Lärdomar och resultat pulsprojektet Gnistan

Introduktion

Jag har en förstelärartjänst på min skola och i mitt uppdrag ingår det att jobba för att förbättra hälsan för alla på skolan på något sätt. Jag har haft lite små projekt tidigare men inte riktigt fått till något bra. De som är förstelärare på min skola har alla såklart ett grunduppdrag att bidra till en så god kunskapsspridning på skolan som möjligt. Då jag läste boken spark så blev det uppenbart att jag kunde slå två flugor i en smäll. Jag knåpande ihop ett pulsprojekt med hjälp av Per Falk på Väsby lärlabb.

Syfte/Mål med Gnistan

Vi vill undersöka om det är möjligt att öka inlärning i de teoretiska ämnena och bidra med resultathöjning i NP med hjälp av återkommande pulshöjande aktiviteter. Därför satt vi upp mål för projektet och de var

– 30 genomförda pulshöjande aktiviteter

– Ökat resultat i NP Matematik 2c

– Ökad kondition

– En upplevelse av ökat välbefinnande kopplat till hälsa och studiemotivation

Utöver målen projektet hade för eleverna så satt vi mål för projektet för väsbys lärlabb och de var:

– Vi skall producera och distribuera 10 exempel på 20 minuters pulshöjande aktivitet i en spellista på Youtube med licens CC-BY

– Ta fram och publicera grundprinciperna för hur en pulshöjande aktivitet kan se ut där alla elever kan delta. Licens CC-BY

– Tre stycken One-Shot Videos kopplat till principerna

– Etablera projektet och gör det återkommande på gymnasiet

 

Metod

I projektet Gnistan har en klass i årskurs 1 på gymnasiet erbjudits två extra pulshöjande pass i veckan utöver de två ordinarie lektionspassen i Idrott och hälsa. Dessa två extrapass är 30 minuter och ligger innan skolan börjar eller i början av dagen. Passen är frivilliga och eleverna har informerats om forskningsläget och om hur pulshöjande aktivitet optimerar förmågan till inlärning samt ökar chanserna till bra betyg. Projektet vilar dels på studier och resultat som uppkom i samband med projektet Naperville’s Zero Hour PE och John Rateys forskningsöversikt i boken Spark, men även den klassiska Bunkeflomodellen. Elevernas ansträngning har mäts med pulsband vid varje tillfälle för att säkerställa att de legat på ett pulsintervall på 70-100% av sin beräknade maxpuls. En enkät har gjorts där de svarat på hur deras upplevelse av sin hälsa,kondition och studiemotivation är. Nationellt prov i Matematik 2c är genomfört av av alla i klassen förutom de 12 som tränade extra så kontrollgrupp finns och är större än de som deltog.

 

 

Resultatanalys/slutsats/diskussion

Innan jag presenterar de hårda värdena måste jag ta upp resultat som räknas till de mjuka. När jag bestämde att erbjuda pulshöjande aktivitet för just denna klass visste jag två saker.

  1. De hade gjort svaga resultat på diagnoser i början på läsåret
  2. Jag upplevde klassen som väldigt jobbig och att det var svårt att försöka genomföra någon vettig lektion med dem.

Nu efter dessa veckor så saknar jag de tidiga morgnarna och det är väldigt roligt att ha klassen i den ordinarie undervisningen till skillnad från innan. Såklart är en förklaring att man lär känna varandra bättre men än viktigare var nog att mötet med eleverna blev av en helt annan karaktär när de enda de blev bedömda på av mig var att prestera efter sina förutsättningar och ligga på ett pulsintervall på 70-100% av max. Alla kände sig duktiga och frågade alltid vad snittet var efter lektionen vilket ledde till en positiv atmosfär på passen. I artikeln nedan kan man läsa lite vad eleverna tyckte om projektet

Artikel om Gnistan

Och här kan ni ett exempel på hur roligt vi har haft

 

 

diagram gnistan

Denna bild visar hur de svarat på enkäten och man kan fastställa att de som varit med i projektet upplever sin kondition, hälsa och studiemotivation lite högre än de som ej deltagit. Då dessa svar är från en efter enkät så kan man tyvärr inte dra för stora växlar. De kanske redan innan projektet hade skattat detta högre. Varför inte jag har en före enkät är för att jag fick in för få svar. En lärdom för mig var hur mycket man måste tänka på om man ska få mätbar data.

diagram kondtal

Konditionstalet för de som var med i Gnistan var aningen högre än de som ej deltog. Dessa värden är även de tagna från efter mätningar. Men oavsett om de höjt sin kondition eller inte så är ju detta bevis på de alla vet att en högre kondition leder till ökat välbefinnande samt bättre resultat i t.ex. skolan. Det finns studier som visar på att man kan höja sin intelligens genom att höja sin kondition. Lägg till de nya rönen inom hjärnforskningen som tar upp de akuta effekterna fysisk aktivitet har på hjärnans kapacitet till inlärning så kan inte skolan eller politiker blunda längre. När jag skulle köra igång med detta projekt var jag så inne på att mäta resultat för att bevisa för skolan hur viktigt detta var. Men då jag kommit i kontakt med andra projekt i Sverige som hållit på lite längre så var de frågande till varför jag skulle mäta. Så många andra projekt/studier böcker har ju redan fastställt att det får dessa effekter på resultaten i skolan. Bara för att jämföra med andra stora projekt som dragits igång nationellt och kostat mycket pengar och resurser tänkte jag ta upp mattelyftet. Nedan finns tabell på hur väl denna strategi fungerat för höja resultaten. X axeln visar de åren som mattelyftet pågått och y axeln resultaten.

matematiklyftet

Vad ville jag säga med detta? Det handlar inte om att såga undervisningen i matematik jag har själv sett hur de sliter och kämpar för eleverna, jag har sett vilket tålamod och vilka djupa ämneskunskaper samt pedagogiskt upplägg de har och ändå så når de inte många av eleverna. Jag tror inte vi kommer lösa problemet med de sjunkande resultaten svensk skola uppvisar med att lägga till mer matematik eller mer läsning utan att först göra eleverna redo för inlärning, redo för att koncentrerat lyssna i 20 minuter och tyvärr ibland nästan i 60 minuter, redo för att läsa koncentrerat och redo för att nöta matematiktal sida för sida. De som har problem med skolan har oftast någon typ av koncentrationsproblematik och skulle gynnas oerhört av daglig pulshöjande aktivitet och tyvärr var mitt projekt frivilligt vilket ledde till att det var de redan frälsta som deltog. De som verkligen skulle gynnas och som verkligen behöver det dök såklart inte upp. Slutligen hur gick det då på nationella provet Ma 2c? Jag tror ni kan lista ut svaret redan. Eftersom de som deltog i Gnistan hade en bättre kondition så lyckades de såklart bättre på provet och här var det ganska stor skillnad. Men det ända som med säkerhet kan sägas om det är att om man har ett högre konditionstal kommer man att prestera bättre i skolan

np 2c medel

 

 

 

Lämna en kommentar

  • (will not be published)