Tryckfelsnisse eller+

Jag har jobbat med Gy 11 sedan den kom och framförallt Idrott och Hälsa 1 och Idrott och Hälsa 1 specialisering. Jag har i tidigare blogginlägg tagit upp det faktum att förutom de undervisande lärarna i dessa kurser så är det inte många andra i skolans värld eller utanför skolan som vet vad dessa innehåller. Detta år har jag fått en kurs i Idrott och Hälsa 2 som ingår i de valbara kurser som finns på Nacka gymnasium. Jag har i början på Gy 11 haft den kursen också ett år och därför inte lagt ner lika mycket ansträngning att utforma min undervisning efter den kursen som med Idrott och Hälsa 1. Men efter detta år har jag en rejäl fundering på dess utformning på en del av kunskapskravet A. Där står det:

Eleven kan med säkerhet och med goda rörelsekvaliteter beskriva friluftsliv, motion och idrott

Hur beskriver man friluftsliv med säkerhet och goda rörelsekvaliteter? Nej detta måste vara ett tryckfel eller? Tittar man på E och C kunskapskravet så står det:

Eleven kan med säkerhet och med goda rörelsekvaliteter genomföra friluftsliv, motion och idrott

Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra friluftsliv, motion och idrott.

Min spontana tanke är att det är ett tryckfel. Men samtidigt kan ett tryckfel leva i ett sådant viktigt styrdokument i 6 år?

Here we go again here we go go go to the …..

Det finns mer eller mindre alarmerande rapporter och mer eller mindre allvarliga trender. Den mest alarmerande och mest allvarliga handlar inte om långtidsarbetslösheten hos nyanlända, bristen på långräckviddigt luftvärn eller något annat av de mörka ämnen som dominerar just nu, utan om barns rörelse

Så inleds en artikel skriven av PM Nilsson i dagens industri. Han staplar upp vissa data som visar på hur lite barn rör sig nu jämfört med tidigare och kopplar det med ökad ohälsa och med sjunkande resultat i skolans andra ämnen. När jag läser  jag blir glad att det nu även sprids till DI:s läsare. Men sen ändras känslan på en sekund. Det står:

Skolgymnastiken kompenserar generellt inte stillasittandet och prioriterar ofta annat än rörelse. En svensk normal idrottslektion innehåller 15 minuters fysisk aktivitet, resten är vila.

Blir redan förvarnad för åt vilket håll det barkar när jag läser skolgymnastiken. Jag läser vidare och blir lite mer irriterad när det står att vi har aktivitet i 15 minuter i snitt på en lektion i Idrott och Hälsa resten av lektionen VILAR eleverna. Det är som att säga att på mattelektioner jobbar eleverna (räknar tal) i 20 minuter i snitt och resten av lektionen vilar(genomgång och annat som inte är renodlat jobba med uppgifter) eleverna. Det kanske inte är det han menar och jag tycker det i övrigt är ganska bara skrivit. Men vi har en kursplan att följa och i den ingår det teori som skall klaras av.

 

Grundskolan har ett särskilt ansvar och troligen måste idrottsämnet få ett nytt uppdrag. Som namnet antyder ägnas skolämnet idrott i alltför hög grad åt att introducera olika idrottsgrenar, vilket är bildande, men förfelar syftet. Det är mer effektivt med ett renodlat gympapass med puls och styrka. Dessutom är det mer demokratiskt. Alla kan inte spela boll eller hoppa högt, men alla kan genomföra ett normalt gympapass. Om grundskolan skulle genomdriva WHO:s rekommendationer med hjälp av gympa skulle svensk barndom revolutioneras.

Jag repeterar det jag tidigare tagit upp och det är att jag inte tror undervisningen bedrivs på detta uråldriga vis längre på så många ställen ute i landet. Sedan har jag inget emot att man jobbar med puls och styrka. Men han glömmer en viktig aspekt och det är ju kunskapsbildandet han glömmer bort. Idrottsämnet som det är utformat idag och om det bedrivs på ett bra sätt bidrar till att elever utvecklar kunskaper om hur man tränar och sköter sitt livslånga hälsoarbete och det inkluderar både en teoretisk kunskap och att praktiska kunna utföra sin träning. Det som behöver läggas till är UTÖVER Idrott och hälsa undervisningen och där behöver skolan ta sitt ansvar och få in det i elevernas skolgång.

Varför?

