotboll, innebandy och basket?

387189_112356945548402_151415254_n

 

Argument 2: De blir ett större glapp mellan de som brukar kalla sig själva som ”inte sportiga” och ”sportiga”. De sportiga tar för stor plats och kör över de ”osportiga”.

 

Lake (2001) har i en studie i England undersökt ungdomars inställning till sport, idrottsundervisning och träning. Undersökningen fokuserade på̊ elever i åldrarna 16-18 år. Lake konstaterar att moment som inkluderar tävling och/eller lagidrott är en starkt motiverande faktor för ungdomar som redan har ett idrottsintresse och är aktiva idrottsutövare i liknande sporter själva. De beskriver tävlingsmomenten och lagandan som de drivande anledningarna till deras intresse och motivation. Samma faktorer fungerar som starka incitament till att inte delta alls för elever som inte är aktiva lag- och/eller tävlingsportutövare. Dessa elever upplevde istället att lagsport och tävlingsmoment enbart bekräftade för dem att de inte var bra nog, och att lagandan exkluderade dem. Det förefaller vara ett moment 22 för idrottsläraren, hur denne än gör kommer det finnas grupper i klassen som kommer tycka sämre om idrottsundervisningen på̊ grund av detta.

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/31553/1/gupea_2077_31553_1.pdf

 

Nu tänker ni att de är upp till lärarna att stävja men tyvärr lyckas vi inte allt som oftast med detta, annars skulle det inte finnas så många minnen av idrott och hälsa som det nedanför

Mig och alla andra som spenderat sina 12 grundskole- och gymnasieår med att helhjärtat hata skolgympan. Vi som varken fick extra energi eller ökad koncentrationsförmåga utan snarare ångest inför att bli vald sist i fotbollslaget eller att behöva ta skydd när de tuffa killarna sköt sitt hårdaste i spökboll. Vi som försökte vårt allra bästa men ändå inte fick mer än godkänt (och därmed ett lägre snittbetyg). Vi som hellre skulle dött än haft ännu mer gympa i skolan.

Jag hade tänkt ta fajten om skolgympan men så hamnade jag igår kväll i en intressant twitterdiskussion med en idrottslärare på gymnasienivå. Hon hävdade att tiderna har förändrats. Att läroplanen anpassats för att minska andelen bollsport och för att låta alla elever ta plats och hitta sin motionsform för framtiden. Jag vet inte om det stämmer eftersom jag (tack och lov) för länge sedan passerat skolidrottsåldern, men jag hoppas.

http://vagentillcannes.dagensmedia.se/2015/05/04/1000-timmar-skolidrott-nej-tack/

Jag kontaktade personen som skrivit detta och tyvärr så hade idrottsläraren fel. Det fanns ingen ny läroplan hen hade en läroplan från 94 och senare och borde alltså redan märkt av denna skillnad. Texten är tagen från ett debattinlägg mot #1000 timmar mer idrott i grundskolan, och där tycker jag hela debatten är fel. Det är inte kunskapsämnet idrott och hälsa som behöver mer klocktimmar utan barnen/ungdomarna som behöver få mer fysisk aktivitet/pulshöjande aktivitet för att pga inaktivitet inte nå så låga konditionstal att det medför större risk för folksjukdomar (se tidigare blogginlägg). Kunskapsämnet och hälsoämnet idrott och hälsa har på de allra flesta grundskolor minst 2st 60 minuters lektioner i veckan vilket på 9 år bör räcka för att nå de kunskapsmålen som finns om man jobbar efter kursplanen. Tycker även det vore bra om det i gymnasiet antigen blev obligatoriskt med idrott och hälsa 2 och/eller att man även där la till pulshöjande aktiviteter. Jag tycker man slarvigt uttrycker sig om mer idrott i skolan istället för att påpeka att det är mer pulshöjande aktiviteter som behövs. Här kommer ett tips om en föreläsning jag tror är intressant och som tar upp just detta och även den positiva effekt den har på inlärning.

http://www.teamkoncept.se/

Jag återgår till personen som var emot #1000 och många andra likasinnade, de beskriver en kamp att efter skolan försöka hitta tillbaka till någon form av rörelseglädje. Detta hittar de allra flesta så småningom i det de förklarar som ett jobbigt motiverande “friskis” pass där man själv utifrån sina egna kropp presterar och har roligt i en pulshöjande aktivitet, inte i en sport eller idrott.

