#Gympaläraren

Ingen lärare i kunskapsämnet Idrott och Hälsa har väl undgått att det gått ett program på Svt som heter gympaläraren. Jag har sett ett avsnitt som hastigast samt följt kommentarer om programmet på sociala medier.

Programmet är viktigt då det är dags att vi vaknar vad gäller den fysiska statusen för våra barn och för det har jag tackat Kalle på twitter. Men det har uppstått en frustration hos oss idrottslärare. Jag har tänk ta upp några saker i detta inlägg och förklara varför vi blir frustrerad. Jag har sett några inlägg av lärare i Idrott och hälsa som tyck att det varit tråkigt att ämnet benämns som gympa som blivit bemött med svar i typ med lättkränkt osv. Jag kan förstå att ser så ut för utomstående (att vi är lättkränkta alltså) för det är ju inte insatta därför tänker jag ta upp lite tankar kring detta.

Strumpor

Några av eleverna som går i skolan vare sig det är i grundskolan eller gymnasiet vägrar att ha på sig lämpliga skor och man får konstant tjata om varför det är viktigt. En elev tyckte det var mitt ansvar att meddela dem när de var tvungna att ta med skor då jag ibland tillåtet dem att delta i dans utan. Anledningen var ju det stora problemet med att packa med sig skorna. Vissa för att det är jobbigt med  bära med sig till skolan andra för de verkar gilla att kännas sig som små barn igen då man sprang omkring i sockeplast. Men om ungdomarna vill det köp då sockeplast åt era barn. Det skulle funka på idrotten men strumpor gör det inte, och varför då?

  • Säkerhets risken är för stor. Jag själv har varit med då en elev fått hjärnskakning pga halkning för att man springer med strumpor. Jag har varit med och med tång tragit ut en 20 cm träflisa ur foten på en elev. Efter det kan ni förstå varför man inte vill att de springer med strumpor utan att de helst har funktionella skor eller i värsta fall är barfota.
  • Eleven presterar sämre. Vi ska bedöma rörelsekvaliteter alltså hur de utför rörelserna( inte hur snabbt, länge och hårt osv ).Det blir en klar försämring av att man springer i strumpor och halkar. När man påtalar att det blir svårt att prestera sitt bästa har jag haft elever som ändå vägrar ta av sig strumpor och det är inte så att jag viker ner mig utan helt plötsligt kan en elev som har haft skor på sig i början tagit av sig dessa.
  • Eleven skall utveckla en förmåga att förebygga skador och hur gör man det om man hela tiden vägrar att ha rätt utrustning. Sen kan det finnas problem av det ekonomiska slaget och skolor behöver ta sitt ansvar att köpa in kläder till de som inte har råd men samtidigt har jag sett de som har de dåligt ställt som suttit och pillat på sina nya Iphone 6 så allt som oftast är det en fråga om prioritet.

Här nedan finns de kunskapskrav  på E nivå som är kopplat till detta

  • Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget
  • Eleven kan ge enkla beskrivningar av hur man förebygger skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter

Att man trots denna information som elev väljer att tjafsa om detta tycker jag är likställt med att medvetet räkna fel i matematiken.

Kläder efter väder

Varför är det så viktigt för oss idrottslärare att vara ute än fast regnar? Detta togs upp i det första avsnittet och togs även upp på twitter. Kan inte minnas stt jag någonsin haft gympalektion i ösregn.Ngt nytt? Ser program “träna-me-Kalle”. De hänvisar till läroplan.

Direkt ur syftet med idrott och hälsa undervisningen på grundskolan

Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och naturen under olika årstider och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om risker och säkerhetsfaktorer i samband med fysiska aktiviteter och hur man agerar i nödsituationer.

Direkt ur centralt innehåll samt kunskapskrav

Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider

Eleven kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med viss anpassning till olika förhållanden och till allemansrättens regler.

