Hälsotema???

-I samband med hälsotema skall vi….. jobba med puls…

-Inför vår tema vecka hälsovecka…..

Dessa rader kan man då och då snappa upp då  idrottslärare försöker få hjälp till innehåll i deras lektioner som skall handla om hälsa. Jag brukar oftast tänka  -vad gör de resterande veckorna av av läsåret. Hälsa skall ju gå som en röd tråd genom hela kursen. Jag jobbar på gymnasiet och kan väl tycka att den tråden är lättare att plocka upp än på grundskolan.  I en perfekt värld kan man blanda praktik med teori och de fungerar i symbios med varandra. En sådan symbios skrev jag lite om i mitt förra blogginlägg om pulsklockor där eleverna kan använda sin teoretiska kunskap i en praktisk lektion vilket kan leda till en djupare inlärning. Jag tänkte nu skriva ett blogginlägg som kan kännas lite rörigt. Det är lite tankar som oftast kan vara lite röriga. Det är tankar som jag har när jag planerar min undervisning

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar sin kroppsliga förmåga samt förmåga att planera, genomföra och värdera olika rörelseaktiviteter som allsidigt främjar den kroppsliga förmågan. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar intresse för och förmåga att använda olika rörelseaktiviteter, utemiljöer och naturen som en källa till välbefinnande.

Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om hur den egna kroppen fungerar i arbete, om livsstilens betydelse och om konsekvenserna av fysisk aktivitet och inaktivitet. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper i att hantera säkerhet och nödsituationer vid fysiska aktiviteter. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar hälso- och miljömedvetenhet samt intresse för att delta i arbetet med hälsofrågor i arbetsliv och samhälle.

Undervisningen ska utgöras av fysiska aktiviteter utformade så att alla kan delta och utvecklas utifrån egna förutsättningar. Den ska bidra till att eleverna utvecklar förmåga att anpassa fysiska aktiviteter utifrån sina behov, syften och mål. I undervisningen ska erfarenheterna av fysiska aktiviteter relateras till fakta och teorier.

Undervisningen ska medvetandegöra och motverka stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt samt belysa konsekvenserna av olika kroppsideal. Den ska också behandla andra frågor om etik och moral i relation till idrottsutövande.

Förmågor

  • Förmåga att planera och genomföra fysiska aktiviteter som befäster och vidareutvecklar kroppslig förmåga och hälsa.
  • Förmåga att genomföra och anpassa utevistelser utifrån olika förhållanden och miljöer.
  • Kunskaper om betydelsen av fysiska aktiviteter och naturupplevelser för kroppslig förmåga och hälsa.
  • Förmåga att hantera säkerhet och nödsituationer i samband med fysiska aktiviteter
  • Kunskaper om kulturella och sociala aspekter på fysiska aktiviteter och naturupplevelser.
  • Förmåga att etiskt ta ställning i frågor om könsmönster, jämställdhet och identitet i relation till idrotts- och motionsutövande.
  • Kunskaper om de krav som olika situationer ställer på ergonomisk anpassning av rörelser.
  • Förmåga att ergonomiskt anpassa sina rörelser till olika situationer och att bedöma hur miljöer ergonomiskt kan anpassas till människan.

I texten ovan har jag klippt in ämnets syfte och grönmarkerat det som eleven tränar på i den uppgift jag tänkte redogöra för nedan. Jag har även tagit med de förmågor eleverna skall få en chans att öva på under kursens gång. Kunskapskraven använder jag mig av för att säkerställa att det är relevanta uppgifter när jag skall planera min undervisning och sedan examinera eleverna. Delar av dessa kunskapskrav är det enklare att få till en helhet och praktiskt och teoretisk jobba med dessa. Jag tänkte stapla upp ett kunskapskrav och det är kravet för E nivå och visa på ett sätt att arbeta kring delar av det. Att allt på E nivå är ett kunskapskrav har jag nyligen själv fått lära mig. Jag har länge pratat om de olika kunskapskraven men då i själva verket menat delar av. Nedan har jag delat upp E kunskapskravet i 12 delar. Dessa 12 delar sitter ihop och skall ses som en helhet men för att visa på ett upplägg och hur man kan använda kk i formativt syfte tycker jag det är lättare för mig att göra denna uppdelning.