Vi har på min skola ett system där vi kan projicera elevers pulsnivåer på storbild. På så sätt kan elever själv utvärdera om de når målet med lektionen. Ett sådant mål kan vara att i ett pass tabata eller annat högintensivt pass ligga på det intervall som det är tänkt. Vi har såklart läst om de olika pulsnivåerna. Lektionstillfället när de genomför sin högintensiva träning är en chans att visa teoretisk kunskap praktiskt men även en chans för eleven att visa goda rörelsekvaliteter i en bredd av aktiviteter. Därför är det bra att en träningsmetod innehåller rörelser som eleven fått tillfälle att träna på några gånger som jag tagit upp i ett tidigare blogginlägg. Det är samtidigt så att dessa rörelser  går att träna hemma och att man oftast kan öva upp sig till goda rörelsekvaliteter. I anslutning till passet så får eleven  reflektera hur det kändes, eventuella hälsovinster samt om man lyckades nå målet med lektionen. Om eleven inte nådde målet måste ju såklart eleven kunna reflektera över varför de inte gjorde det och därmed även fast de inte nådde målet visa prov på kunskaper. Ett  exempel på en sådan reflektion kan vara att övningarna var för svår rent koordinativt för eleven för att kunna nå upp i pulsnivån och eleven tar upp det faktum att hen skulle ha behövt träna lite mer på dessa rörelser innan passet. Har även testat ett sådant upplägg med badminton för några år sedan. Eleverna hade då också fått reda på att målet med lektionen var att testa på att träna högintensiv träning. Vi hade tränat på badminton i ett antal lektioner och som alla lärare vet så kan det vara en oerhörd spridning på elevers förmåga att utöva diverse racketsporter. Tyvärr så är det nog inte tack vare att de får öva och träna på lektionerna i Idrott och Hälsa som vissa är längre fram i sin utveckling utan på grund av att de är aktiv på sin fritid i den sporten eller liknande sport. Därför hade jag i detta fall ett tillägg i deras uppgift. Detta var att om man märkte att vanligt badminton spel inte fick pulsen att nå den nivå som var tänkt så var man tvungen att hitta på egna regler så att man kunde hålla pulsen uppe. I samma klass kan det vara elever som kan spela en jämn badminton match med clear slag, drop, servar och förflyttningar och således nästan ligga på en maxnivå av pulsen i stora delar av en match. Men om tekniken bara räcker till att spela ”camping badminton” kan elever i samma klass ligga i den lågintensiva intervallen. Eleverna som inte nådde de pulsnivåer med vanlig badminton spel lade då till tex att de skulle göra upphopp när bollen var ur spel eller burpees eller springa till bollen osv.

Jag började skriva detta blogginlägg då jag läste en fråga på facebook om varför man ska använda pulsklockor i undervisningen av Idrott och Hälsa. Det är en bra fråga för då tänker man efter varför man gör saker. Jag började grunna och texten ovan är väl ett försök att koppla till kursplan och ämnets syfte. När jag läste syftet så kom jag på ytterliggare en bra sak med pulsklockor och det är att jobba mot sin puls är ett ypperligt sätt individanpassa.

Undervisningen ska utgöras av fysiska aktiviteter utformade så att alla kan delta och utvecklas utifrån egna förutsättningar

 

 

 

 

 

 

 

Stress, spänningsreglering och mental träning

I kursen Idrott och Hälsa 1:s  centrala innehåll finns det en punkt som tar upp spänningsreglering och mental träning och jag brukar då syssla med tex Yoga och träning på pilates boll men även ren avslappning. För några år sedan hade jag turen att få besök av en yoga instruktör som ledde halva klassen i ett pass Yoga. Den andra delen av klassen hade då i uppgift att hitta en liknande träningsform på internet. De skulle vara en lågintensiv träningsform med tydliga inslag av rörlighet, balans och styrka. Eleverna skulle sedan spela in en instruktionsfilm med tre typiska övningar  samt en beskrivning av träningsformen och beskriva eventuella hälsoeffekter. Sedan bytte grupperna uppgift.Filmerna lades upp på skolans portal så att man kunde ta del av varandras övningar. Såklart kunde man som elev välja att bara visa för mig. Det var ganska nytt för de flesta eleverna och trots att det är ganska statiska och långsamma rörelser var det en utmaning för många elever att utföra dessa övningar med goda rörelsekvaliteter. De fick lektionstid att öva in rörelserna och det syntes snabbt vilka som hade lagt ner tid på att träna dessa rörelsemönster. Dessutom då det är nytt för de flesta så blir det på jämnare villkor än om man bedömer rörelsekvaliteter i någon typ av idrott eller sport. De flesta elever kan på de lektioner som erbjuds träna så pass mycket att de kan nå det högsta kunskapskravet. Detta är en av flera uppgifter som jag brukar genomföra i kursen där eleverna skall öva in rörelser av något slag och som bedöms under kunskapskravet Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmåganUtöver det så kan man även ta med  I samband med det beskriver eleven översiktligt aktiviteternas och livsstilens betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan. När man ändå har en sådan uppgift varför inte då även ta detta med i bedömningen Eleven kan med viss säkerhet välja områden och metoder för träning, ta ett aktivt ansvar för att genomföra dessa samt med enkla omdömen värdera resultatet. Delen om eget ansvar dyker upp redan på en E nivå och jag upplever att många elever har väldigt svårt med detta. Upplever att det är  svårare för eleverna att ta eget ansvar än att om de skulle lägga ner tiden på att träna /öva upp en färdighet som skulle räcka till högre kunskapskrav. En liten fundering jag haft är om detta skulle kunna vara ett bra inslag även i andra ämnen alltså att ta ett eget ansvar. Detta kanske skulle underlätta att fostra elever lite mer i det som sprids i skolans värld just nu som kallas Grit (jävlar anamma). Förenklat handlar det om att vi lär oss i olika takt och de som då det går lite långsammare för behöver träna mer. Detta klarar vissa som trots motgångar lägger ner tiden och är uthålliga medans andra inte gör det. Oftast när man stöter på elever som behöver mer tid känner jag att man blir påverkad av andra att helt enkelt förenkla för eleven istället för att hjälpa eleven. För att fostra elever till att ta eget ansvar och träna på egen hand har jag minst 3 uppgifter av denna karaktär då de själva ska planera, genomföra och värdera. När jag sedan gör matriser till uppgifterna tycker jag att det finns en poäng att dela upp det sistnämnda stycket i tre delar. En elev kan ju vara bra på att planera sin träning och värdera resultatet, men kanske inte klarar att aktivt ta ansvar för att genomföra sin träning i första uppgiften. Eleven får då veta detta och ges feedback på hur de kan bli bättre tills nästa uppgift. De får ju även reda på att det lyckats med de andra delarna och förhoppningsvis leder det till en inre motivation.

