Kondition,hälsa och inlärning

Vi har precis avslutat en konditionsperiod med att springa 2km på tid samt genomfört ett beepttest. Jag kommer presentera lite resultat kring detta i ett framtida blogginlägg. Sedan mitt senaste inlägg har jag dessutom haft en kortare genomgång om vikten av rörelse och brainbreaks för att elever skall nå sin fulla potential i skolan för mina kolleger som har andra ämnen och kurser än idrott och hälsa. Tänkte presentera lite av den genomgången här. Dessa är tagna från de föreläsningar jag lyssnade på konferensen Pulsträning och inlärning och är fria ta och dela. Här är även länk till alla föreläsningar som finns på UR. Jag har inte tänkt att snöa in på varför det är så bra för inlärningen och hjärnans hälsa att röra på sig mer allmänt och även under och i direkt anslutning till inlärningstillfället, det gör proffsen bättre. Men här är bara några effekter som redan har fastställts.

 

 

Teach meet(1).pptx Teach meet(1).pptx

 

Teach meet(1).pptx (2)

Detta är bara ett liten del av den arsenal ni kan använda för att övertyga skolledare och kollegor att ALLA på skolan äger problemet med inaktivitet och att det leder till försämrat resultat i skolan.

Om ni ännu inte har införskaffat boken Hälsa på recept så gör det för att ytterligare stärka era argument för mer rörelse i skolan utöver det i undervisningen av kunskapsämnet Idrott och Hälsa

Ta pulsen med Super Mario

När jag började jobba på Väsby Nya Gymnasium 2010 föreslog min rektor att jag skulle besöka den skolan han hade jobbat som Idrottslärare senast på. Han visste att det jobbade en väldigt duktig lärare i Idrott och Hälsa kvar från den tiden han jobbade där. De hade jobbat fram ett bra och genomarbetat sätt med den gamla kursplanen (94). Det hjälpte mig oerhört då det fortfarande var 94års kursplan som gällde och många av de frågor jag hade trots 4 1/5 års utbildning på GIH fick jag lite mer koll på efter det besöket. Jag fick ta del av lektionsplaneringar och diskutera kursplanen utifrån det jag fick se. De berättade om olika lektionsupplägg. Ett fastnade speciellt nämligen en hinderbana som kallades Super Mario. Jag fick inte veta så mycket hur de hade utformat lektionen bara att de körde den. Jag åkte hem till min skola och hittade på en egen variant.

 

supermario

I förra blogginlägget gick jag igenom lite regler för lekar jag hittat på med inspiration från tv-spelens värld. Jag sparade det bästa till ett eget inlägg. Super Mario lektionen har jag i anslutning till att vi har en konditionsperiod. Jag har gått igenom det teoretiska och brukar efter det hålla i 4-6 lektioner som anknyter till kondition. Super Mario är en av de lektionerna

Regler Supermario

Man är två och två (player1,player2 eller Mario,Luigi, Toad,Princessan). Player1 börjar med level1. Det finns 3 olika levlar varje med unik musik som finns på Youtube. Level 1, 2 och 3 är ca 4min och det gäller att samla poäng. Man får 100p för varje varv och 10p per varje pulsslag. Jag har haft tur då jag har fått köpa in pulsband till undervisningen i Idrott och Hälsa. Dessa pulsband kan jag synka med en Ipad och får då elevernas puls i realtid.

Puls i realtid

Man kan lugnt säga att lektionen lyckades lura elever till att ta ut sig med tanke på deras puls.

Jag kan också se efter avslutad aktivitet vad de har haft för puls i snitt och det är denna puls de får poängen för. Tidigare innan pulsbanden köptes tog vi pulsen vid avslutad level på den gamla vanliga viset att räkna sin egna puls. Det finns ytterligare ett sätt att ta poäng på och det är genom att använda bonusarean (tänk hoppa upp i grönt avloppsrör) detta gör de genom att springa upp på läktaren och scanna en qr kod. Det finns tre olika koder. Två som leder till en pluspoäng man kan räkna i sin redan tagna poäng och en som leder till minuspoäng. Vad gäller banan så är det ju bara att bygga en hinderbana som man tycker passar för målgruppen. På Väsby Nya Gymnasium har vi jättefina lokaler och teknik men jag tror vi har rätt så ordinärt material att fylla banan med så man får ta det man har. Eleverna tycker det är roligt att springa och ta poäng och klara leveln oavsett (kolla vad de ligger på för puls). För att klara Level 1 skall man ta 1800p för Level 2 2000p och på Level 3 gäller att ta så mycket poäng man hinner. I början när jag hade denna lektion blev jag frustrerad över att det tog så lång tid för eleverna att räkna ut poängen. De går ju trots allt på gymnasiet och det är ju bara frågan om addition och multiplikation. Varför det var svårt för eleverna att räkna ut dessa simpla uträkningarna tror jag beror på elevers förväntningar på ämnet och om detta har jag skrivit om i tidigare inlägg. Vad menar jag med förväntningar? Jo det faktum att många elever kommer till undervisningen i Idrott och Hälsa med inställningen att det bara räcker med att hoppa och springa  och det är väl bra nog. Tyvärr är det ju så att de skall lära sig saker också och då inte bara det praktiska. Jag tröttnade på detta och programmerade ett Excel ark så att när eleverna fyller i så räknar Excel arket ut om det gått vidare eller ej.

Excel ark

supermario protokoll test.pdf

Video


Denna video innehåller en annan musik än den jag kör på lektionen på grund av upphovsrätten

 

Varför jag tycker att det är den bästa tv-spelslektionen har jag tre huvudargument för.

Super Mario lektionen är

En av de lektionsupplägg som jag lättast lyckas få elever att verkligen ta ut sig. De brukar ligga på en snittpuls mellan 175-220 i fyra minuter per level

Det finns en tydlig koppling till teori om kondition och hjärta, lungor och hur blodets transport blir mer effektiv när man förbättrar sin kondition. Man kan slänga in frågor om pulsen och vad som händer med den vid vila och varför poängtagandet kan anses vara uppbyggd som ett handikappsystem.