  • 1 Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan.
  • 2 I samband med det beskriver eleven översiktligt aktiviteternas och livsstilens betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan
  • 3 Eleven kan bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga och med viss säkerhet välja områden och metoder för träning
  • 4 Ta ett aktivt ansvar för att genomföra dessa
  • 5 Samt med enkla omdömen värdera resultatet.
  • 6 Eleven visar i utövandet av idrott, motion och friluftsliv hänsyn till sin egen och andras säkerhet och kan i samråd med handledare vidta åtgärder vid skada eller nödsituation
  • 7 Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra aktiviteter i naturmiljöer
  • 8 Dessutom kan eleven översiktligt diskutera friluftsliv,motion och idrott som sociala och kulturella fenomen och översiktligt beskriva hur olika livsstilar och kroppsideal framträder i träningsverksamheter, friluftsliv och samhället i övrigt.
  • 9 Eleven kan översiktligt redogöra för de krav som olika situationer ställer på ergonomisk anpassning av rörelser.
  • 10 Eleven kan med viss säkerhet anpassa sina rörelser ergonomiskt till olika situationer
  • 11 Och översiktligt diskutera hur arbets- och studiemiljöer kan anpassas till människan.
  • 12 När eleven samråder med handledare kan hon eller han med viss säkerhet bedöma den egna förmågan och situationens krav

 

Att eleven kan med goda rörelsekvaliteter tolkar JAG det som att eleven skall efter bästa förmåga utföra de övningar som uppgiften innefattar med så bra teknik som möjligt. Om jag gör det lätt för mig väljer jag styrketräningsuppgift som jag beskrivit tidigare. När då eleven genomför tex ett benböj bedöms eleven i hur den genomför den övningen rent tekniskt och ur ett ergonomiskt perspektiv  då är vi inne på den del av kk som jag benämnt med 1 (Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan). Men även den del jag kallat 10 (Eleven kan med viss säkerhet anpassa sina rörelser ergonomiskt till olika situationer).Jag ska inte som lärare bedöma den kvantitativa delen  dvs hur mycket eleven lyfter. Däremot kan man bedöma elevers kunskaper om hur man ska träna för att lyfta tyngre. Det innebär att eleven skall efter bästa förmåga lägga upp en träning som möjliggör att de utvecklas tekniskt men även hur de kan öka på muskelstyrkan 3 (Eleven kan bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga och med viss säkerhet välja områden och metoder för träning). Nu har vi starten på en uppgift och det är att de skall utveckla sin kroppsliga förmåga genom styrketräning. Uppgiften startas med att de skall bedöma sina utvecklingsbehov. Vad behöver jag lägga fokus på för muskelgrupp/muskelgrupper för att klara av min vardag eller min utövning av idrott lite bättre. Eleverna får göra lite styrketester och sedan motivera varför de valt som de valt. Då de sedan på lektionstid men även hemma sköter sin träning så är vi på delen jag kallat 4 (Ta ett aktivt ansvar för att genomföra dessa) och det är här som det uppstår problem. Jag tycker att många elever har svårigheter att klara denna del även fast det har fått mycket handledning om hur de skall utforma sitt mål och syfte men även sin planering. De har inte den insikten att de inte når E om de inte kan lägga upp en träningsplanering och sedan följa den. De brukar klaga och säga

-Kan vi inte bara spela fotboll!

Det de har svårast med är att följa träningsplaneringen. Att aktivt ta sitt ansvar för sin träning utan att magister Daniel hela tiden får säga till dem när de inte gör det som de har planerat. 

Efter genomförd träningsperiod skall de värdera resultatet. Det är här jag använder mig av tester. Tester av olika slag, och hör och häpna jag kör till och med ett beeptest men då när de utvecklar sin kroppsliga förmåga under konditionsperioden. Detta är det många som har sina invändningar emot. Men jag har de åren jag kört inte fått så mycket ångest laddade elever som absolut inte vill göra ett sådant test. Lite om hur jag tänker kring det har jag skrivit om här.

Tester är nödvändigt för att kunna värdera sitt resultat. Kanske inte med enkla omdömen som det står på E. Men nyanserat är det svårt att bli om man bara ska utgå från en subjektiv känsla av att man blivit starkare eller utför övningen på ett mer korrekt sätt. Om man sedan kollar på A nivå skall det värderas utförligt, nyanserat och i relation till träningsmetodernas teorier då har jag svårt att se att man kan strunta i detta. I en artikel i All sport och idrott sammanfattar Niclas Carlsson en studie gjord i England att konditionen är en större hälsorisk än fetma och för att komma åt detta rekommenderar forskare tester på unga människors kondition samt en påföljande åtgärd. Läs om detta här . Utöver att de skall lägga upp en träningsplanering som utgår från deras egna mål och syfte och sedan genomföra och utvärdera brukar jag även i uppgiften lägga till att de skall skriva om hur den träningsformen påverkar hälsan och hur man i övrigt måste tänka omkring kost och sömn del 2 (I samband med det beskriver eleven översiktligt aktiviteternas och livsstilens betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan) Samt att de skall värdera sin utveckling teknisk och ergonomiskt i utvalda styrkeövningar men även komma med förslag på fortsatta  utvecklingsområden 9 (Eleven kan översiktligt redogöra för de krav som olika situationer ställer på ergonomisk anpassning av rörelser.)