På min nuvarande skola har vi lyxen att ha tillgång till Idrottslyftet och vi har fått hit en Yoga instruktör. Själv kan jag kanske fylla en 60 minuters lektion med den typen av träning men det kommer inte speciellt naturligt och då kan det vara skönt att få in en annan röst. Dessutom tycker jag att om man ska köra någon träningsform måste man träna på det mer än ett tillfälle.

Jag hittade några tokiga inslag på nätet som alltid när jag ska skriva något på bloggen. Några skolor har tydligen förbjudit Yoga för dess samröre med buddism eller liknande religion. Jag själv har aldrig gjort någon koppling till något sådant och kommer aldrig göra det. För mig är det en lågintensiv träningsform med inslag av rörlighet, balans och styrka. Träningsformen är väldigt uppskattad av eleverna och mitt tips är (om man inte vill att någon tokstolle skall få det förbjudet)  att inte kalla det Yoga utan en lågintensiv träningsform med inslag av styrka och rörlighet. Nedan finns en artikel om skola som förbjöd Yoga efter att föräldrar klagat och det är synd då elever verkligen kan behöva en sådan träningsform. Jag kan tycka att det är tecken på ett svagt ledarskap. I artikeln under tas ett liknande fall upp men där fanns ett mer starkt ledarskap och en tro på lärares profession.

Aftonbladet yoga

Östemalmskola tycker det är ok

 

Samlade på mig lite länkar om Yoga och dess Hälsoeffekter de hittar ni här under. Det är olika litteraturstudier där Yoga visar hälsoeffekter och stressreducering inför prov, men författarna tycker att man behöver mer forskning innan man kan säga något riktigt konkret.

 

Litteraturstudie 1

Sammanfattningsvis visade resultaten att yoga kan vara effektiv ur ett psykologiskt perspektiv med förbättringar av upplevd stress, utmattning och livskvalitet. Yoga visade sig även ge fysiologiska effekter som sänkt blodtryck, sänkt pulsfrekvens och andningsfrekvens.

Litteraturstudie 2

The results of six experimental evaluations, which are published in journals with peer review show that yoga relieves both psychological and physiological stress in examination situations. This is consistent with previous research, where the effects of yoga in other situations for other types of subjects are studied. The small number of studies and some methodological deficiencies of existing studies justify that further research is carried out before a definite conclusion about the effect of yoga on exam stress can be drawn.

 

 

 

Idrott och hälsa i media del 2

Jag har precis skrivit klart mitt senaste blogginlägg om styrketräning och lite grann om hur Idrott och Hälsa ämnet speglas i media. Jag läser då en krönika som är ett svar på forskningen som börjar sippra ut till allmänheten. Forskningen som bevisar att mer fysisk aktivitet skulle ha en positiv effekt på resultaten i de övriga ämnena. Detta har sedan länge varit känt hos lärarna i Idrott och Hälsa. Jag har dessutom skrivit ett inlägg om det tidigare här. Krönikan kan ni läsa här. Vill man få mer vatten på sin kvarn kan man även läsa denna

 

I krönikan så kan man läsa

Utan för att den ena halvan av vuxenvärlden minns lektionerna i extas, medan den andra får ångest av blotta tanken på att hoppa bock och spela boll i grupp.

Detta vet jag att inte så många Idrottslärare sysslar med i så stor utsträckning i undervisning 2017. Däremot är undervisningen mer riktad åt hälsa och lite som hon skriver själv

Men i stället för att lägga fokus på ytterligare idrottslektioner bör skolan satsa på individbaserad idrottsundervisning, med siktet inställt på att hjälpa alla att hitta en motionsform som passar just honom eller henne.

Återigen måste jag ta upp denna okunskap om ämnet som sprids helt utan källgranskning. Idrottslärare i Sverige är rätt så trött på att få lappar från föräldrar för att eleven har någon skada/sjukdom men är frisk nog att vara i skolan. På lappen står det oftast att hen inte kan delta i undervisningen och det beror på föräldrars okunskap om vad vi sysslar med på lektionerna och att de lever kvar i sin egen tid på skolan då man stod i kö och hoppade bock och spelade lagsporter. Det är inte så konstigt att föräldrar skriver dessa lappar när de matas med denna ålderstigna bild av ämnet av självutnämnda experter medialt.

Jag tänkte göra ännu ett inlägg om det allt mer aktuella ämnet om mer ”idrott” i skolan. Något som jag fått kritik över i mina tidigare inlägg  och som jag nu vill tydliggöra är att jag tycker Idrott och Hälsa är ett kunskapsämne som har ett eget värde. Det är ett ämne som är väldigt viktigt och kommer att bli ännu viktigare i framtiden. Det är inte ämne som skall finnas för att man ska öka resultat i andra ämnen. Det är ett ämne som måste tas på allvar då de medicinska framsteg som hela tiden tas leder till att medellivslängden för oss hela tiden ökar. Detta leder till att vi har mer tid på oss att dra på oss välfärdssjukdomar om vi inte tar hand om vår hälsa. Det kommer att kosta samhället mycket pengar om vi inte i skolan utbildar unga människor att ta hand om sin hälsa. Det här med träning kost och hälsa är redan för mycket en socioekonomisk fråga och skulle bli det ännu mer om vi inte skolan fanns som en utjämnare. Då hittar jag nästa inlägg i debatten och det är självaste Idrottsministern som uttalar sig och tycker att kvalitén på undervisningen i Idrott och Hälsa är för låg och innan man skall öka på timmarna i Idrott och Hälsa så måste det ske en kvalitéts höjning av undervisningen.