Har man lite sämre kondition får man lättare upp pulsen men har svårare att hinna många varv och har man lite bättre kondition kommer man hinna fler varv men får jobba lite hårdare för att få upp pulsen. Det blir så att alla jobbar utefter sina förutsättningar

Tv-spel på idrotten

mintendo doaaI veckans avsnitt av #gympaläraren så sätter Kalle stopp för mobil och paddspels missbruket och eleverna blir som förbytta. Detta går att ordna på alla skolor men man måste ha en Kalle på skolan. Eller i Väsby Nya Gymnasiums fall en Mike eller innan han en Callis eller Albin. En person som i sin tjänst har någon form av ansvar att elever rör på sig på rasterna. Jag själv har även jag engagerat mig och ordnat olika tävlingar som strongsix och Ninjawarrior det har jag gjort för jag tycker det är roligt och ger saker tillbaka.

I början på min tid på Väsby Nya Gymnasium hade jag en klass som inte gillade att röra sig men som gillade spel. Jag har i ett tidigare inlägg visat delat klippet men många har frågat efter reglerna för lekarna så jag har tänkt dela dessa här.

Metalgear (Indiansmyg)

metalgear layout

Du är en hemlig agent som ska infiltrera fiendens bas (ta dig från ena kortsidan till den andra) väl framme skall du stjäla ett topphemligt dokument(Ärtpåse) utan att vakterna upptäcker dig. Uppdraget är non lethal och går under så kallade stealth genre. Det laget agenter som lyckas stjäla mest ärtpåsar vinner. Man får bara stjäla ett dokument i taget och alla springer samtidigt. Ljudeffekterna har jag klippt så att det sköter sig själv. Nedräkning 5, 4 ,3 2, 1 , zero har jag lagt in med olika intervaller.

Counterstrike(Catch the flag, Killerball, Counterstrike)

Counterstrike layout

 

Denna lek är våldsam och fungerar inte alltid med alla klasser. Leken går till på följande vis. Man är två lag som skall ta flaggor från motståndarens HQ och föra dem tillbaka till sin egna HQ. Man har en mits på sin bästa kasthand och egentligen skall man även ha hjälm men när vi spelade in hade jag inte tillgång till hjälmarna. Man skjuter varandra genom att kasta bollar på varandra och man har som skydd enbart mitsen. Man kan ju såklart inte kasta med sin bästa hand då mitsen skall sitta där. Detta kan förhindra allt för hårda kast vilket är bra då man kan kasta överallt på kroppen. När man blir skjuten vad händer då? Jo som i spelets värld får man spawna i sitt egna bo (räkna till 10) och sedan är man back in business. Man vinner när alla flaggor är tagna eller man kan bomba det andra lagets HQ. Man tar då en medicinboll från sitt HQ hela vägen till motståndarens HQ utan att medicin bollen tappas eller blir träffad. Tappar man medicin bollen eller den blir träffad är en förbrukad och kan inte användas mer i den omgången. När man blir träffad och håller i en flagga eller bomben är det viktigt att eleven släpper den och spawna i sitt HQ. Såklart pumpar cs musiken i högtalarna under spelets gång.

 

 


Supermario lektionen sparar jag till nästa inlägg

”Gympan” i grannländerna Hehe…

Jag läste en ledare i Expressen igår om att det skulle vara bättre om man satt in mer lästräning istället för att slösa bort värdefull tid på ”gympa” i skolan bara för det nu var inne att förespråka mer fysisk aktivitet för inlärning.

Ledaren kan ni läsa här men jag råder er att inte göra det.

Vad gäller mer lästräning så är jag helt klart för det. Ledaren var nog inte så insatt i skolan till dennes försvar. Hen menade på att om man lägger till extra ”gympa ” skulle det innebära att något annat fick stryka på foten. Samt att det bara var på modet att försöka förbättra resultaten i skolan med fysisk aktivitet.

Jag skrev ett svar men då ledaren saknade avsändare blir det svårt att rikta sig till källan. Då spred jag mitt svar på sociala medier i hopp om att flaskposthälsningen skulle flyta på cyberspacets ocean och till slut landa på rätt strand. Tänkte dela mitt svar även på denna blogg samt lägga till lite funderingar omkring Finlands nya läroplan samt hur Danmark jobbar omkring hälsa och höja resultaten i skolan. Här kommer mitt svar på ledaren

 

Det är inte mer idrott(gympa grr) det är mer träning pulshöjande aktivitet för de som är mest skygga för att röra sig och få upp pulsen . Att de avskyr eller ogillar fysiska aktiviteter beror oftast på att tävlingsidrottens upplägg inte passar dem och i vissa fall skrämmer bort dem. Det finns redan ett råd utlagt att skolan skall se till att eleverna rör sig 30 minuter per dag och då utanför undervisningen i kunskapsämnet Idrott och Hälsa men jag har inte hittat det i och med lgr/gy11. Resultaten har ju gått ner när man minskat fysisk aktivitet och ökat på tex matematik. Vore bra om en ledare refererade till någon form av forskning. Vad gäller pulshöjande aktivitet och resultat i skolan kan ni läsa om detta här

https://www.mdc.edu/main/images/Exercise_Seen_as_Priming_Pump_for_Students_tcm6-22258.pdf

Det är inte på grund av att elever blir mer vältränad som är själva poängen men självklart önskvärd bieffekt. Nej det är det faktum att forskningen visar att om man anstränger sig precis innan man ska tex lära sig läsa eller lösa svåra matematiska tal så förbättras chanserna avsevärt för inlärning tack vare synapser som är starkare m.m. Läs mer om detta i boken spark. Lägg till vad forskning redan visste om vad fysisk aktivitet gör för hjärnaktiviteten nämligen att neorotransmittorerna serotonin, norepinefrin, metylfenidat och dopamin som de flesta av de läkemedel vi använder för att förbättra den psykiska hälsan och har som mål att öka eller minska hamnar i bra balans av aktivitet och med läkemedel så påverkas bara det ena eller andra och man vet aldrig vad resultatet blir då det uppstår en dominoeffekt av medicinerna som kan ta olika vägar i olika hjärnor. Läs mer om detta i The brain bible.Med tanke på hur många elever som tar medicin och har den typen av diagnos och går i skolan skulle enbart det argumentet räcka för att öka den fysiska aktiviteten i skolan. De behövs inte mycket tid till anspråk att få till 20 minuters pulshöjande aktivitet i starten av varje skoldag för att optimera inlärning hos våra ungdomar/barn. Med tanke på de som har dålig erfarenhet av att röra sig går det inte heller att vem som helst håller i aktiviteten. Aktiviteten bör hållas av utbildad idrottslärare eller vara uppstyrd av utbildad lärare för att göra den trygg för den otrygge.

