Vad ger level 10 shuttle 9 på beep-testet för betyg?

Den här frågan får jag allt som oftast efter det att jag förklarat att, och varför, vi ska genomföra ett beep-test. Jag har ju precis stått och förklarat för dem att jag inte kan sätta betyg på saker som hur snabbt de springer eller högt de hoppar. Ändå kommer frågan som ett brev på posten. Hur kan de tolkat mig och deras tidigare lärare så fel?

För inte kan det vara lärarna som har gjort fel tidigare? Fel i det att lärarna har bedömt hur snabbt de springer hur högt de hoppar och på så vis cementerat en uppfattning om ämnet som är felaktig och svår att sudda bort. Fel i att man uteslutande sysslat med idrott och glömt bort hälsa aspekten. Fel i det att fokus ligger på bollsporter. Hur kan fokus ligga där? Hur många tar hand om sin hälsa efter sin skolgång medhjälp av fotboll? Missförstå mig inte, jag älskar bollsporter och synnerhet fotboll, men med tanke på uppdraget man har som idrottslärare är det svårt för mig att motivera allt för mycket plats i undervisning åt detta.

Tyvärr så visar skolinspektionens rapport 2010  och rapport 2012 precis att det är det som sker i undervisningen runt om i landet. Det hjälper inte heller att föräldrar har sin uppfattning om hur ämnet var på deras tid.

Den praktiska bedömningen idrott och hälsa ska bedöma kvaliteter i rörelsen, man kan ha väldigt dåliga rörelsekvaliteter och springa fort, men allt som oftast hänger det så klart ihop. Därför kan man inte som lärare presentera ett beep-test som verktyg för bedömning.

Ett beep-test ska användas innan en träningsperiod där eleven ska få veta vilken nivå hen ligger på samt för att väcka frågor kring hälsa. Eleven får ett “före värde” att sedan lägga upp sin träning med “rätt” metoder för att förbättra
Jag hittade en diskussion på nätet mellan föräldrar elever och lärare om just detta ämne.
Där skrev en kollega på ett väldigt bra sett och jag har nedanför citerat honom

“Jag arbetar som idrottslärare och använder både beep och coopers test. Det som är viktigt när sådana här moment görs är förhållningssättet. Det är INTE ett betygsverktyg (läs läroplanen) och det är lärarens skyldighet att lägga upp undervisningen så att eleven får en positiv upplevelse. Att göra dessa praktiska tester kan vara bra för förståelsen kring kondition och hur man kan mäta kondition, diskussioner kring hälsa och den egna livstilens påverkan på ens fysiska förmåga (som kan förändras många gånger i livet). Testerna är inte en tävling och man kan inte misslyckas utan det du får är ett resultat efter den vardag du lever i och alla är inte intresserade av att träna 4-5ggr/vecka och det behöver man inte. Däremot kan en för låg fysisk status göra att du inte orkar arbeta, studera på den nivå som arbetet kräver och du hamnar i ohälsa! Målet är alltså att göra eleven medveten och kunnig att ta ansvar för sin livsstil, inte att testa vilket betyg eleven ska ha! För mig är det främmande hur en lärare kan betygsätta någon utifrån ett konditionstest. Får du körkort om du kör tillräckligt fort också?”

http://www.konditionstraning.se/beep-test/

Dessutom kan man ju tänka på att elever får välja vilka de ska springa med och inte ha folk sittandes på läktaren. Dessa saker är självklarheter för utbildade idrottslärare, men som man oftast få förklara för upprörda föräldrar och elever. Det finns ett otal verktyg som analyserar hur snabbt man springer en sträcka och omvandlar detta till ett konditionstal. Konditionstalet kan man sedan t.ex. tolka till en fysisk ålder men framförallt används det i olika studier vid folkhälsorelaterade problem och hur de ökar dramatiskt om man kommer under ett visst mått. Konditionstalet är ett mått på hur mycket syre kroppen kan transportera per kg och minut.