Ministern säger nej till fler idrottslektioner i skolan

Ministern säger nej till fler idrottslektioner i skolan – Radiosporten | Sveriges Radio

– Vad som blev uppenbart för oss i regeringsställning är att kvaliteten på idrottstimmarna är allt för låg på allt för många ställen i landet. Kvalitén måste komma i första rummet, innan vi utökar antalet timmar, säger Gabriel Wikström till Radiosporten.  

Tror inte att det är många skolor som har en bristfällig undervisning i Idrott och Hälsa som jag skrev ovan men som allt annat så finns det säkert ett fåtal skolor där det inte funkar men det rättfärdigar inte att en Idrottsminister går ut på detta vis och kritiserar en hel kår.

Får nästan hjärtinfarkt när jag ser att min egna ordförande håller med ministern. Men jag blir genast lugn när hon påpekar att bristen på kvalité inte ligger på lärarna utan deras förutsättningar. Artikeln i sin helhet hittar du här

Det finns möjligheter att förbättra kvalitén, för lärarna är ganska pressade idag. Hade man fått bättre förutsättningar hade man kunnat höja kvalitén, säger hon.– Vi pratar ibland om lärarassistenter, som faktiskt ser till att det finns en trygg miljö runtomkring idrottslektioner, som i omklädningsrum, säger Åsa Fahlén

Det finns  en rörelse av engagerade Idrottslärare som själva utan vare sig ersättning i tid eller ekonomiskt driver mer fysisk aktivitet på sina skolor. Martin Lossman lärare i Idrott och Hälsa på Östra Gymnasiet i Huddinge skriver på sin Facebook.

Att nu äntligen få chansen att påverka, få till en förändring, känns magiskt. Och idag är vi många skolor som har lyckats få till mer fysisk aktivitet i skolan. Till största delen är det NI som gör jobbet. Ibland fast skolledningen inte förstår eller tror på upplägget, trots att det är forskning vi presenterar och ibland är de drivande. Att denna förändring kommer ”underifrån”, från oss idrottslärare och till slut även når in i politikers, något tröga värld, känns fantastiskt och vi är på gång i hela landet.

 

Jag tycker inte heller att det bästa alternativet för att öka den fysiska aktiviteten är mer undervisning av ämnet Idrott och hälsa men jag skulle såklart ta emot det med öppna armar. Den höjning av timmar som lagts fram är att gå från 500 timmar till 600 timmar ungefär en höjning med 20%. Jag är ingen matte expert men det skulle väl sluta med knappt halvt pass till i veckan. För att elever skall få det rörelsebehov de har och att de som inte är så frälst inte ska få ångest tror jag istället ett bättre alternativ är att lägga till fysisk aktivitet  utöver existerande undervisning. Denna aktivitet skall vara utformad så att alla oavsett förutsättningar kan delta. Detta gäller förövrigt även den ordinarie undervisningen men i denna fysiska aktivitet blir inte eleven bedömd och behöver inte heller lära sig någon teori. Det enda kravet är att eleven skall ligga på ett givet pulsintervall för att erhålla de effekter forskningen fastställt. Skolledningar skulle utöver detta satsa lite mer på Skol IF genom att lägga in det  i tjänstefördelningen hos Idrottslärare och såklart skulle det innebära att anställa mer lärare och resurser. Då skulle de som gillar sport och idrott även de få sitt behov tillgodosett. Detta skulle många föräldrar även uppskatta då de skulle slippa stressa hem för att skjutsa till träningar. De skulle kunna åka hem och börja med middagen och när barnen kom hem få mer kvalitets tid vid middagsbordet. Såklart skall föreningsidrotten finnas kvar. Men det finns många ungdomar som gillar lagsporter som lägger av allt för tidigt på grund av olika anledningar.

Nya rön angående daglig fysisk aktivitet indikerar att det gamla 30 min per dag är alldeles för lite. .

Rekommendation fysisk aktivitet

Detta skulle innebära att skolor skulle behöva lägga till minst 3-4 pass fysisk aktivitet per vecka. Dessa pass skall inte på något mirakulöst sätt få plats i befintlig personals tjänstefördelning. Man måste såklart lägga till adekvata resurser. Då finns en annan nöt att knäcka och det är hur vi får in det i schemat utan att ta bort annan viktig undervisning. En lösning som många skolor infört är att lägga tidigare start på morgonen. Då dyker nästa problem upp, nämligen forskning som antyder höjda resultat för elever som har sovmorgon. Det är en väldigt komplex nöt att knäcka.

 

Styrketräning, filmning och ämnet i media

När jag skall skriva ett blogginlägg brukar jag allt som oftast blogga om var jag befinner mig för tillfället i undervisningen av Idrott och Hälsa på gymnasiet. Så även denna gång då jag tänkt ta upp lite om styrketräning. När jag bloggar brukar jag även titta lite i grupperna på facebook som berör idrottslärare och hittade en ”spännande” artikel som några delat i Facebook grupper riktat till lärare i Idrott och Hälsa. Jag började på detta inlägg innan julhelgerna och tänkte publicerade det då men de skulle göra om hemsidan på Lr så vi fick bloggstopp. Detta var nog tur då jag var lite upprörd på alla dumheter man kan läsa om i media om ämnet Idrott och hälsa.