 

Slutligen det handlar inte om att det är inne med mer fysisk aktivitet det handlar om forskning.

 

Håller på utforma principer för hur en pulshöjande aktivitet kan se ut och de principerna kommer nog ändras under projektets gång (Gnistan) kan läsa mer om detta här

http://blogg.upplandsvasby.se/vasbylarlabb/workshop-2-principer-for-en-pulshojande-aktivitet/

Här finns även genomförda exempel

http://www.youtube.com/playlist?list=PLyQEqg3DFTCQSjEwk7wsLj8KWzdYa0rnP

 

 

Jag kom i kontakt med otaliga artiklar kring mer idrott i skolan som det så tokigt heter och det refererades till ”gympa” hit och gympa dit. Det som är mest frustrerande är språket. Det blir svårt att veta vad man menar när man använder ”gympan” varannan mening och sedan idrott.

I denna insändare som är skriven av elev så vill man öka på studiebidraget till de som är aktiva i förening. Vilket bara skulle öka klyftorna hos de aktiva och icke aktiva. Att vara aktiv i en idrottsförening som ung behöver dessutom  inte innebära en mer aktiv livsstil senare i livet enligt Lars Magnus Engström mer om det läs här

Idrottsutövning liksom medlemskap i idrottsförening i 15-årsåldern hade ett ett ganska svagt samband med motionsvanor i medelåldern.

Han sammanfattar att det var mer kunskaper som skulle leda till aktivare vuxenliv.

Av uppenbara skäl är inte tävlingsidrott under ungdomsåren en särskilt bra förberedelse för motionsutövning som medelålders. Det är helt enkelt olika praktiker, som bara delvis överensstämmer. Skolans idrottsundervisning kan däremot ha större likheter med vuxen motion. Min slutsats blir att inlärningsmöjligheterna i skolan måste breddas och fördjupas. Det gäller framför allt sådana grundläggande kunskaper och färdigheter som utgör nödvändiga förutsättningar för ett aktivt deltagande i skilda motionsformer och friluftsaktiviteter. Exempel på sådana är åka skidor och skridskor, hitta rätt i okänd terräng och att på egen hand utforma ett allsidigt fysiskt träningsprogram.

Det ovan beskriver det kunskapsuppdrag vi lärare i Idrott och hälsa har och det är här jag tycker våra metodval kunde bli lite bättre och mer likt det Lars Magnus Engström beskriver. Detta har jag skrivit om här och här. Att utgå från vad det är vi ska lära ut och så småningom även bedöma istället för att lägga focus på Idrotten/leken metoden.

Den Finska modellen

Därför blev jag glad när jag lyckades ramla över lite om hur Finland tänkt om vad gäller sin undervisning. De ska lägga till mer undervisningstimmar och de skall vara mer inriktad på att lära sig att röra sig och träna för framtiden. Hela artikeln går att läsa här. De har sedan tidigare separerat hälsodelen så vitt jag förstår.

Nu slopar vi den gamla greninriktade läroplanen till förmån för mångsidiga baskunskaper och ett innehåll som intresserar eleverna

Hittills har skolgympan betonat tävlingsidrott och greninriktad undervisning. Men det blir det ändring på i höst, när en ny läroplan införs.

– Nu får ämnet en helt ny utgångspunkt. Vi lär eleverna att röra på sig och utbildar dem via gympan. Man hoppas att skolgympan ska ge positiva
erfarenheter och bidra till en rörlig livsstil, säger Matti Pietilä, undervisningsråd på Utbildningsstyrelsen.

Det som blir så dumt när man läser denna artikel är att i början kan man läsa detta

På gympatimmen i Kottby grundskola i Helsingfors blir det hockey och inomhusidrott för niorna.

Vilket talar emot hela budskapet med artikeln? Att dessutom Matti Pietilä talar om gympan väcker ännu mer missnöje i alla fall hos mig.

Den danska modellen

I Danmark trädde den nya skolreformen i kraft i augusti 2014. Det blev ett rörelse krav på 45 minuter per dag som skulle tillgodoses av hela skolan och inte bara under idrottstimmarna och helst integrerat med ämnena. Hela artikeln hittar ni här

Den danska modellen

Aktivitet är indelat i fyra olika huvudgrupper:

Ämnet idrott, det vill säga det man sysslar med på gymnastiklektionerna, eller under idrottsdagar och turneringar.

Aktivitet som är integrerad i ett ämne. Under en matematiklektion kan man öva de lägre tabellerna genom att använda sig av kroppen genom att till exempel hoppa.

Aktivitet som är kombinerad med ett ämne men utan sammanhang, till exempel göra pausrörelser under en modersmålslektion.

Aktivitet som är avskild från lektionerna. Till exempel rastis – av äldre elever ledda lekar under rasterna eller det som danskarna kallar GÅ-BUSSEN.

Via mobilen och en app anmäler föräldrarna sitt barn till gå-bussen som tar eleven till skolan. Gå-bussen har hållplatser längs med vissa rutter, äldre elever(ansvarselever) kommer gående och plockar upp yngre elever längs med rutten och så går man till skolan i grupp.

Väl framme på skolgården meddelar appen föräldern att barnet kommit fram. Samma rutt görs sedan efter skoldagens slut.