Så visst om man är lite schysst och låter elever slippa att vara ute i regn så kan man få lite skönare idrott och kanske mer deltagande på några lektioner per år men då kan man inte sätta något betyg om man är professionell lärare och det är ju inte så schysst. Jag ställer mig däremot tveksam till metodvalet som gjorts på lektionen ifråga och som Kalle tog upp att alla var blöta och fattade ingenting sedan vet jag att tv kan klippa ihop och vinkla som de vill. Metodval har jag skrivit mer om här. Detta är tyvärr inte något man enbart får möta av elever och föräldrar eller de som helt är utanför skolans värld utan vi Idrott och Hälsa lärare får även möta det av de inne i skolans miljö. Man kanske har planerat en utevistelse där andra lärare är inblandad och får höra, men om det börjar regna måste vi ha en backup plan eller om det börjar regna och dagen ännu inte är klar så är det allt som oftast någon kollega som börjar sprida missmod före eleverna gör det.

Gympalärare

Pehr_Henrik_Ling

Varför vi lärare i Idrott och hälsa är lite känslig mot att kallas detta är för det framkallar känslor och bilder från en svunnen tid. Idrott och hälsa är idag ett kunskapsämne som vilket annat.

Tyvärr finns det dåliga idrottslärare och bra idrottslärare precis som med allt annat. Men vi som försöker följa skolverkets riktlinjer för hur undervisningen ska gå till har ett svårt jobb att tvätta bort ett rykte om hur ämnet var för många år sedan och som många har dåliga minnen från.

Tyvärr bedrivs kunskapsämnet på några få ställen på det gamla sättet och elever bedöms i deras fysiska förmåga och inte i kunskaper och rörelseförmågor. Det är ett komplext ämne och när man läser på högskolan får man bland annat läsa anatomi som likställs med grundkurs för läkare. Att då likställas med en instruktör som håller friskis pass inget ont om dem men de har inte den utbildningen vi har och det leder kanske till en viss känslighet.

Den rådande pt-boomen leder också till en känslighet. Det finns som med allt annat bra pt och dålig pt. Men i dagens allt mer utseende fixerade samhälle är det ingen som lyssnar på en som förespråkar hälsa framför ytlighet och det gäller vuxna som barn. Man vill hellre lyssna till hur man får platt mage av en som läst en helgkurs, och betalat 25 tusen kronor, än på en som istället tar upp konditionsmål och hälsomål som även läst 4,5 år på högskola – och som mycket väl vet hur de ska få platt mage via kost och träning.  Men vill inte att fokus skall hamna där och skapa stress och ångest istället för rörelseglädje.

Att år ut och år in höra att man måste satsa på mer matematik och att lära eleverna att läsa då man samtidigt ser att elevernas hälsa försämras i snabbare takt kan också leda till en viss känslighet av att förminskas. Lägg till den hopplösheten då ingen lyssnar på dagens forskning som säger att mer fysisk aktivitet för eleverna kan leda till det extra matematik tydligen inte leder till nämligen bättre resultat. Mer om det har jag skrivit om här “Pulshöjande, fysiska aktiviteter påverkar inlärningen” och här “Gnistan, pulshöjande aktivitet för en förbättrad inlärning“.

Som alltid när debatten om mer Idrott i skolan (som det så dumt heter) kommer på tal vill jag återigen göra det otroligt klart att jag känner att tiden som finns till förfogande att klara av kunskapskraven i grundskolan och gymnasiet räcker till för att klara dessa om fokus läggs på rätt metoder. Men ungdomars hälsa och kondition går inte att påverka på den tiden som erbjuds. Detta bör läggas in av skolan och jag tror det även står att det skall till 30 minuter per dag. Det är här skolor ute i landet slarvar och ej tar sitt ansvar. Denna aktivitet skall ses som ett tillfälle för träning av kondition, en pulshöjande aktivitet som ej skall vara något tillfälle för inlärning eller bedömning. Eleven har en uppgift och det är att hålla pulsen i ca 70-100% av sin maxpuls.

Vi lärare i Idrott och hälsa har även inom skolans miljö inte direkt haft den högsta statusen men har nog det viktigaste uppdraget. Att försöka ge varje individ kunskaper motivation och glädje att ta hand om sin hälsa under skolans gång samt resten av livet. Även det kan leda till en överkänslighet. Min lärare hade titeln Gymnastikdirektör det skulle kanske vara ett alternativ för de som inte vill ändra sig och ge oss den respekt vi förtjänar.

Idrottslärare

Glömde tipsa om denna programserie om idrottslärare

 

Lämna en kommentar

  • (will not be published)