Vi är  i slutfasen av styrketräningsperioden när jag skriver detta. Den har bestått av teoretisk genomgång av styrketräning och rörelselära. Vad gäller rörelselära vill jag att de ska kunna vilka muskelgrupper som i tränas i huvudsak i olika övningar och hur den muskelgruppen jobbar i olika faser, alltså dynamiskt koncentrisk/excentrisk eller statisk. Detta har jag haft ett prov på i Edpuzzle. Provet kan ni testa på här

Jag har lett ett antal lektioner i styrka i gymmet och utanför gymmet och såklart genomfört praktisk genomgång av de övningar jag vill att de ska kunna tex knäböj. Efter ett antal lektioner har eleverna fått i uppgift att sätta ihop ett eget träningsschema med personligt syfte där de beskriver varför de valt de övningar de valt. De ska även framgå tydligt i syftet vilken typ av styrkeutveckling dom vill få (maxstyrka/uthållighetsstyrka eller nybörjare grundstyrka. Uppgiften i dess helhet hittar du här

 

 

Examinationen på detta moment är dels hur de jobbar på lektionerna med sitt program samt en inlämningsuppgift där de lämnar in en powerpoint eller google presentation som innehåller syfte, träningsschema, samt filmer på teknik i övningar tex benböj före och efter träningsperioden. Inlämningsuppgiften skall avslutas med en reflektion om hur de har gått med träningen allmänt, hur de har utvecklats i sin lyfteknik med koppling till ergonomi samt vilka hälsoeffekter man kan få eller har fått av styrketräning. En mall för hur eleverna ska sammanställa sitt arbete hittar ni här.

Det är när jag skriver  detta inlägg då jag råkar på en debattartikel någon delat i en av idrottslärar facebook grupperna om filmning på idrotten.

Aftonbladets insändare

Detta debattinlägg är en av många som man kan läsa i diverse media på nätet och i pappersform som helt saknar någon som helst kunskap om hur skolan fungerar 2017 och som de ansvariga utgivarna måste källgranska innan de släpper igenom. Ett exempel är skribenten skriver att filmerna skall användas för att jämföra olika elever från olika klasser och lärare. Sist jag kollade så avskaffades de relativa betygen i och med 94.

Vad gäller filmning på lektionerna i Idrott och Hälsa har jag sysslat med det sedan 2010 och jag har en gång stött på en förälder som hade samma referenser om objektifiering men den föräldern ville inte säga det rent ut till mig. Men istället för att göra mig lustig över och skälla på detta konstiga synsätt så har jag bestämt mig för att ställa upp lite punkter kring hur man undviker problem med filmning på idrotten.

Låt alltid eleverna filma sig själva på sina telefoner eller med deras dator/platta på så sätt är det eleven själv som kan radera eller ansvara för att ingen annan en sin lärare ser klippet. Jag har på senare tid sagt åt elever att lägga upp klippet på Youtube som olistat. Då kan bara de med den exakta url hitta klippet. Varför jag vill att de ska lägga upp på Youtube är för att det finns en redigerar funktion där och då slipper man krångla med andra program och appar. En annan fördel är att de då kan lämna in via googlepresentation och man slipper stora filer.

Förklara för eleven att de kan visa på lektionstid och att de inte behöver filma men att det blir lättare för dig som lärare att sätta ett rättvist omdöme på en film man kan titta på flera ggr.

Mer råd om filmning i undervisning av Idrott och Hälsa hittar ni i dokumentet nedan som Richard Håkansson har författat

Filmning Idrottsdidaktiker

 

 

 

 

 

Idrott och Hälsa, undervisningskvot och friluftsliv

Jag skrev ett blogginlägg för någon månad sedan men struntade att publicera det för jag tyckte det lät lite gnälligt. Jag har precis läst denna artikel och bestämde mig för att publicera mitt inlägg i alla fall.

img_2693

 

Jag är med i det utvidgade kollegiet som kallas Twitter. På twitter följer jag nästan bara skolfolk. Den senaste tiden har det ställts frågor angående orientering. Det som har varit ifrågasatt är det faktum att vi lärare i Idrott och Hälsa ibland använder oss av A, C, E banor. Vi tvingar alltså elever att välja nivå. Detta faktum har fått andra ämneslärare att reagera. Jag tycker det finns andra sätt att lösa det på men förstår varför man väljer ett sådant upplägg. Tidtagning är det  också frågor kring men där tycker jag man måste tänka om. Det finns ju elever som är väldigt skickliga orienterare men de kan på något sätt vara förhindrad att ta sig snabbt från punkt a till punkt b. Sedan kan ju det rent schematekniskt vara det som styr att elever bara kan vara ute en viss tid. Alltså tycker jag att man bör försöka att undvika att sätta tidsgränser för kunskapskrav.