Samarbete med föreningar

I Danmark har man också integrerat och samarbetar på bred front med olika idrottsföreningar som förlagt träningar och aktiviteter till eftermiddagarna i skolorna. Man håller även grupper för idrottsosäkra barn, aktiviteter med ”låg tröskel” budskap, inget tävlande, inga prestationskrav.

Regering, ministrar men framför allt kommunerna är de stora aktörerna. Undersökningar i Danmark visar att fysisk inaktivitet i en genomsnittskommun med 50 000 invånare, kostar cirka 9,6 miljoner danska kronor årligen.

Det danska Skolidrottsförbundet arbetar för att främja inlärning, sundhet och trivsel genom idrott, lek och aktivitet för alla elever i skolan i nära samarbete med kommunerna. För två år sedan hade skolidrottsförbundet 13 anställda, i dag är de 24.

Man arbetar hårt för förändringen, man ser positiva effekter, det fungerar och skoleleverna gillar detta skarpt. Men, man medger också att det är mycket arbete, möten och beslut som ligger bakom samt att man bara är halvvägs. Det finns mycket kvar att göra.

Jag tycker undervisningen i Idrott och hälsa i Sverige fungerar på ett bra sätt och att det finns tid till att se till att alla når kunskapskraven. Jag har förstått att man på vissa grundskolor och gymnasium fortfarande får slåss mot fördomar mot ämnet från ledning på skolan. Ett exempel på fördom är att det inte är så mycket rättning i idrott och hälsa och därför kan man ha mer undervisning. Detta leder till att lärare styr undervisning till ett mer aktivitets /metod styrt upplägg och att man inte får tid till att metodiskt lägga upp varje enskilt pass med tanke på centralt innehåll och kunskapskrav och varför man gör saker på idrotten, vad man ska lära sig och hur eleverna ska visa på sina kunskaper. En annan fördom är att jag som lärare i Idrott och Hälsa ska ansvara för glass och ballong dagar men får inte styra innehållet som jag vill. Friluftsdagar är jag nästan allergisk mot när det går att spela fotboll gå promenad och spela curling. Varför skall jag hålla i det när det inte finns något kunskapsuppdrag? Friluftsdagar går knappt att få till på ett bra sätt om man måste ta ansvar för hela skolan. Då är det bättre om man kunde få till heldagar för friluftsliv med en grupp man själv kan leda och lära och bedöma.

Det som behövs läggas till i svensk skola är extra träning utan krav på inlärning eller bedömning men krav på prestation utifrån egna föruttsättningar (pulsen) så att eleverna får röra sig mer och inte får för dålig kondition som sedan kan leda till folksjukdomar. En bonuseffekt av detta är att inlärningen påverkas på ett positivt sett men det har jag tjatat om nog nu.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

#Gympaläraren

Ingen lärare i kunskapsämnet Idrott och Hälsa har väl undgått att det går ett program på Svt som heter gympaläraren. Jag har sett ett avsnitt som hastigast samt följt kommentarer om programet på sociala medier. Programmet är viktigt då det är dags att vi vaknar vad gäller den fysiska statusen för våra barn och för det har jag tackat Kalle på twitter. Men det har uppstått en frustration hos oss idrottslärare. Jag har tänk ta upp några saker i detta inlägg och förklara varför vi blir frustrerad. Jag har sett några inlägg av lärare i Idrott och hälsa som tyck att det varit tråkigt att ämnet benämns som gympa som blivit bemött med svar i typ med lättkränkt osv. Jag kan förstå att ser så ut för utomstående (att vi är lättkränkta alltså) för det är ju inte insatta därför tänker jag ta upp lite tankar kring detta.

Strumpor

Några av eleverna som går i skolan vare sig det är i grundskolan eller gymnasiet vägrar att ha på sig lämpliga skor och man får konstant tjata om varför det är viktigt. En elev tyckte det var mitt ansvar att meddela dem när de var tvungna att ta med skor då jag ibland tillåtet dem att delta i dans utan. Anledningen var ju det stora problemet med att packa med sig skorna. Vissa för att det är jobbigt med  bära med sig till skolan andra för de verkar gilla att kännas sig som små barn igen då man sprang omkring i sockeplast. Men om ungdomarna vill det köp då sockeplast åt era barn. Det skulle funka på idrotten men strumpor gör det inte och varför då?

  • Säkerhets risken är för stor. Jag själv har varit med då en elev fått hjärnskakning pga halkning för att man springer med strumpor. Jag har varit med och med tång tragit ut en 20 cm träflisa ur foten på en elev. Efter det kan ni förstå varför man inte vill att de springer med strumpor utan att de helst har funktionella skor eller i värsta fall är barfota.
  • Eleven presterar sämre. Vi ska bedöma rörelsekvaliteter alltså hur de utför rörelserna( inte hur snabbt, länge och hårt osv ).Det blir en klar försämring av att man springer i strumpor och halkar. När man påtalar att det blir svårt att prestera sitt bästa har jag haft elever som ändå vägrar ta av sig strumpor och det är inte så att jag viker ner mig utan helt plötsligt kan en elev som har haft skor på sig i början tagit av sig dessa.
  • Eleven skall utveckla en förmåga att förebygga skador och hur gör man det om man hela tiden vägrar att ha rätt utrustning. Sen kan det finnas problem av det ekonomiska slaget och skolor behöver ta sitt ansvar att köpa in kläder till de som inte har råd men samtidigt har jag sett de som har de dåligt ställt som suttit och pillat på sina nya Iphone 6 så allt som oftast är det en fråga om prioritet.

Här nedan finns de kunskapskrav  på E nivå som är kopplat till detta

Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget

Eleven kan ge enkla beskrivningar av hur man förebygger skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter

Att man trots denna information som elev väljer att tjafsa om detta  tycker jag är likställt med att medvetet räkna fel i matematiken.

 

Kläder efter väder

Varför är det så viktigt för oss idrottslärare att vara ute än fast regnar? Detta  togs upp i det första avsnittet och togs även upp på twitter.

Kan inte minnas stt jag någonsin haft gympalektion i ösregn.Ngt nytt?Ser program ”träna-me-Kalle”.De hänvisar till läroplan.

