Idrott och hälsa i media del 2

Jag har precis skrivit klart mitt senaste blogginlägg om styrketräning och lite grann om hur Idrott och Hälsa ämnet speglas i media. Jag läser då en krönika som är ett svar på forskningen som börjar sippra ut till allmänheten. Forskningen som bevisar att mer fysisk aktivitet skulle ha en positiv effekt på resultaten i de övriga ämnena. Detta har sedan länge varit känt hos lärarna i Idrott och Hälsa. Jag har dessutom skrivit ett inlägg om det tidigare här. Krönikan kan ni läsa här. Vill man få mer vatten på sin kvarn kan man även läsa denna

 

I krönikan så kan man läsa

Utan för att den ena halvan av vuxenvärlden minns lektionerna i extas, medan den andra får ångest av blotta tanken på att hoppa bock och spela boll i grupp.

Detta vet jag att inte så många Idrottslärare sysslar med i så stor utsträckning i undervisning 2017. Däremot är undervisningen mer riktad åt hälsa och lite som hon skriver själv

Men i stället för att lägga fokus på ytterligare idrottslektioner bör skolan satsa på individbaserad idrottsundervisning, med siktet inställt på att hjälpa alla att hitta en motionsform som passar just honom eller henne.

Återigen måste jag ta upp denna okunskap om ämnet som sprids helt utan källgranskning. Idrottslärare i Sverige är rätt så trött på att få lappar från föräldrar för att eleven har någon skada/sjukdom men är frisk nog att vara i skolan. På lappen står det oftast att hen inte kan delta i undervisningen och det beror på föräldrars okunskap om vad vi sysslar med på lektionerna och att de lever kvar i sin egen tid på skolan då man stod i kö och hoppade bock och spelade lagsporter. Det är inte så konstigt att föräldrar skriver dessa lappar när de matas med denna ålderstigna bild av ämnet av självutnämnda experter medialt.

Jag tänkte göra ännu ett inlägg om det allt mer aktuella ämnet om mer ”idrott” i skolan. Något som jag fått kritik över i mina tidigare inlägg  och som jag nu vill tydliggöra är att jag tycker Idrott och Hälsa är ett kunskapsämne som har ett eget värde. Det är ett ämne som är väldigt viktigt och kommer att bli ännu viktigare i framtiden. Det är inte ämne som skall finnas för att man ska öka resultat i andra ämnen. Det är ett ämne som måste tas på allvar då de medicinska framsteg som hela tiden tas leder till att medellivslängden för oss hela tiden ökar. Detta leder till att vi har mer tid på oss att dra på oss välfärdssjukdomar om vi inte tar hand om vår hälsa. Det kommer att kosta samhället mycket pengar om vi inte i skolan utbildar unga människor att ta hand om sin hälsa. Det här med träning kost och hälsa är redan för mycket en socioekonomisk fråga och skulle bli det ännu mer om vi inte skolan fanns som en utjämnare. Då hittar jag nästa inlägg i debatten och det är självaste Idrottsministern som uttalar sig och tycker att kvalitén på undervisningen i Idrott och Hälsa är för låg och innan man skall öka på timmarna i Idrott och Hälsa så måste det ske en kvalitéts höjning av undervisningen.

Ministern säger nej till fler idrottslektioner i skolan

Ministern säger nej till fler idrottslektioner i skolan – Radiosporten | Sveriges Radio

– Vad som blev uppenbart för oss i regeringsställning är att kvaliteten på idrottstimmarna är allt för låg på allt för många ställen i landet. Kvalitén måste komma i första rummet, innan vi utökar antalet timmar, säger Gabriel Wikström till Radiosporten.  

Tror inte att det är många skolor som har en bristfällig undervisning i Idrott och Hälsa som jag skrev ovan men som allt annat så finns det säkert ett fåtal skolor där det inte funkar men det rättfärdigar inte att en Idrottsminister går ut på detta vis och kritiserar en hel kår.