Det behöver inte vara sporten orientering som används för att nå kunskapskravet: Att orientera i okänd terräng med hjälp av olika hjälpmedel. Men tyvärr så har idrottslärare oftast mer undervisningstimmar än andra ämnen för vi ”har ju mindre att förbereda och rätta?” Idrott och hälsa innehåller mycket teoriprov och inlämningar som ska rättas. Lägg till allt material i hallen som ska hållas i ordning och servas samt friluftsliv som skall genomföras och det kanske flera mil ifrån skolan. Så jag skulle vilja hävda att det är MER förberedelser än andra ämnen. Det enda ämnet som Idrott och Hälsa skulle kunna jämföras med avseende förberedelser, säkerhetstänk och dylikt är kemi. Idrott och Hälsa ämnet har enligt mitt sett att se det ändrats mycket sedan 1980. Denna ändring har som jag tidigare sagt 22år på nacken. Tyvärr har vi kvar eller har till och med ökat undervisningskvoten från 1980.
Detta leder till löpandeband kontroller av kunskaper för hinna med. Istället för heldagar med planerade rutter och vandring med samspråk om bästa vägval till eldstad och tillagning av mat över öppen eld så blir friluftslivet sönderryckt. Man kör sporten orientering och kanske någon enstaka lektion med triangakök och vindskyddsbyggande.
Det finns ingen som har utrymme för att som på tv sitta och grilla korv med två elever och prata skit. Speciellt inte på grundskolan där att orientera sig kravet finns med. Avslutningsvis vill jag ta upp välja bana problematiken och det är inget försök att försvara men kanske förklara och det stavas SÄKERHET och inte i form av värdeordet som dyker upp ibland i kunskapskrav utan säkerhet för eleven. Välj bana utefter dina aktuella kunskaper så att vi inte får leta i skogen till kl.19:00 vilket händer ibland. En annan aspekt är: välj bana utefter dina aktuella kunskaper så det inte blir för svårt och stressigt och helt enkelt inte en njutbar tur i skogen där man fylls med glädje och självförtroende av att man kan navigera efter karta och kompass. Det vi Idrottslärare kanske får ta på oss lite är att eleverna skall ju orientera i okända och kända miljöer med hjälpmedel i 9 år och eftersom många tycker det är svårt borde vi kanske träna på det mer. Men då krävs många timmars förberedelsetid.

Konditionstal och normer

Enligt uträkningar gjorda med ett flextest som jag införskaffade för många herrans år sedan så har mina elever en snitt kondition som motsvarar en mycket högre ålder. Hur hög vill jag inte skriva då jag tycker testet är väl hårt. Flextestet fick jag på en cd när jag beställde det och är ett program där man skriver in vikt,ålder och vilken tid man sprang en viss sträcka och då räknar programmet ut ml/kg/min. Den ger även exempel på intervallträning baserat på din nuvarande kondtion. Du får också veta vilken fysisk ålder din kondition motsvarar.

Denna bild redogör för snitt resultatet uppdelat i kön. Hur många m per timme de sprang samt normen för deras ålder. Bilden visar även vilken syreupptagning som deras resultat kan motsvara och vilken syreupptagning som anses vara god för deras ålder.skolj

Tjejerna sprang i snitt 6700m på en timme medans pojkarna sprang 5600m på en timme vilket motsvarar ml/kg/min enligt bilden ovan. Normalt för deras ålder enligt flextestet så skulle pojkarna hunnit 12000m på en timme och tjejerna skulle hinna 9000m. Jag har omvandlat vad de skulle hinna på 12 minuter på denna sida för att få reda på ett cooper test resultat och då fick jag det till att tjejerna skulle hinna ca 1700m på 12 minuter och killarna skulle hinna ca 1400m. Detta värde kan man i sin tur omvandla till ett resultat på denna sida. Jag har använt flextestet men om jag knappar in på denna sida blir det lite bättre värden.

Det finns ett gränsvärde där det sker någonting med risker för diverse folksjukdomar som t.ex. högt blodtryck, detta värde är 30-35 ml/kg/min. Se detta klipp med Beng Saltin 8,25 in i klippet tar han upp detta gränsvärde men se gärna hela klippet. Det är lite torrt men intressant. Han tar bland annat upp hur konditionstalet blivit sämre och sämre bland våra ungdomar.

 

Tabata, Skoljoggen och Digiexam




Vi har nu avslutat en period  med konditionsmetoder samt lite fysiska aktiviteter i naturmiljöer. Kondtionsdelen har bestått av en teoretisk genomgång av syretransporten samt lite allmän träningslära. Jag har hållit i ett Ruffiepass, Tabata pass, Boxercise pass, vi har spelat Ultimate frisbee och Badminton. Vi har sprungit skoljoggen och eleverna har planerat ett pass konditionsträning som de genomfört på lektionstid och sedan skrivit en reflektion om passet. De har även skrivit ett prov på området. Detta gjorde de i digiexam.

Ultimate

När vi spelade Ultimate sade jag åt eleverna att dela in sig med en kompis som på ett ungefär skulle vara lika konditionsstark. När de sedan delat upp sig hamnar de i motståndarlaget och får endast markera eller täcka den kompisen i motståndarlaget. Tycker ultimate fungerar utmärkt i skolan då de flesta börjar från samma nivå samt att det är enkelt att göra den indelningen enligt ovan som leder till att alla får spela utifrån sin egna kapacitet i det här fallet konditionen. Det är ju också så att denna sport spelas på högsta nivå utan domare samt att om man har frisbeen kan ingen komma och slita av mig den dessutom får man inte springa med Frisbeen vilket medför mer passningsspel. Allt detta leder till att spelet funkar bra i skolan

Badminton

När vi kör badminton brukar jag minst köra två lektioner för genomgång av jag och bollen, vi och bollen,drop, clear och lite spel där det går ut på att spela med varandra istället för mot. Går även igenom regler och teknik för serve och så vidare. Andra eller tredje lektionen får de i uppdrag att spela badminton i någon form och att försöka hålla pulsen på en så hög nivå som möjligt. Vissa klarar av spelet badminton så bra så att en vanlig match är det bästa sättet att nå så hög puls som möjligt. För andra måste de lägga till regler som rusher vid missad boll eller upphopp för att säkerställa en hög puls. Varför jag valt Badminton är för att den används ganska mycket som konditionsträning av motionärer.