Direkt ur syftet med idrott och hälsa undervisningen på grundskolan

Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och naturen under olika årstider och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om risker och säkerhetsfaktorer i samband med fysiska aktiviteter och hur man agerar i nödsituationer.

Direkt ur centralt innehåll samt kunskapskrav

Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider

Eleven kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med viss anpassning till olika förhållanden och till allemansrättens regler.

Så visst om man är lite schysst och låter elever slippa att vara ute i regn så kan man få lite skönare idrott och kanske mer deltagande på några lektioner per år men då kan man inte sätta något betyg om man är professionell lärare och det är ju inte så schysst. Jag ställer mig däremot tveksam till metodvalet som gjorts på lektionen ifråga och som Kalle tog upp att alla var blöta och fattade ingenting sedan vet jag att tv kan klippa ihop och vinkla som de vill. Metodval har jag skrivit mer om här. Detta är tyvärr inte något man enbart får möta av elever och föräldrar eller de som helt är utanför skolans värld utan vi Idrott och Hälsa lärare får även möta det av de inne i skolans miljö. Man kanske har planerat en utevistelse där andra lärare är inblandad och får höra, men om det börjar regna måste vi ha en backup plan eller om det börjar regna och dagen ännu inte är klar så är det allt som oftast någon kollega som börjar sprida missmod före eleverna gör det.

Gympalärare

Pehr_Henrik_Ling

Varför vi lärare i Idrott och hälsa är lite känslig mot att kallas detta är för det framkallar känslor och bilder från en svunnen tid. Idrott och hälsa är idag ett kunskapsämne som vilket annat. Tyvärr finns det dåliga idrottslärare och bra idrottslärare precis som med allt annat. Men vi som försöker följa skolverkets riktlinjer för hur undervisningen ska gå till har ett svårt jobb att tvätta bort ett rykte om hur ämnet var för många år sedan och som många har dåliga minnen från. Tyvärr bedrivs kunskapsämnet på några få ställen på det gamla sättet och elever bedöms i deras fysiska förmåga och inte i kunskaper och rörelseförmågor. Det är ett komplext ämne och när man läser på högskolan får man bland annat läsa anatomi som likställs med grundkurs för läkare. Att då  likställas med en instruktör som håller friskis pass inget ont om dem men de har inte den utbildningen vi har och det leder kanske till en viss känslighet. Den rådande pt boomen leder också till en känslighet. Det finns som med allt annat bra pt och dålig pt. Men i dagens allt mer utseende fixerade samhälle är det ingen som lyssnar på en som förespråkar hälsa framför ytlighet och det gäller vuxna som barn. Man vill hellre lyssna till hur man får platt magen av en som läst en helgkurs och betalat 25 tusen kronor än på en som istället tar upp konditionsmål och hälsomål som även läst 4,5 år på högskola och som mycket väl vet hur de ska få platt magen via kost och träning men vill inte att focus skall hamna där och skapa stress och ångest istället för rörelseglädje. Att år ut och år in höra att man måste satsa på mer matematik och att lära eleverna att läsa då man samtidigt ser att elevernas hälsa försämras i snabbare takt kan också leda till en viss känslighet av att förminskas. Lägg till den hopplösheten då ingen lyssnar på dagens forskning som säger att mer fysisk aktivitet för eleverna kan leda till det extra matematik tydligen inte leder till nämligen bättre resultat. Mer om det har jag skrivit om här och här. Som alltid när debatten om mer Idrott i skolan (som det så dumt heter) kommer på tal  vill jag återigen göra det otroligt klart att jag känner att tiden som finns till förfogande att klara av kunskapskraven i grundskolan och gymnasiet räcker till för att klara dessa om fokus läggs på rätt metoder. Men ungdomars hälsa och kondition går inte att påverka på den tiden som erbjuds. Detta bör läggas in av skolan och jag tror det även står att det skall till 30 minuter per dag. Det är här skolor ute i landet slarvar och ej tar sitt ansvar. Denna aktivitet skall ses som ett tillfälle för träning av kondition, en pulshöjande aktivitet som ej skall vara något tillfälle för inlärning eller bedömning. Eleven har en uppgift och det är att hålla pulsen i ca 70-100% av sin maxpuls.

Vi lärare i Idrott och hälsa har även inom skolans miljö inte direkt haft den högsta statusen men har nog det viktigaste uppdraget. Att försöka ge varje individ kunskaper motivation och glädje att ta hand om sin hälsa under skolans gång samt resten av livet. Även det kan leda till en överkänslighet. Min lärare hade titeln Gymnastikdirektör det skulle kanske vara ett alternativ för de som inte vill ändra sig och ge oss den respekt vi förtjänar.

Glömde tipsa om denna program serie om Idrottslärare

 

 

 

Ninja warrior

En stor trend ute på skolorna är att köra en skolvariant av Ninja warrior. Jag har själv testat på gymnasiet och då frivilligt och ej på lektionstid. Anledningen till detta är att jag inte har tillräckligt med redskap (fantasi) att bygga banan med olika svårighetsgrad. En annan orsak är att jag vill att det skall vara extremt utmanande och då passar det sig inte att erbjuda en sådan aktivitet på den obligatoriska undervisningen.ninja

På Facebook i olika idrottslärargrupper finns en massa olika banor och videos som olika skolor har haft. De har oftast olika lösningar som gör det möjligt att genomföra banorna under ordinarie undervisning. De går inte att dela här men sök efter grupperna för idrottslärare på facebook så hittar ni säkert dit och kan del av banorna. Det verkar som att det brukar bli succé för de olika banorna på alla skolor som testar.