Låt oss utgå från den definition av begreppet kondition som återfinns i Wikipedia:

Med kondition brukar man mena kroppens förmåga att utföra ett långvarigt, submaximalt arbete. Det kallas även aerob uthållighet eller syreupptagningsförmåga eftersom konditionen är ett mått på hur väl man kan tillgodogöra sig det syre man andas in. Syreupptagningsförmåga, mäts vanligtvis i enheten ml / (kg×min ), det vill säga den maximala volymen syre i milliliter som kan tillföras varje kilogram kroppsvävnad per minut. Bland män är medelvärdet 45 ml/(kg×min), bland vältränade idrottsmän inom uthållighetsidrott är värden uppemot 85-90 inte sällsynta. Gunde Svan sägs ha mätt 91 ml/kg/min och Charlotte Kalla 74 ml/kg/min[1]. Kondition är en viktig indikator på hur väl hjärta och kärl fungerar. Den maximala syreupptagningsförmågan per kilo kroppsvikt är normalt högst hos uthållighetsidrottare inom löpning, cykel och längdskidåkning då dessa idrotter kräver hårt arbete under längre tidsintervaller. De högsta absoluta värdena ses ofta hos betydligt tyngre uthållighetsidrottare till exempel inom rodd.”

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kondition

Det finns ett gränsvärde där det sker någonting med risker för diverse folksjukdomar som t.ex. högt blodtryck, detta värde är 30-35 ml/kg/min. Se detta klipp med Beng Saltin 8,25 in i klippet tar han upp detta gränsvärde men se gärna hela klippet. Det är lite torrt men intressant. Han tar bland annat upp hur konditionstalet blivit sämre och sämre bland våra ungdomar

 

“De epidemiologiska resultaten som vuxit fram under de senaste 50 åren visar på  en alltmer dominerande roll för fysisk inaktivitet som riskfaktor för tidig sjukdom och död. Fysisk inaktivitet är väsentligt farligare än övervikt och ärr också i många länder redan minst lika stor eller större riskfaktor än rökning. Detta gäller inte bara för typ II diabetes utan också för hjärt-kärl sjukdomar”

http://journals.co-action.net/index.php/fnr/article/download/1438/1306

Bengt Saltin och Bente K. Pedersen Copenhagen Muscle Research Centre, Rigshospitalet och köpenhamns Universitet, Kö.penhamn, Denmark

En annan vanligt förekommande händelse på idrotten är “Lappar”. Det värsta jag vet är lappar; skrivna av föräldrar, bröder, systrar och värst av allt läkare. Hen ska avstå all fysisk aktivitet på idrotten i två månader då hen har brutit armen. Detta visar på läkares och gemene mans felaktiga bild av ämnet idrott och hälsa, de verkar tro att man fortfarande bara sparkar boll och dylikt fortfarande och så är ju även fallet tyvärr enligt rapporten ovan. När en elev får en skada måste man göra en anpassning av idrotten, inte stå över helt. Att stå över helt innebär att det blir svårt att erhålla ett godkänt betyg i idrott och hälsa då det är lättare om finns en praktisk tillämpning av det teoretiska man lär sig och tvärtom.

Gympa

Vill avsluta med en liten fånig grej. När jag träffar på kollegor, elever eller föräldrar som börjar prata om “gympan” brukar jag direkt avbryta för att poängtera att det heter idrott och hälsa. Detta gör jag för förtydliga att det inte är ”friskis och svettis-aktiviteter-gympa” vi håller på med, det är inte heller någon helt ny kursplan vi följer, utan vi har haft en ganska så lik kursplan i idrott och hälsa sedan 94, som mer handlar om ett kunskapsämne med hälsa som utgångspunkt.

Hur kan man ge varje elev verktyg att ta hand om sin hälsa resten av sitt liv? Det kommer behövas då vi lever allt längre vilket innebär att vi får längre tid på oss att dra på oss livsstilssjukdomar och i slutändan kosta samhället mycket pengar.

Nu återstår att se vad mina elever får för konditionstal.

 

Kommentarer (5)

  1. Suzanne Viklund skriver:

    Tack för bra läsning. Du är så bra på att sätta ord på saker och ting.

  2. Linnea Eriksson skriver:

    Jag går i sjuan och hade beep-test för några månader sedan. Vi fick ett papper i form av en kalender där vi skulle skriva upp när vi tränar utanför skolidrotten. Syftet var att förbättra resultatet från det första beep-testet vi hade. Min kompis orkade springa till nivå 2,8 förra gången och till nivå 3.00 nyligen. Vår lärare i idrott sade att man var tvungen att nå nivå 5.00 för att bli godkänd. Kan man bedöma så?

    • Daniel Gomejzon skriver:

      Alltid svårt att uttala sig om upplägg man inte är helt insatt i.
      Men mitt svar på det du beskriver är NEJ!!!

Lämna en kommentar

  • (will not be published)