Ruffie

Ruffie är en kampsports inspirerad fys där man jobbar två och två. Jag har i många år haft en liknande lektion där man två och två kampar samt kör olika par och fys övningar tillsammans. Dessa lektioner har eleverna alltid uppskattat  så när jag såg på Facebook att man som lärare i Idrott och Hälsa fick gå en Ruffie training utbildning gratis så jag anmälde mig snabbt. Man jobbar två och två i olika block och varje block består av först en par övning tex benböj med kompisen i famnen sedan en kamp övning som balance battle(klassiska indianbrottning) där man håller höger hand i höger hand och har höger fot fram. Sedan skall man få sin kompis ur balans genom att dra och trycka. Blocket avslutas med en ren fys övning tex en variant på armhävningar. De olika momenten har olika tidsintervaller och det Ruffie skaparna trycker på själva som deras USP är att man tar ut sig mer då man känner ett ansvar att ge sin partner en bra genomkörare samt att man tar ut sig extra för att man vill ju inte förlora kampen.

Boxercise

Boxercise är en gruppträning som är populär på olika gymkedjor där man är två och två, en har boxhandskar den andre har mitsar sedan kombinerar man olika slagserier med fysövningar. Se nedan för lektions upplägg. Jag brukar lägga upp filmerna så att eleverna kan titta igenom dem innan passet och på så vis vara förbered på de olika teknikerna vilket leder till att de kan köra på och hålla sin puls så nära maxpuls som möjligt sedan har jag ett mer avancerat pass som jag själv leder.

Boxercise

Tabata

Tabata är en högintensiv träningsform som blivit populär då den är snabb och effektiv. I dagens stressiga samhälle finns det inte alltid tid att sticka iväg från jobb eller familj och köra ett 1 1/2 timmes pass utan ibland måste man köra 8-30 minuter stenhårt Tabata pass för att få ut så mycket av liten träningstid som möjligt. Tabata är hårt jobb i 20 sekunder sedan vila i 10 sekunder och en Tabata omgång är 8 sådana intervaller. Typisk Tabata övning är den fruktade Burpeen. När jag har kört denna träningsform på gymnasiet så brukar vi hinna/orka tre till 5 tabatas beroende på gruppen. Jag har turen att jobba på en skola där man köpt in pulsband som gör det möjligt att projicera deltagarnas puls på storbild. Man kan då köra följande upplägg: första tabatan 8 olika övningar som nedan. I andra omgången så väljer du som lärare två övningar som de ska alternera. Tredje omgången ger man eleverna i uppdrag att välja övning/övningar själva som eleven tror ger den högsta pulsen och sedan diskutera utgången av deras val.

Tabata

Pulsmätning/egen lektion

Vi har haft pulsklockor både när vi kört ute som inne och eleverna har fått reflekterat lite över om de nått målet med lektionen oftast anknutet till pulsen. De har även fått planerat en egen träning som de själva har genomfört på lektionstid. De skulle förutom en vanlig planering redogöra för vad de olika momenten skulle ligga i för pulszon och varför. Efter genomfört pass skulle de reflektera över vad som gick bra/dåligt vad som de skulle göra mer/mindre av osv. Detta är träning inför den stora träningsuppgiften som kommer senare i kursen.

Eleven kan bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga och kan med viss säkerhet välja områden och metoder för träning, ta ett aktivt ansvar för att genomföra dessa samt med enkla omdömen värdera resultatet

Skoljoggen

img_2578

Nacka gymnasium har som tradition att springa skoljoggen och så även i år. På en av lektionerna springer då klassen tillsammans en 1km lång slinga och det gäller att springa/gå så många varv tillsammans i klassen på en timme. Själva slingan har ett parti som är ganska kuperat så det är en ganska jobbig slinga. Detta är tänkt som en kul tävling mellan klasserna och jag vet att man på andra skolor även använder det som ett välgörenhetslopp där man får vänner och familj att sponsra med några kronor per sprungit varv. Det som är intressant med skoljoggen och snarlika arrangemang är att än hur tydlig man är angående betyg och bedömning så är det alltid elever och föräldrar som tror att mer varv är lika med högre betyg. Detta har jag skrivit om tidigare men tycker det är så fascinerande att denna syn på ämnet inte helt har försvunnit. Det har trots allt gått 22år. Ett skoljoggen resultat (i detta fall antal m/km/mil sprungit på en timme) är bara intressant i form av kvitto på ett hälso nuläge för eleven att reflektera omkring. Vad har jag för kondition? Bör jag förbättra den? Vad är normen för min ålder? Det finns en massa uträkningar på hemsidor och gamla hederliga cooper snurran som kan omvandla hur långt man sprungit på en viss tid till ett konditionstal. Sedan finns det olika normer för olika åldrar. Cooper Här är en annan sida som man kan räkna ut tiden man skulle få på olika distanser m.m. Löpkalkylator