Några kommentarer från lärare som testat Ninja warrior upplägg

Johan Erngren lärare i Idrott och Hälsa på Näslunds skola och idrottslärare på Hallstahammars kommun:

Stage 2 i ninja Warrior. Vad har jag lärt mig av 2 veckor med ninja tema? 1. Eleverna älskart 2. Mycket fram och tillbaka plock av mig 3. Risker finns  4. Det var guld att ha två lektioner per Stage (en lektion de fick bara öva på hindren, sen en där de jobbade två o två en coach en gör banan. Efter det fick de som ville köra banan på tid) 5. Jätteskoj att göra en tävling av det ( bäst tid för lågstadiet samt mellanstadiet blir ninja warrior) 6 kommer definitivt jobba med ninja nästa år med

Andreas Olausson Idrottslärare Allingsås

Kört samma ungefär och kan bara hålla med i det du skriver fantastiskt koncept där man sett oanade talanger blomma ut

Jag kommer att bygga en bana även i år men då jag tycker den varit lite fattig kommer jag försöka mig på att bygga ett femsteg själv

Femsteg

Jag fick tipset av Mattias Hertz på Hummelstaskolan att bygga femsteg med hjälp av EU pallar 2 st per steg och sätta ihop med hjälp av en tvärslå se bild nedan.

Hemmabygge av femsteg

Femsteg

Väsby Ninja Warrior

Tidigare år har vinnaren av Väsby Ninja Warrior vunnit biobiljetter men i år kommer vinnaren att få träna ett tillfälle på extremfabriken samt ställa upp i deras Ninja warrior tävling. Extremfabriken ligger i Kallhäll i Stockholm. Jag har inte själv varit där och testat men jag känner en PT som varit och testat och jag tänkte dela detta här.

Ninja warrior träning i Extremfabriken

I tidigare inlägg har jag tagit upp att använda metoder som är relevanta för elever att använda som träning och motion efter det att de har gått ut gymnasiet. Så hur kan då hinderbana och liknande träning vara relevant. Det är ju inte så att eleverna när de går ut gymnasiet kommer träna hinderbana eller ställa upp i tävlingar med hinder!? Men det kommer de troligtvis att göra. Jag själv har testat på två sådana tävlingar och jag tycker det är både roliga och jobbiga. Senast sprang jag ArenaRun inne på Friends Arena och jag tror det var 2000 till som kämpade sig runt de tuffa 5 kilometrarna. De var  olika åldrar och träningsbakgrund på plats och alla stöttade och hjälpte varandra vid hinder eller när någon höll på att ge upp. Tävlingen för de allra flesta var sekundär. Denna tävlingsform OCR obstacle course running har vuxit oerhört på sista tiden och de verkar inte som att det kommer sluta växa de närmaste åren.

Väsby lärlabb

När jag skulle starta upp projektet Gnistan så tog jag kontakt med Per Falk som har startat Väsby Lärlabb

Per Falk arbetar som IT-strateg och processledare på utbildningskontoret i Upplands Väsby

Väsby Lärlabb är en utvecklingsmiljö som drivs av Upplands Väsbys Utbildningsenhet vars syfte är att erbjuda kommunala skolor och lärare ett kreativt bollplank samt en miljö för utveckling av sin undervisning.

I och med detta har jag kommit i kontakt och jobbat med bland annat One-Shot Videos och designprocesser som jag tycker är och har varit intressant. Det första jag fick gör i detta projekt var en One-Shot Video. Vi bokade även in träffar för workshops. Vi har haft 2 workshops och jag tänkte dela med mig vad vi gjort lite på denna blogg men det kommer att kontinuerligt uppdaterats på en annan blogg nämligen på denna sida.

Workshop 1

Vi (Per Falk och Daniel Gomejzon) diskuterade projektet Gnistan, och benade ur vad som är mål i projektet med eleverna och vad som är målet i projektet med Väsby Lärlabb. Dessutom gick vi igenom våra respektive förväntningar på varandra, datum för möten och hur vi skall dokumentera och rapportera av projektet.

Vi kom fram till följande mål i elevprojektet Gnistan:

– 30 genomförda pulshöjande aktiviteter

– Ökat resultat i NP Matematik 2c

– Ökad kondition

– En upplevelse av ökat välbefinnande kopplat till hälsa och studiemotivation
(Detta är en utmaning för oss att mäta!)

Mål i projektet inom ramen för Lärlabbet:

– Vi skall producera och distribuera 10 exempel på 20 minuters pulshöjande aktivitet i en spellista på Youtube med licens CC-BY

– Ta fram och publicera grundprinciperna för hur en pulshöjande aktivitet kan se ut där alla elever kan delta. Licens CC-BY

– Tre stycken One-Shot Videos kopplat till principerna

– Etablera projektet och gör det återkommande på gymnasiet

Workshop 2

Idag körde vi workshop två där vi fokuserade på principerna för en lyckad pulshöjande aktivitet. Det blev en hel del att nysta i och problematisera kring vad det är för principer som, enligt Daniel Gomejzon, ligger bakom en lyckad aktivitet och vad man bör se upp med. Kan man på något sätt designa dem för att undvika vissa återkommande problem, möta alla typer av elever eller olika typer av redskap?

Tanken är att vi skall arbeta vidare med Daniels principer, fortsätta testa dem med eleverna och i slutet av projektet ha formulerat fem principer som vi kan dokumentera, sprida och samtala kring. En bra grund att stå på inför en eventuell permanent satsning på upplägget på gymnasiet.

Principer (version 1)

Dessa fem principer lyckades Daniel identifiera:

Rörelse av enkel karaktär som engagerar stora muskelgrupper
Om boll mer ”jag och boll” än ”vi och boll”
Evighetstänk, ej stopp vid ev. vinst. Alla kan samla poäng i egen takt
Fokus på puls inte på poäng
Undvik regler och krångliga sporter/moment
Eventuell bubblare…

Flexibilitet i tanke och i upplägg för att hantera plötsliga förändringar under de 20 minutrarna. Hur förändrar man snabbt ett upplägg utan att tappa puls och fokus i gruppen? Kan Daniel plocka fram riktlinjer för det också?

Så långt har vi kommit i detta projekt. Det kanske inte ser ut som mycket men det har satt igång en massa tankar och reflektioner kring min övriga undervisningen också och det som varit mest spännande är ju detta att applicera designtänk på min undervisning.

Designtänkande kan vara ett redskap för att förstå en företeelse, se flera perspektiv och för att skapa system för ens tankar och processer. En nyckel för att designtänkande ska bidra i ett lärande sammanhang är att processen skapar förutsättningar för deltagarna att identifiera och hantera problem.