Jag gör denna uppdelning av kk och vet att det finns de som hävdar att det kan bli snuttifiering men tycker att det är bättre på detta vis. Denna typ av uppgift får de testa på flera gånger under kursens gång och jag kan då jobba formativt. De skulle bli väldigt konstigt om jag inte gjorde denna uppdelning. Ett exempel: En elev har gjort en jättebra planering med syfte och mål. Eleven har även genomfört träningen på ett bra sätt och med goda rörelsekvaliteter men helt bommat att värdera resultatet. Då får den eleven reda på vilka delar den fått ok i och vilka delar den behöver bli bättre på och  tänka på tills nästa uppgift. Nu tänker vi oss tanken att samma arbete hade givits ett sumativt betyg som några fortfarande ger på uppgifter. Eleven har gjort en strålande planering och genomfört träningen på ett bra sätt. Tyvärr det blev ett F.

Det jag syftade på i början på detta inlägg är det som finns att läsa i denna Licentiatuppsats vid Gymnastik – och idrottshögskolan skriven av Marie Graffman-Sahlberg

Lite utdrag ur denna finns nedan helt okommenterat:

Skolämnets olika brister och tillkortakommanden har påvisats i svenska studier. Bland annat Annerstedt (2008), Lundvall och Meckbach (2008) samt Ekberg (2009) belyser gapet mellan den för ämnet formulerade kursplanen och den faktiska undervisningen som sker. Larsson et.al. (2010 s.3) konstaterar i en rap-port för Skolverket som särskilt uppmärksammar jämställdhetsaspekter inom ämnet att: ”Undervisningsinnehållet som i stort ter sig ganska formbestämt efter en ”mall” som är inspirerad av den föreningsbundna tävlingsidrotten, domineras då av bollspel och i viss utsträckning av fysisk träning. Lärarna lägger fokus på att aktivera eleverna med fysisk aktivitet”. Och det är den föreningsaktive poj-ken som gynnas av det lektionsupplägg. Flickorna däremot kommer i större utsträckning till sin rätt när undervisningen får en mer problembaserad karaktär

Även internationellt har ämnets inriktning och innehåll ifrågasatts. Kirk (2011) tvivlar på om ämnet i sin nuvarande utformning har något berättigande i skolan. Han menar att ämnet har tre möjliga framtidsscenarier:
1. Fortsätta som nu (vilket kommer att medför att ämnet i framtid får minskat berättigande).
2. Radikal förändring (av såväl innehåll som undervisningsformer).

 

 

Dessa studier förespråkar en modellbaserad undervisning som ett alternativ till den i dag ofta förekommande resultat- och idrottsprestationsinrik-tade undervisning (ibid.). Kirk (2013 p.2) pekar vidare på en möjlig anledning till att IDH-undervisningsinnehållet ser ut som det gör: ”Perhaps physical edu-cators have been so seduced by their subject’s success that they have failed to fully acknowledge that they have never achieved their most cherished aspiration that young people would, as a result of their physical education experience, engage in lifelong physical activity”.
Det går att konstatera från ett antal studier att lärarnas tolkning av utbild-ningsuppdraget i idrott och hälsa till stor del likställs med det uppdrag som be-skrevs i 1980 års styrdokument. Lärarna har inte heller hittat former för hur en förändrad undervisning kan, ska eller borde se ut. Därför påverkas undervis-ningen än i dag av den tävlingsliknande föreningsidrotten. Kirk (2013 p.2) sammanfattar detta problem med orden: ”In order to see and use the subjects’ possibilities, it is in need to take a different form in contrast to its traditional ’one-size-fits-all’, technique-based, multi-activity form”. En av bristerna med den “multiaktivitetsundervisning” som David Kirk refererar till är bland annat att den inte på något sätt inkluderar hälsa, varken vid planeringen eller vid utfö-randet av den.

 

 

Lämna en kommentar

  • (will not be published)