Digiexam

Eleverna skrev som sagt provet på sina datorer i en applikation som heter Digiexam. Jag har tidigare använt mig av Google formulär vid teoretiska prov då man kan använda videos i frågorna. Det finns även något som heter Edpuzzle och där använder man filmer som finns på nätet (youtube, khaan osv.) Tyvärr kan man inte vad jag vet infoga videos i Digiexam och för mig är det ett stort minus. Däremot kan man använda bilder i sina frågeställningar och man kan även be eleverna rita i sina svar. De största fördelarna enligt mig är att så fort eleven knappar in prov id:et så kan de inte göra något annat med datorn förutom att svara på provfrågorna. Man slipper oroa sig för att eleverna är ute på nätet och fuskar. En annan fördel är att för många elever är det till stor hjälp att de kan svara på frågorna via tangentbordet och kanske kan man i vissa ämnen tillåta att de får hjälp med stavningskontroll. För de allra flesta lärare så är det ovan nämnda de största vinningarna med Digiexam men för mig är det även organisationen och förvaringen av proven alltså det rent administrativa.

QR Orientering, Turf, konditionsbingo, Pokèmon go

Vi är inne i slutfasen av en period då vi har tränat kondition och orientering. I slutet på perioden kommer eleverna skriva ett prov på konditionsdelen (provet kommer jag för första gången försöka genomföra digitalt med hjälp av Digiexam mer om detta när jag genomfört provet), de kommer även  att få testa på Qr orientering i stadsmiljö och  lätt terräng  runt skolan med frågor på kontrollerna om orientering i diagnostiskt syfte, de kommer att få turfa och även åka bort och testa på ”riktig” orientering. I konditionsdelen kommer vi även närma oss detta med att bedöma sina utvecklingsbehov, planera, aktivt genomföra och ta ansvar för sin hälsa i form av ett träningspass som de planerar själva samt reflekterar omkring resultatet. Eftersom det bara handlar om ett pass så blir det en uppgift av E karaktär. Liknande upplägg kommer att göras inom styrketräning för att i slutet av kursen kommer en större sådan uppgift med flera veckors träning. I övrigt på konditionsdelen har de fått testa olika metoder som tabata, löpning i olika pulsintervaller, ruffie, box och badminton. Jag har även tagit ett koncept de kört här på Nacka Gymnasium som heter konditionsbingo och lagt till mina kära qr koder. Mer om det nedan

Konditions bingo länk 

Klicka ovan för att komma till formuläret eller scanna qr koden nedan. Detta gör eleven i början lektionen och sedan skall de bocka av alla eller så många som möjligt. När de gör det samlas det i ett dokument i Google driven hos den som äger formuläret (läraren)

bingo-kod

Skärmbild från konditions bingo

kbingo

I sista uppdraget har jag bett eleverna att fånga en pokémon och det kräver ju att de har appen nedladdad. Detta har ju inte alla och då kan man be dem att öka på stegen i appen hälsa som alla som har iPhone eller så har man vanliga hederliga stegräknare.

Hälsa app

halsa-app

Pokémon go

Hur man kan använda pokémon go i undervisningen av Idrott och Hälsa tänkte jag nu ge lite tips.

Det första tipset är väl det som krävs mest och kan säkert användas till en hel lektion. De kräver att skolan ligger på en plats där det finns många pokèstops. Det man sedan gör är att man sätter ut frågor om till exempel orientering vid dessa pokèstops som oftast sitter på en staty eller dylikt som är utmärkande. Man skriver ut eller delar ett dokument med alla statyer /platser som man hängt ut frågor på och sedan får de orientera sig dit i appen och svara på frågorna.

De andra tipset är att i och med uppdateringen som gjorts på spelet kan man koppla sin favorit pokémon som sin kompis. Detta medför att pokèmonen går tillsammans med dig och samlar på sig steg och precis som man kläcker ägg får den om man går men i detta fall är 1,3 eller 5km.

poke-kompis

Därför kan man be eleven som kanske inte kan delta på dagens lektion att byta kompis så att den pokémon kompisen börjar från 0 km och sedan ber eleven gå 1,3 eller 5 km.

Det som är bra med spelet är att man inte kan fuska med km i form av att åka moppe eller cykla då den känner av om det går för fort.

Ett litet sidospår är att många som spelar frågar vilken level är du på? Tycker det är mer imponerande när man får reda på hur långt man gått eller sprungit totalt.

total-stracka

 

Qr orienterings länk 

Vid Qr orienteringen har eleverna fått en karta på närområdet med ganska lätt orientering. Men qr koderna är inte så stora kanske 5*5 cm så eleven måste vara helt säker att de orienterat rätt och söka av området de skall sitta på. När eleverna scannar dessa kommer en fråga som den ovan i länken. Testa gärna eller så scannar ni qr koden nedan.

qr-or-blogg

Det som händer hos den som skapat denna fråga i Google drive via Google formulär är att svaret registreras på en samlingssida. Men man kan även ladda ner till Excel eller Google kalkylark. I Excel kan man sedan snabbrätta genom villkorsstyrd formatering av cellerna. Tex om cellen innehåller bokstaven c skall det bli grönt i rutan. Man kan också ta hela ord. Då rättas alla svar samtidigt och lyser grönt

rattning-i-excel