Designtänkande

Glöm inte att ha koll på spellistan gnistan pass på Youtube där jag publicera pulshöjande aktiviteter på 20 minuter.

 

HLR

HLRVarje gång man ska gå igenom HLR och även när man ska öva på simning och livräddning i vatten får man höra från elever

Jag gjorde detta i 9:an så kan jag tillgodoräkna mig detta.

Det kommer även elever med en sån där folder som ska visa på att de genomfört och är utbildad i HLR och vill slippa. De missar hela poängen med att öva på något så pass mycket så att när olyckan är framme så kan man handla instinktivt och rädda ett liv. Jag har gått massor med livräddarutbildningar på bl.a. Bosön och GIH men skulle aldrig säga att det där kan jag. Senast jag fick en uppfräschning var i början på denna termin då brandmän kom för att prata med några av våra klasser. De gick igenom ”först på plats” som handlar om hur man ska agera om man  är först på plats vid en bilolycka då eleverna börjar närma sig körkortsåldern. Jag kände att det var nya saker jag fick lära mig.Dessutom revideras riktlinjerna vart femte år. Det kan man hålla koll på Svenska rådet för hjärt-lungräddnings hemsida. Den största förändringen i senaste riktlinjerna tycker jag är att man inte skall utföra någon pulskontroll. Den kom 2011 och någon gång 2016 kommer den nya

Sammanfattning av svenska riktlinjer 2011 om HLR till vuxen

Om personen är medvetslös och saknar eller har onormal andning skall du larma, be någon hämta en hjärtstartare och själv starta HLR så fort som möjligt. Pulskontrollen är överflödig eftersom den är svårbedömd och tar onödig tid från HLR. Kontrollera därför endast medvetande och andning innan du startar HLR. Onormal, även kallad agonal andning, förekommer ofta under de första minuterna efter ett hjärtstopp hos många personer. Den beskrivs som en långsam och annorlunda eller ansträngd andning med suckande eller stönande andetag. Onormal andning kan vara ett tidigt tecken på hjärtstopp och innebär att du skall göra HLR. Förekomst av livstecken bedömer du genom medvetande-kontroll och andningskontroll.

Här nedan finns ett litet test samt inlärningstillfälle om just HLR. Man ska titta på filmerna och klicka på rätt svar. Man kan pausa om man inte hinner se frågan. Man behöver titta från en dator, ej telefon och vissa surfplattor. Svarar man rätt leds man vidare i filmen men svarar man fel kommer man till en stoppskylt och skickas tillbaka. När man kommit till slutet ombeds man logga in i ett klassrum på socrative. Välj logga in som elev och knappa in rumsnumret. Svaren ni ger hamnar hos mig som lärare i ett typ av excel document med bra överblick hur alla elever svarat. Har ni inte testat skapat prov på Socrative så gör det. När ni ändå är i farten kan ni testa att i era genomgångar lägga in omröstningar i tex mentimeter. Allt för att öka deltagandet hos eleverna och en möjlighet för läraren att hålla koll på om undervisningen är effektiv.

När jag gjorde denna interaktiva film kände jag inte till, eller så fanns inte edpuzzle. Med edpuzzle kan man skapa lektioner och prov med alla filmer som finns tillgängligt på YOUTUBE, KAANACADEMY, TEDED och andra videotjänster. Man kan även använda den till att elever lämna in sina filmer tex dans. Då samlas elevernas filmer på en sida och man kan ge dem feedback. Det krävs att eleverna lägger upp sina danser på youtube men de kan göras olistade. Ett annat verktyg jag använt mig av finns på google drive. Där har jag skapat videoprov på E nivå exempel på det finner ni här.

Dessa IKT verktyg har jag använt mig av för att tjäna tid och så är det med allt jag gjort inom IKT och idrott. Den tid man lägger ner på att skapa och hitta på tjänar man sedan igen när man sedan använder det som funkat bra.

Simning och nödsituationer

Simning och hantering av nödsituationer på grundskolan i åk 6-9 måste ju vara det lättaste momentet att bedöma?! Varför? Om vi tittar nedan på centralt innehåll och på kunskapskraven så kan det inte bli tydligare vilka  metoder man ska använda och hur man ska bedöma.simning livräddning

Centralt åk 6-9

Olika simsätt i mag- och ryggläge.

Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap, enligt principen för förlängda armen.

Om vi sedan kollar in kunskapskraven ser det ut så här

Kunskapskrav åk 6-9

Åk 6-9 Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge.

Åk 6 Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider.

Åk 9 Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider.

Ur bedömningsstödet kan man läsa.

I kunskapskraven för ämnet idrott och hälsa finns enbart ett kvantitativt mått angivet, nämligen kravet att kunna simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Denna formulering kring simkunnighet ställer i princip inga tekniska krav, mer än att 50 meter ska ske i ryggläge.

Man måste med andra ord inte kunna livrädda i vattnet men man måste kunna hantera en nödsituation vid vatten under olika årstider samt ta sig fram 200m i vatten och 50m måste ske i ryggläge.

Ändå så dyker det med jämna mellanrum upp diskussioner  som delar kåren i olika tolkningar i att bedöma just detta. Senaste exemplet handlade om djupt vatten/ grunt vatten. Är man simkunnig om man kan simma 200m varav 50m i ryggläge på grunt vatten? Svaret för mig är självklart ja. Men det är inte så självklart för annars skulle inte så många argumentera att det måste ske på djupt vatten. Detta är bara en av många diskussioner.En annan vanligt förekommande diskussion är om man får använda sig av hundsim. Vad gäller hundsim har jag ännu inte stött på någon elev som fixar hundsim i 150m. Man orkar helt enkelt inte det och skulle någon göra det hänvisar jag till bedömningstödet ovan. Hur som helst så brukar diskussionerna oftast leda till att ena parten hänvisar till livräddningssällskapets definition eller något annat utanför skolans styrdokument för att stärka sin åsikt. Jag tänker därför dela ett svar Pierre Noord gav i djupt vatten tråden.