Får nästan hjärtinfarkt när jag ser att min egna ordförande håller med ministern. Men jag blir genast lugn när hon påpekar att bristen på kvalité inte ligger på lärarna utan deras förutsättningar. Artikeln i sin helhet hittar du här

Det finns möjligheter att förbättra kvalitén, för lärarna är ganska pressade idag. Hade man fått bättre förutsättningar hade man kunnat höja kvalitén, säger hon.– Vi pratar ibland om lärarassistenter, som faktiskt ser till att det finns en trygg miljö runtomkring idrottslektioner, som i omklädningsrum, säger Åsa Fahlén

Det finns  en rörelse av engagerade Idrottslärare som själva utan vare sig ersättning i tid eller ekonomiskt driver mer fysisk aktivitet på sina skolor. Martin Lossman lärare i Idrott och Hälsa på Östra Gymnasiet i Huddinge skriver på sin Facebook.

Att nu äntligen få chansen att påverka, få till en förändring, känns magiskt. Och idag är vi många skolor som har lyckats få till mer fysisk aktivitet i skolan. Till största delen är det NI som gör jobbet. Ibland fast skolledningen inte förstår eller tror på upplägget, trots att det är forskning vi presenterar och ibland är de drivande. Att denna förändring kommer ”underifrån”, från oss idrottslärare och till slut även når in i politikers, något tröga värld, känns fantastiskt och vi är på gång i hela landet.

 

Jag tycker inte heller att det bästa alternativet för att öka den fysiska aktiviteten är mer undervisning av ämnet Idrott och hälsa men jag skulle såklart ta emot det med öppna armar. Den höjning av timmar som lagts fram är att gå från 500 timmar till 600 timmar ungefär en höjning med 20%. Jag är ingen matte expert men det skulle väl sluta med knappt halvt pass till i veckan. För att elever skall få det rörelsebehov de har och att de som inte är så frälst inte ska få ångest tror jag istället ett bättre alternativ är att lägga till fysisk aktivitet  utöver existerande undervisning. Denna aktivitet skall vara utformad så att alla oavsett förutsättningar kan delta. Detta gäller förövrigt även den ordinarie undervisningen men i denna fysiska aktivitet blir inte eleven bedömd och behöver inte heller lära sig någon teori. Det enda kravet är att eleven skall ligga på ett givet pulsintervall för att erhålla de effekter forskningen fastställt. Skolledningar skulle utöver detta satsa lite mer på Skol IF genom att lägga in det  i tjänstefördelningen hos Idrottslärare och såklart skulle det innebära att anställa mer lärare och resurser. Då skulle de som gillar sport och idrott även de få sitt behov tillgodosett. Detta skulle många föräldrar även uppskatta då de skulle slippa stressa hem för att skjutsa till träningar. De skulle kunna åka hem och börja med middagen och när barnen kom hem få mer kvalitets tid vid middagsbordet. Såklart skall föreningsidrotten finnas kvar. Men det finns många ungdomar som gillar lagsporter som lägger av allt för tidigt på grund av olika anledningar.

Nya rön angående daglig fysisk aktivitet indikerar att det gamla 30 min per dag är alldeles för lite. .

Rekommendation fysisk aktivitet

Detta skulle innebära att skolor skulle behöva lägga till minst 3-4 pass fysisk aktivitet per vecka. Dessa pass skall inte på något mirakulöst sätt få plats i befintlig personals tjänstefördelning. Man måste såklart lägga till adekvata resurser. Då finns en annan nöt att knäcka och det är hur vi får in det i schemat utan att ta bort annan viktig undervisning. En lösning som många skolor infört är att lägga tidigare start på morgonen. Då dyker nästa problem upp, nämligen forskning som antyder höjda resultat för elever som har sovmorgon. Det är en väldigt komplex nöt att knäcka.

 

Kommentarer (2)

  1. Marcus skriver:

    Hej,
    Tycker du uttrycker dig väldigt bra och jag håller med dig i ditt sätt att tänka gällande idrott och hälsa. Jag hoppas att du får bra med kudos för dina bloggar och jag ser framemot nästa blogg.
    /Marcus

Lämna en kommentar

  • (will not be published)