Jag påstår inte att föreningsidrottens värderingar eller pedagogiska upplägg är fel för det forumet, men att tro att man kan nå ämnet idrott och hälsas mål med ett upplägg som i stor utsträckning efterliknar föreningsidrottens verksamhet är att göra det väldigt enkelt för sig, enlig mig. Flera studier visar att bollspel är det moment som dominerar undervisningen i ämnet. Men varför är det så? Vilka av läroplanens mål vill man nå genom bollspel eller andra ”tävlingsinriktade” inslag i undervisningen? Är det så att lärare i idrott och hälsa, i enlighet med läroplanen, gör medvetna val av arbetsmetoder med genomtänkta mål i samtliga undervisningsmoment?
Och om vi inte gör det… begår vi då inte tjänstefel?

Citatet är taget ur rapporten “Måste man spela basket” och är en praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa. Jag kom i kontakt med den då jag började undervisa på gymnasiet 2010 och är skriven av min dåvarande rektor Jens Grönlund. Han skickade även mig på besök till den skola han jobbade på när han skrev rapporten och det har format mig mycket i min yrkesroll och det är jag tacksam för. Rapporten i sin helhet finner ni här. Jag rekommenderar en genomläsning än fast det är lpo94.

Jag tycker att det är mer åt gruppträningshållet, styrketräningsmetoder, konditionsmetoder, hinderbanor, gymnastik och danser mm. vi behöver styra undervisningen åt samt att lärarutbildningen mer fokuserade på detta när de utbildar blivande lärare så att de kan vara proffs på träning och skapa roliga lektioner och agera som motvikt till den allt för utseendefixerade fitness- och pt-världen. Här kommer ett exempel på en minst sagt pulshöjande lektion.

 

 

 

Argument 3: Jag skulle häromdagen värma upp inför ett styrkepass med hopprep. Då jag var i en ganska liten lokal tyckte jag det vore ett lekfullt och effektivt sätt att värma upp på. Men med samtliga fem klasser fick vi avbryta och lägga ifrån oss hopprepen då det blev för svårt för ganska många, inte alla men tillräckligt många för byta strategi. Övningen blev av för komplex karaktär och därför ett hinder att få upp pulsen så att uppvärmning blev effektiv. Jag började förra året ge eleverna i uppgift att träna och filma in kullerbytta, handstående, handstående nedrullning, flåkatt osv. och märkte att detta var väldigt svårt för de allra flesta.

 


Till och med de motoriska grunderna är det många som får kämpa med även på gymnasienivå. Varför då slänga in en boll och göra det ännu mer komplicerat. Man börjar inte räkna ekvationer innan man kan de fyra räknesätten

http://www.gymnastik.se/ImageVaultFiles/id_14050/cf_418/Rollups_tryck_webb.PDF

Detta kanske beror på att de inte tränat tillräckligt på detta i grundskolan. Jag märker dock en skillnad på eleverna beroende vilken kommun de kommer ifrån. Som tur är det ganska många från den egna kommunen som verkar fått en bra grund. Utöver denna brist på förkunskaper får jag allt för många elever som under 9 års idrottsundervisningen aldrig hört orden ergonomi, rörelseapparaten  och puls till gymnasiet. Med tanke på kunskapskraven för åk 9 har jag svårt se att man hinner med att slänga bort lektioner på att lära sig regler i boboll.

 Hur blir det med alla duktiga fotbollsspelare och idrottare då? Blir de inte understimulerad? Tvärtom de verkar vara så specialiserad idag så många av dem får också kämpa med detta, och jag tror om det övar och blir bättre på grunderna kommer även det påverka deras idrottsprestationer positivt. Vi kan ta Real Madrid som exempel och spelare som Ronaldo och Sergio Ramos. Jag tvivlar på att dessa herrar har problem med att slå en kullerbytta eller stödja sin kropp i ett hand stående.

 

 

 

 

Avslutningsvis måste jag erkänna att visst utövar vi idrotter på mina idrottslektioner. Men aldrig fotboll för fotbollens skull utan som metod att träna kondition. Detta tryckte även Jens Grönlund (min tidigare rektor) på, skillnaden mellan mål och metod, men om man frågar några elever  vad de skulle lära sig på dagens idh säger de allt för ofta namnet på den idrott de höll på med (alltså metoden ).

I slutet av åk 1 har mina elever en uppgift att lägga upp träning. Väljer man då kondition och kan spela fotboll och använda det som en metod att träna konditionen dvs hålla pulsen i ett intervall då konditionen förbättras så kan man göra det med likasinnade. De som inte kan det erbjuds gruppträning av någon form eller konditionsapparater på gym eller att gå ut i naturen, slå på funbeat och slå sina tidigare tider.

Metoden får aldrig bli viktigare än målet/syftet/kunskapen och jag tror det blir så om man använder sig av för mycket föreningsidrott metoder.

Metoderna skall vara relevanta för elevens livslånga hälsoarbete samt appellera till alla elever. De som gillar sporter och idrotter gillar oftast att träna i allmänhet.

 

Skillnaden i kunskapskraven på grundskolan och gymnasiet gör att man kan skära ner på idrotter och sporter på gymnasiet i en större utsträckning.