SLS styr inte skolan. Inte heller Amnesty eller Rädda Barnen som också är bra organisationer. Vi måste göra som det står i våra styrdokument OAVSETT vad vi tycker personligen. Likvärdigheten i utbildningen är beroende av detta.

I ditt exempel finns inget utrymme för tolkning. Man kan inte tolka det som inte står. Man kan däremot tycka att det borde stå där. Stor skillnad.

Jag ser det så här. I första hand lär vi eleverna simning för att de ska överleva om de trillar i vatten. I andra hand för att de skall få ett rikare liv och kunna använda sig av vattenaktiviteter för rekreation och fritidsintresse. I tredje hand för att de skall kunna använda simaktiviteter som motion. Simning för att kunna livrädda blir en sorts bonuskunskap…… Kan man simma på grunt vatten kan man också på djupt (om man skulle tvingas till det) och troligen försvinner denna rädsla på sikt. Alltså är den viktigaste kunskapen inhämtad. …..Livräddningskravet är VID vatten och alltså är detta kunskapskrav inte tillämpbart iIHOP med simkravet. (det är säkert en anledning till att simkravet ligger för sig i ett eget krav) Troligen ser författarna till styrdokumenten det som viktigare att man kan livrädda från kanten än inte alls. Jag tycker att det borde vara ett krav att man iförd kläder skall kunna transportera en person i livboj minst 25m simmandes med ryggsimsbentag för att få ett E i idrott. Men tyvärr tycker inte alla som mig och fram tills dess får man rätta in sig i ledet och försöka lära eleverna utan att använda  betyget som ett verktyg

För att inte framhäva mitt och Pierres  synsett och att ytterligare komplicera något som i början såg så enkelt ut så tar jag upp en diskussion som har dykt upp från föräldrars håll. Jag har haft föräldrar som hävdat att eftersom det inte står att man ska simma 200m i sträck skulle man  kunna få vila lite då och då vid kanten?  Nej det står inte i sträck men om man tänker någorlunda objektivt på detta så förstår man att det måste vara i sträck. Det skulle annars vara möjligt att dela upp de 200m på en termin och vilken är inte simkunnig då? Skolverket har sagt att det måste finnas utrymme för en lärares professionella bedömning och att de inte kan skriva allt så tydligt. Detta är det som gör det så viktigt med att det är en legitimerad utbildad och professionell lärare som sätter betyg och undervisar. Jag tror vi är ganska många som känner att det borde stå en massa saker i kurs och ämnesplaner men man måste rätta sig efter det som faktiskt står. Djupt vatten står inte. Dessutom skulle jag inte kunna kolla detta då min simhalls bassäng inte är djup. När vi jobbar med simning och hantering av nödsituationer ska man såklart sträva efter att så många som möjligt klarar det man själv tycker ingår och träna på detta. Men när det kommer till bedömning som måste vi hålla oss till skolverkets riktlinjer. Ett annat dilemma är att jag hör elever prata om de fått A i simning. Konstigt då kunskapskravet för simning är ett E kunskapskrav som om man använder matris bör vara tomt på C och A nivå för att underlätta för eleverna. Man kan däremot i det generella rörelsekravet uppnått kunskapskravet

Åk6 Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten. Det är större än ett betyg det är en mänsklig rättighet att kunna simma och en dag kanske rädda sitt egna barn.

Åk9 Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget

Om vi går vidare och tittar på gymnasiets kursplan så står det

Centralt innehåll gymnasiet

Åtgärder vid skador och nödsituationer, till exempel livräddande aktiviteter vid blödning och drunkningstillbud.

Säkerhet i samband med fysiska aktiviteter och friluftsliv.

Kunskapskrav

Det finns tyvärr inte något krav på simkunnighet på gymnasiet och jag har själv i början av min gymnasietid blivit tillrättavisad då jag inte var tydlig vid underkännande av elev. Detta är ett problem då jag träffar på elever på gymnasiet som inte kan simma. Om jag ska bedriva friluftsliv i olika miljöer och elever ska nå kunskapskravet

Eleven visar i utövandet av idrott, motion och friluftsliv hänsyn till sin egen och andras säkerhet och kan efter samråd med handledare vidta åtgärder vid skada eller nödsituation.

Så måste man vara simkunnig vi ska ju faktiskt kanske vara i en skog med sjö eller på is vintertid eller kanske paddla kajak.

Men jag tycker det här är större än något betyg att kunna simma och kanske en dag rädda sitt barn det är en mänsklig rättighet.

Här kommer lite inspiration vad man kan träna på vad gäller nödsituation i vatten.

 

 

Gnistan (pulshöjande aktivitet för förbättrad inlärning)

imageJag har i ett tidigare inlägg nämnt spark och naperville projektet (om ni vill veta mer om det klicka bara på respektive namn) som har en röd tråd och det är hur pulshöjande aktivitet kan påverka inlärningen positivt samt få hjärnan att utvecklas. Jag kommer inte skriva något djupare om detta nu utan hänvisar till tidigare inlägg som finns länkat i början av denna text. Men jag återkommer till detta ämne för att jag idag har jag dragit igång mitt egna pulsprojekt. Kort beskrivit har jag erbjudit en klass två pass pulshöjande aktiviteter i veckan. Dessa pass är på 30 minuter och ligger innan skolan börjar eller i början av dagen. Passen är frivilliga men jag har bombarderat dem med fakta om hur pulshöjande aktivitet optimerar inlärning m.m. för att öka sina chanser till bra betyg i alla ämnen. Jag hade 13 tappra av totalt 28 i klassen som stod redo kl. 8:00 och i filmen nedan får ni se vad vi använde för metod. Det som är mest positivt är att alla låg på ett pulsintervall runt 70-100% i snitt i minst 20 minuter. Jag kommer i fortsättningen inte blogga varje gång vi kört ett pass. Däremot kommer jag att filma och lägga ut på min youtube kanal varje gång vi använder oss av en ny metod. Men kolla nu in filmen och glöm inte att anmäla er till detta evenemang med massa häftiga föreläsningar kring detta ämne. Anmälan