GR:Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten

GY:Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan

 

Idrott och hälsa:Felaktiga uppfattningar,kondition och folkhälsa

– Vad ger level 10 shuttle 9 på beep-testet för betyg? Den frågan får jag allt som oftast efter det att jag förklarat att vi ska genomföra ett beep-test och varför. Jag har ju precis stått och förklarat för dem att jag inte kan sätta betyg på saker som hur snabbt de springer eller högt de hoppar. Ändå kommer frågan som ett brev på posten. Hur kan de tolkat mig och deras tidigare lärare så fel? För inte kan det vara lärarna som har gjort fel tidigare? Fel i det att lärarna har bedömt hur snabbt de springer hur högt de hoppar och på så vis cementerat en uppfattning om ämnet som är felaktig och svår att sudda bort. Fel i att man uteslutande sysslat med idrott och glömt bort hälsa aspekten. Fel i det att fokus ligger på bollsporter. Hur kan fokus ligga där? Hur många tar hand om sin hälsa efter sin skolgång medhjälp av fotboll? Missförstå mig inte, jag älskar bollsporter och synnerhet fotboll, men med tanke på uppdraget man har som idrottslärare är det svårt för mig att motivera allt för mycket plats i undervisning åt detta.

Tyvärr så visar skolinspektionens rapport 2010  och rapport 2012 precis att det är det som sker i undervisningen runt om i landet. Det hjälper inte heller att föräldrar har sin uppfattning om hur ämnet var på deras tid.

Den praktiska bedömningen idrott och hälsa ska bedöma kvaliteter i rörelsen, man kan ha väldigt dåliga rörelsekvaliteter och springa fort, men allt som oftast hänger det så klart ihop. Därför kan man inte som lärare presentera ett beep-test som verktyg för bedömning.

Ett beep-test ska användas innan en träningsperiod där eleven ska få veta vilken nivå hen ligger på samt för att väcka frågor kring hälsa. Eleven får ett “före värde” att sedan lägga upp sin träning med “rätt” metoder för att förbättra
Jag hittade en diskussion på nätet mellan föräldrar elever och lärare om just detta ämne.
Där skrev en kollega på ett väldigt bra sett och jag har nedanför citerat honom

“Jag arbetar som idrottslärare och använder både beep och coopers test. Det som är viktigt när sådana här moment görs är förhållningssättet. Det är INTE ett betygsverktyg (läs läroplanen) och det är lärarens skyldighet att lägga upp undervisningen så att eleven får en positiv upplevelse. Att göra dessa praktiska tester kan vara bra för förståelsen kring kondition och hur man kan mäta kondition, diskussioner kring hälsa och den egna livstilens påverkan på ens fysiska förmåga (som kan förändras många gånger i livet). Testerna är inte en tävling och man kan inte misslyckas utan det du får är ett resultat efter den vardag du lever i och alla är inte intresserade av att träna 4-5ggr/vecka och det behöver man inte. Däremot kan en för låg fysisk status göra att du inte orkar arbeta, studera på den nivå som arbetet kräver och du hamnar i ohälsa! Målet är alltså att göra eleven medveten och kunnig att ta ansvar för sin livsstil, inte att testa vilket betyg eleven ska ha! För mig är det främmande hur en lärare kan betygsätta någon utifrån ett konditionstest. Får du körkort om du kör tillräckligt fort också?”

http://www.konditionstraning.se/beep-test/

Dessutom kan man ju tänka på att elever får välja vilka de ska springa med och inte ha folk sittandes på läktaren. Dessa saker är självklarheter för utbildade idrottslärare, men som man oftast få förklara för upprörda föräldrar och elever. Det finns ett otal verktyg som analyserar hur snabbt man springer en sträcka och omvandlar detta till ett konditionstal. Konditionstalet kan man sedan t.ex. tolka till en fysisk ålder men framförallt används det i olika studier vid folkhälsorelaterade problem och hur de ökar dramatiskt om man kommer under ett visst mått. Konditionstalet är ett mått på hur mycket syre kroppen kan transportera per kg och minut.

Låt oss utgå från den definition av begreppet kondition som återfinns i Wikipedia:

Med kondition brukar man mena kroppens förmåga att utföra ett långvarigt, submaximalt arbete. Det kallas även aerob uthållighet eller syreupptagningsförmåga eftersom konditionen är ett mått på hur väl man kan tillgodogöra sig det syre man andas in. Syreupptagningsförmåga, mäts vanligtvis i enheten ml / (kg×min ), det vill säga den maximala volymen syre i milliliter som kan tillföras varje kilogram kroppsvävnad per minut. Bland män är medelvärdet 45 ml/(kg×min), bland vältränade idrottsmän inom uthållighetsidrott är värden uppemot 85-90 inte sällsynta. Gunde Svan sägs ha mätt 91 ml/kg/min och Charlotte Kalla 74 ml/kg/min[1]. Kondition är en viktig indikator på hur väl hjärta och kärl fungerar. Den maximala syreupptagningsförmågan per kilo kroppsvikt är normalt högst hos uthållighetsidrottare inom löpning, cykel och längdskidåkning då dessa idrotter kräver hårt arbete under längre tidsintervaller. De högsta absoluta värdena ses ofta hos betydligt tyngre uthållighetsidrottare till exempel inom rodd.”

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kondition

Det finns ett gränsvärde där det sker någonting med risker för diverse folksjukdomar som t.ex. högt blodtryck, detta värde är 30-35 ml/kg/min. Se detta klipp med Beng Saltin 8,25 in i klippet tar han upp detta gränsvärde men se gärna hela klippet. Det är lite torrt men intressant. Han tar bland annat upp hur konditionstalet blivit sämre och sämre bland våra ungdomar

 

“De epidemiologiska resultaten som vuxit fram under de senaste 50 åren visar på  en alltmer dominerande roll för fysisk inaktivitet som riskfaktor för tidig sjukdom och död. Fysisk inaktivitet är väsentligt farligare än övervikt och ärr också i många länder redan minst lika stor eller större riskfaktor än rökning. Detta gäller inte bara för typ II diabetes utan också för hjärt-kärl sjukdomar”

http://journals.co-action.net/index.php/fnr/article/download/1438/1306

Bengt Saltin och Bente K. Pedersen Copenhagen Muscle Research Centre, Rigshospitalet och köpenhamns Universitet, Kö.penhamn, Denmark

 

En annan vanligt förekommande händelse på idrotten är “Lappar”. Det värsta jag vet är lappar; skrivna av föräldrar, bröder, systrar och värst av allt läkare. Hen ska avstå all fysisk aktivitet på idrotten i två månader då hen har brutit armen. Detta visar på läkares och gemene mans felaktiga bild av ämnet idrott och hälsa, de verkar tro att man fortfarande bara sparkar boll och dylikt fortfarande och så är ju även fallet tyvärr enligt rapporten ovan. När en elev får en skada måste man göra en anpassning av idrotten, inte stå över helt. Att stå över helt innebär att det blir svårt att erhålla ett godkänt betyg i idrott och hälsa då det är lättare om finns en praktisk tillämpning av det teoretiska man lär sig och tvärtom.

Vill avsluta med en liten fånig grej. När jag träffar på kollegor, elever eller föräldrar som börjar prata om “gympan” brukar jag direkt avbryta för att poängtera att det heter idrott och hälsa. Detta gör jag för förtydliga att det inte är ”friskis och svettis-aktiviteter-gympa” vi håller på med, det är inte heller någon helt ny kursplan vi följer, utan vi har haft en ganska så lik kursplan i idrott och hälsa sedan 94, som mer handlar om ett kunskapsämne med hälsa som utgångspunkt.

Hur kan man ge varje elev verktyg att ta hand om sin hälsa resten av sitt liv? Det kommer behövas då vi lever allt längre vilket innebär att vi får längre tid på oss att dra på oss livsstilssjukdomar och i slutändan kosta samhället mycket pengar.

Nu åter står att se vad mina elever får för konditionstal.

 

Turf

Väsby Nya Gymnasium har haft en it satsning sedan starten 2010 som bland annat innebär att eleverna får en dator och tillgång till skolportalen.

Jag har aldrig använt mig av en kursbok i kursen Idrott och hälsa 1 utan har samlat på mig stoff under åren och är således väldigt beroende av datorn och skolportalen.

Alla som jobbat på en skola där det finns en 1 till 1 satsning vet att det är mycket admin som måste på plats innan de nya 1:orna kan börja använda datorerna. De ska få datorn och sedan måste de fått ett inlogg som funkar. Med det i åtanke har jag lärt mig att anpassa mig efter detta och tagit hjälp av telefonerna innan alla fått sin dator.

Denna vecka har vi använt mobilerna för att på ett lekfullt sett närma oss orientering.

(Är det inte märkligt att man inte behöver kunna orientera på gymnasiet för att erhålla ett E när det är ett krav i åk 9? Detsamma gäller simkunnighet?!)

Jag har bett mina elever ladda ner appen turf Klicka här för info.

Första gången jag testade med en klass körde vi loss bara på befintliga banor men i år tog jag kontakt med killarna som skapat appen och de gav mig ett inlogg för att kunna skapa egna zoner och således bara ha mina elever i highscore listan. (Se nedan hur det ser ut i telefonen)

De skickade även en guide hur man ska tänka och göra när man bygger sin egna bana

Lektionen finns i sin helhet här